Forskning om samhälle & kultur
Hur är det att vara människa? I grund och botten handlar all forskning inom samhälle och kultur om detta. Här hittar du forskning om allt från människans hjärna till den globala geopolitiken.
-
Digitalt utanförskap ännu svårare för äldre under pandemin
Att tro att alla äldre människor är teknikfientliga är ålderism och stämmer inte med sanningen. Risken för att hamna i digitalt utanförskap handlar inte främst om ålder – utan snarare om ekonomi, kunskap och socialt nätverk.
-
Musikalisk teknik skapar religiösa upplevelser
Jazzmusik kan uttrycka religiösa upplevelser och budskap även utan att använda ord. Det handlar bland annat om tonlägen, akustiska förutsättningar och musikens puls i förhållande till lyssnarens kropp.
-
Ytlig kontakt ger negativa attityder hos skolelever
De elever som bara har ytlig kontakt med elever av utländsk härkomst tenderar att ha en negativ attityd till dessa elever. Och tvärtom: vänskapliga kontakter mellan svenska ungdomar och minoriteter bidrar till mer positiva attityder.
-
Familj och vänner styr dina val i butiken
Påtryckningar från familj och vänner ökar sannolikheten att handla ekologiskt eller avstå från att flyga. – Människor vi litar på och beundrar är viktiga för att förändra våra vanor, säger forskaren Carolin Zorell.
-
Så tycker svenskarna om stora rovdjur
Under de senaste decennierna har de flesta stora rovdjur ökat i antal eller utbredning. Men hur förändras våra attityder när rovdjuren blir fler? Jo, fler vill se rovdjur i hela landet och många tycker att jakt på rovdjur är myndigheters ansvar.
-
Personligheten påverkar din internetanvändning
Ser du nätet som ett sätt att boosta karriären eller som ett rent tidsfördriv? Din personlighet avspeglar sig tydligt i hur du använder internet, visar en studie från Göteborgs universitet.
-
Professor: ”Bostäder har uteslutits från välfärden”
Bostadsmarknaden har blivit mer marknadsanpassad och det råder brist på billiga hyresrätter. – Statens engagemang är lägre i Sverige än i många andra länder, säger Carina Listerborn, professor i stadsbyggnad.
-
Pandemin har satt kriskommunikationen på stora prov
Samordningen av kriskommunikationen under coronapandemin har varit mer utmanande än vid någon tidigare kris visar en ny studie vid Mittuniversitetet.
-
Var polisen sitter påverkar utredningar av brott
Leder det till fler åtal för brott i nära relationer när poliser arbetar på lokal nivå, istället för central? Det har forskare undersökt.
-
Bedragare utnyttjar det djupt mänskliga
Investeringsbedrägerierna ökar dramatiskt i Sverige. Framför allt de som sker på internet, många med bitcoin som lockbete. Den som tror sig vara immun mot att bli lurad bör tänka om.
-
Kvinnojourer ställde om snabbt under pandemin
När samhället stängde ner tvingades kvinnojourerna hitta nya sätt att nå fram till våldsutsatta. Att många kvinnor och barn kan ha blivit isolerade i sina hem med en förövare kallas av FN för en "skuggpandemi".
-
Arbetsförmedlare spelar stor roll för chansen till jobb
Det är stora skillnader i hur snabbt arbetsförmedlare får de arbetssökande i jobb. Att få en skicklig arbetsförmedlare ökar den arbetssökandes chanser på arbetsmarknaden påtagligt, visar en rapport från IFAU.
-
Primärvården tyngd av pappersarbete
Personal i primärvården lägger omkring 40 procent av sin arbetstid på administrativa uppgifter. Orsaken kan vara de många myndigheter som är kravställare gentemot vårdcentralerna.
-
Nätläkare blottar brister i svenska sjukvårdssystemet
Nätläkare används mest av unga och relativt friska personer i storstäderna. Hur går det ihop med att vården ska vara behovsstyrd och kostnadseffektiv? – Nätläkarna har nischat sig mot patienter med okomplicerade vårdbehov, säger forskaren...
-
Mobilapp mäter trygghet i vardagen
Vad avgör om en ungdom ska råka ut för ett brott – eller själv begå ett? Och kan en mobiltelefon säga något om hur, var och när människor känner sig trygga? Det undersöks i en ny avhandling.
-
Många utdragna sjukskrivningar för covid-19
Närmare 12 000 personer i Sverige fick sjukpenning från Försäkringskassan för covid-19 under pandemins första våg. Mediantiden för sjukskrivning i denna grupp var 35 dagar, men för många blev det betydligt mer långdraget.