Natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Forskarna går till botten med skeppet
Efter 20 års sökande är dykare glada över att äntligen ha funnit det man tror är krigsskeppet Mars som förliste 1564, strax utanför Öland. Nu återstår det för landets forskare att ta till vara den historia som finns bevarad på...
-
Umeåforskare visar bukspottkörteln som vi aldrig sett den förut
<a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div class=glossaryItemBody> Professor är den högsta akademiska titeln i Sverige. En professor forskar, undervisar och handleder doktorander.<br/> <a class=glossaryTooltipMoreLink...
-
Spanska lodjur har överlevt trots extremt liten genetisk variation
Den mycket låga genetiska variationen hos det iberiska lodjuret — det mest utrotningshotade rovdjuret i Europa — behöver inte betyda ett hot mot artens överlevnad, visar ny forskning vid Naturhistoriska riksmuseet. Att en art haft låg genetisk variation under...
-
Gymnasieelever från Västsverige går forskarskola på Tjärnö
Känner kammusslor närvaro av sin fiende ishavssjöstjärnan genom vattnet? Äter japanska jätteostron upp maten för svenska blåmusslor? Det är ett par av de frågor som 17 gymnasieelever från Västsverige undersöker på...
-
Jordärtskockor blir plast
Strax utanför Svalöv i Skåne håller ett bioraffinaderi för att göra kemikalier av jordbruksgrödor på att byggas. Där ska vete, hampa och andra växter omvandlas till kemikalier, plaster, färger, pet-flaskor, förpackningar, bläck,...
-
Mikroorganismer syns inte för immunförsvaret
Att mikroorganismer har en stor förmåga att variera sin ytstruktur är väl känt. Det är ett skäl till att det är så svårt att utveckla vaccin mot HIV och malaria, och till att nya influensavaccin måste tas fram varje år. Men...
-
Nanoteknik för effektivare diagnostik
För att ett blodprov ska ge den signal som kan indikera ett sjukdomstillstånd krävs miljontals molekyler. I framtiden kan nanoteknik göra det möjligt att diagnosticera på enmolekylnivå, något som kan få stor betydelse i kampen mot...
-
Skrynklig yta ger snabbare kokning
En ny sorts ytbeläggning, utvecklad av forskare på KTH, kan spara in mycket av all den energi som i dag läggs på driften av värmepumpar- och kylaggregat.
-
Mystiska jordsvampar identifierade
Forskare vid SLU Uppsala har odlat och klassificerat en svamp som tidigare endast varit känd genom DNA-sekvenser. Svamparna, som under miljontals år levt dolda i marken, representerar en för forskningen ny klass av svampar, Archaeorhizomycetes. Resultaten publicerades i den...
-
Nya insikter i hur byggstenarna till vår arvsmassa tillverkas
Proteinet IxrI är en tidigare okänd regulator av ribonukleotidreduktas (RNR), ett enzym som är centralt för tillverkning av DNA i våra celler. Det visar Olga Tsaponina i den <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div...
-
Så kan örnar och vindkraftverk samsas i framtiden
Många vindkraftsprojekt stoppas på grund av att det finns fridlysta stora fåglar i området, inte minst örnar. Samtidigt dödas örnar som flyger in i vindkraftverkens propellrar. Mittuniversitetet har varit med och tagit fram en metod för att spåra och...
-
Ibland bättre för cellen att inte reglera produktionen av protein
Trots sin ringa storlek kan en cell ibland liknas vid en atlantångare – långsam att vända på om den hamnat ur kurs. I ett tvärvetenskapligt samarbete vid Uppsala universitet har forskare visat hur tidsaspekten begränsar möjligheten till reglering av...
-
Upptäckt av nytt partikeltillstånd kan förklara gäckande gåta
Ett internationellt forskarlag, där fysiker från Uppsala universitet har en ledande roll, har i ett experiment upptäckt ett nytt partikeltillstånd vars existens hittills enbart spekulerats om. Resultatet, som publicerats i den prestigefyllda tidskriften Physical Review...
-
Döda stjärnor universums stoftfabriker
Supernova 1987A fortsätter att ge forskarna nya överraskningar. I en artikel publicerad i tidskriften Science presenteras nya resultat som visar att supernovan kan ha tillverkat mellan 160 000 och 230 000 mer stoft än vad vår egen planet Jorden väger.
-
Nya beräkningsmetoder för Monte Carlo-simuleringar
Datorsimuleringar har blivit ett oundgängligt verktyg för att studera komplicerade system i många olika forskningsfält, från försvarsteknologi till medicinska tillämpningar och socialvetenskap. Alexey Siretskiy har i sin avhandling hittat nya...
-
Mikroalgers förmåga att försvara sig ger dem stora fördelar
I sin avhandling ”Phytoplankton defense mechanisms against grazing: the role of grazing infochemicals” presenterar Veronica Lundgren resultat som bidrar till förståelsen av vilka faktorer som påverkar interaktionerna mellan mikroalger och dess betare.