Natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Vanliga bakterier programmeras till vätgasfabriker
Vätgas har länge framhållits som en lovande teknik för framtidens energi. Liksom elektricitet kan vätgas lagra och transportera energi. Men det har visat sig svårt att utvinna gasen ur vatten på ett effektivt sätt. Nu presenterar forskare vid Uppsala...
-
Modiga mörtar betalar med sina liv
Fiskar som visar mod i sin jakt på mat blir ofta själva föda åt rovdjur. Blygare individer överlever i högre utsträckning. Forskare i Lund har nu lyckats påvisa ett samband mellan djärva personlighetskaraktärer och risken att dödas av...
-
Phytophthora – ett snabbt växande hot mot svensk skog
Klimatförändringarna skapar bättre och bättre förutsättningar för växtskadegöraren Phytophthora att vinna mark i Sverige. Skogskador orsakade av svampliknande, markbundna algsvampar av Phytophthora-arter, är på stark uppgång på...
-
Vårkollen – hur långt har våren kommit?
Klimatförändringen har tydligt påverkat vårens ankomst. Olika delar av landet och olika arter påverkas dock på olika sätt. Nu uppmanar Svenska Botaniska Föreningen allmänheten att gå ut under Valborgshelgen (29 april–1 maj) och kolla upp...
-
Världens snabbaste filmkamera – ljuset står nästan stilla
Glöm höghastighetskameror med 100 000 bilder i sekunden. En grupp forskare i förbränningsfysik vid LTH, Lunds universitet har skapat en kamera som kan filma med en hastighet motsvarande fem biljoner bilder i sekunden, eller händelser så korta som 0,2 biljondels...
-
Kornets DNA kartlagt – revolutionerar växtförädlingen
I tio år har forskare i lika många länder samarbetat för att kartlägga den samlade DNA-sekvensen, genomet, hos sädesslaget korn. Nu är arbetet klart. Resultatet revolutionerar växtförädlingen och bidrar därmed till större skördar i...
-
Svampliknande liv från jordens ungdom
Svampliknande livsformer har levt i hålrum i berggrunden under havsbottnar sedan jorden var ung. Nytt fossilfynd är två miljarder år äldre än vad forskare tidigare hittat. Livet har levt en skyddad tillvaro i mikroskopiska hålrum i vulkaniska bergarter i minst...
-
Neurotoxiska studier kan minska behovet av djurtester
En nervcellmodell från mus kan användas för att undersöka neurotoxiska effekter av kemikalier. Den alternativa metoden för toxisk riskbedömning skulle kunna minska behovet av djurtester och samtidigt möjliggöra snabba och storskaliga toxiska studier.
-
Naturvårdsåtgärder kan öka risken för barkborreskador
I många delar av världen genomförs skogsrestaureringar och andra naturvårdsåtgärder med syftet att öka den biologiska mångfalden. Vanligast är naturvårdsbränningar och att efterlikna småskaliga naturliga störningar där...
-
Första bilderna av en galax som kröker ljus från supernova
En internationell forskargrupp under ledning av Ariel Goobar vid Stockholms universitet kan för första gången visa bilder från en Typ Ia-supernova, där ljuset är kraftigt fokuserat av krökningen från gravitationen kring en galax i siktlinjen.
-
Alger i maten gör kossor klimatsmarta
Kor som rapar metan är ett stort miljöproblem och bidrar till växthuseffekten. Men nu har forskare kommit fram till att kor och får som får alger i födan ger i från sig 50-70 procent mindre metan.
-
Mögelsvamp guldgruva för nya antibiotika
Mögelsvamp är en potentiell guldgruva för produktion av nya antibiotika och andra bioaktiva läkemedel som cancermediciner. Det visar forskare vid Chalmers, som har utvecklat en metod för att hitta nya typer av antibiotika i naturen.
-
Nyupptäckt urtida jättemask slår längdrekord
Fossilforskare från bland annat Lunds universitet har upptäckt en gigantisk mask med stora käkar. Masken levde i havet för 400 miljoner år sedan och beräknas ha varit upp till två meter lång. Den nyfunna arten har fått sitt vetenskapliga namn efter en...
-
Elektronik styr plantans tillväxt
Jonpumpar inom organisk elektronik fungerar även på växter. Med dess hjälp har forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet och Umeå Plant Science Centre lyckats påverka tillväxten hos den lilla blomman backtrav.
-
Teleocrater rhadinus – dinosauriernas och fåglarnas anmoder
En ny sorts härskarödla, som nu beskrivs vetenskapligt för första gången, visar att vissa egenskaper man tidigare trott var typiska för dinosaurier egentligen utvecklades mycket tidigare. Möt Teleocrater rhadinus – den äldsta arten på den gren...
-
Livspusslet på atomnivå
Det krävs bara ett fåtal mutationer av en enzymgen, för att enzymet ska få en helt ny funktion. Upptäckterna visar att det är mycket svårt att förutsäga vilken potential ett existerande enzym med en viss funktion har att utveckla en ny aktivitet,...