Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Så blir mandatfördelningen rättvisare
Vid demokratiska val ska antalet mandat i parlamentet vara proportionerligt mot antalet röster. Men de matematiska metoder som används idag ger en något skev mandatfördelning. Forskare vid Linköpings universitet har därför utvecklat en optimeringsmodell som...
-
Så hårt spänns tömmarna under ett travlopp
Hur mycket kraft eller spänning är det i tömmarna då en travhäst löper i full fart på banan, och uppfattar kusken det själv? Det används betydligt mer kraft på travhästar än på de flesta ridhästar under trav visar en ny...
-
Ökar kunskap kring sårbarhet i digitala system
Att förstå och mäta sårbarheter i digitala system är avgörande för cybersäkerheten. Maskininlärning kan använda för att underlätta sårbarhetsbedömningar.
-
Brister i populär genetisk analysmetod
En analysmetod som används inom flera forskningsområden innehåller brister som kan leda till felaktiga resultat. Det innebär att en rad vetenskapliga slutsatser kan behöva omvärderas, menar forskaren.
-
Klimatförändringar slår extra hårt mot våtmarker under sensommaren
Nordiska våtmarkers upptag av kol har haft en kylande effekt på klimatet. Men en studie visar att denna viktiga funktion kan påverkas radikalt i takt med ökande temperaturer under sensommaren.
-
Ny metod ska ge bättre övervakning av vilt
Hur många vildsvin, älgar och bävrar finns egentligen i de svenska skogarna? Det är svårt att räkna vilda djur, men antalet som fälls av jägare kan ge en fingervisning om populationerna. Och med en ny beräkningsmodell kan statistiken bli tydligare.
-
Därför gillar de flesta hackspettar sött – men inte göktytorna
Fåglarna förlorade förmågan att uppfatta sötma under evolutionen. Nu visar en studie att hackspettar har återfått sötsuget. I alla fall de flesta.
-
AI nytt redskap för datering av mänskliga kvarlevor
Forskare har utvecklat en metod där artificiell intelligens hjälper till att analysera DNA. Det gör det möjligt att exakt datera tiotusenåriga mänskliga kvarlevor.
-
Kläder i poppel kan frigöra mark till matproduktion
Poppelsplagg i stället för bomullsblus. Livsmedelsproduktion i stället för bomullsodling. Det kan bli framtiden, menar forskarna bakom en modell för tillverkning av textil från snabbväxande poppel.
-
Mikroalger odlade i saltvatten tillverkar värdefulla ämnen
Odling av mikroalger kan rena Östersjöns problematiska vatten, menar kemister vid Umeå universitet som dessutom upptäckt att närvaron av salt får algerna att producera mängder av värdefulla karotenoider.
-
Skandinaviska tonfiskar ger sig iväg på långa vandringar
Blåfenade tonfiskar gör långa vandringar i Atlanten, men återkommer troligen år efter år till skandinaviska vatten. Det visar de första resultaten från ett forskningsprojekt där de enorma fiskarna märkts med satellitsändare.
-
Kycklingars lek visar hur de mår
Plocka föremål med näbben, låtsasbråka och jaga varandra. Kycklingar gillar att leka och har gjort det i tusentals år. Forskare menar att lekfullheten kan vara nyckeln till förståelse av kycklingars mående och bidra till att öka deras livskvalitet.
-
Vulkanutbrott på Island öppnade sällsynt fönster för forskare
Vid det isländska vulkanutbrottet i Fagradalsfjäll fick geologer ett unikt tillfälle att studera magma som samlats i en reservoar djupt i jordskorpan. Forskarnas fynd kan bidra till en bättre förståelse av manteln i jordens inre.
-
Färgen som kan omvandla värme till el
Forskare har tagit fram en färg för apparater och ytor som ger ifrån sig värme. Färgen kan omvandla värme till elektricitet som sedan kan driva apparaterna.
-
AI-modell ska hitta tidigare okända material
En AI-modell kan underlätta sökandet efter hittills oupptäckta material, ett arbete som normalt är både kostsamt och tidskrävande. Det förenklar utvecklingen av nya material till exempelvis batterier och solceller.
-
Åldrande neutraliserar könsskillnader i hjärnan
När hanar och honor av bananflugan blir gamla avsexualiseras deras hjärnor. Förändringar sker hos båda könen, men hanarna blir mer lika honorna än tvärtom.