Dyngbaggar är superstarka men också grymma på att samarbeta. De kan till exempel flytta stora bollar av bajs över svåra hinder, visar forskning. Men för att lyckas krävs att honor och hanar jobbar tillsammans. Annars blir det bråk.
Dyngbaggar är bland de starkaste djuren i världen. De små skalbaggarna lever i djurspillning som de också äter. Genom att bryta ner organiska ämnen spelar de en viktig roll för samspelet i naturen. Men dyngbaggarna är också mycket bra på att samarbeta. Det visar experiment som forskare vid Lunds universitet gjort i Sydafrika och Italien.
Dansar fram under flytt
Honor och hanar av arten spindeldyngbagge lyckades flytta bollar av bajs, som motsvarar tio gånger deras egen kroppsvikt, över vertikala hinder på 20 centimeter. De görs genom en slags synkroniserad dans.
– Vi blev väldigt förvånade över att se att de kunde samarbeta och hjälpas åt att flytta ett föremål utan att veta dess slutliga destination. Detta är en förmåga som bara människor besitter. Vi tror att dyngbaggarna använder taktil kommunikation, men det har ännu inte bevisats, säger Claudia Tocco, biologiforskare vid Lunds universitet.
Samkönat haveri
En annan upptäckt var att spindeldyngbaggarna rullar sina värdefulla bollar i en rak bana, även om de stöter på hinder. När en sten eller en stock dyker upp klättrar skalbaggarna helt sonika över hindret.
Forskarna kunde även slå fast att det avancerade samarbetet och klättrandet bara gällde dyngbaggar av olika kön.
– När spindeldyngbaggar av samma kön skulle försöka samarbeta slutade det alltid i allvarliga bråk som resulterade i att spillningsbollen gick sönder eller att en av baggarna sprang i väg med den, säger Claudia Tocco.
Varför har en del abborrar stora ögon medan andra har mindre? Det har forskare tagit reda på genom att studera över 600 fiskar.
För fiskar är synen avgörande för att kunna fatta beslut som styr liv eller död. De förlitar sig på sina ögon för att navigera, hitta mat och undvika att bli uppätna av rovdjur. Ögonens storlek kan dock variera inom en fiskart.
I en studie har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet velat förstå mer hur faktorer som sikt, föda och risken att bli uppäten påverkar ögonstorleken hos sötvattensfisk.
Får lättare syn på plankton
Forskarna valde att titta närmare på den europeiska abborren, som är en av de vanligaste fiskarterna i nordeuropeiska sjöar.
De mätte ögonstorleken på över 600 abborrar från 14 sjöar i Sverige och Tyskland. Forskarna bedömde också vattnets siktdjup, fiskarnas diet och vilka rovfiskar som fanns i sjöarna.
Resultatet visar att abborrens ögon är större i sjöar med färre rovdjur och mörkare vatten.
– Vi har också sett att det finns ett samband mellan stora ögon och en diet med mycket zooplankton, förmodligen eftersom det krävs bättre syn för att hitta små födoämnen, säger Matilda Andersson som är miljöanalysspecialist på Sveriges lantbruksuniversitet.
Små ögon minskar risker
I sjöar som hade klarare vatten och högre tryck från rovdjur såg forskarna att ögonstorleken i stället minskade.
– Det här beror troligtvis på att god syn kunde uppnås och att små ögon är mindre framträdande och svårare att upptäcka vilket därför minskar risken att bli uppäten. Det är även energikrävande för fisken att bibehålla större ögon, avslutar Matilda.
Hur kan Sverige, som är mycket importberoende, säkra befolkningens tillgång till mat vid kris eller krig? Här är de bästa sätten, enligt forskaren Cecilia Tullberg vid Lunds universitet.
Krig, klimatförändringar och katastrofväder gör livsmedelstransporterna i världen mer osäkra. Hur kan ett importberoende land som Sverige säkra befolkningens tillgång till mat? Ska vi bygga upp gigantiska lager med konservburkar och mjöl inför framtida kriser?
Nej, vid krig eller kris behövs främst andra sätt för att mätta Sveriges befolkning. Det anser flera forskare som studerar frågan, bland dem Cecilia Tullberg, forskare i bioteknik vid LTH, Lunds universitet.
– Lager behöver ständigt uppdateras och underhållas. Det är dyrt. Därför behöver företag vara beredda på att snabbt kunna ställa om och producera livsmedel med till exempelvis andra råvaror. En kris kan också vara en gyllene chans att tänka nytt, öka konkurrenskraften och få nya intäkter.
Här är områden som Sverige kan jobba på redan nu, för att få god matberedskap:
Vägar och el måste funka
Se till att infrastrukturen fungerar. Det är en större fråga än vilken mat som ska ätas i kristider. Försvinner elen får vi inte dricksvatten och livsmedelsindustrin kan inte processa maten. Fungerar inte vägnätet kommer inte transporterna fram. Om en hamn inte kan användas får hela livsmedelssystemet stora problem.
Växla till växter
Gör det lättare för människor att ha hållbara matvanor. Växtbaserade livsmedel är generellt mer resurssnåla och klimatvänliga att producera. Det finns också stora hälsofördelar med att äta mer växtbaserat jämfört med animaliskt.
Bild: Polina Rytova, Unsplash.
Släng inte ätbar råvara
Uppskattningsvis en tredjedel av maten som produceras till människor går till spillo till världen över. Exemplen är många: Fullt ätbara stjälkar och blastrester myllas ner i jorden, såvida de inte blir djurfoder eller biogas. Två tredjedelar av sallaten och en tredjedel av morötterna blir kvar på fälten. Det går i många fall att ta hand om hela råvaran.
Gör mat av rester
Ta hand om förbisedda råvaror, som alger. Ta också tillvara på livsmedelsindustrins rester. En hel del biomassa ratas idag på grund av smak eller konsistens, trots att den ofta innehåller värdefulla proteiner, fetter och kostfiber.
På LTH, Lunds tekniska högskola, forskas det exempelvis om att göra mat av havreskalsrester, likaså av raps- och hampfrökakor som är hårda och bittra – men näringsrika. I andra projekt studeras hur sockerrika rester från till exempel spannmål och potatis kan bli mat till bakterier och svampar som i sin tur blir proteinkällor eller producerar vitaminer, oljor och andra viktiga ingredienser.
Även från slakteri- och fiskenäringen skulle man kunna ta tillvara på biprodukter på ett bättre sätt än idag. Det kan handla om sådant som klövar, blod, inälvor och skinn.
Odla nya grödor
Något som studeras vad gäller hållbar matproduktion är grödor som är resistenta mot klimatförändringar och som kan odlas längre norrut. Sådana grödor behövs i större utsträckning.
– Här blir växtförädling och precisionsodling viktiga redskap. Grödor vi odlat historiskt, som kulturspannmål, kan också komma att spela en viktig roll, säger Cecilia Tullberg.
Odla nära
Satsa på mer närodlat. Det gör Sverige mindre sårbart om importmöjligheterna stryps. Sverige är idag Europas mest importberoende matland jämte bland andra Malta och Finland. Sverige producerar mycket morötter, potatis, ägg, sädesslag och mjölk, men i övrigt behövs import.
Fixa utsäde och gödsel
Se till att det finns mer eget utsäde och gödsel. Sverige är egentligen inte självförsörjande ens vad gäller livsmedlen i föregående stycke, eftersom de kräver gödsel, utsäde, diesel för transporter samt djurfoder. Sådant är Sverige idag extremt importberoende av.
– Det är välkommet med satsningar på inhemsk och fossilfri mineralgödsel och biodrivmedel. Även ett beredskapslager av utsäde diskuteras, säger Cecilia Tullberg.
