Samhälle & kultur
Hur är det att vara människa? I grund och botten handlar all forskning inom samhälle och kultur om detta. Här hittar du forskning om allt från människans hjärna till den globala geopolitiken.
-
Antal syskon kan kopplas till risk för hjärt-kärlsjukdomar
Förstfödda löper lägre risk för hjärtinfarkt och stroke än sina syskon – om antalet syskon inte överskrider tre, för då är det tvärtom. Och personer utan syskon har högre risk för hjärtinfarkt och stroke senare i...
-
Om betalsystemet kraschar – så bör vi agera
Svenskarna är beroende att att betalsystemen funkar när vi handlar. Men vad händer om de kraschar? För att ta reda på konsekvenserna har forskare utvecklat ett spel som låter aktörerna öva på scenariot. Nyckeln till en bra krishantering visade sig...
-
Kraftig nedgång av brott till följd av coronapandemin
När människor världen över tvingades stanna hemma på grund av coronapandemin minskade antalet inbrott, rån och mord. Minst nedgång i brottslighet såg man i Malmö och Stockholm.
-
Skolmat varje dag gav eleverna högre inkomst
Skollunch infördes stegvis från mitten av fyrtiotalet. De elever som fick skolmat hela skoltiden blev längre, studerade mer och fick högre inkomst, visar forskning.
-
Halloumiskam typiskt svenskt
Känner du skam när du lägger en halloumi på grillen? Liksom flygskam och klädskam är också ”halloumiskam” ett ursvenskt begrepp, där ansvaret att välja rätt, läggs på den enskilda individen.
-
Kläder från träd ger hållbar garderob
Miljövänliga kläder växer inte på träd, men nästan. Viskos är ett textilmaterial som tillverkas av cellulosa från träd, men hur och var viskosen tillverkas avgör hur stor klimatpåverkan det blir.
-
Vad händer när offentlig verksamhet ”återlämnas”?
Vilka effekter får det när ett äldreboende ofrivilligt tvingas återgå till att drivas i offentlig regi, så kallad backsourcing? Det har forskare studerat.
-
Får jag låna din livmoder?
För att få delta i forskning kring livmodertransplantation måste man hitta en egen donator. Men att be om någons livmoder, ofta sin mammas, sätter relationer på prov och väcker frågor både om moderskap och en livmoderns betydelse genom livet.
-
Delad dna-teknik kan lösa fler mord
Teknik med dna-baserad släktforskning ledde till att ett sexton år gammalt dubbelmord i Linköping kunde lösas. Forskare vid Linköpings universitet vill nu sprida kunskap om metoderna.
-
Måltiden viktig för barn med gastrostomi
Det kan vara komplicerat att få till en fungerande middag med barn. Och hur är det för familjer där vissa barn har en gastrostomi, och får föda via en "knapp" på magen i stället för munnen? Det har Ellen Backman, <a class="glossaryLink" ...
-
Varje apokalyptisk berättelse kräver sin stilla oas
I undergångsberättelser om förstörda världar och ödelagda landskap finns ofta viloplatser, stilla oaser och tillflyktsorter. Andreas Nyström vid Karlstads universitet har undersökt vilken funktion dessa platser spelar i post-apokalyptisk fiktion. Han ser...
-
Analys av järnåldersskelett kan ge polisen kriminaltekniska verktyg
Kvarlevor från en massaker på Öland på 400-talet kan utveckla polisens forensiska arbete. Arkeologen Clara Alfsdotter har analyserat forntida skelett och nedbrytning av lik i olika miljöer, för att ta reda på vad som hände vid dödstillfället....
-
Sju timmars mediekonsumtion per dag under pandemin
Massor av tid att konsumera film, tv-serier, poddar och sociala medier − men också ett uppsving för traditionella nyhetsmedier. Så såg våra medievanor ut förra året, enligt Mediebarometern.
-
Könsblandade grupper i lumpen påverkar attityder
Manliga soldater som fick tjänstgöra tillsammans med kvinnliga dito under lumpens första åtta veckor blev mer positivt inställda till jämställdhet och könsmixade gruppers produktivitet – men effekterna blev inte långvariga.
-
HPV-virus kopplat till ökad risk att föda för tidigt
Kvinnor som bär på humant papillomvirus, HPV, löper ökad risk att föda för tidigt, vilket kan leda till komplikationer för barnet. Därför bör unga vaccinerar sig mot HPV och kvinnor gå på gynekologiska cellprovtagningar.
-
Nordiska journalister tänker olika – på sin yrkesroll
Svenska och danska journalister beskriver journalistrollen som bevakande i högre utsträckning. Journalister från Norge och Island uppger sig ha minst erfarenhet av politisk påverkan - till skillnad från finländska journalister.