Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Blodsugande kvalster hos värphöns – ett hot utan bot?
Det blodsugande röda hönskvalstret är den ekonomiskt viktigaste utvärtesparasiten hos svenska värphöns. Angripna fåglar blir irriterade, stressadeoch lägger färre ägg, och i svåra fall kan de till och med dö av blodbrist.Vid avdelningen...
-
Eldsvåda ger liv åt svamp
Att en skogsbrand utplånar allt i sin väg är långt ifrån sant. Många växt-och djurarter är faktiskt beroende av eldsvådor, och för att bevara dembränns idag både skog och hyggen. Men för att lyckas krävs en störrekunskap om...
-
HAVRE ELLER OLJA – SAMMA ENERGIBEHOV PÅ ÅKERN
Den totala energiåtgången för arbeten på åkern har inte förändrats särskiltmycket sedan 1927, fast hö och havre har ersatts med fossil olja. JanJansén vid SLU har i sitt doktorsarbete bland annat jämfört hästar ochtraktorer i en...
-
Julskinkans kvalitet påverkas av mutation
Egenskaper som mjölk- och köttkvalitet bestäms till viss del av djurensgener. Anna Törnsten har i sin avhandling vid SLU kartlagt en gen hos grissom påverkar köttsmaken. En mutation i genen leder bland annat till attjulskinkan förlorar mer vikt vid tillagningen....
-
LÄKEMEDELSTRANSPORT I LUKTNERVER – PÅ GOTT OCH ONT
Att medicinera sjukdomar i hjärnan är svårt, eftersom det finns en effektivbarriär mellan hjärnan och blodomloppet. Denna blod-hjärnbarriär skyddarhjärnan mot skadliga ämnen i blodet, men hindrar också många läkemedel somtransporteras i...
-
Fåglars beteende förkklarar insekters färger
Ny forskning visar hur fåglar och andra insektsätare har drivit uppkomst och utveckling av iögonfallande färgteckningar hos insekter. Inte bara insekternas utseende har påverkats utan även deras sätt att leva. Gabriella Gamberale-Stille visar i sin avhandling som...
-
Transkriptionsfaktorn Foxi1 behövs för bildandet av ett fungerande inneröra
Medfödd hörselnedsättning och dövhet är ett av våra vanligaste svåra funktionshinder och drabbar cirka två per tusen födda barn. Ungefär 70 procent av all hörselnedsättning kan direkt relateras till genetiska orsaker. Genom HUGO-projektet...
-
Rösta via datorer?
Kan möjligheten att välja via Internet öka valdeltagandet i framtiden? Det tror i varje fall EU, som satsat 27 miljoner kr på projektet CyberVote.
-
Utarmat uran i Kosovo
I samband med att de första uppgifterna om att urarmat uran troligen använts som ammunition under Kosovokonflikten kom under senvåren 1999 beslöt UNEP (FNs miljöorganisation, United Nations Environment Programme) att följa upp miljökonsekvenserna av det utarmade...
-
Forskare granskar internationellt miljöarbete
Svenska egenintressen har i hög grad fått styra det miljöbistånd som sedan 90-talets början satsas i de baltiska staterna. Det innebär att miljöfrågor som Sverige varit mindre intresserat av, som rent dricksvatten, hantering av fast avfall samt naturskydd, i...
-
Hannar samarbetar i leken om honorna
Ett nära samarbete med släkten ökar chansen att locka till sig honor under leken. Nya rön från bl.a. tre Uppsalaforskare pekar på att den genetiska variationen i den svartvita mannakinens lek är mindre än man trott. Genom ett nära samarbete i leken som...
-
Höga halter tungmetaller i Stockholms vattenområden
Sjöbottnar inom Stockholmsområdet visar fem gånger högre sedimentation av tungmetaller som kadmium, koppar, kvicksilver och bly jämfört med omgivande områden. Martin Lindström har i sitt avhandlingsarbete utvecklat metoder och modeller för att ge en mer...
-
Myndigheterna skärper sin tolkning av vad som ska definieras som kärnavfall
Det kommer att krävas tillstånd enligt kärntekniklagen för införsel och transport av material från utländsk kärnbränslefabrik. Det avfall som uppstår vid behandlingen av materialet får inte slutförvaras i Sverige utan...
-
Att bedöma risken för borrelia genom fästingar
Fästingnymfer är de viktigaste spridarna av borrelia-bakterien, men en radandra faktorer som vegetationsperiodens längd, vegetationstyp och mängdenvärddjur spelar in när man ska bedöma riskerna för att drabbas avsjukdomen. Det visar Uppsalaforskaren Hans...
-
Elektronhopp kan styras med rätt belysning
Genom att belysa molekyler med ljus av olika våglängd kan man kontrolleraoch variera elektronöverföringen mellan molekyler och därmed styra en av demest grundläggande kemiska reaktionerna. De resultat som Uppsalaforskaren Mikael Andersson presenterar i sin nya...
-
Sensorforskning utvärderad
"S-Sence är en blomstrande och produktiv enhet", skriver de internationella utvärderare som på uppdrag av närings- och teknikutvecklingsverket Nutek tittat på sensorforskningsenheten S-Sence i Linköping.