Ha bra avtal
Få till bra handelsavtal med andra länder. Det är viktigare än självförsörjning. Internationell handel är viktig för livsmedelsförsörjningen, särskilt för små länder som Sverige. Att bli helt självförsörjande anses inte som ett eftersträvansvärt mål. Det är bättre att få till handelsavtal med många länder för att försäkra sig om att kunna importera livsmedel och annat. Det ökar möjligheterna att hantera produktionsbortfall vid torka, sjukdomsutbrott och andra kriser.
Sälj egna livsmedel
Skapa och sälja innovativa livsmedel. En ökad produktion och export av förädlade råvaror kan stärka svensk konkurrenskraft, vilket stärker landets motståndskraft vid kriser.
– Förädlade och allra helst unika produkter ger bättre betalt. Det kan handla om nya slags ingredienser eller halvfabrikat, säger Cecilia Tullberg.
Det kan exempelvis handla om mjölk- och köttanaloger, alltså mat som liknar animaliska livsmedel men som istället är växtbaserade.
Skicka upp drönare
Använd drönare och biosensorer i större utsträckning. Det går till exempel att ha drönare som ser exakt var i en odling som mer kväve behövs. Biosensorer kan i realtid analysera livsmedel, processlinjer och transportkedjor för att optimera produktionen.
Bild: Ignat Kushanrev, Unsplash.
Beredskapsförmågan i Sverige vad gäller maten handlar alltså i hög utsträckning om flexibilitet och konkurrenskraft, säger Cecilia Tullberg. Lagerhållning är snarast är att betrakta som ett komplement till dess att alternativa försörjningskedjor är på plats.
Allt fler blir äldre. Det innebär att äldreomsorgen behöver öka med närmare 60 000 anställda de kommande tio åren. Även sjukvård och försvar behöver mer personal. Här är 9 strategier för framtidens kompetensförsörjning.
Det föds färre barn – och vi lever allt längre. Det betyder större utmaningar för vård och omsorg. Frågan är hur vi sa tackla försörjningsbördan som väntar.
År 2031 tros 7,5 procent av alla svenskar ha passerat 80-årsstrecket, en ökning med ungefär en kvarts miljon individer på ett decennium.
En konsekvens av den demografiska utvecklingen är att de som jobbar kommer att få dra ett större lass. Hur ska de räcka till? Fler äldre betyder att fler lever med sjukdomar och funktionsnedsättningar– vilket innebär högre belastning på vården. Samtidigt måste vården vara patientsäker och erbjuda en dräglig arbetsmiljö.
Det är inte så att de som är i arbetsför ålder minskar i antal. Också den gruppen väntas öka med en kvarts miljon individer, fast alla kommer inte att arbeta. År 2031 tror man att hela den svenska arbetsstyrkan, de som är sysselsatta, kommer att bestå av 169 000 fler individer jämfört med i dag. Men räcker det? Det är alltså dessa personer som ska ge den växande gruppen 80-plussare försörjning, vård och omsorg.
Behovet av arbetskraft växer
– Vi har räknat ut att antalet anställda inom kommun och region måste öka med 91 000 personer de kommande tio åren, men mest alarmerande är äldreomsorgen, som kommer att behöva öka sin personalstyrka med 58 500 personer om inga åtgärder görs, säger Katarina Storm Åsell, utredare på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.
Men det är inte bara kommuner och regioner som har ett växande behov av arbetskraft.
– Försvaret säger att de behöver 64 procent av sysselsättningsökningen och näringslivet 70 procent. Det går ju inte ihop, berättar Katarina Storm Åsell.
Ett sätt att öka andelen som jobbar är att få människor att vilja fortsätta gå till arbetet, trots att de har passerat 65, 67 eller till och med 70 år. Men hur vanligt är det i dag och vad får människor att vilja göra det?
1 av 5 jobbar vid 70
En studie av Isabelle Hansson, forskare i psykologi på Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, visar att de flesta ser fram emot att gå i pension, samtidigt som 30 procent ändå fortsätter att arbeta efter pensionen i någon mån.
– Vi ser en tydlig ökning i andelen ”jobbonärer”; det blir allt vanligare att man fortsätter att arbeta längre upp i åldrarna. Det här är en möjlighet i ljuset av de ökade kompetensförsörjningsbehoven, säger hon.
Studien, som bygger på enkätsvar från 3 000 personer, visar att det är vanligast att fortsätta vara yrkesverksam de första åren efter pension, men 20 procent arbetar ännu vid 70 års ålder. Personer med högre utbildningsnivå jobbar längre än andra.
När Isabelle tittade på vilka drivkrafter och motiv som ligger bakom beslutet att förlänga sitt arbetsliv, såg hon att meningsfullhet spelar störst roll. Arbetsgivarens behov av kompetent arbetskraft är däremot inte ett tillräckligt starkt skäl för att vilja vara kvar.
Fortsatt arbete kan vara bra för hälsan
– Det måste finnas ett personligt värde för individen. Att vara behövd på arbetsplatsen ökade till och med sannolikheten att sluta arbeta, säger Isabelle Hansson.
Tidigare studier har visat att det kan vara bra för hälsan – och även förlänga livet – om man fortsätter att arbeta. Måendet verkar dock hänga samman med att man jobbar för att man vill det, inte för att man måste.
– De som fortsätter att arbeta och rapporterar att arbetet är meningsfullt mår bättre än dem som inte arbetar, säger hon.
Det finns också grupper som fortsätter att arbeta efter pensionen av ekonomiska skäl.
– Här finns könsskillnader. Kvinnor fortsätter oftare att arbeta för att den ekonomiska situationen kräver det. Och de som jobbar av ekonomiska skäl jobbar också mer. De rapporterar lägre livstillfredställelse än dem som inte arbetar, säger hon.
9 strategier för kompetensförsörjning
SKR har tagit fram nio strategier för kompetensförsörjning, som ett stöd för arbetet i kommuner och regioner. En av strategierna är att just förlänga arbetslivet. Om pensionsåldern skjuts upp till 66 år minskar antalet pensioneringar med nästan 75 000 anställda i kommuner och regioner fram till 2031, enligt SKR:s personalprognos. I dag ligger pensionsåldern på cirka 64 år i kommuner och 64,5 år i regioner.
En annan strategi är att öka heltidsarbetet. Personalstyrkan skulle kunna minskas med en fjärdedel, nästan 100 000 anställda, om deltidsarbetande arbetade tre timmar mer i veckan och om pensionsåldern steg till 66 år i kommuner och regioner, enligt SKR:s uträkning.
En tredje strategi bygger på att arbetsgivarna prioriterar arbetsmiljöarbetet. Per Nilsen, professor vid Linköpings universitet och Högskolan i Halmstad, forskar om arbetsmiljö för läkare och sjuksköterskor. Han ser brister när det gäller möjlighet till återhämtning, reflektion och flexibilitet.
– Kanske framför allt inom primärvården, som vi har studerat mest, säger han.
Redan brist på personal i vården
Han ser också att det redan i dag råder brist på resurser.
– Det finns för lite personal, helt enkelt. Sjuksköterskor lägger mycket tid på att prata i telefon med patienter i stället för att träffa dem. Läkare lägger mycket tid på administration, vilket upplevs stjäla tid, säger han.
Nära var tredje läkare är missnöjd med sitt arbete, enligt en nationell enkätstudie som Per Nilsen och hans kollegor har gjort. Även var fjärde sjuksköterska är missnöjd. Dessutom överväger två av fem sjuksköterskor att söka nytt jobb, detsamma gäller läkarna.
– Den rapportering som finns kring brister i arbetsmiljö för läkare och sjuksköterskor visar på stora utmaningar med att både behålla och rekrytera kompetent personal, säger han.
