Samhälle & kultur
Hur är det att vara människa? I grund och botten handlar all forskning inom samhälle och kultur om detta. Här hittar du forskning om allt från människans hjärna till den globala geopolitiken.
-
Högerextremister sprider budskap med humor och mys
Högerextrema grupper normaliserar sin ideologi på nätet genom att paketera det som lättsmält och skämtsam underhållning. Vid sidan om män som marscherar i led hittar man numera poddar där högerextremister berättar om sin vardag. Det underliggande budskapet är dock detsamma.
-
Omtanke och vänner viktigare än pengar när barnen får bestämma
För mycket pengar skapar bara problem. Det viktigaste är att vara snäll mot andra människor. Det är en del av de tankevärldar hos barn som forskaren Jari Ristiniemi, professor i religionsvetenskap, fördjupat sig inom.
-
Svenskar straffar normbrytare med skvaller
Det är skillnad på hur människor som bryter mot sociala normer bemöts i olika länder. I Algeriet och Indonesien anses fysisk konfrontation och utstötning vara ett lämpligt straff. I Sverige och Finland tycker man däremot att det är lämpligare att skvallra om normbrytaren.
-
Barnet blir symbol i högerpopulisters retorik
Det "värnlösa barnet" har blivit en symbol för att driva fram konservativa politiska förändringar. Nu ska den högerpopulistiska retoriken i Ryssland och Tyskland studeras av forskare vid Malmö universitet.
-
Nu dubbelt så många kvinnor i kvinnobiografiskt lexikon
Med buller och bång lanserades Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, SKBL, för exakt tre år sedan. Lagom till internationella kvinnodagen finns det nu dubbelt så många kvinnor porträtterade.
-
”Corona, schmorona!” – rimmen gör pandemin lättare att hantera
”Covid, schmovid, jag klarar det här!” Att använda så kallade schm-reduplikationer kan lätta upp stämningen och visa att vi klarar av att hantera saker och ting. Det visar en ny studie om lekfullt rimmande under coronapandemin.
-
Barnböckernas uppgift att skrämmas
Hur mycket får barnböcker skrämmas? En hel del om du frågar Björn Sundmark, litteraturprofessor som nyligen gått till botten med både rädslan och religionen inom barnlitteraturen.
-
Coronapandemin: ”Invånarna i Järva vill bli hörda”
Journalister har blivit bättre på att prata med – snarare än om – invånare i Järva. Men trångboddhet och neddragen samhällsservice skapar ändå en upplevelse av övergivenhet i området nordväst om Stockholm. Det visar en ny studie om Järva under coronapandemin.
-
Adopterade barns återresor fyller behov även hos adoptivföräldrarna
Att göra en gemensam familjeresa till sitt adopterade barns födelseland har blivit allt vanligare. Resan fyller många behov – och faktiskt inte bara för det adopterade barnet utan även för adoptivföräldrarna, visar forskning från Linköpings universitet.
-
Män hindras att ta sig in i kvinnodominerade yrken
Mäns jobbansökningar sorteras bort när de söker jobb i kvinnodominerade yrken. Svårast är det för män att få komma till intervju när de söker jobb som lokalvårdare. – Vi ser en avsevärd diskriminering mot män, säger Mark Granberg, doktorand i nationalekonomi vid Linköpings...
-
Humor verktyg i feministisk kamp mot sexism på nätet
Schablonbilden av en feminist som en humorlös "glädjedödare" utmanas. I själva verket använder feminister humorn som ett verktyg i kampen mot sexism och trakasserier i sociala medier, visar forskning.
-
Hälsoenkät till skolbarn förmedlar normer för hur man ska leva
Enkätfrågor om hur många datorer och badrum man har hemma kan både sporra barn – och väcka skuld. – En del tonåringar frågar sig om man bör svara som det är i verkligheten, säger Anette Wickström, en av forskarna bakom studien.
-
Skollunchen ofta stressig och svårorganiserad
Förutsättningar för skollunchen är dåliga. Trots goda ambitioner kan elever, lärare och rektorer uppleva skollunchen som rörig, svårorganiserad och stressig.
-
Högstadielärare mest drabbade av att skolor hålls öppna
En jämförelse mellan föräldrar med barn i årskurs 9 och gymnasiets första årskurs visar att övergången till distansundervisning hade begränsade konsekvenser för den allmänna smittspridningen. Däremot var smittspridningen bland högstadielärare dubbelt så hög som bland...
-
Psykoterapi mot panikångest ger god långtidseffekt
Psykoterapi mot panikångest ger goda resultat och effekten av behandlingen håller i sig. Det visar den största långtidsstudie som någonsin gjorts i Sverige. Två år efter behandling var 70 procent av patienterna tydligt förbättrade och 45 procent hade inga eller minimala symptom.
-
Så blev Malmö skejtboardåkarnas stad
Sedan slutet på 90-talet har Malmö byggt ett starkt varumärke som skejtboardåkarnas stad. Långsiktighet, och framförallt en stark lyhördhet för gräsrotsinitiativ, har gjort att staden arbetat fram en modell som andra har mycket att lära sig av, enligt forskaren Karin Book.