Utbildning & skola

Behovet att minnas specifika fakta minskar när all information finns tillgänglig digitalt. Istället blir språklig kompetens den mest fundamentala kunskapen också för framtida generationer. Det handlar om förmågan att hantera information, tolka den och kommunicera den.

De elever som går i mindre klasser på låg- och mellanstadiet klarar sig bättre i utbildningssystemet visar svenska och internationella studier. De lär sig mer. Deras kognitiva förmågor är högre vid 13 års ålder och de utbildar sig längre än elever i stora klasser. De får också högre...

Skolans demokratimål hamnar i skuggan när den politiska debatten siktar in sig på elevernas kunskaper. Utspel om betyg och resultat är partiernas sätt att profilera sig i en av valets viktigaste frågor.

Forskning visar att yngre elever inte alltid förstår vad betyg är utan tror att det är en bedömning av dem själva, inte av deras kunskaper. Att sätta betyg tar också tid och fokus från undervisningen. Vissa elever kan dock sporras av betyg: de finns bland de allra mest högpresterande.

Det är läraren som först och främst påverkar den enskilde elevens lärande. Men utan bra ledarskap i skolan och från skolans huvudmän finns inte förutsättningarna för lärarna att utvecklas. Forskning visar att det går en rak linje mellan ledarskap och elevens lärande.

Skillnaderna mellan olika skolor har ökat. Liksom skillnaderna mellan flickor och pojkar och mellan elever som presterar bra eller dåligt. En av de viktigaste orsakerna till detta anses vara det fria skolvalet. Men att ha många skolor att välja mellan tycks inte försämra resultatet rent...

Svensk skola är bra på att förmedla kunskaper som är nödvändiga i dagens och framtidens samhälle. Svenska elever utvecklar kreativitet, de lär sig reflektera och tänka självständigt - färdigheter som ligger i linje med en modern kunskapssyn men som inte alltid syns i internationella...

I alla slags samhällen i alla tider har barn och unga behövt lära sig saker. Att lärandet främst ska äga rum i institutioner av den typ vi kallar skola är ett ganska nytt påhitt. Ännu nyare är idén om samma slags skola för barn och unga ur alla samhällslager.

Senare års skolreformer har lutat sig mot forskningsrön, även om forskare ibland har helt olika uppfattningar. Men de viktigaste skolreformerna under 90-talet, kommunaliseringen av skolan och friskolereformen, drevs igenom av politikerna utan att konsekvenserna utreddes.

Två LiU-forskare har kartlagt lärares yrkesvardag. Studien är den första i sitt slag och visar när under dagen olika arbetsuppgifter genomförs och hur de är fördelade mellan veckans olika dagar.

Vilka erfarenheter har elever av att få sin utbildning i gymnasiesärskolan? Den frågan har Therése Mineur, Högskolan i Halmstad, studerat i sin doktorsavhandling ”Skolformens komplexitet – elevers erfarenheter av skolvardag och tillhörighet i gymnasiesärskolan”. Det visar sig att...

I många fall krävs höga betyg för att komma in på lärarutbildningarna vid Stockholms universitet. Det visar statistiken från andra sökomgången av antagningen inför höstterminen.

Under senare år har forskningen om lärande gjort banbrytande upptäckter. Få av dem tillämpas i klassrummet. Nu satsas drygt tio miljoner kronor på ett projekt där de nyaste rönen inom pedagogik, ämnesdidaktik, psykologi och neurovetenskap ska hjälpa lågstadieelever att räkna och läsa...

Nu är det dags för skolstart och för drygt hundra tusen barn innebär det att börja skolan för första gången. De flesta barn i Sverige börjar första klass när de fyller sju år, men vid vilken ålder skolstarten sker varierar runt om i världen.

40 miljoner kronor ska satsas på att förebygga mobbning, detta enligt årets budgetproposition. Ann-Carita Evaldsson, professor i pedagogik, vet hur pengarna kan göra nytta.

Den 15 — 16 oktober anordnas Kemins dag på flera skolor och i år ska eleverna få göra pH-försök med livsmedelsfärger. Temat heter försmak.