Faktorer som ger bra arbetsmiljö
Tillsammans med Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för arbetsmiljökunskap ska Per Nilsen och hans kollegor nu undersöka arbetsplatser där man har lyckats genomföra förändringar som gett de anställda en bättre arbetsmiljö.
– Vi hoppas kunna identifiera nyckelfaktorer som skapar en hälsofrämjande arbetsmiljö, säger Per Nilsen.
Hittar man dessa faktorer blir det lättare att veta hur också andra arbetsplatser kan få till en bra arbetsmiljö – i förlängningen kan dessa fynd underlätta kompetensförsörjningen.
Inom sektorer där stora kompetensförsörjningsbehov väntar är det också extra viktigt att arbetsgivarna är lyhörda inför sina anställdas behov, särskilt om man vill att de ska arbeta högre upp i åldrarna, menar Isabelle Hansson.
– Det kan handla om möjligheter att påverka vad man jobbar med, men också när och hur. Sådant kan vara avgörande när man står inför valet att stanna kvar eller gå, säger hon.
En fjärde strategi som SKR har tagit fram för att säkra kompetensförsörjningen är att rekrytera bredare – till exempel män, nyanlända och unga.
– Det finns grupper som står längre från arbetsmarknaden och dem behöver vi hitta vägar in för, säger Katarina Storm Åsell.
Utnyttja kompetens och teknik smart
Den femte strategin handlar om att stärka ledarskapet, den sjätte om att stödja medarbetarnas utveckling. Och den sjunde, åttonde och nionde lyfter insatser som att söka nya samarbeten, utnyttja tekniken smart – och att använda kompetensen rätt.
– Att skapa möjliga karriärvägar kan bidra till att höja statusen och vara ett sätt att behålla personalen på, säger Katarina Storm Åsell.
Kommer vi att klara behoven, tror du?
– Det är ett långsiktigt arbete, men om man jobbar efter de nio strategier som SKR har tagit fram så tror jag det är möjligt.
Nio strategier för att möta kompetensutmaningen
Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har tagit fram nio strategier för kompetensförsörjning. Strategierna ska fungera som ett stöd för arbetet i kommuner och regioner.
Varierade skogar och en stor mängd död ved krävs för att vissa skalbaggar ska må bra och bidra till biologisk mångfald. Det visar en studie från Sveriges lantbruksuniversitet.
En bra förståelse för samspelet mellan arter och deras miljö är viktigt för att bevara biologisk mångfald i skogarna. En studie har nu tittat närmare på vedlevande skalbaggar, som har många olika funktioner i skogsekosystemet.
Dessa insekter bryter till exempel ner död ved, något som för tillbaka viktiga näringsämnen till naturen. Samtidigt skapar de livsmiljöer för andra arter i den döda veden.
– Kunskap om olika skalbaggsarters behov kan hjälpa oss identifiera vilka typer av miljöer som kan behöva återställas eller skyddas för att bevara mångfalden av vedlevande skalbaggar, säger Paulina Bergmark, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Forskarna samlade in skalbaggar i fällor. Bild: Paulina Bergmark/SLU
Mängden ved avgörande
Studien har gjorts i brukade skogar och i så kallade ekoparker, där ambitionsnivån för naturvård ligger på en högre nivå än i övriga skogslandskap.
Forskarna samlade in skalbaggar i 78 så kallade försöksytor under tre år. Skalbaggarnas olika egenskaper, till exempel vad de äter och var de trivs, har sedan kopplats till miljöfaktorer som mängden död ved och typ av omgivande skogar.
– Vår studie visar att både mängden död ved lokalt och typen av skogar i landskapet är viktiga faktorer för att forma sammansättningen av vedlevande skalbaggssamhällen, säger Paulina Bergmark.
Ökar förståelsen för biologisk mångfald
Studien visar att skalbaggar som föredrar lövträd behöver mycket död ved och lövrika äldre skogar i landskapet. Skalbaggar som föredrar barrträd behöver en hög andel död ved av barrträd, men verkar trivas i både unga och gamla skogar.
När det gäller val av föda visar både skalbaggar som äter andra djur och de som livnär sig på vedlevande svampar starka kopplingar till gamla skogar.
– Vår studie hjälper oss att bättre förstå vilka faktorer som är avgörande för att bevara biologisk mångfald i skogar. Genom att veta hur skalbaggar som lever på döda träd påverkas av sin omgivning kan vi utveckla mer effektiva strategier för att skydda och återställa skogsmiljöer. Detta är avgörande för att bevara inte bara skalbaggarna själva, utan också hela ekosystem som är beroende av dem, säger Paulina Bergmark.
Skalbaggar av arten timmerman. Bild: Paulina Bergmark/SLU
Med klimatförändringen ökar intresset för nya trädslag, men det är inte säkert att nya trädslag är lika bra för den biologiska mångfalden. SLU, Linköpings universitet och Linnéuniversitet har i en studie jämfört lavar och mossor på rödek och inhemsk ek och fann intressanta skillnader.
Den nordamerikanska rödeken är ovanlig i Sverige, men har sedan länge planterats på ett antal ställen i södra Sverige. I takt med klimatförändringen kommer sannolikt fler trädslag med hemvist utanför Sverige att ses som både möjliga och lämpliga att använda även här.
– Vi behöver veta mer om vad det innebär för biologisk mångfald om vi planterar mer träd som inte finns naturligt i Sverige, säger Lena Gustafsson, professor emeritus på SLU.
Fler lavar på vanlig ek
I den nya studien har forskarna jämfört rödekar och vanliga ekar, närmare bestämt skogs- och bergekar, i Halland, Skåne, Blekinge och Småland.
De studerade bland annat lavar som växer på träden. Och resultatet var tydligt: Totalt sett hade de vanliga ekarna fler lavarter än rödekarna, 92 jämfört med 67 arter.
Fler unika arter
De vanliga ekarna hade också fler unika arter, det vill säga att arter bara fanns på dessa träd. Ett exempel är laven rostfläck Arthonia vinosa som hittades på 58 vanliga ekar men inte på en enda rödek.
Stammen på en vanlig ek respektive rödek. Bild: Victor Johansson, Linköpings universitet.
Forskarna hittade bara två rödlistade arter, Bactrospora corticola and Opegrapha vermicellifera, samtliga på vanlig ek.
Vanlig ek hyste också något fler mossor men artsammansättningen var likartad. En förklaring till skillnaden mellan trädslagen är barken. Rödeken har slät bark är medan den vanliga ekens bark är skrovlig och därmed har fler nischer med olika livsmiljöer.
Lavfloran riskerar att utarmas
En av lavarna som hittades på vanlig ek väckte extra stort intresse. Efter konsultation med internationell expertis visade det sig att det rörde sig om en liten skorplav utan svenskt namn och som är ny för Sverige, Micarea isidioprasina.
– Vår studie visar att lavfloran skulle utarmas om rödeken ersatte den vanliga eken men att mossfloran inte skulle påverkas nämnvärt, säger Lena Gustafsson.
Klurigt för mångfalden
Dock hade rödeken några arter som inte fanns på vanlig ek och en mix mellan trädslagen på landskapsnivå skulle därför kunna leda till en högre mångfald. Men verkligheten är mer komplicerad än så eftersom de arter som hittades på rödek också finns på andra trädslag.
– Vår studie är den första i Sverige om den biologiska mångfalden kopplad till rödek. Men det finns flera studier från framförallt Polen som pekar på negativa effekter, till exempel när det gäller markvegetationen. Rödekens blad är styva och bryts ner långsamt och bildar därför ett marktäcke som stänger ute ljuset och därmed hämmar växtligheten, säger Lena Gustafsson.
