Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Död ved kan minska insektsskadorna i skogen
Risken för utbrott av röd tallstekel kan minska med mer död ved i skogen, enligt en studie från SLU. Det beror troligtvis på att den döda veden ger skydd och boplatser till smågnagare som äter kokonger från röd tallstekel.
-
Vargstammens inavel kartlagd
Inaveln i den skandinaviska vargstammen är mer omfattande än forskarna tidigare trott, visar den första kartläggningen i detalj av vargens arvsmassa. Även invandrade vargar är delvis inavlade.
-
Ny metod hittar källor till förorening
Flera befintliga metoder kan visa om ett vatten är förorenat, men inte vad det är som orsakar föroreningen. En ny metod framtagen av FOI använder DNA-sekvensering för att slå fast vad som är källan.
-
Sjögräsängar viktiga men ouppmärksammade fiskeplatser
Sjögräsängar används som fiskeplatser runt om i världen. Men sjögräsfisket har hamnat i skymundan i satsningarna på ett hållbart fiske, enligt forskarna bakom en global studie.
-
Syrsor näringsrik mat sannolikt även för människor
Syrsor anses smakliga och har vid en näringsanalys ett mycket högt och intressant näringsvärde för människa. Insekter är ett livsmedel som är väletablerat i många länder men inte i länder som Sverige.
-
Kalhuggning stryper energin till svamparna
Vid kalhuggning stryps energitillgången för svampar som lever i symbios med träd. Vanliga arter verkar komma tillbaka, men förändringar i svampsamhällenas artsammansättning finns kvar i femtio år. Kvarlämnade dungar av träd efter avverkningen verkar...
-
Gamla djurarter existerar längre
De arter som är äldre löper mindre risk att dö ut än de arter som funnits kortare tid. Utrotningsrisken för rovdjur som varg, björn och tiger är högst strax efter att arten har bildats.
-
De ska bygga en svensk kvantdator i världsklass
En kvantdator med långt större beräkningskraft än dagens bästa superdatorer. Det är målet med en forskningssatsning i miljardklassen för att göra Sverige världsledande inom kvantteknologi.
-
Basindustrins maskiner kommunicerar i Internet of Things
Tidigare har man haft underhåll på fabriker på fasta tider- stoppveckor- eller när någonting har gått sönder. Nu kommer maskinerna själva att säga till när underhåll behövs, eller om något håller på att gå sönder,...
-
Världsunik mätning – så snabbt frigörs en elektron från en atom
Forskare har i en världsunik mätning klockat tiden för hur lång – eller snarare kort – tid det tar för en elektron att slitas loss från en atom. Resultatet är 0,000 000 000 000 000 10 sekunder, eller 10 miljarddelar av en miljarddels sekund.
-
Avatar hjälper personal att möta barn i känsliga samtal
Att möta barn i känsliga samtal kan vara svårt. Nu kan polis, socialsekreterare och andra höja kompetensen genom avatar-baserad intervjuträning på en webbplattform.
-
Lockar tjejer till teknik med hästar
Få tjejer söker sig till högre tekniska och naturvetenskaplig utbildningar. Men intresset finns – om ämnet är relevant. Ett förslag som kombinerar hästar och teknik har gått till final i Vinnova tävling ”Innovate Passion”. I stallet...
-
Stora öron både bra och dåligt för fladdermusen
Stora öron är inte bara en nackdel för fladdermusen. Visserligen ökar luftmotståndet och kräver mer energi. Men stora öron innebär samtidigt ökad lyftkraft och bättre hörsel.
-
Fördämningar byggda av bävrar och människor påverkar miljön- men på olika sätt
För att gynna naturvården rivs konstgjorda dammar i vattendrag runt om i världen, men samtidigt byggs det andra dammar av återinplanterade bävrar.
-
Bladytans pusselbitsformade cellskikt får sin förklaring
Som ett pussel med oregelbundna bitar. Så kan bladets yttersta cellager beskrivas. Vad som gör att cellerna har oregelbundna former har varit omtvistat, men nu presenteras en tänkbar förklaring.
-
Stenskvättornas ungar blir färre och magrare
Kurvorna pekar nedåt för stenskvättorna. Ungarna blivit magrare, färre ungar överlever och antalet häckande par har minskat. Förklaringen verkar inte vara att stenskvättan har problem med att anpassa sig till tidigare vårar. Allt pekar mot att något...