Forskning om samhälle & kultur
Hur är det att vara människa? I grund och botten handlar all forskning inom samhälle och kultur om detta. Här hittar du forskning om allt från människans hjärna till den globala geopolitiken.
-
Dåligt ledarskap en hälsorisk på jobbet
Upplevt dåligt ledarskap ökar inte bara sjukfrånvaron på jobbet utan även risken för dålig hälsa bland medarbetarna senare i livet. Ju längre tid man haft en ”sämre” chef, desto större blir risken att exempelvis drabbas av...
-
Den traditionella staden som ideal
I planering och stadsbyggande har idén om den traditionella staden blivit ett starkt ideal. Där flanerar människor på gatorna med arbete, skola, dagis och affärer runt hörnet. – Men passar alla människors liv in här? Jag vill att man diskuterar hur...
-
Ny DNA-metod gör det lättare att spåra brottslingar
DNA-provet fäller ofta brottslingen. Men många av de prover som Statens Kriminaltekniska Laboratorium, SKL, får in idag är så nedsmutsade av t ex jord, matrester och snus att de inte går att använda. Nu har forskare vid Lunds Tekniska Högskola tillsammans med...
-
Banar väg för rådgivning på ny apoteksmarknad
Två avhandlingar som läggs fram vid Uppsala universitet i november är högaktuella inför omregleringen av den svenska apoteksmarknaden. Anna Montgomery och Tobias Renberg har studerat olika aspekter av rådgivningstjänster för kunder på apotek. Deras...
-
Svenska befolkningen inte mer främlingsfientlig
Den globala ekonomiska krisen, som även drabbat Sverige, har inte satt några spår i svenska folkets inställning till mångfald inom olika områden i samhället. Resultaten i årets Mångfaldsbarometer vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet, visar...
-
Arbetslöshet ger ohälsa bland unga
Att kunna etablera sig på arbetsmarknaden är för både kvinnor och män en av de viktigaste hälsofaktorerna under det tidiga skedet av vuxenlivet visar Ieva Reine i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet.
-
Förskolebarn utmanar stereotypa könsmönster
Könet avgör hur barnen bemöts i sin lek och i sitt lärande på förskolan. De gånger barnens möjligheter utvidgas sker det på barnens, inte lärarnas initiativ. Det visar forskning vid Göteborgs universitet.
-
Vad har monarkin för funktion när kungen inte har någon?
Denna fråga var aktuell under frihetstiden (1719–1772) då den svenska kungen var berövad nästan all makt. Trots det fortsatte monarkin att vara en förutsättning för att det politiska systemet skulle fungera. Den bild av regenten som förmedlades genom...
-
Hallandsmodellen räddade jobb och byggnader
Mellan åren 1994 och 2003 räddade Hallandsmodellen nära 100 kulturhistoriskt värdefulla byggnader och säkrade samtidigt jobb i byggnadssektorn. Nu är modellen närmare synad i sömmarna i en färsk doktorsavhandling av Hallands landsantikvarie Christer...
-
”Det är som om jag inte är en människa”
Så säger en av de intervjuade i en ny avhandling av Ramin Baghir-Zada, verksam vid Fakulteten för Hälsa och samhälle på Malmö högskola. Han har undersökt vilken hälso- och sjukvård personer som befinner sig olagligt i Sverige och...
-
Kvinnor berättar om hur man bemöts med slöja
Många kvinnor med slöja känner sig främmande i sin egen hemstad, och undviker gärna områden som känns ”svenska” – som Malmöstadsdelarna Limhamn, Västra Hamnen och Lilla Torg. Det framgår av en studie som gjorts på Urbana...
-
Vem leder egentligen vem i skolan?
I en ny doktorsavhandling i pedagogik har Ann Ludvigsson undersökt hur ledarskapet i skolan fungerar.
-
Byggbranschens lärlingsutbildning – framtidsväg eller återvändsgränd?
I den förestående gymnasiereformen och i ett kommande förslag till lärlingslag i Sverige framhålls byggbranschens lärlingsutbildning som föredömlig. I sin doktorsavhandling i yrkesdidaktik vid Stockholms universitet visar Ingrid Berglund att byggbranschens...
-
Nobelpristeorier förklarar fäbodväsendets glansperiod
Det svenska fäbodväsendet växte fram först under 1500- och 1600-talen. Det hävdar Jesper Larsson i en doktorsavhandling från SLU och utmanar därmed föreställningen om fäbodarnas uråldriga ursprung. Tack vare fäbodarna kunde...
-
Outtalade normer konserverar idrottslärarutbildningen
Det finns ett antal outtalade normer och värderingar – väl förankrade i en idrottslärarkultur – som fungerar konserverande inom idrottslärarutbildningen. Bland annat är det svårt att förändra idrottslärarstudenternas...
-
Barnens bästa – svårare än man kan tro
Det är inte självklart att det är barnens bästa som sätts i första hand i vårdnadstvister. Trots att lagstiftningen är mycket tydlig är resultaten i Eva Ryrstedts undersökning om barnens roll nedslående.