Samhälle & kultur
Hur är det att vara människa? I grund och botten handlar all forskning inom samhälle och kultur om detta. Här hittar du forskning om allt från människans hjärna till den globala geopolitiken.
-
Mobilapp mäter trygghet i vardagen
Vad avgör om en ungdom ska råka ut för ett brott – eller själv begå ett? Och kan en mobiltelefon säga något om hur, var och när människor känner sig trygga? Det undersöks i en ny avhandling.
-
Många utdragna sjukskrivningar för covid-19
Närmare 12 000 personer i Sverige fick sjukpenning från Försäkringskassan för covid-19 under pandemins första våg. Mediantiden för sjukskrivning i denna grupp var 35 dagar, men för många blev det betydligt mer långdraget.
-
Nyttigare kranvatten när biprodukter renas bort
Under vår livstid dricker vi en ansenlig mängd kranvatten. Men en del av de produkter som används för att rena vattnet kan påverka vår hälsa. Det beror på något som kallas för desinfektionsbiprodukter.
-
Nätverk för kvinnliga skogsägare präglas av maskulina ideal
Skogsindustrin är av tradition männens värld. En studie undersöker hur kvinnliga skogsägare agerar utifrån normer om vad som anses vara kvinnligt och manligt.
-
Prylarna som speglar Blågults historia
Visste ni att landslaget enfärgade gul-blå dräkt gjorde premiär i OS 1912? Och att Sverige spelat flest landskamper i världen? Fotbollsforskaren Torbjörn Andersson har dammsugit Sverige på prylar som berättar om blågult och Sveriges 130 år långa fotbollshistoria.
-
Nya vanor förklarar minskad brottslighet bland unga
Ungdomsbrottsligheten har stadigt minskat de två senaste decennierna. Att unga förändrat sina aktivitetsvanor är den faktor som har starkast samband med utvecklingen.
-
Antal syskon kan kopplas till risk för hjärt-kärlsjukdomar
Förstfödda löper lägre risk för hjärtinfarkt och stroke än sina syskon – om antalet syskon inte överskrider tre, för då är det tvärtom. Och personer utan syskon har högre risk för hjärtinfarkt och stroke senare i livet jämfört med de som har syskon. Det visar en befolkningsstudie...
-
Om betalsystemet kraschar – så bör vi agera
Svenskarna är beroende att att betalsystemen funkar när vi handlar. Men vad händer om de kraschar? För att ta reda på konsekvenserna har forskare utvecklat ett spel som låter aktörerna öva på scenariot. Nyckeln till en bra krishantering visade sig vara samarbete mellan alla aktörer.
-
Kraftig nedgång av brott till följd av coronapandemin
När människor världen över tvingades stanna hemma på grund av coronapandemin minskade antalet inbrott, rån och mord. Minst nedgång i brottslighet såg man i Malmö och Stockholm.
-
Skolmat varje dag gav eleverna högre inkomst
Skollunch infördes stegvis från mitten av fyrtiotalet. De elever som fick skolmat hela skoltiden blev längre, studerade mer och fick högre inkomst, visar forskning.
-
Halloumiskam typiskt svenskt
Känner du skam när du lägger en halloumi på grillen? Liksom flygskam och klädskam är också ”halloumiskam” ett ursvenskt begrepp, där ansvaret att välja rätt, läggs på den enskilda individen.
-
Kläder från träd ger hållbar garderob
Miljövänliga kläder växer inte på träd, men nästan. Viskos är ett textilmaterial som tillverkas av cellulosa från träd, men hur och var viskosen tillverkas avgör hur stor klimatpåverkan det blir.
-
Vad händer när offentlig verksamhet ”återlämnas”?
Vilka effekter får det när ett äldreboende ofrivilligt tvingas återgå till att drivas i offentlig regi, så kallad backsourcing? Det har forskare studerat.
-
Får jag låna din livmoder?
För att få delta i forskning kring livmodertransplantation måste man hitta en egen donator. Men att be om någons livmoder, ofta sin mammas, sätter relationer på prov och väcker frågor både om moderskap och en livmoderns betydelse genom livet.
-
Delad dna-teknik kan lösa fler mord
Teknik med dna-baserad släktforskning ledde till att ett sexton år gammalt dubbelmord i Linköping kunde lösas. Forskare vid Linköpings universitet vill nu sprida kunskap om metoderna.
-
Måltiden viktig för barn med gastrostomi
Det kan vara komplicerat att få till en fungerande middag med barn. Och hur är det för familjer där vissa barn har en gastrostomi, och får föda via en "knapp" på magen i stället för munnen? Det har Ellen Backman, doktorand från Högskolan i Halmstad undersökt.