Utbildning & skola

Den tryckta boken är inte längre den dominerande källan till kunskap i skolan. Användandet av digitala resurser, som datorer, omförhandlar synen på lärande och kunskap i klassrummet. Det visar en <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" ...

Vad har kön för betydelse, när elever har ämnet bild i skolan? Det har Stina Wikberg, Umeå universitet, undersökt i sin avhandling "Bland själporträtt och parafraser", som handlar både om hur elever gör kön i bild och hur bild...

Varför kunna och veta saknar presensändelse och inte böjs jag kunnar och jag veter har sin förklaring i hur verben har utvecklats. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet som har kartlagt så kallade modala hjälpverb.

Lyssna och läsa hör ihop. Döva och hörselskadade barn kan därför ha svårt med läsinlärning. I en aktuell avhandling i handikappvetenskap, vid Linköpings universitet, visas hur barn med hörselskador lättare lär sig läsa...

Internationella utvärderingar som Pisa ger inte hela bilden men resultaten speglar verkligheten. Att svenska elever presterar allt sämre är helt klart. Raset tycks ske mellan fjärde och åttonde klass. Det största raset har skett de senaste tre åren.

Behovet att minnas specifika fakta minskar när all information finns tillgänglig digitalt. Istället blir språklig kompetens den mest fundamentala kunskapen också för framtida generationer. Det handlar om förmågan att hantera information, tolka den och...

De elever som går i mindre klasser på låg- och mellanstadiet klarar sig bättre i utbildningssystemet visar svenska och internationella studier. De lär sig mer. Deras kognitiva förmågor är högre vid 13 års ålder och de utbildar sig...

Skolans demokratimål hamnar i skuggan när den politiska debatten siktar in sig på elevernas kunskaper. Utspel om betyg och resultat är partiernas sätt att profilera sig i en av valets viktigaste frågor.

Forskning visar att yngre elever inte alltid förstår vad betyg är utan tror att det är en bedömning av dem själva, inte av deras kunskaper. Att sätta betyg tar också tid och fokus från undervisningen. Vissa elever kan dock sporras av betyg: de finns...

Det är läraren som först och främst påverkar den enskilde elevens lärande. Men utan bra ledarskap i skolan och från skolans huvudmän finns inte förutsättningarna för lärarna att utvecklas. Forskning visar att det går en rak linje...

Skillnaderna mellan olika skolor har ökat. Liksom skillnaderna mellan flickor och pojkar och mellan elever som presterar bra eller dåligt. En av de viktigaste orsakerna till detta anses vara det fria skolvalet. Men att ha många skolor att välja mellan tycks inte...

Svensk skola är bra på att förmedla kunskaper som är nödvändiga i dagens och framtidens samhälle. Svenska elever utvecklar kreativitet, de lär sig reflektera och tänka självständigt - färdigheter som ligger i linje med en modern...

I alla slags samhällen i alla tider har barn och unga behövt lära sig saker. Att lärandet främst ska äga rum i institutioner av den typ vi kallar skola är ett ganska nytt påhitt. Ännu nyare är idén om samma slags skola för barn och unga...

Senare års skolreformer har lutat sig mot forskningsrön, även om forskare ibland har helt olika uppfattningar. Men de viktigaste skolreformerna under 90-talet, kommunaliseringen av skolan och friskolereformen, drevs igenom av politikerna utan att konsekvenserna utreddes.

Två LiU-forskare har kartlagt lärares yrkesvardag. Studien är den första i sitt slag och visar när under dagen olika arbetsuppgifter genomförs och hur de är fördelade mellan veckans olika dagar.

Vilka erfarenheter har elever av att få sin utbildning i gymnasiesärskolan? Den frågan har Therése Mineur, Högskolan i Halmstad, studerat i sin doktorsavhandling ”Skolformens komplexitet – elevers erfarenheter av skolvardag och tillhörighet i...