Natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Tidig fångst krymper vildlaxarna
Intensivt laxfiske på försommaren kan leda till att fiskar med anlag för att bli stora blir mer sällsynta. Det visar en ny studie från bland annat SLU.
-
Därför frodas tamkaniner i det vilda
I många länder har tamkaniner släppts ut i naturen där de orsakar stora skador. Nu har forskare vid bland annat Uppsala universitet löst mysteriet hur de lyckas återanpassa sig till det vilda. Det visar sig att genetiska förändringar gör kaninerna till mästerliga kolonisatörer.
-
Så spred sig havsreptiler i syd efter katastrofen
Forskare har identifierat det äldsta fossilet av en nothosaurie på södra halvklotet. Fyndet, en ryggkota, är en ledtråd till marina reptilernas liv och spridning efter att många av jordens arter utplånades.
-
Urgammalt protein hjälper oss att klara kyla
Ett protein som kan spåras 100 miljoner år tillbaka i tiden har fortfarande betydelse. Proteinet fungerar ungefär som en värmegenerator och bidrar till att däggdjur kan leva i kallt klimat.
-
Rätt skötsel får vägrenar att surra av humlor och bin
Anpassad skötsel av vägrenar får blommor, bin och fjärilar att trivas bättre. Men det finns begränsningar. Mycket trafik längs en väg motverkar den positiva effekten för pollinatörerna.
-
Nytt implantat kan ge blinda syn
Forskare har utvecklat ett nytt och hållbart synimplantat. Med hjälp av supersmå stabila elektroder öppnas en möjlighet för blinda att delvis få synförmåga.
-
Rosa havsgris – en av doldisarna i Stilla havets djup
Rosa havsgrisar med små fötter och skålformade svampdjur med hisnande lång livslängd. Det är några okända arter som forskare från bland annat Göteborgs universitet upptäckt under en djuphavsexpedition till Stilla havet.
-
Is viktigt när större planeter bildas
Hur planeter bildas är en fråga som länge gäckat världens astronomer. En ny avhandling vid Lunds universitet visar att is spelar en avgörande roll för att små himlakroppar ska nå en viss storlek och växa till svulstiga planeter.
-
Sjöar, träd och grillplatser dragplåster i naturen
När vi ägnar oss åt friluftsliv står fin utsikt, sjöar och gamla träd högt på topplistan – men många uppskattar även att vindskydd och grillplatser finns på plats. Tät skog och kalhyggen får däremot nobben, visar en avhandling från SLU.
-
Därför riskerar din smarta bil att bli hackad
Moderna uppkopplade bilar kan bli måltavlor för cyberattacker, som i sin tur hotar trafiksäkerheten. En studie vid Högskolan i Skövde visar att många verkstäder inte har tillräckliga kunskaper om hur mjukvaran ska säkras.
-
Många hästar klarar inte att trava barfota
Travhästar tävlar ofta utan skor, men att vara barfota passar inte alla. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har tagit reda på vilka hästar som bör behålla skorna på.
-
Gener påverkar fågelungars dialekt
Nu vet forskare mer om hur vilda fåglar lär sig sångdialekter. Genetiska anlag påverkar melodin även när fågelungarna växer upp i en ny miljö, enligt en studie från Stockholms universitet.
-
Signalkräftor på frammarsch – men hot finns
I Sveriges största sjöar blir signalkräftorna allt fler. Samtidigt ökar andelen små kräftor. Situationen är bekymmersam, enligt forskare.
-
Robotar kan få lika bra känsel som människor
Robotar kan utrustas med elektronisk hud som gör dem känsliga för beröring. Det här kan få handproteser att kännas som en del av kroppen. Det visar forskning vid Uppsala universitet och Karolinska institutet.
-
Unga träd rustas för gnagande snytbaggar
Snytbaggar kan döda en stor del av nyplanterade träd på ett hygge. Men det går att öka plantornas eget försvar, visar en avhandling från SLU.
-
Billigt batteri kan säkra elen i låginkomstländer
I låginkomstländer kan tillgången på elektriciteten vara begränsad. En lösning kan bli ett nytt hållbart batteri som utvecklats av forskare i Sverige.