Kan hysa skalbaggar
Å andra sidan visar en nyligen publicerad studie från Tyskland att rödeken är ett lämpligt trädslag för många vedlevande skalbaggar, även för en del rödlistade sådana.
– Det behövs mer kunskap, både om artgrupper och jämförelser med andra trädslag, säger Lena Gustafsson.
Analyser av avloppsvatten visar att vi äter och dricker allt fler produkter som innehåller sötningsmedel. Det framgår av en studie som forskare vid SLU har gjort.
Analyser av avloppsvatten har blivit ett vanligt sätt att följa folkhälsan. Metoden har bland annat använts för att följa spridningen av coronaviruset, men också för att spåra läkemedel och droger.
Nu har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, tittat på förekomsten av artificiella sötningsmedel.
I studien analyserades avloppsvatten i flera svenska orter under en månads tid. Resultatet visar att konsumtionen av sötningsmedel har ökat, men att lokala skillnader kan finnas.
Ökar varje år
I Uppsala har forskarna sett en stadig ökning sedan 2019.
– Vi ser en årlig ökning på 10-20 procent i mängden sötningsmedel i avloppsvatten. Spannet beror på vilket sötningsmedel vi avser, säger Foon Yin Lai, universitetslektor vid SLU.
I studien ingick sukralos, acesulfam och sackarin som ofta förekommer som ersättning för vanligt socker i livsmedel med lågt energiinnehåll.
Både över och under tröskelvärdena
Resultaten tyder på att konsumtionen av sötningsmedel ligger på en bekymmersam nivå, menar forskarna. Dessutom ökar försäljningen av till exempel lightdrycker.
– Även om studien visar att de generella nivåerna av konsumtion av sötningsmedel ligger långt under WHO:s och EU:s rekommendationer för dagligt intag baserat på toxikologiska bedömningar, visar ny forskning att intag av artificiellt sötade drycker ändå kan kopplas till hälsoproblem vid nivåer långt under detta, säger Foon Yin.
Visar inte individuella risker
Eftersom avloppsanalyser ger ett folkhälsoperspektiv gäller resultaten inte på individnivå. Den hälsorisk på forskarna kan peka på gäller befolkningen som helhet.
I studien ingick prover från Östhammar, Knivsta, Enköping, Kalmar och Uppsala.
Vänskap, frihet och plats för att kunna koppla av. En ny avhandling har undersökt barnens egna upplevelser av att spela datorspel.
Digital lek är numera en del av barns och ungas vardag, men deras eget perspektiv har ofta saknats i forskningen.
I en avhandling vid Luleå tekniska universitet har arbetsterapeuten Fiona Loudoun tittat närmare på hur barnen själva upplever spelande och varför de väljer lek i den digitala världen.
Digital värld ger mycket
I avhandlingen har hon intervjuat irländska barn mellan 7 och 17 år. Spelen som barnen använde var till exempel Minecraft, Fortnite och Adopt me.
Studierna visar att det digitala rummet erbjöd barnen möjligheter att göra egna val, till exempel vilken karaktär de skulle vara eller vilka material de skulle använda. De fick också utrymme att utmana sig själva och ta ansvar för sig själva och sina resurser. Barnen fick också möjligheter till flexibilitet och variation utifrån hur spelen var utformade, men även utlopp för kreativitet och fantasi.
– Yngre barn konstruerade sin digitala värld med hjälp av konkreta digitala objekt, och äldre barn bebodde och levde i sin värld online, säger Fiona Loudoun.
Spelvärlden erbjuder många positiva upplevelser, men barnen förstår även behovet av balans för att inte spelen ska ta över hela livet.
Plats för vänskap
Intervjuerna med barnen visade att den sociala aspekten är viktig. Spelen är en plats att upprätthålla och knyta nya vänskapsband. Det finns också en frihet att utforska sin identitet och en möjlighet att skapa kontakter över hela världen.
För de äldre barnen är spelvärlden en plats för välbefinnande och en möjlighet att koppla av från den verkliga världens press. Men barnen var också medvetna om vikten av att skapa en balans och inte låta spelen ta över hela livet.
– De som spelar för mycket är en minoritet, men hur man hanterar spel som en del av barnens vardag kan fortfarande vara en utmaning för många föräldrar. Att begränsa skärmtiden är inte tillräckligt eftersom det inte skiljer mellan att spela och att titta, vilket för barn är helt olika sätt att använda skärmen, säger Fiona Loudoun.
Dialog för bra balans
Barnen uttryckte också att de inte alltid pratade med sina föräldrar om den digitala världen eftersom de inte förstod.
– Vi behöver börja med att dela barnens digitala vardag och ha en dialog runt den. Genom att dela och förstå blir det lättare att hjälpa dem hitta en balans och hitta hälsosamma sätt att spela och förhålla sig till spelandet. Det handlar mindre om skärmtid och mer om vad som händer i den digitala världen, säger Fiona Loudoun.
Avhandlingen är en del av ett internationellt projekt som undersöker olika aspekter av lek. Forskningen har gjorts vid Luleå tekniska universitet och University College Cork i Irland.
Varje år töms vår välfärdskassa på flera miljarder kronor genom organiserad brottslighet. Finansierar vi gängvåldet med våra skattepengar?
Det rinner många miljarder kronor ur statsapparaten i form av offentliga medel och skattepengar som hamnar i fel händer. Det konstaterar Alberto Chrysoulakis, doktor i kriminologi och universitetsadjunkt vid Malmö universitet.
– Även om inte allt behöver vara kopplat till kriminella nätverk, kan man förvänta sig att en viss del är det, säger han.
De svenska institutionerna har visat sig vara sårbara för infiltration, korruption och välfärdsbedrägerier, och myndigheter beskriver den organiserade brottsligheten som ett hot mot systemen. Det framhåller Carina Gunnarson, docent i statskunskap vid Totalförsvarets forskningsinstitut.
– Välfärdssektorn är ett område där vi vet att det försvinner mycket pengar.
Miljardtals kronor läcker från välfärden
Ekonomistyrningsverket uppskattade svinnet till följd av felaktiga utbetalningar 2021 till mellan 13–16 miljarder kronor. Det är väldigt mycket pengar som försvinner, helt klart, men det är svårt att bedöma det exakta beloppet.
Välfärdsbrott kan handla om att företag manipulerar inrapporterade tidsscheman, eller påstår att de gett stödinsatser till personer som inte fått det, berättar Carina Gunnarson.
Det kan röra sig om bidrag som felaktigt betalas ut, men även om infiltration, korruption och subtila påtryckningar.
– Det behöver inte nödvändigtvis framföras hot, det kan handla om vänskapstjänster, gentjänster eller erbjudanden om fördelar, säger hon.
Hur har det blivit så här? En faktor är att vi i Sverige avsätter väldigt mycket pengar till välfärden, lyfter Carina Gunnarson. Hon framhåller också att förändringarna i välfärdssystemen, och införandet av lagen om valfrihetssystem (LOV) där privata företag spelar en större roll, har ökat sårbarheten för kommuner och regioner.
Vad är välfärdsbrott?
Välfärdsbrott är när personer, företag eller andra aktörer utnyttjar välfärdssystemen för egen vinning. Det kan till exempel handla om att enskilda personer beviljas bistånd på felaktig grund, genom att lämna uppgifter som inte är korrekta. Det kan också handla om brott som begås av företag eller andra aktörer inom ramen för offentliga upphandlingar.
Ekonomistyrningsverket, ESV, bedömer att den totala omfattningen av felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen år 2021 uppgick till 13–16 miljarder kronor, vilket motsvarar runt två procent av de totala utbetalningarna.
