Forskning om natur & teknik

Fiskars evolutionära anpassning till varmare vatten har länge antagits ha ett fysiologiskt pris. Men zebrafisken visar motsatsen – efter sju generationer i högre temperaturer syns inga negativa effekter. I stället blev fiskarna även mer köldtåliga, visar en studie.

Flodpärlmusslan gör mer än att filtrera vatten. Arten, som minskar i Europa, påverkar både nedbrytning av löv och fiskars beteenden i vattendrag. Dessutom kan musslorna bidra till att minska knott.

Många skalbaggar och svampar som lever av döda träd är i dag hotade. För att de ska överleva krävs inte bara att död ved finns kvar i skogen – även det omgivande landskapet är viktigt. Det visar en avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Under jaktsäsongen kan älgarnas överlevnad handla om var de väljer att vara. Forskning vid Sveriges lantbruksuniversitet visar att älgtjurar som betar i öppna landskap – med gott om föda – löper större risk att bli skjutna.

Arktis förändras snabbt när klimatet blir varmare – och det märks på växtlivet. En studie med forskare från Göteborgs universitet visar att vissa växter gynnas av värmen, medan andra konkurreras ut. Men exakt vilka arter som påverkas varierar mycket från plats till plats.

Med detaljerade röntgenundersökningar kunde forskare studera sambandet mellan katters storlek och artros. Det visade sig att större och tjockare katter hade mer artros än mindre och smalare katter.

Supraledare är material som leder elektricitet utan motstånd och används bland annat i elektromagneter, antenner och kraftledningar. Nu har forskare vid Lunds universitet studerat en mångfacetterad supraledare som kan få stor betydelse för framtidens teknik.

Med hjälp av kamerahalsband och älgarnas egna filmer har forskare undersökt vad som styr deras matvanor. Studien visar att älgarna gör medvetna val bland växterna – för att få i sig precis den näring de behöver.

Varför finns grammatik? Kanske för att göra språket lättare för hjärnan att förstå. Med hjälp av AI kan forskare hitta nya sätt att studera hur språk växer fram och vad det säger om människans intelligens.

Världens främsta joddlare finns i Latinamerikas regnskogar – inte i alperna. Forskare har upptäckt att vissa apor har en speciell teknik för djungelrop, som spelar stor roll i det sociala livet.

Forskare har tagit fram nya material som kan förlänga livslängden hos så kallade fasta litiumbatterier. Det kan bidra till mer hållbara energisystem och ett miljövänligt samhälle.

Havsvatten som tränger in i vägtunnlar kan leda till att en biofilm bildas på betongen – något som snabbar på nedbrytningen och ökar risken för skador. En studie från Chalmers tekniska högskola visar att skador i tunnlar kan uppstå snabbt.

När unga laxar utsätts för rester från läkemedel ändrar de sitt beteende. Bland annat tar de större risker under den livsviktiga vandringen från älv till hav.

Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat ett batteri där konsistensen kan liknas vid tandkräm – och anta vilken form som helst. Tack vare böjligheten kan batteriet integreras på helt nya sätt i framtidens teknik.

Att låta skogen på egen hand sopa igen spår efter människor, så kallat återförvildande, leder till bättre ekosystem och gynnar samspelet mellan natur och samhälle. Nu vill forskare att skogsbruk ska inspireras mer av metoden.

Kor använder kroppsspråk för att visa att de har ont. Smärtan kan upptäckas genom att tolka både ansiktsuttryck och beteenden, enligt en studie vid SLU. Bättre förståelse av kornas signaler kan bana väg för snabbare behandlingar och minskat lidande.