Utbildning & skola
Hur mycket skärmtid ska barn i förskolan ha? Hur väl rustade är nyexaminerade lärare för verkligheten i skolan? Vad är grit? Och gör mobilförbud att eleverna lär sig bättre? Forskning om skola och utbildning är brett och har många dimensioner.
-
Hyrlärare sätter fingret på lärarbristen
Allt fler kommuner och skolor, främst i storstäderna, har blivit beroende av bemanningsföretag för att täcka sina vikariebehov, visar en studie från Malmö universitet.
-
Klassamhället syns i studenters Facebookgrupper
Går det att göra en klassresa med hjälp av högre utbildning? En forskare har följt Facebookgrupper med förskollärar-, statsvetar- och konst- och designstudenter, och konstaterar att grupperna kan bidra till social och kulturell ”inlåsning”.
-
Nyanlända som varvar språk lär sig mer i skolan
Nyanlända barn och unga som får fortsätta använda alla sina språk i skolan klarar kunskapskraven bättre – i alla ämnen. Även i svenska.
-
Gemensam undervisning i historia ska bygga broar i Europa
Historieämnet har ofta präglats av nationalistiska berättelser som skapat splittring och konflikt. I ett nytt projekt, som riktar sig till lärare i hela Europa, ska i stället den gemensamma historien lyftas fram.
-
Nationell satsning på matematik lyfte kunskaperna
Matematiklyftet höjde elevers matematikresultat på låg- och mellanstadiet och den förändrade matematikundervisningen höll i sig. Men svagare elever gynnades inte.
-
Tvåspråkiga elever bättre på svenska än modersmål
Läs- och skrivförmåga kan överföras från ett språk till ett annat - även när alfabeten är helt olika. Men de flesta tvåspråkiga elever både läser och skriver bättre på svenska än på sitt modersmål.
-
Stängda skolor drabbade elever med funktionsnedsättningar
I flera länder drabbades elever med funktionsnedsättningar hårt när skolor stängde under pandemin. Elever i Malawi, Etiopien, Nepal och Qatar blev i olika grad utan undervisning och fick sämre psykisk hälsa.
-
Forskning ger mörk bild av det svenska skolsystemet
Skolor kommer fortsätta att vara egennyttiga och stå i konflikt med samhällsuppdraget så länge marknadskrafterna får styra. Det menar nationalekonomen och skolforskaren Jonas Vlachos, som ger en mörk bild av det svenska skolsystemet.
-
Så har förskolors inskolningar påverkats av pandemin
Hur skapar man en trygg inskolning när föräldrar inte får följa med in på förskolan? Och hur har pandemin påverkat relationerna mellan barn, föräldrar och personal? Det har forskare i Lund undersökt.
-
Elever lär sig bättre när kemiläraren använder visuella grepp
Visuella representationer, som kemiska formler och experiment, spelar stor roll i kemiundervisningen. Både vilka, och hur de används, påverkar elevers meningsskapande i kemi.
-
Barn vill ha fler alternativ till fysisk aktivitet
Hur får man barn att bli fysiskt aktiva? En avhandling från Karlstads universitet visar att barnen själva efterlyser andra former av aktiviteter än idrott.
-
Klassrum som inkluderar alla – viktigt för inlärningen
Ett inkluderande klassrum där både lärare och elever blir erkända - både socialt och pedagogiskt - är grunden för att i nästa steg uppnå lärandemålen, menar Goran Basic, docent i sociologi vid LInnéuniversitetet.
-
Spel kan fungera som både underhållning och hjälpmedel
Datorspel blir ofta avfärdade som meningslöst slöseri med tid. Men faktum är att spel också kan vara lärorika och utvecklande. Den globala spelbranschen skriker efter nya medarbetare och svenska spelutvecklare är särskilt attraktiva.
-
Fysisk aktivitet ökade koncentrationen i klassrummet
Pulshöjande aktiviteter tycks positiva för inlärningen, visar forskning från Högskolan i Halmstad. Eleverna upplevde också att de fick lättare att koncentrera sig och blev gladare.
-
Undervisning i hållbar utveckling kräver aktiv handling
Elever bör tränas att omsätta sina kunskaper om hållbar utveckling i praktisk handling för att förstå vad som menas med begreppet. Till exempel genom att skapa och genomföra egna projekt.
-
Pojkar tenderar att premieras på idrottslektionerna
Skolan ska främja pojkars och flickors lika rätt och möjligheter när det gäller idrott och hälsa. Det framgår i den svenska läroplanen. Men trots det är undervisningen inte jämställd och flickor och pojkar blir behandlade olika.