Sverige beskrivs ofta som ett land där familjebanden försvagats i takt med välfärdsstatens framväxt. Men ny forskning visar att det faktiskt är tvärtom. Omsorgen mellan generationer har fördjupats – och blivit mer känslomässigt laddad.
I en studie vid Malmö universitet har vardagsliv och omsorg mellan generationer undersökts. Genom djupintervjuer med mor- och farföräldrar, vuxna barn och barnbarn har forskarna samlat in ett omfattande material som belyser hur omsorg praktiseras och upplevs i vardagen.
– Vi ville förstå hur vardagsomsorg faktiskt ser ut och hur den förändrats över tid. Det handlar inte bara om att skjutsa barnbarn till träningar eller hjälpa till med läxor – utan om känslomässiga band och närvaro, säger Sara Eldén, professor i sociologi vid Malmö universitet och forskningsledare för projektet.
Formerna för omsorgen har förändrats
En av studiens centrala slutsatser är att välfärdsstaten inte har försvagat omsorgen inom familjen och mellan generationerna, men att formerna har förändrats.
Detta går på tvärs med den dominerande bilden av Sverige som ett land där familjebanden blivit svagare i takt med att samhället tagit över allt mer ansvar för omsorgen. I själva verket visar studien att relationerna mellan generationerna är starka – och ofta präglade av ömsesidighet.
– Vi behöver bra omsorgsinstitutioner, men det står inte i motsats till omsorgen mellan generationerna. Framväxten av välfärdsstaten stärker och möjliggör djupare relationer och familjeband, säger Sara Eldén.
Barnbarnen betyder mycket
En viktig aspekt av studien är att den lyfter fram barnbarnens perspektiv. Barnbarnen ser sig inte bara som mottagare av omsorg, utan också som betydelsefulla i sina mor- och farföräldrars liv.
– Det visar att generationerna fortsätter hänga ihop och gör omsorg för varandra på olika sätt i under livet, säger Sara Eldén.
Det ökade engagemanget är dock inte enbart positivt, enligt studien. Barn till äldre föräldrar känner sig ibland otillräckliga och har skuldkänslor för att de inte ger mer stöd och hjälp, medan många äldre uttrycker oro för den yngre generationen. Det framkom också att mor- och farföräldrar ibland upplever en press att ställa upp mer än de egentligen orkar.
– Vi ser en form av ”intensive grandparenting”, där far- och morföräldrar förväntas ställa upp. Det kan skapa slitningar och ambivalenta känslor, något som vi berättat om i en tidigare delstudie, säger Sara Eldén.
Människors liv i fokus
Enligt forskarna bidrar studien till att ompröva hur vi förstår omsorg i vår samtid. Det handlar inte enbart om praktisk hjälp, utan om relationer, känslor och ömsesidigt engagemang.
– Forskningen har varit bra på att beskriva stora politiska förändringar, men vi har velat zooma in på hur människor faktiskt lever sina liv. Det är grundforskning om våra föreställningar om samhället, och våra vardagliga praktiker. Det är viktig för att förstå hur samhället utvecklas, säger Sara Eldén.
Studien bygger på djupintervjuer med 63 personer från tre generationer – födda på 1940–50-talen, 1970–80-talen och 2000–2010-talen.
Hälsosamma matvanor tycks kunna bidra till att hejda utvecklingen av kroniska sjukdomar hos äldre – medan inflammatorisk kost verkar ha motsatt effekt. Det visar en studie.
Forskare vid Karolinska institutet har tittat på hur fyra olika dieter påverkar risken för kroniska sjukdomar hos äldre vuxna.
Tre av dieterna var hälsosamma med mycket grönsaker, frukt, fullkorn, nötter, baljväxter och omättade fetter. De innehöll också ett mindre intag av sötsaker, rött kött, charkprodukter och smör.
Den fjärde dieten var proinflammatorisk med fokus på rött och processat kött, raffinerade spannmål och sötade drycker, med ett lägre intag av grönsaker, te och kaffe
Koppling mellan kost och sjukdomar
I studien följdes 2 400 äldre vuxna i Sverige under 15 år. Forskarna upptäckte att de som följt de hälsosamma dieterna bromsade utvecklingen av kroniska sjukdomar. Det gällde hjärt-kärlsjukdomar och demens, men inte sjukdomar kopplade till muskler och skelett.
De som följde den proinflammatoriska dieten tycktes däremot öka risken för kroniska sjukdomar.
– Våra resultat visar hur viktig kosten är för att påverka utveckling av multimorbiditet* hos åldrande befolkningar, säger Adrián Carballo-Casla, postdoktor vid Karolinska Institutet.
Varierade kostråd
Nästa steg i forskningen är att identifiera kostrekommendationer som kan ha störst effekt på livslängden – och vilka grupper av äldre som gynnas mest, beroende på faktorer som ålder, kön, psykisk och social hälsa samt förekomst av kroniska sjukdomar.
*Multimorbiditet innebär att en person har två eller fler kroniska sjukdomar samtidigt.
Fakta om dieterna
MIND (Mediterranean-DASH Intervention for Neurodegenerative Delay): En diet som är framtagen för hjärnhälsa och att minska risken för demenssjukdomar.
AHEI (Alternative Healthy Eating Index): En diet som mäter följsamhet till kostråd som minskar risken för kroniska sjukdomar i allmänhet.
AMED (Alternative Mediterranean Diet): En modifierad version av medelhavsdieten som anpassats till västerländska kostvanor.
EDII (Empirical Dietary Inflammatory Index): Ett index som uppskattar kostens inflammatoriska risker.
