Natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Djupare gödsel kan gynna både klimat och skörd
Gödsel djupare ner i marken kan vara ett sätt att minska skadliga utsläpp från jordbruket. Det tycks också öka skördarna och göra grödorna bättre rustade mot torka, enligt en <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" ...
-
Kärlek till naturen – en mix av arv och miljö
Vad ligger bakom människors vurm för träd och grönska? En studie visar att vår syn på naturen både är medfödd och präglad av uppväxt.
-
Invasiv parasit hos ålar kan störa vandring
Ålar tycks klara parasitangrepp i grunda vatten. Men forskare bekymrar sig för att skador på simblåsan kan orsaka problem när de rör sig på stora djup i Atlanten.
-
Skadat virke kan bli bomull till vården
Skog som angripits av barkborrar har lågt ekonomiskt värde, men en studie visar att förstört virke kan omvandlas till textilfiber. Ett användningsområde är bomullsprodukter till sjukvården, men även biodrivmedel för transporter.
-
Livet i stan gör talgoxen blekare
Stadsfåglar får inte i sig rätt kost och det påverkar deras utseende. Fjäderdräkten hos urbana talgoxar är ljusare jämfört med fåglar som lever på landsbygden.
-
Elektrisk signal stänger gapet på köttätande växt
Vad sker inne i den köttätande växten Venusfälla när den fångar en insekt? Med en ny teknik har forskare gjort upptäckter om elektriska signalering som får fällan att smälla igen.
-
Fästingar tar inte paus under vintern
Sommaren är fästingarnas tid, men de tycks även vakna till på vintern. De kan vara aktiva även när termometern kryper ner till några få plusgrader, visar en studie.
-
Lämlar på frammarsch i fjällen
Tillgången på smågnagare varierar stort i Sverige, visar en inventering. Störst chans att se en lämmel finns i Norrbottens fjällområden.
-
Kunskap brister om bin och gifter
Bekämpningsmedel innebär ett hot mot pollinerare, men bara ett fåtal bin och insektsgifter har studerats. För en majoritet av världens 20 000 arter är effekterna fortfarande okända, visar en översiktstudie.
-
Prata med plantor – går det?
I naturen pågår ständiga samtal – som människor inte lärt sig uppfatta. Men det går att kommunicera med växter och vi gör det också hela tiden, säger forskare.
-
Älgen flämtar i värmen – så påverkas kalvarna
Varma och torra somrar påverkar älgens kalvar negativt, enligt en ny studie från SLU. Det handlar både om kroppstemperatur och näringsinnehåll i mat.
-
Termiter visar vägen till klimatsmart luftkonditionering
Termiter är naturens egna ingenjörer – med finurliga lösningar för bra temperatur och ventilation i sin bostad. Deras komplexa stackar kan inspirera framtidens klimatsmarta byggnader, menar forskare.
-
Invasiva ostron har tagit över i Bohuslän
Stillahavsostronet är här för att stanna. Det konstaterar forskare som sett att den invasiva arten snabbt tagit över i de grunda havsvikarna på västkusten.
-
Så blir fjärilar klimatspecialister
Rovfjärilen och rapsfjärilen är lika som bär, men har utvecklat olika strategier för att anpassa sig till växlande säsonger och temperaturer. De har antingen blivit sommarspecialister eller vinterspecialister.
-
Daggmaskar och svampar viktiga för hållbart jordbruk
Daggmaskar kan bidra till ett minskat behov av kemikalier inom jordbruket. En avhandling visar att de gynnas av ärtväxter, minskad plöjning och naturbetesmarker.
-
Bred mix av havssallat finns längs kusterna
20 olika arter havssallat växer i svenska kustvatten. Det är långt fler av de ätbara algerna än forskare hittills känt till.