Utbildning & skola

En dator till varje elev behöver inte alls innebära att eleverna lär sig mer. Tvärtom kan det göra att elevernas kunskaper försämras. Avgörande för resultaten är hur datorn används i undervisningen. Det visar både svensk och...

Digitalisering förändrar både hur vi läser och hur barn lär sig läsa och skriva. Skolan behöver förändra pedagogiken i svenskundervisningen och utbilda eleverna i digital läsning. Det slår två forskningsrapporter fast som undersökt...

Samspelet i förskolegruppen, sammanhangets betydelse och förskollärares förmåga att synliggöra matematiska aspekter stimulerar barn till att använda och utveckla sin grundläggande matematiska förståelse. Det visar en ny <a class="glossaryLink" ...

Elever i behov av särskilt stöd har inte samma förutsättningar som andra elever att ha inflytande i undervisningen. Avsaknad av verkningsfulla stödinsatser tystar eleven och elevens tystnad försvårar möjligheten att ge adekvat hjälp. Det...

Hur lärare arbetar med språket kan ha stor betydelse för att få elever att förstå fysik i gymnasiet bättre. Det framkommer i Maria Kouns färska avhandling vid Malmö högskola.

– Krångla inte till det i onödan. Det säger Örebroforskaren Eric Borgström om svenskämnets nationella prov i skrivande. Hans forskning visar att gymnasieskolans prov bygger på flera olika idéer om vad skrivande är, och att dessa idéer...

Betyg är bra på att förutspå framtida studieresultat och därför ett bra instrument för urval till både gymnasieskola och till högre studier. En bidragande orsak är att lärare inte bara väger in ämneskunskaper utan även sociala...

Den tryckta boken är inte längre den dominerande källan till kunskap i skolan. Användandet av digitala resurser, som datorer, omförhandlar synen på lärande och kunskap i klassrummet. Det visar en avhandling från Stockholms universitet.

Vad har kön för betydelse, när elever har ämnet bild i skolan? Det har Stina Wikberg, Umeå universitet, undersökt i sin avhandling "Bland själporträtt och parafraser", som handlar både om hur elever gör kön i bild och hur bild...

Varför kunna och veta saknar presensändelse och inte böjs jag kunnar och jag veter har sin förklaring i hur verben har utvecklats. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet som har kartlagt så kallade modala hjälpverb.

Lyssna och läsa hör ihop. Döva och hörselskadade barn kan därför ha svårt med läsinlärning. I en aktuell avhandling i handikappvetenskap, vid Linköpings universitet, visas hur barn med hörselskador lättare lär sig läsa...

Internationella utvärderingar som Pisa ger inte hela bilden men resultaten speglar verkligheten. Att svenska elever presterar allt sämre är helt klart. Raset tycks ske mellan fjärde och åttonde klass. Det största raset har skett de senaste tre åren.

Behovet att minnas specifika fakta minskar när all information finns tillgänglig digitalt. Istället blir språklig kompetens den mest fundamentala kunskapen också för framtida generationer. Det handlar om förmågan att hantera information, tolka den och...

De elever som går i mindre klasser på låg- och mellanstadiet klarar sig bättre i utbildningssystemet visar svenska och internationella studier. De lär sig mer. Deras kognitiva förmågor är högre vid 13 års ålder och de utbildar sig...

Skolans demokratimål hamnar i skuggan när den politiska debatten siktar in sig på elevernas kunskaper. Utspel om betyg och resultat är partiernas sätt att profilera sig i en av valets viktigaste frågor.

Forskning visar att yngre elever inte alltid förstår vad betyg är utan tror att det är en bedömning av dem själva, inte av deras kunskaper. Att sätta betyg tar också tid och fokus från undervisningen. Vissa elever kan dock sporras av betyg: de finns...