Forskning om samhälle & kultur
Hur är det att vara människa? I grund och botten handlar all forskning inom samhälle och kultur om detta. Här hittar du forskning om allt från människans hjärna till den globala geopolitiken.
-
Internet i diktaturer – både kontroll och protest
Internet kan ge stora fördelar men också ha stora negativa konsekvenser för den politiska ledningen i en diktatur. Teknologin används i många länder till att trycka ner den politiska oppositionen, men under vissa omständigheter kan den hjälpa...
-
Ekonomipris till forskning för att hjälpa världens fattiga
Hur utformar vi bäst insatser för att minska den globala fattigdomen? Med hjälp av forskning byggd på fältexperiment har Abhijit Banerjee, Esther Duflo och Michael Kremer, lagt grunden till att besvara denna för mänskligheten så fundamentala...
-
Därför blir mötena på jobbet allt fler
Mötena på jobbet blir allt fler. Det ökade antalet möten är framförallt en effekt av att samhället på olika sätt blivit både mer komplext och demokratiskt. Det menar forskare vid Lunds och Malmö universitet, som nu publicerar sina resultat i en...
-
Dna-analys avslöjar var stridsyxekulturen kom ifrån
Skandinaviens stridsyxekultur uppstod för omkring 5 000 år sedan. Genom att kombinera arkeologisk och genetisk information har forskare kommit fram till att kulturens intåg är ett resultat av stora folkvandringar.
-
Tro på arbetsförmåga – väg till ett fungerande arbetsliv
För personer med psykisk ohälsa kan vägen till ett fungerande arbetsliv vara lång och krokig. En ny avhandling från Lunds universitet ringar in vad som krävs för att göra arbetslivet möjligt: Hopp och tro på personens förmåga att arbeta....
-
Socialtjänsten allt större hyresvärd
Antalet bostadslösa i Sverige är ungefär dubbelt så många som för 15 år sedan. Ökningen har skett både i storstäder och mindre kommuner. Att ordna boende har blivit en växande del av många kommunala socialtjänsters verksamheter.
-
Hög arbetsbelastning påverkar arbete med migranter
Hög arbetsbelastning och negativ inställning till migranter, påverkar hur arbetet med migranter upplevs. Större handlingsutrymme i hur arbetet utformas kan dämpa den negativa effekten. Det visar en undersökning av anställda på Försäkringskassan och...
-
Makt i samhället ger makt på nätet
Tidningars kommentarsfält, bloggar och Twitter är tänkta som demokratiska platser, där fler röster får komma till tals. Och där även marginaliserade grupper kan göra sig hörda. Men forskning visar tvärtom att redan röststarka grupper, till...
-
Otydlighet drabbar barn i migrationsprocess
I många migrationsärenden som rör barn görs en avvägning mellan principen om barnets bästa och statens rätt att reglera invandring. Lagstiftningen på området ger idag dålig vägledning om hur bedömningen bör göras, vilket drabbar...
-
Framgångsrika multinationella dotterbolag – en fråga om avstånd
Kulturella avstånd mellan bolagets hemland och i värdlandet brukar definieras som symmetriska. Alltså att effekterna av olikheter i sociala normer är desamma både i bolaget och i dotterbolaget. Henrique Correa da Cunha, forskare inom innovationsvetenskap har en annan syn...
-
Företag vill få fler sälturister till västkusten
Det finns idag goda chanser att få se en säl för den som rör sig längs den svenska kusten, något som ett företag vid kusterna tagit fasta på genom att erbjuda sälsafarier för turister. Forskare vid SLU har kartlagt de femtiotal företag som...
-
Så tänker elever när de väljer gymnasieskola
Undervisningskvalitén är viktig, men även faktorer som ligger utanför själva undervisningen spelar roll när elever ska välja gymnasium. En gratis surfplatta eller möjligheten att få gå i samma skola som kompisar väger tungt, visar en...
-
Kejsarsnitt påverkar hur nästa förlossning går till
Kvinnor som fött genom kejsarsnitt har samma behov av uppföljning och förberedelser inför nästa förlossning, oavsett var de bor. Att föda sitt barn vaginalt är det säkraste alternativet för de flesta kvinnor. Trots det, skiljer sig vården...
-
Feodalismens släktträd blev vetenskaplig modell
Innan Franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya...
-
Även småstater som Sverige kan spela roll i världspolitiken
En analys av Sveriges säkerhetspolitik under efterkrigstiden och kalla kriget visar att småstater är begränsade i sina utrikes- och säkerhetspolitiska möjligheter. Samtidigt kan samma strukturer användas för att tillgodose egna intressen. I tider med visst...
-
Kön viktigare än stånd i 1600-talets adelsbegravningar
Sättet en person begravs på berättar mycket om vilken status personen hade som levande. Sextonhundratalets adel var beroende av flera hierarkiers samverkan för att säkra sin status och exklusivitet. Faktorer som ålder, civilstånd, merit och rang spelade in, men...