De ersättningar som resulterar i störst felaktiga utbetalningar i kronor räknat är:
Källa: ESV (2022), Målet att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen.
Samband mellan välfärd och kriminalitet
– Det har skapat möjligheter att starta upp välfärdsföretag, även för oseriösa aktörer. Reformer är generellt en riskfaktor för korruption, och här har vi genomfört en sådan utan att utveckla kontrollsystemen tillräckligt mycket, säger hon.
Alberto Chrysoulakis vid Malmö universitet är intresserad av att undersöka sambandet mellan välfärdsbrott och vålds- och narkotikabrottslighet. I det Forte-finansierade forskningsprojektet Projekt Omega ska han analysera data från domar och förundersökningar där krypterade appar och chattar använts. – På så sätt kan man få en unik inblick i informationsflödet inom kriminella nätverk, säger Alberto Chrysoulakis . Är bedrägerier och välfärdsbrott en form av inkomst till de kriminella nätverken? Begår individer inom nätverken en viss typ av brott, eller är de generalister som begår olika typer av brott?
Förhoppningen är att kunna bidra till utvecklingen av effektivare strategier för att förebygga denna typ av brottslighet.
– Hur kan vi skräddarsy brottsförebyggande åtgärder? Om vi finner att dessa brott kräver en sorts möjliggörare som kanske inte själv är kriminellt belastad men som rör sig i gråzonen, hur kan vi arbeta för att identifiera, motverka och avskräcka där? Om personer med stort våldskapital är svåra att döma eller lagföra kopplat till våld, kan det i stället finnas ingångar via ekonomisk brottslighet?
Brotten kan minska för förtroendet för staten
Kostnaden för välfärdsbrott är högre än enbart de stora summor som försvinner ur statskassan. Det finns också en risk att den här typen av brott leder till att förtroendet för staten undermineras på sikt, menar både Carina Gunnarson och Alberto Chrysoulakis. Uppfattas inte procedurerna som rättvisa och förutsägbara så kan tilliten gå förlorad.
– Välfärdsbrottslighet är ett hot mot demokratin eftersom skattepengar inte går till avsett ändamål. Det här kan skapa stora problem för tilliten till institutioner och samhället på sikt, säger Alberto Chrysoulakis.
Samtidigt går utvecklingen att vända, framhåller Carina Gunnarson – men det krävs hårt arbete.
– Vi behöver ha resurser och rätt arbetsmetoder, och samarbete mellan olika myndigheter. Från politisk nivå behöver man ta ansvar, och de kommuner som ännu inte har de här problemen bör vara beredda på signaler, som till exempel stegrande kostnader för försörjningsstöd. Lärdomen är att agera i tid, innan det har gått för långt, säger hon.
Den 1 januari 2024 inledde Utbetalningsmyndigheten sin verksamhet. Myndighetens uppdrag är att upptäcka, förhindra och förebygga felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Det kan exempelvis handla om att minska välfärdsbrott och felaktiga utbetalningar med koppling till organiserad brottslighet.En annan uppgift är att ansvara för utbetalningar från statliga myndigheter som Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket.
Källa: ubm.se
Svensk hiphop har gått från förortsspelningar till folkliga Allsång på Skansen. Men samtidigt som artisterna blivit allt mer mainstream har de skapat en egen syn på svensk identitet. På så sätt kan de bidra till ett mer inkluderande samhälle som är både ”lagom” och ”orten”, menar forskare.
I en avhandling vid Stockholms universitet har hiphopens roll i identitetsskapande och social tillhörighet undersökts i ett svenskt sammanhang.
Sociologiforskaren Sjors Joosten har intervjuat svenska artister med invandrarbakgrund, och som vuxit upp i Stockholms mer segregerade förorter.
Bland ett trettiotal artister som intervjuats finns Zoe Lobos, Erik Lundin, Salla Salazar, Gee Dixon och Keya. I studien ingår även samtal med musikproducenter och managers samt analyser av låttexter och artiklar i medier.
– Många hiphop-artister kämpar för att få tillhöra det svenska samhället, ett erkännande av att deras erfarenheter och tillvaro också ska räknas som hundra procent svensk, säger Sjors Joosten.
Gangsterrap i fokus
Även om hiphopen är mer normaliserad idag ses musikstilen fortfarande som producerad i utanförskapsområden, av invandrare sedda som ”De andra”, menar Sjors Joosten.
– Det blir särskilt tydligt när media ger oproportionerligt stor uppmärksamhet till gangsterrap som betonar kriminalitet och utanförskap, något som kan förstärka de stereotyper och det utanförskap som många redan befinner sig i och osynliggör de hiphop-artister som försöker förmedla budskap om tillhörighet och erkännande – artister som utmanar och arbetar emot negativa föreställningar om marginaliserade områden, mot rasism och diskriminering.
Hiphop på Skansen
Sjors Joosten har själv invandrat till Sverige från Nederländerna och såg med förvåning hur hiphopen blev allt mer mainstream. Hiphop-artister från förorterna började uppträda på nationella scener, men gjorde även entré i tv-program och i de finare salongerna. Han blev därför intresserad av att studera detta närmare.
– Att hiphop-artister tillåts uppträda på olika galor, mainstreamscener och shower, särskilt de som symboliserar den svenska kulturen som Allsång på Skansen, är ett tecken på att hiphopen blivit mer accepterad. Tyvärr går denna process ganska långsamt, något som många nämner i intervjuerna. Hiphop är kanske för högljudd, uttrycksfull, innovativ, håller sig inte inom ramarna – och passar därför inte in i den svenska definitionen av ”lagom”.
Bild: Marcela Laskoski/Unsplash
Omdefinierar den svenska identiteten
Han menar att hiphopen inte bara omdefinierar den svenska identiteten, men också bidrar till en bredare kulturell mångfald. Artisterna beskriver sitt närområde, sin uppväxt och familjs invandrarbakgrund, men också sina erfarenheter av att leva i det svenska samhället.
– Det finns mycket stigma kring ”utanförskapsområden”, utsatta förorter, samt diskriminering och rasifiering av ”De andra”, som inte ses som svenska. Hiphopen har stor betydelse för svenska artister med invandrarbakgrund och de som lyssnar på dem, säger Sjors Joosten och fortsätter:
– Musiken används ofta som ett verktyg för att skapa nya identiteter och för att hantera integration och utanförskap. Några artister sa ”Jag är hundra procent mig själv, som artisten Zoe Lobos sa till exempel, eller hundra procent från Husby”. Det här är erfarenheter från Sverige, kommunicerade på svenska, som borde erkännas som helt igenom svenska.
Musik har symbolisk makt
Genom att inte definiera sig som antingen eller, utan i stället definiera sig som hundra procent sig själva, överskrider artisterna symboliska gränser mellan ”svenskhet” och ”invandrarskap”. De omdefinierar det vi ser som ”vi”, det svenska samhället, menar Sjors Joosten.
– Hiphop är en av de mest populära kulturerna bland unga för tillfället. Musiken har en symbolisk makt att överskrida gränser mellan grupper och föra människor samman. På så sätt kan artisterna bidra till ett mer inkluderande samhälle som är både ”lagom” och ”orten”, säger Sjors Joosten.
Slutsatsen i avhandlingen är att hiphopen innebär en möjlighet till förändring, inte bara för individer utan även för samhället i en vidare bemärkelse.
Det är inte bara växter och insekter som hotas när gräsmarker och naturbeten växer igen. Även svampar och bakterier påverkas när mer skog tar plats, visar en avhandling.
Organismer som lever under jord är viktiga för den biologiska mångfalden. De har stor betydelse för växternas utveckling och kolinlagring i marken.
