Utbildning & skola
Hur mycket skärmtid ska barn i förskolan ha? Hur väl rustade är nyexaminerade lärare för verkligheten i skolan? Vad är grit? Och gör mobilförbud att eleverna lär sig bättre? Forskning om skola och utbildning är brett och har många dimensioner.
-
Grundläggande mattekunskaper nyckeln till framgång
Grundläggande kunskaper i matematik är en nyckel till bättre resultat för svenska elever i internationella mätningar. Forskaren Madeleine Löwing har tagit fram ett verktyg som gör det lättare för lärare att fånga upp elever som...
-
Synen på historia formas i skolan
Kan Donald Trumps valseger i det amerikanska valet förklaras med hur historia används i skolan? Forskning vid Umeå universitet visar att synen på historia skiljer sig åt bland elever, beroende på deras bakgrund.
-
Sexuella trakasserier kopplat till depressiva symptom bland flickor
Sexuella trakasserier är en viktig faktor bakom depressiva symptom bland flickor i skolåldern. Det visar en ny <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div class=glossaryItemBody> En avhandling är ett vetenskapligt arbete som doktorander gör...
-
Svenska universitet behöver bli bättre på jämlikhet
Svenska lärosäten klarar inte kraven på jämlikhet. Det visar en ny studie från Jönköping University, som nyligen publicerats i den ansedda internationella tidskriften ”Informatics” temanummer om högre utbildning. – Våra...
-
Samtidskonst kan lyfta bildundervisningen
Skolans bildundervisning påverkas i hög grad av de senaste årens samhällsförändringar och dess medieutveckling som sprider och skapar nya bilder. Samtidskonst är en del av den samtida visuella kultur som i sin tur kan innebära nya inslag och...
-
Digitala resurser och valmöjligheter ger elever motivation
En varierad undervisning, uppgifter som upplevs som meningsfulla och bedömning via täta och nära relationer med lärarna. Det är faktorer som motiverar elever att prestera bättre i skolan, vilket framgår av en studie vid Göteborgs universitet.
-
Storasyskon blir ofta chefer
Storasyskon har bättre social förmåga än småsyskon. Förstfödda har större uthållighet, initiativförmåga, social mognad och känslomässig stabilitet. De klarar sig bättre på arbetsmarknaden då de har större chans...
-
Vem får oss att tänka som vi gör om utbildning?
Internationella jämförelser av skolresultat (till exempel PISA och TIMSS) spelar en betydelsefull roll i utbildningspolitiska diskussioner och i bedömningar av kvalitet och utveckling av utbildningssystem. Forskare vid Högskolan i Gävle ska nu studera hur internationella...
-
Förskolebarnen blir orättvist bedömda
Svensk förskola är numera en del av en stark bedömningskultur. Men det är sociala förmågor hos barnen snarare än lärande som bedöms av förskollärarna. I socialt och ekonomiskt utsatta områden bedöms barn utifrån...
-
Matematiklärare ska få stöttning i digital teknik
Forskare på Örebro universitet ska i samarbete med lärare i matematik ta fram nya sätt att utnyttja datorer i undervisningen. – Med ny teknik behöver inte eleverna lägga så mycket tid på att räkna tal. Istället finns möjligheterna...
-
Lärare med studentcentrerad pedagogik använder oftare digital teknik
Lärare lättare tar till sig och använder innovationer som går i linje med deras professionella erfarenheter, tankar och värderingar. I en ny avhandling undersöks komplexiteten bakom lärarnas vardag och användning av digital teknik i undervisning och...
-
Historia mer än kungar och krig
I den svenska gymnasieskolan lär eleverna mest om innehåll i historieundervisningen. Detta trots att kunskaper om metoder, källhantering och orientering i tid är lika viktiga komponenter, enligt skolans styrdokument. Det visas i en färsk avhandling av David...
-
Utbildning lönlöst tycker barnen – när högutbildad föräldrar inte får jobb
Ungdomar som växer upp med högskoleutbildade föräldrar som får försörjningsstöd riskerar att inte slutföra gymnasiet. Gymnasieavhoppen ökar när det finns exempel i omgivningen på att utbildning inte lönar sig, visar en studie...
-
Montessoripedagogik som begränsning eller möjlighet
Montessorilärares möjligheter i arbetet beror på hur de ser på den utövade pedagogiken. Möjligheterna till lärande och utveckling är beroende av om lärarna uppfattar pedagogiken som en metod eller som en modell för undervisningen. Det menar...
-
Konkurrenskraftig – vår tids gymnasieideal
Att vilja bli konkurrenskraftig och lyckas väl på arbetsmarknaden. Så lyder myten om den ideala gymnasieeleven i de senaste decenniernas politiska texter. Denna föreställning styr hur gymnasieskolan utformas och vilka gymnasieprogram eleverna bör välja, visar...
-
Varma elev-lärar-relationer kan ha ett samband med minskad mobbning
Varma och omtänksamma elev-lärar-relationer kan kopplas till elevers motivation att ingripa mot mobbning. Bakom elever som är passiva åskådare eller medhjälpare till mobbning finns ofta en konfliktfylld lärar-elev-situation. Det visar en ny studie som...