Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Fusk med förbjuden färg
Båtägare använder bottenfärger som innehåller otillåtna medel trots att det finns godkända alternativ. Kemikalieinspektionens förbud från januari 2000 mot giftiga båtbottenfärger får därför inte den effekt man önskade. Det...
-
Enzym hjälper oss att omvandla mat till energi
Äta bör man och andas också. Detta känner varenda femåring till och det är naturligtvis sant. Alla organismer kräver energi för att kunna leva. Maten som vi stoppar i oss förbränns med hjälp av det syre som vi andas in, som träet i en...
-
Nya resultat bekräftaratt grönskan har ökat
Grönskan på norra halvklotet från polarregionerna ner till 35:e gradens latitud (ungefär södra Europa) tycks ha ökat under 80- och 90-talet. Det har mätningar gjorda från rymdsatelliter visat. Somliga har dock tvivlat på att mätningarna är...
-
Lyhörd laser slår anden rätta strängen
Pulser av laserljus kan få molekyler att reagera på sätt som är omöjliga med klassisk provrörskemi. Molekyler vibrerar och varje molekyl har sitt eget "tonläge", sin egen "melodi". Det gäller att finna en nyckel, och det kan en...
-
Senaste nedisningen i Karahavsregionen i ryska Arktis mindre än man tidigare trott
Hanna Lokrantz presenterar i sin avhandling resultat som tyder på att Karahavsisen under det senaste nedisningsmaximat, för 20.000 år sedan aldrig nådde det ryska fastlandet. Det innebär att isen i norra Ryssland och Västsibirien faktiskt var betydligt mindre,...
-
Kemi populärt vid Stockholms universitet
Årets ansökningar till universitetsutbildningar visar att kemi har blivit populärt vid Stockholms universitet. Antalet förstahandsansökningar till kemiprogram har ökat med 160% jämfört med förra åre
-
Söndermalt JAS-plan lärdeoss mera om återvinning
Kommer ni ihåg JAS-planet som under en uppvisning störtade på Långholmen för snart tio år sedan? Vraket har faktiskt gjort sitt i vetenskapens tjänst. Dess kolfiberdelar maldes ner i plastkvarnar på LTH, Lunds Tekniska högskola; syftet var att utveckla...
-
Nederbördsmönstret variationsrikt i Skåne
Hur fördelar sig nederbörden när det regnar i Skåne och kan man dra några slutsatser om framtida nederbörd på basis av vad man vet om det förflutna? Sådana frågor kan nu besvaras tack vare ny forskning kring en unik mängd av data. I...
-
Låg vikt – hög styrka …
När man bygger bilar sätts mer och mer fokus på säkerhet och därför har användningen av härdat höghållfast stål ökat. Det är ett material som är starkt och går att göra tunt och lätt. I och med detta minskas fordonens vikt, de får lägre energiförbrukning och...
-
Sveriges första ”ljuddoktor” – hur låter det?
Att kunna bedöma kvaliteten hos ljud som spelas upp via högtalare är viktigt vid alla typer av ljudproduktion. Och även om vissa kvalitetsmått kan mätas med elektriska instrument är det mänskliga örat fortfarande ett viktigt och mycket användbart...
-
Formidabla Formula fartvidunder
Det är inte utan en viss stolthet Luleå tekniska universitet nu presenterar två Formula SAE-bilar.Det handlar om 2002 års slutprojekt för sistaårsstudenterna från två av universitetets institutioner, den i Skellefteå och Institutionen för...
-
Reaktioner i gränsskiktet
I sin avhandling studerar Jörgen Rosenqvist reaktioner i gränsskiktet mellan vatten och mineralytor.
-
Tjälskott och varm asfalt
Hur påverkar vägarnas uppbyggnad risken för frosthalka? Hur påverkar temperaturen vägens bärighet? Hur beräknar man tjällyftningen på våra vägar? Beräkningsmodeller för att svara på dessa frågor har Åke...
-
Fossila tallar används för att mäta forntida nederbördsmängder
För första gången presenteras en klimatserie baserad på trädringar från Jämtlandsfjällen, som visar hur sjönivåer har varierat från år 5 000 f Kr tills idag. Utdöenden av sjönära tallskogar bekräftar höjda...
-
Tidvattnet förlorar energi till djuphavet genom internt vågmotstånd
Modellering av tidvatten i haven via satellitdata visar att en stor del av tidvattnets energiförluster faktiskt äger rum i det öppna djupa havet, vilket motsäger tidigare teorier. Havets tidvatten verkar också ha en tidigare okänd påverkan på jordens klimat.
-
Söndermalt JAS-plan lärde oss mera om återvinning
Kommer ni ihåg JAS-planet som under en uppvisning störtade på Långholmen för snart tio år sedan? Vraket har faktiskt gjort sitt i vetenskapens tjänst. Dess kolfiberdelar maldes ner i plastkvarnar på LTH, Lunds Tekniska högskola; syftet var att utveckla...