Utbildning & skola
Hur mycket skärmtid ska barn i förskolan ha? Hur väl rustade är nyexaminerade lärare för verkligheten i skolan? Vad är grit? Och gör mobilförbud att eleverna lär sig bättre? Forskning om skola och utbildning är brett och har många dimensioner.
-
Machokultur får kvinnliga läkare att tänka om vid specialisering
Trots en jämn könsfördelning på läkarprogrammen kvarstår könssegregeringen när de blivande läkarna väljer specialisering. Manliga läkare väljer specialitet efter intresse, medan kvinnliga läkare väljer bort vissa specialiteter på grund av machokultur och exkluderande stämning,...
-
Svårt för fritidshem att kompensera för barns olika livsvillkor
Alla barn ska ha likvärdiga fritidshem - oavsett bakgrund och uppväxtvillkor. Detta enligt läroplanen för svensk skola. I verkligheten kämpar fritidspersonal för att uppfylla ett uppdrag de inte riktigt får förutsättningar att uppfylla, säger forskaren Catarina Andishmand, vid Göteborgs...
-
Parjobb rustar blivande sjuksköterskor för yrket
Sjuksköterskestudenter som jobbar parvis istället för en och en blir bättre rustade inför sitt framtida yrke. Och patienterna känner sig mer i centrum, visar en avhandling vid Linnéuniversitetet.
-
Kameran visar treåringens sätt att se på världen
Hur ser treåringar på världen? Svar: På ett annat sätt än vi vuxna, konstaterar forskaren Lena O Magnusson som satt en kamera handen på förskolebarn.
-
Splittring inom historieämnet
Historieämnet på högstadiet används både för att elever ska bli kritiskt tänkande och för att fostra dem till demokratiska medborgare. Denna splittring kan ge problem, visar forskning från Malmö högskola.
-
Mer på skoj när pojkar väljer sång
Flickor sjunger ofta återhållsamt och seriöst, medan pojkar tillåts sjunga på skoj. Men normerna utmanas och förändras när eleverna och musiklärarna leker sånglekar, och när eleverna sjunger som olika ”roller” i en skolshow.
-
Myterna om flerspråkighet
Allt fler personer i Sverige är flerspråkiga och nuförtiden är forskarna överens om att det bara innebär fördelar att tala flera språk. Men det finns många felaktiga föreställningar om skillnaderna mellan enspråkiga och tvåspråkiga. Som att tvåspråkiga barn är mer kreativa eller...
-
Smarta telefoner utmanar lärarens roll i klassrummet
Mobiler i klassrummet kan skapa konflikter. Trots det har telefonerna blivit en del av den tekniska infrastrukturen för lärande då både lärare och elever använder telefoner som redskap i undervisning och skolarbetet. Det visar forskning från Göteborgs universitet.
-
Känslornas betydelse när spelfilm ingår i historieundervisningen
Att använda historisk spelfilm i undervisningen kan vara både en tillgång och ett problem för elevers lärande. Men hur påverkas elevernas kunskap om historia av att se en film som Schindler´s List? Och hur tar lärarna hand om de känslor som filmen väcker hos eleverna?
-
Språket väsentligt för att lära sig matematik
Att kunna läsa och förstå matematiktexter är avgörande för att lära sig matematik. Genom att introducera strategier för att öka elevernas förmåga att resonera kring matematik går det att utveckla den matematiska förmågan, visar forskaren Cecilia Segerby.
-
Högskoleprovet fungerar – men kan utvecklas
Delar av högskoleprovet behöver undersökas närmare, även om provet som helhet fungerar som det är tänkt. Det visar Jonathan Wedman i en ny avhandling vid Umeå universitet.
-
Robot hjälper lärarna i skolan
Pedagogiska robotar i skolan kan i framtiden fungera som assistenter och ge lärarna avlastning. Trots många etiska utmaningar kring användandet av robotar är mellanstadieelever redan nu villiga att följa instruktioner och prata med robotar i klassrummet. Det visar en ny avhandling från...
-
Unga kommer jetlaggade till skolan på måndagar
Sömnbrist ger ökad frånvaro och ungdomar kommer jetlaggade till skolan på måndagar. Det visar en avhandling av sömnforskaren Serena Bauducco vid Örebro universitet.
-
Mindre möjlighet anpassa undervisning efter skolreform
De senaste årens skolreformer har inneburit ett välkommet fokus på prestation och tydligt mätbara ämneskunskaper. Men lärarna saknar möjligheten att kunna utforma historieundervisningen så att den tar tillvara på elevernas intresse, visar en undersökning gjord vid Umeå universitet.
-
Tilltron stor till diagnoser som lösning på oro i skolan
Neuropsykiatriska diagnoser får mycket ofta förklara skolelevers utåtagerande beteende. Det visar forskning vid Göteborgs universitet.
-
Många nyanser av grått i naturvetenskap
Naturvetenskapen är inte svartvit - låt därför gråskalorna synas! Uppmaningen kommer från Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad. Nu lägger hon fram sin avhandling, där den traditionella undervisningen får ge plats åt diskussioner i klassrummet.v