Samhälle & kultur
Hur är det att vara människa? I grund och botten handlar all forskning inom samhälle och kultur om detta. Här hittar du forskning om allt från människans hjärna till den globala geopolitiken.
-
Dålig koll på pensionssystemet påverkar sparandet
Det nya pensionssystemet fick inte svenskarna att börja spara mer pengar. En förklaring är att människor inte förstod reformens effekt på framtida inkomster, enligt en avhandling.
-
Frågan om kärnavfallet lyser med sin frånvaro
Problemen med kärnkraftens avfall tonas ned eller ignoreras i svensk debatt, enligt en ny avhandling. Det tystar i sin tur diskussioner om avgörande frågor, som den om samtycke. Om lokalbefolkningen säger ja till kärnavfall under marken i Östhammar, till exempel – vad har det för relevans...
-
Färre skjutningar i Malmö – särskild satsning kan vara orsak
Skjutningar och sprängningar i Malmö har minskat sedan 2018 då den uppmärksammade satsningen Sluta skjut drog igång, enligt en ny rapport.
-
Planerad reträtt kan skydda invånare vid klimatförändring
Dagens strandnära boende kan framöver förvandlas till en kamp mot översvämningar och stigande hav. Kan man redan nu börja planera för en flytt längre upp på land, i Sverige? Det har forskare undersökt.
-
Ökad risk för depression i villa- och radhusförorter, enligt forskare
Att bo i villa- eller radhusförort tycks vara en riskfaktor för depression, enligt en ny studie. I glesbygd och i förorter med höghus är risken lägre. "Märkligt", säger forskarna – som ändå har förklaringar till hur det kan hänga ihop.
-
Unika arvsformen fideikommiss – därför har den levt kvar så länge i Sverige
Sverige är idag det enda land som har kvar så kallad fideikommiss, där vanliga arvsregler inte gäller och där den äldsta sonen i en familj ofta ensam ärvt egendomar. Varför sticker Sverige ut? Så här säger forskare i historia.
-
Så ska en toppolitiker vara, enligt väljarna
De viktigaste egenskaperna hos rikspolitiker i Sverige är ärlighet och kunnighet. Det framgår av en stor enkät. Andra politiker-egenskaper har tappat i popularitet under drygt 20 års tid – se här vilka det rör sig om.
-
Lite buller räcker för att störa koncentrationen
Vår arbetsprestation blir sämre om vi utsätts för buller även med så låg ljudstyrka som 40 decibel. Det motsvarar vanligt bakgrundsljud i kontorsmiljöer och kök.
-
Allt fler prenumererar på dagstidningar
Fler prenumererar på dagstidningar. Och befolkningen i Sverige ägnar överlag mer tid åt medier jämfört med hur det var före pandemin. Det framgår av statistik från Göteborgs universitet.
-
Då förändrades bilden av frihetstiden och Gustav III:s tid
Heja kungen eller heja demokratin? Bilden av det förflutna förändrades mycket under 1800-talet och fram till sent 1900-tal i Sverige. Det visar en avhandling som tittar på hur frihetstiden och Gustav III:s regeringstid har beskrivits.
-
Därför har Ryssland svårt att acceptera grannländer som fria nationer
Ryssland har svårt att acceptera att grannländer som Ukraina och Belarus är självständiga nationer och ser dem som "ryssar som fått för sig att de inte är ryssar". Ryssland är ett fallet imperium med fantomsmärtor, säger statsvetaren Anders Nordström, som varnar för att mycket står...
-
Ryssland talar om barns bästa och dödar barn i Ukraina – så går det ihop
Politiskt tal om att "värna barnen" gäller ofta bara vissa barn. Ryssland är ett tydligt exempel på det. Där talas om "barns bästa" – samtidigt som barn bombas, dödas och tas från sina föräldrar i grannlandet Ukraina. Det kan verka som en paradox men är det inte, enligt forskaren Maria...
-
Mänskliga AI-röster gör oss misstänksamma
Är det en människa eller en robot som svarar i telefonen? Det är inte helt lätt att avgöra när AI-system får allt mer mänskliga drag. Men utvecklingen kan påverka förtroendet för en samtalspartner, visar forskning.
-
Unga i våldsamma relationer söker ofta stöd online
Ideella jourverksamheter på nätet spelar en viktig roll för att stötta unga som utsätts för våld. Men anonyma chattar innebär också begränsningar, enligt forskare bakom en ny rapport.
-
Det avgör vem som blir politiskt aktiv, exempelvis i Ryssland
Vem blir politiskt aktiv? I Ryssland och många andra länder är politiskt engagemang ett privilegium för de redan privilegierade – de som har hög status och tillhör de rätta sociala nätverken. Det är slutsatsen i en ny avhandling.
-
Okänt EU-organ har för mycket makt, enligt forskare
RSB, en nämnd som ska bidra till bättre EU-lagstiftning, har stor makt, utsätts för påverkan utifrån och agerar bakom stängda dörrar. Det framgår av forskning vid Linnéuniversitetet.