Utbildning & skola
Hur mycket skärmtid ska barn i förskolan ha? Hur väl rustade är nyexaminerade lärare för verkligheten i skolan? Vad är grit? Och gör mobilförbud att eleverna lär sig bättre? Forskning om skola och utbildning är brett och har många dimensioner.
-
Samtidskonst kan lyfta bildundervisningen
Skolans bildundervisning påverkas i hög grad av de senaste årens samhällsförändringar och dess medieutveckling som sprider och skapar nya bilder. Samtidskonst är en del av den samtida visuella kultur som i sin tur kan innebära nya inslag och...
-
Digitala resurser och valmöjligheter ger elever motivation
En varierad undervisning, uppgifter som upplevs som meningsfulla och bedömning via täta och nära relationer med lärarna. Det är faktorer som motiverar elever att prestera bättre i skolan, vilket framgår av en studie vid Göteborgs universitet.
-
Storasyskon blir ofta chefer
Storasyskon har bättre social förmåga än småsyskon. Förstfödda har större uthållighet, initiativförmåga, social mognad och känslomässig stabilitet. De klarar sig bättre på arbetsmarknaden då de har större chans...
-
Vem får oss att tänka som vi gör om utbildning?
Internationella jämförelser av skolresultat (till exempel PISA och TIMSS) spelar en betydelsefull roll i utbildningspolitiska diskussioner och i bedömningar av kvalitet och utveckling av utbildningssystem. Forskare vid Högskolan i Gävle ska nu studera hur internationella...
-
Förskolebarnen blir orättvist bedömda
Svensk förskola är numera en del av en stark bedömningskultur. Men det är sociala förmågor hos barnen snarare än lärande som bedöms av förskollärarna. I socialt och ekonomiskt utsatta områden bedöms barn utifrån...
-
Matematiklärare ska få stöttning i digital teknik
Forskare på Örebro universitet ska i samarbete med lärare i matematik ta fram nya sätt att utnyttja datorer i undervisningen. – Med ny teknik behöver inte eleverna lägga så mycket tid på att räkna tal. Istället finns möjligheterna...
-
Lärare med studentcentrerad pedagogik använder oftare digital teknik
Lärare lättare tar till sig och använder innovationer som går i linje med deras professionella erfarenheter, tankar och värderingar. I en ny avhandling undersöks komplexiteten bakom lärarnas vardag och användning av digital teknik i undervisning och...
-
Historia mer än kungar och krig
I den svenska gymnasieskolan lär eleverna mest om innehåll i historieundervisningen. Detta trots att kunskaper om metoder, källhantering och orientering i tid är lika viktiga komponenter, enligt skolans styrdokument. Det visas i en färsk avhandling av David...
-
Utbildning lönlöst tycker barnen – när högutbildad föräldrar inte får jobb
Ungdomar som växer upp med högskoleutbildade föräldrar som får försörjningsstöd riskerar att inte slutföra gymnasiet. Gymnasieavhoppen ökar när det finns exempel i omgivningen på att utbildning inte lönar sig, visar en studie...
-
Montessoripedagogik som begränsning eller möjlighet
Montessorilärares möjligheter i arbetet beror på hur de ser på den utövade pedagogiken. Möjligheterna till lärande och utveckling är beroende av om lärarna uppfattar pedagogiken som en metod eller som en modell för undervisningen. Det menar...
-
Konkurrenskraftig – vår tids gymnasieideal
Att vilja bli konkurrenskraftig och lyckas väl på arbetsmarknaden. Så lyder myten om den ideala gymnasieeleven i de senaste decenniernas politiska texter. Denna föreställning styr hur gymnasieskolan utformas och vilka gymnasieprogram eleverna bör välja, visar...
-
Varma elev-lärar-relationer kan ha ett samband med minskad mobbning
Varma och omtänksamma elev-lärar-relationer kan kopplas till elevers motivation att ingripa mot mobbning. Bakom elever som är passiva åskådare eller medhjälpare till mobbning finns ofta en konfliktfylld lärar-elev-situation. Det visar en ny studie som...
-
Förskolebarn fostras med vägledning
Beröm, frågor, avledning och tillsägelser är olika sätt som personal fostrar barn i förskolan. Tillsägelser är dock vanligare än indirekt vägledning via beröm eller frågor, och tillfällena varierar mellan pojkar och flickor. Det...
-
Svårare läsa matematikuppgifterna än att lösa dem
Om de ord som används i PISA skiljer sig mycket från de ord elever är vana vid i svenska matteböcker finns det en risk att läsförmåga och inte matematikförmåga testas. Forskning vid Umeå universitet visar att det finns behov av undervisning i hur...
-
Brus kan hjälpa barn med ADHD
Kan ett konstant ljud av brus i öronen få barn och ungdomar med ADHD att bättre koncentrera sig i skolarbetet. En svensk-norsk studie talar för att så kan vara fallet.
-
Kunskap och lärande viktigare än någonsin för utveckling av arbete med nyanlända
I integrationsarbetet med nyanlända saknas en gemensam kunskapsbas. Det behövs organisatoriska strukturer som både erkänner och skapar förutsättningar för kontinuerlig utveckling av integrationsarbetarnas professionella kunskap, enligt en avhandling från...