Men så kallade mikrober, som bakterier och svampar, hamnar ofta i skymundan. Det menar doktoranden Tord Ranheim Sveen vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
– De allra flesta miljöövervakningsprogram som följer tillståndet för mångfalden i landet har fokuserat helt på flora och fauna. Mikroberna är inte med trots att de är både många och viktiga. Kanske är det för att mikrober är nästan oöverskådligt artrika och mångfaldigt mer mångformiga än några andra organismgrupper som vi känner till, säger Tord Ranheim Sveen vid institutionen för ekologi, SLU.
Igenväxning påverkar många arter
I en avhandling har han studerat gräsmarker i olika stadier av igenväxning över hela Sverige. Det kan till exempel vara marker där djur betat tidigare eller åkrar som inte längre brukas. De växer då igen och i stället tar skogen mer plats.
Utvecklingen har inneburit att flera växtarter, till exempel gullvivor, har förlorat sina livsmiljöer. Men även miljön för markernas minsta invånare, mikroberna, förändras.
Eftersom skogens barrträd har en försurande effekt och förnan, det vill säga organiskt material på markens yta, tar lite längre tid att bryta ner blir kemin och näringsomsättningen annorlunda.
– Min avhandling visar att mikrobsamhället påverkas starkt av förändrad markanvändning, både vad gäller mångfald och funktionella egenskaper, säger Tord Ranheim Sveen.
I Sverige och övriga Europa växer allt fler gräsmarker igen och skog tar över. Trenden har pågått under de senaste 200 åren. Bild: Tord Ranheim Sveen
Mikroberna står emot ett tag
I avhandlingen har DNA från jordprover analyserats. De kan ge en bild av artrikedom och funktion hos svampar och bakterier. Genom tekniken kan man till exempel jämföra olika arter för att se vad de bidrar med i kol- och näringskretsloppen.
Undersökningarna visade att förändringar under markytan inte gick lika snabbt som ovan jord. Mikrobernas samhällen verkade tvärtom vara förvånansvärt motståndskraftiga mot igenväxning.
Men när Tord Ranheim Sveen jämförde gräsmarker med brukade skogsmarker, som är sista stadiet i igenväxningen, hade stora förändringar skett. Mångfalden av bakterier, men i viss mån även svampar, hade minskat med upp till en fjärdedel.
– Jag tolkar dessa resultat som att mikrobsamhällena överlag ändras från att präglas av att många mikrober har samma funktionella egenskaper i gräsmarken och därmed kan avlösa varandra till att präglas av hög specialisering i skogsmarken.
Tuffare miljö
Mikrober som lever i gräsmark verkar också vara mer effektiva i att bryta ner organiskt material. Det kan bero på skogsmarkens tuffare miljö, med lågt pH och ämnen som är svåra att bryta ner. Mer energi krävs helt enkelt för att överleva i dessa miljöer.
– Det är tänkbart att det kan förklara varför vi sällan ser någon effekt av högre kolinlagring i marken när gräsmarker växer igen och blir till skog. Skogsmikroberna är mindre effektiva nedbrytare och andas ut mer koldioxid än gräsmarksmikroberna, vilket gör att mindre kol stannar kvar i marken, säger Tord Ranheim Sveen.
Texten är en bearbetning av en längre artikel på SLU:s webbplats.
Sura sulfatjordar – som är vanliga i världen – spelar roll för att fånga in och lagra kol, visar en studie. Resultaten är en pusselbit för att förstå kolets globala kretslopp.
Sulfatjord, som har ett pH-värde lägre än 4, kan vara en viktig kolsänka. I en studie beskriver forskare vid Linnéuniversitetet varför.
Jordtypen finns i många låglänta kustslätter, bland annat längs Östersjön i Europa.
Till skillnad från andra jordar som mestadels lagrar kol och näringsämnen i de tunna toppskikten, lagrar sur sulfatjord dessa föreningar i tjocka underjordsskikt. De här skikten längre ner har också många makroporer, det vill säga stora porer, med järnmineraler.
Järnmineraler spelar roll
Jord är som en gigantisk lagringsenhet för organiskt kol samt näringsämnen som kväve och fosfor. Järnmineraler i marken kan reagera och fånga dessa grundämnen. Det påverkar hur mycket kol som lagras och hur näringsämnen används i markens ekosystem.
Detta är viktigt eftersom markens ekosystem hjälper till att kontrollera mängden växthusgaser i atmosfären, förklarar forskarna.
– Att förstå hur dessa järnmineraler påverkar kol och näringsfördelning och lagring i dessa underjordslager är avgörande av miljöskäl, säger Changxun Yu, forskare inom biologi och miljö vid Linnéuniversitet.
Kol från toppen fångas in
Forskarna fann att under de 70 år som jorden har bildats, hade mängden, sammansättningen och reaktiviteten hos det bundna kolet inte märkbart förändrats. Dessutom hade de järnhydroxider, som hade samlats på makroporernas yta, fångat in betydande mängder kol och fosfor från toppjordarna.
– Dessa fynd tyder på att, åtminstone på kort sikt, sura sulfatjordar fungerar som globala sänkor för kol och näringsämnen, säger Changxun Yu.
Solskyddskrämer ingår i råden för att undvika hudcancer som ökar snabbt i Sverige. Men forskare är tveksamma kring hur mycket nytta de egentligen gör.
– Det finns inte tillräckligt vetenskapligt underlag för att rekommendera användning av solskyddsmedel för att förebygga hudcancer, säger forskaren Bengt Järvholm vid Umeå universitet.
På sommaren är solen som starkast mellan klockan 11 och 15. Exponering för solen innebär en risk för hudcancer. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten kan man skydda sig mot solen genom att hålla sig i skugga, täcka sig med kläder, bära solglasögon och hatt med brätte samt smörja sig med solskyddsmedel där kläderna inte täcker.
Cancerformen ökar snabbt i Sverige
Men hur mycket solskyddsmedel hjälper mot hudcancer råder det delade meningar om. Dessutom saknas vetenskapliga studier som har visat att solskyddsmedel minskat risken för hudcancer.
– Svenska myndigheter har i flera tiotals år gett rådet till allmänheten att man ska använda solskyddsmedel. Man vet att budskapet har gått fram till befolkningen genom enkäter och intervjustudier. Trots detta har förekomsten av malignt melanom ökat, säger Bengt Järvholm som är professor i folkhälsa vid Umeå universitet och överläkare vid Norrlands universitetssjukhus.
– Det är nu den snabbaste ökade cancerformen i Sverige och det kan inte bara förklaras av en ökad rapporteringsfrekvens till cancerregistret då även dödligheten i malignt melanom ökar, fortsätter han.
Solkräm – ingen garanti mot hudcancer.
Rapport om hudcancer
Bengt Järvholm forskar om hur olika faktorer påverkar hälsan, bland annat risken för lungsjukdomar och cancer.
Han är även en av forskarna bakom rapporten ”Arbetsrelaterad hudcancer” som kom 2024. Rapporten är en översikt kring risker för hudcancer hos människor med utomhusarbete och fokuserar på förebyggande åtgärder.
I rapporten ställer sig forskarna tvekande kring att rekommendera solskyddsmedel som en garant mot hudcancer.
– Vi anser att det inte finns tillräckligt med vetenskapligt underlag för att rekommendera användning av solskyddsmedel för att förebygga hudcancer, det saknas vetenskapliga studier som har visat att solskyddsmedel minskat risken för hudcancer, säger Bengt Järvholm, som även menar att det är svårt att genomföra studier då de kräver stora grupper och lång uppföljningstid.
Kläder och hatt ger skydd
Råd som det dock finns belägg för är att undvika att vistas i solen då den är som starkast, använda kläder som skydd samt breda hattar som täcker öronen. De är särskilt utsatta för skivepitelcancer, som män är överrepresenterade att drabbas av.
