Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Djur kopplar på reservkompassen när solen står högt
För första gången kan forskare bevisa att ett djur använder olika riktningsgivare för att uppnå högsta möjliga precision i sitt vägval vid olika förhållanden. När det är mulet eller då solen står som högst tar...
-
Kometspaning från 1,5 miljoner kilometer bakom jorden
Hittills har det varit svårt att utforska nya kometer, men 2018 följer sonden Comet Interceptor med exoplanetutforskaren Ariel till den så kallade Sun-Earth Lagrangepunkten L2, 1,5 miljoner kilometer bakom jorden sett från solen. Där ska den ligga still och vänta...
-
Konstgjorda muskler som drivs av glukos
Artificiella muskler av polymermaterial kan drivas med energi från sockerarten glukos och syre på liknande sätt som biologiska muskler. Utvecklingen kan vara ett steg mot möjliga framtida implantationer eller självgående mikrorobotar som kan drivas av biomolekyler i...
-
Nu grönskar det för proteinerna
Vårt behov av alternativa proteiner har aldrig varit större. När alltfler äter mindre kött av hänsyn till djuren, klimatet eller hälsan köper vi mer produkter av soja och andra proteinrika grödor. Nu startar svensk tillverkning av protein ur gröna...
-
Forskare lyssnar hur bäckar andas och mår
Även vattendrag behöver andas för att må bra. Livsviktig syrgas i luften tar sig in i en bäck, och klimatpåverkande växthusgaser tar sig ut. Detta bäckarnas brus genererar ett karakteristiskt ljud. Nu har Umeåforskare utvecklat en metod med...
-
Långvarig hetta drabbar barn på förskolor
Värmeböljan sommaren 2018 förde inte bara med sig skogsbränder utan innebar också problem för gamla och unga. Nu visar nya studier från Göteborgs universitet att hetta begränsar förskolebarns utelekar eftersom många gårdar inte kan ge...
-
Upptäckt – en ny kraft för optiska pincetter
100 gånger mindre ljus och en försumbar temperaturhöjning. Utvecklingen av optiska pincetter gör att forskare kan använda dem inom allt fler områden. Med låg temperatur minskar risken att man förstör biologiskt material.
-
Bättre språk på twitter efter #metoo
Språkbruket på Twitter förändrades på ett positivt vis i kölvattnet av #metoo, enligt en ny avhandling i nationalekonomi från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
-
Musselodling kostnadseffektiv rening av Östersjön
Synen på musselodling som miljöåtgärd i Östersjön skiljer sig bland forskare. Men enligt en ny studie är musselodling en kostnadseffektiv metod för att minska övergödningen i Östersjön.
-
Plaggen som talar genom vibrationer
Många med dövblindhet kommunicerar via ett taktilt teckenspråk och även haptiska signaler (beröring och rörelser) på kroppen. Forskare i Borås arbetar med att digitalisera och integrera kommunikationssätten i kläder.
-
Bakterier i avloppsvattnet resistenta mot nya antibiotika
Örebroforskare har hittat antibiotikaresistenta bakterier både i avloppsvattnet i Örebro och i Svartån. – Bakterierna är inte bara resistenta mot gamla antibiotika utan även mot nya – alltså mot de antibiotika som används för att...
-
Ny metod täpper till säkerhetshål i datorn
Meltdown och Spectre är exempel på säkerhetshål i dagens mikroprocessorer som det hittills inte har funnits något effektivt försvar mot. Men nu kan forskare, från bland annat Uppsala universitet, presentera en lösning.
-
Minnen kan hindra en saklig bedömning
Minnen av tidigare händelser spelar roll vid bedömningar, visar ny forskning från Umeå universitet. Processer i hjärnan som stödjer lagring och återkallning av minnen från tidigare liknande situationer tas i anspråk även när vi gör...
-
Gammalt bröd blir nya textilier
Går det att skapa textilier från gammalt bröd? Det ska Akram Zamani, universitetslektor i Resursåtervinning vid Högskolan i Borås ta reda på. Och hon har redan kommit en bra bit på vägen.
-
Torsken i Östersjön är nära en kollaps
Torsken i Östersjön är illa ute. Beståndet är extremt litet och individerna mår allt sämre. Hoten mot torsken är många: ett hårt fisketryck, döda bottnar, födobrist, parasitangrepp och växande sälpopulationer.
-
Ny mjukvara ger kommunerna koll på kusterosionen
Klimatförändringarna slår olika hårt mot olika kuster. Men erosionen handlar inte bara om havsnivåhöjningar. En ny datormodell kan nu beräkna långsiktiga konsekvenser för olika områden genom att även ta med parametrar som vågor, vindar och...