Utbildning & skola
Hur mycket skärmtid ska barn i förskolan ha? Hur väl rustade är nyexaminerade lärare för verkligheten i skolan? Vad är grit? Och gör mobilförbud att eleverna lär sig bättre? Forskning om skola och utbildning är brett och har många dimensioner.
-
Så kan läxläsningen fungera bättre – och bli roligare
Läxor är inte alltid populära men de går att utforma på ett sätt som väcker engagemang. För att skolarbetet ska flyta på hemma bör föräldrar skippa tjat – och istället satsa på att skapa arbetsro och tid.
-
Personal i förskolan tolkar centralt ord på olika vis
Förskolan ska bedriva undervisning. Det är läroplanen tydlig med. Men vad menas med undervisning, när det gäller förskolan? Det kan betyda en rad olika saker beroende på vem som får frågan, visar doktoranden Jenny Henriksson vid Högskolan Kristianstad.
-
Studenter med nätverk klarar studierna bättre
Studiegrupper som uppstår av sig själva, eller utformas av läraren, kan påverka både studenternas beredskap och deras studieresultat positivt.
-
Mobilförbud i svenska skolan funkar inte, enligt forskning
Numera är det förbjudet att använda mobiltelefoner för annat än skolarbete i klassrummet. Men förbudet fungerar inte, enligt en ny avhandling. Elever hittar sätt att smyga in telefoner i klassrummet, bland annat.
-
Så kan vi prata om sex i skolan
Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.
-
Tjejer och killar gillar idrotten ungefär lika mycket
Det finns en uppfattning att tjejer är mer negativt inställda till skolans idrott än killar är. Men det stämmer inte, enligt en ny studie. Och enligt forskarna finns en fara i att hävda att tjejer gillar idrott mindre.
-
Förskolor olika bra på språk och läsning – skillnaderna är stora
Förskolor är olika bra på att stimulera språkutveckling och uppmuntra barnen till skrivande och läsning. Generellt sett är kvaliteten låg, men det finns också förskolor med hög kvalitet, visar en studie.
-
Framtidstro kan rädda unga från gängen
Skolan kan inte ensam förhindra att barn hamnar i gängkriminalitet. Men en sak som skolan verkligen kan bidra med är att få skolarbetet att kännas meningsfullt, säger kriminologen Julia Sandahl.
-
Hajpade makers visar vägen framåt
Vad kan vi lära av ”makers” och den globala makerrörelsen? En hel del, visar en ny avhandling. Till exempel att se teknikens möjligheter, vara mer lekfull, och ta hand om befintliga resurser.
-
Färre barn i grundskolan får särskilt stöd – tydlig trend sedan 1990-talet
Allt färre barn får särskilt stöd i grundskolan, visar forskning från Göteborgs universitet. Och det stöd som ges handlar allt oftare om att separera elever från deras ordinarie klass, vilket medför risker – barnen känner sig ofta utanför och misslyckade.
-
Outbildade lärare – en orsak till glädjebetyg i friskolor
Fristående gymnasieskolor sätter högre betyg än kommunala. Och elever från friskolor har lättare att komma in på en högskoleutbildning. – Det finns tydliga risker med systemet, säger forskaren Karin Edmark.
-
Nära samarbete mellan lärare är bra för alla
Lärare som jobbar ihop, systematiskt. Och en undervisning som anpassas så att alla elever kan ta till sig den. Det bäddar för framgång i skolan, enligt forskning från Malmö universitet.
-
Säkerheten brister när försvaret övar, enligt avhandling
Drivkraften att "vinna" gör att säkerheten kan ta stryk i militärövningar, enligt en avhandling. Säkerhetsreglerna upplevs som ett hinder, säger major Martin Schüler vid Försvarshögskolan.
-
Åldern när du lär dig språk är helt avgörande
Att man är tvåspråkig i Sverige, som barn, gör inte att man blir sämre på svenska. Det som är avgörande för språkutvecklingen är istället vid vilken ålder man börjar lära sig svenska. Det visar forskning – som även kastar ljus över språkutvecklingen för internationellt...
-
Betyg i årskurs 4 – men varför då?
I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i...
-
En av fyra elever kan inte förklara Förintelsen
En av fyra elever i nian kan inte ge ett bra svar på varför Förintelsen ägde rum. De kan rada upp detaljer på det nationella provet, men inte ge den historiska kontexten. Det säger forskare som har utformat provet.