Men solen är inte bara skadlig. Solstrålarna gör att kroppen bildar D-vitamin som alla behöver. Men det räcker att få sol på händerna och i ansiktet i cirka 20 minuter varje dag för att få tillräckligt med D-vitamin, enligt vårdguiden 1177.
Det är också viktigt att känna till att det inte bara finns risk för hudcancer om man bränner sig. Det är även kopplat till hur mycket man exponeras för solens UV-strålar. Bengt Järvholm anser att detta är ytterligare en anledning att inte förlita sig för mycket på solskyddskrämer.
– Solskyddsmedel innebär att man bränner sig mindre, vilket kan göra att man står ut i solen längre och solar mer och därmed utsätter sig för en högre risk för malignt melanom, säger han.
Kläder och bred hatt över känsliga öron är bra för att rusta sig mot starka solstrålar. Bild: Robin Jonathan Deutsch/Unsplash
Kan finnas risker med krämerna
Det inte heller helt belagt vilka risker som finns med att använda solskyddsmedel.
– Vissa ämnen i solskyddsmedel går igenom huden, vilket man kan mäta genom att studera förekomsten av ämnena eller deras nedbrytningsprodukterna i urinen. Riskerna med detta vet man inte fullständigt, men det är svårt att utesluta att det skulle kunna ha negativa effekter på hälsan, säger Bengt Järvholm.
Men kanske kan det vara så att huden blir mer tålig allt eftersom den vistats i solen. Man har nämligen sett att människor som arbetar mycket i utomhus under en längre period tenderar att drabbas av hudcancer i mindre utsträckning än andra.
– Personer som har utomhusarbete och därmed är långvarigt utsatta för solljus, till exempel asfaltsarbetare, har studerats och man har funnit att de har en lägre förekomst av malignt melanom än genomsnittsbefolkningen. En förklaring till att de har lägre risk skulle kunna vara att om man utsätter sig för solstrålning i ganska måttlig grad, till exempel i början av våren i Sverige, ger det en långsam solbränna som också förtjockar huden och därmed minskar risken för malignt melanom, säger Bengt Järvholm.
Undvik solen när den är som starkast. Sök istället upp en plats med skugga.
Avråder inte från solskyddskräm
Att skydda sig mot starka solstrålar är viktigt och det finns flera sätt att göra det på, men när det gäller solskyddskrämer finns det alltså inte nog med belägg för att det ger fullgott skydd och bör inte vara en rekommendation från myndigheter, enligt Bengt Järvholm.
– Vi avråder inte från att använda solskyddsmedel, men det är då den enskildes val och helst bör ju då den enskilde informerats enligt ovan, säger han.
Framtidens äldreomsorg står inför flera stora utmaningar. Den kanske viktigaste handlar om att lyssna på och ta hand om personalen. Det stärker kvaliteten och gynnar i slutändan de äldres hälsa och välbefinnande, visar forskning.
– Undersköterskor och vårdbiträden är otroligt viktiga för en fungerande äldreomsorg. Men det är väldigt sällan någon frågar efter deras erfarenhet och kunskap eller diskuterar hur deras arbetsmiljö ska kunna bli bättre. Istället framställs de ofta som en del av problemet.
Det säger Lena Rosenberg, professor i arbetsterapi vid Högskolan i Jönköping, och ansvarig för forskningsprogrammet Future Care, som nu avslutas efter sex års arbete. I fem delprojekt har forskare tagit sig an några av äldreomsorgens stora utmaningar, både på äldreboenden och inom hemtjänsten.
Bland annat har man undersökt hur rehabiliteringen inom hemtjänsten kan bli bättre och hur äldres ensamhet kan minska. Som en röd tråd genom hela programmet har Lena och hennes kollegor velat lyfta och belysa personalens kunskap och arbetsvillkor.
Äldrevården – en attraktiv arbetsplats
– Vi måste ha fler människor som vill jobba i äldrevården, och vi måste skapa en mer attraktiv bransch.
Men att värna personalens arbetssituation handlar inte främst om att skapa en bättre arbetsmiljö eller att locka fler som vill jobba inom äldreomsorgen, konstaterar Lena. Enligt henne är det framför allt en avgörande faktor för vårdens kvalitet. Det bekräftas också av resultat från ett av programmets fem delprojekt.
Forskare frågade hemtjänstpersonal i fem kommuner i Stockholmsregionen om hur de upplevde sin arbetsmiljö. Svaren ställdes sedan emot resultaten från de brukarundersökningar som Socialstyrelsen årligen genomför med äldre som har hemtjänst.
– I de fall personalen har en bättre arbetsmiljö, när de upplever en känsla av att kunna styra och påverka sitt arbete, fanns också en större nöjdhet hos äldre personer med hemtjänst, säger Lena.
I ett annat av programmets delprojekt, Re-thinking spaces, besökte forskare åtta äldreboenden. Under ett par dagar observerade de vardagslivet på boendena och förde informella samtal med personal, boende och närstående. Syftet var att identifiera hur den fysiska miljön kan stödja de boendes hemkänsla och tillhörighet och på så sätt gynna hälsa och välmående. En slutsats även från detta delprojekt är att det betyder mycket hur arbetet organiseras och att personalens erfarenhet och kunskap tas tillvara.
Viktigt att utnyttja utemiljön i vården
– Man kan utforma byggnader för att stödja en god boendemiljö. Men det viktiga är att använda de lokaler och utemiljöer man har på ett medvetet sätt. För det krävs både kunskap och mod, säger Lena.
Hon har sett flera exempel på äldreboenden med fantastiska trädgårdar, som de boende av olika anledningar inte kan utnyttja.
– En mindre fin trädgård som de boende har möjlighet att ta sig till i vardagen är viktigare än att ha en fantastisk park som man inte använder.
I programmet har forskare också undersökt hur rehabiliteringen i hemmet av äldre skulle kunna underlättas med IT-stöd, exempelvis via hemtjänstpersonalens mobiltelefon eller genom att personalen får information om brukarens behov via en särskild QR-kod.
Innovativ teknik kan ha stor betydelse för en bättre fungerande äldreomsorg, konstaterar Lena, men ofta blir diskussionen förenklad och insatserna punktvisa.
Ny teknik måste utgå från vårdens behov
– För några år sedan kom idén att man ska införa surfplattor i alla äldreboenden. Det är väl fint. Men vem laddar den? Var ska den förvaras? Och hur integreras surfplattorna i övrig verksamhet? Hon anser att det bör ske en digitalisering även av vård- och omsorgsmiljöer, men då måste tekniken sättas in i ett sammanhang och utgå från verksamhetens behov.
– Om vi ska dra nytta av ny teknik i äldreomsorgen, måste vi stämma av med brukarna och med personalen som jobbar i vardagen.
Äldreomsorgen står inför stora utmaningar. Sverige har en åldrande befolkning där antalet personer över 80 år förväntas öka med 50 procent, 300 000 individer, under 2020-talet. Vi förväntar oss dessutom en alltmer meningsfull och hälsosam ålderdom. Kompetent personal kommer, enligt Lena, att bli en avgörande fråga.
Forskarna har löpande under projektet spridit resultat från Future Care till äldreomsorgens aktörer. Till hösten planeras ytterligare seminarier för kommunala beslutsfattare och verksamhetschefer liksom för undersköterskor och annan vård- och omsorgspersonal.
Lena hoppas att programmets slutsatser ska bidra till mindre detaljstyrning av arbetsuppgifterna inom äldreomsorgen, och en ökad status för den erfarenhetsbaserade kunskap som vård- och omsorgspersonal besitter.
– Det skulle göra äldreomsorgen bättre, och samtidigt bidra till en mer attraktiv arbetsmiljö.
Satsning på ofrivilligt ensamma äldre
Ofrivillig ensamhet kan leda till psykiska och fysiska sjukdomar som kostar både i mänskligt lidande och stora vårdresurser. Äldre är särskilt drabbade, och isolering har visats öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, demens och psykisk ohälsa.
Regeringen vill satsa 900 miljoner kronor för att förebygga och bryta ensamhet i samhället. Bland annat ska kommuner och regioner erbjuda hälsosamtal till framför allt äldre personer som inte har hemtjänst eller bor i särskilt boende.
Satsningen ska även stärka idrottsrörelsens arbete med idrott för äldre. Dessutom ska en nationell strategi mot ofrivillig ensamhet tas fram som ett stöd för arbetet framöver.
Barn kan ha en förhöjd ärftlig risk att drabbas av typ 1-diabetes. Men vad påverkar om sjukdomen utvecklas eller inte? Genom flera studier har forskare sett att mycket rörelse och färre kalorier kan minska risken.
Cirka 5 000 barn som föds varje år i Sverige har en förhöjd risk att utveckla typ 1-diabetes. Av dem kommer omkring 350 att utveckla sjukdomen.
Forskare vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet har i olika studier undersökt faktorer som påverkar om barnen utvecklar sjukdomen eller inte.
– Det är troligen många olika faktorer som spelar in och vad som gör att vissa barn utvecklar typ 1-diabetes kan skilja sig åt. Gener har en viss roll men vi har också sett att till exempel virusinfektioner, kost och fysisk aktivitet kan ha betydelse för utvecklingen av autoantikroppar, ett förstadium till typ 1-diabetes, säger Helena Elding Larsson, barnläkare på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet.
Barn följs i stor studie
I den så kallade Teddy-studien, som startade 2004, följs närmare 8 700 barn med förhöjd risk i Skåne, Finland, USA och Tyskland till 15 års ålder.
Studien avslutas 2025 men har redan resulterat i mycket ny kunskap. Långt innan typ 1-diabetes diagnostiseras kan man mäta en eller flera autoantikroppar – ett tecken på att den immunologiska processen som angriper de celler i kroppen som producerar insulin, är på gång.
I en av Teddy-studierna undersökte forskarna om fysisk aktivitet och motion påverkade risken att få en första autoantikropp och att efter en första autoantikropp senare utveckla en andra. Slutligen undersöktes hur fysisk aktivitet påverkar risken för att barn med två eller flera autoantikroppar utvecklade typ 1-diabetes.
Barn bar aktivitetsmätare
Drygt 4 400 barn deltog i studien. En gång om året, efter fem års ålder, bar barnen en aktivitetsmätare under en veckas tid. Mätaren registrerade alla rörelser under dygnet och gav information om barnet hade lätt, medel eller kraftig fysisk aktivitet varje dag.
– Resultaten visade att fysisk aktivitet minskar risken för barn i åldern fem till femton år med två eller flera autoantikroppar att utveckla typ 1-diabetes, framför allt för de barn som först utvecklat en specifik autoantikropp, som heter Gada, säger Helena Elding Larsson.
Kaloristinn mat ökar risk
I en annan studie sökte forskarna en förklaring till tidigare fynd att en första autoantikropp utvecklas hos barn som har snabb tillväxt.
Drygt 5 000 barn som inte hade utvecklat en autoantikropp vid två års ålder följdes fram till åtta års ålder. Barnen vägdes och mättes regelbundet för att beräkna BMI, kroppsmasseindex, och matdagböcker lämnades in två gånger om året. Under uppföljningen utvecklade var tionde barn en första diabetes-autoantikropp.
Resultaten i studien visade att ett högre energiintag ledde till högre BMI, vilket i sin tur ledde till utvecklingen av en första diabetes-autoantikropp.
– Vi såg också att kost med hög andel protein ökade risken oberoende av det totala energiintaget, säger Carin Andrén Aronsson, enhetschef på Teddy-mottagningen på Skånes universitetssjukhus i Malmö och forskare vid Lunds universitet.
Forskarna planerar nu en uppföljande studie om hur kost och fysisk aktivitet kan förebygga bildandet av autoantikroppar och utvecklingen av typ 1-diabetes hos barn.
Bebisars immunsystem tränas
Barn med ökad genetisk risk för typ 1-diabetes är särskilt känsliga för en felaktig immunreaktion mot de insulinproducerande betacellerna mellan den nionde och artonde levnadsmånaden.
Speciellt under de första levnadsmånaderna påverkas utvecklingen av immunsystemet bland annat av bakterier i tarmen, alltså tarmfloran. Genom att tidigt träna immunsystemet med hjälp av antingen oralt insulin i form av ett pulver eller ett tillskott i kosten av lakto- och bifidobakterier, hoppas forskarna att utvecklingen av typ 1-diabetes kan undvikas.
– Båda studierna pågår fortfarande och resultaten från den ena kommer att presenteras under 2025. Vi hoppas att det ska ge oss nya verktyg som kan bidra till att färre barn utvecklar autoimmun diabetes, säger Helena Elding Larsson.
Nyfiken på runstenar men har svårt att hitta dem? Nu finns en app som ska förenkla besök till platser där stenar med runskrift finns.
Forskaren Sofia Pereswetoff-Morath vid Stockholms universitet har utvecklat en app med namnet Svenska runstenar. Den innehåller för närvarande 1300 av Sveriges cirka 2000 runstenar.
Med hjälp av appen kan användare få information om exakt var en runsten är placerad. Det framgår också i vilket skick stenen är, om den är hel eller skadad. Appen informerar även om runstenen är uppmålad, det vill säga om färg som bleknat har fyllts i.
Svårt att hitta runstenar
Alla runstenar har graderats och fått ett betyg från 1 till 5 som utgår från skicket. Högst betyg innebär att runstenen är ett perfekt besöksmål. Lägst betyg innebär att den inte går att skilja från en vanlig sten.
– Det är svårt att hitta runstenar även om man är jätteintresserad. Många stenar är flyttade på och står inte kvar på sina ursprungliga platser, säger runforskaren Sofia Pereswetoff-Morath vid Stockholms universitet.
– Andra stenar har försvunnit och jag har varit med om att folk försöker hitta dem trots att stenarna inte längre är där. Det kan bli förvirrande, fortsätter hon.
Appen visar därför bara de runstenar som finns kvar och som är tillgängliga för ett besök. På så sätt blir det lättare för allmänheten eller skolklasser att planera och genomföra en runstensutflykt, menar Sofia Pereswetoff-Morath.
Digital guide till runstenar
Appen heter Svenska runstenar och kan laddas ner genom App Store eller Google Play. I appen finns interaktiva kartor och guider för respektive landskap att ladda ner.
Framöver kommer en rapporteringsfunktion att finnas. Där kan besökare av en runsten rapportera om något i guiden inte stämmer. Appen ska även få en engelsk version.
Vad är det bästa med en runstensapp och digital skyltning?
– Runstenar brukar ha informationsskyltar, men många stenar saknar nu skylt eller så är skylten förstörd av väder och vind. Även om skylten finns, innehåller den ofta föråldrad information. Med digital skyltning i appen kan jag när som helst uppdatera runstenens text, uppläsning och tolkningen av innehållet och användaren får alltid aktuell information om runstenen, säger Sofia Pereswetoff-Morath.
I appen finns alla runstenar som är tillgängliga i Gästrikland, Medelpad, Hälsingland, Uppland, Södermanland, Västmanland, Värmland och Närke. Under hösten 2024 tillkommer runstenar i Götaland.