I dag insjuknar nästan tre gånger så många unga i tjock- och ändtarmscancer jämfört med 1990-talet, visar ny forskning.
Risken att dö är även förhöjd i upp till tio år efter diagnos – oavsett ålder.
Antalet personer under 50 år som insjuknar i tjock- och ändtarmscancer har ökat de senaste 30 åren, enligt en studie från Karolinska institutet.
Forskarna har analyserat data från över 135 000 patienter mellan 1993 och 2019 och sett en årlig ökning med ungefär två procent för ändtarmscancer. Tjocktarmscancer har ökat med 2,41 respektive 2,64 procent beroende på tumörens placering. Sammanlagt har sjukdomen blivit två till tre gånger vanligare bland yngre under den undersökta perioden.
Livsstilsfaktorer kan ligga bakom
Orsakerna bakom ökningen är inte klarlagd. Forskarna pekar på att trenden inte verkar drivas av kända riskfaktorer för tjock- och ändtarmscancer hos yngre, till exempel inflammatorisk tarmsjukdom eller ärftlighet. I stället misstänks miljö- och livsstilsfaktorer tidigt i livet spela en roll.
– Obesitas i barndomen, stillasittande livsstil och antibiotikaanvändning har lyfts fram som bidragande faktorer, även om de bakomliggande biologiska mekanismerna fortfarande är oklara, säger Cecilia Radkiewicz, forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska institutet.
Yngre hade oftare spridd cancer
Forskarna kunde också se att yngre patienter oftare har spridd sjukdom vid diagnos jämfört med äldre patienter, vilket tyder på att de gått längre med symtom innan cancern upptäckts.
– Eftersom chansen att botas ökar vid tidig upptäckt är det viktigt att både allmänhet och vårdpersonal känner till att tjock- och ändtarmscancer även kan drabba yngre. Samtidigt har yngre patienter sannolikt bättre förutsättningar att klara omfattande kirurgi och behandling, vilket återspeglas i våra resultat som visar en generellt bättre prognos jämfört med äldre, säger Cecilia Radkiewicz.
Förhöjd dödlighet under tio år
Studien visar också att dödligheten är förhöjd både bland yngre och äldre i upp till tio år efter cancerdiagnosen.
– Det är anmärkningsvärt, eftersom man ofta betraktar patienter som botade efter så lång tid. Våra resultat utmanar den bilden och understryker behovet av mer forskning om varför det ser ut så här, samt långsiktig uppföljning och stöd för både unga och äldre, säger Cecilia Radkiewicz.
Studien har gjorts i samarbete med Capio Sankt Görans sjukhus och Södersjukhuset i Stockholm.
Medicinering vid adhd kan skydda mot självmordsförsök, olyckor, missbruk och kriminalitet. Det visar en stor svensk studie som följt närmare 150 000 personer med diagnosen.
Adhd påverkar runt 5 procent av barn och 2,5 procent av vuxna i världen. Diagnosen är kopplad till en ökad risk för självmordsförsök, missbruk, olyckor och kriminalitet.
Jämförelser efter diagnos
Nu har forskare undersökt om adhd-läkemedel kan minska dessa risker. Studien bygger på svenska registerdata från åren 2007 till 2020. Totalt ingick nästan 150 000 personer med nydiagnostiserad adhd.
Av deltagarna började 57 procent med läkemedelsbehandling, oftast metylfenidat. Forskarna jämförde sedan personer som började med medicin inom tre månader efter diagnosen med dem som inte gjorde det. Journalerna följdes under två år.
Medicin minskar risker
Studien visar att läkemedelsbehandling var kopplad till lägre risk för flera allvarliga händelser. Medicinering kopplas till 17 procent lägre risk för självmordsförsök. Förekomsten av missbruk var 15 procent lägre, trafikolyckor 12 procent och kriminalitet 13 procent. Bland personer med tidigare problem med missbruk och kriminalitet förknippas läkemedelsbehandling med en minskning på hela 25 procent.
– En möjlig förklaring är bland annat att medicineringen leder till minskad impulsivitet, vilket kan minska risken för kriminalitet genom att dämpa aggressivt beteende, samt förbättrad uppmärksamhet som kan minska risken för trafikolyckor genom att minska distraktioner, säger Zheng Chang, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet.
Ger skyddande effekt
Zheng Chang fortsätter:
– Dessa resultat ger belägg för att adhd-läkemedel kan påverka viktiga hälso- och samhällsrelaterade utfall, vilket bör beaktas både i klinisk praxis och i den allmänna debatten om läkemedelsbehandling.
Deltagarna i studien var mellan 6 och 64 år, med en medelålder på 17 år. 41 procent var kvinnor.
Under årets varma sommar har skogar brunnit i Sverige och Europa, men risken för spridning skulle kunna minskas genom anpassat skogsbruk. Enligt en studie från SLU kan större variation i skogslandskapet, med mindre bestånd och fler trädslag, bromsa bränderna.
Skogsbränder blir allt vanligare i takt med klimatförändringar och ökad mänsklig påverkan. Det är extra tydligt i norra Europa där temperaturen ökar dubbelt så fort som i resten av världen. Samtidigt planteras och sköts de flesta skogarna på ett enhetligt sätt, vilket underlättar spridningen av bränder.
Skötsel kan påverka spridning
Det är känt att brandgator – stora områden utan träd – kan minska risken för att bränder sprids. Men enligt en ny studie vid SLU finns även andra sätt.
– Vi kan inte kontrollera vädret för att förhindra bränder men vår studie visar att vi ändå kan förbättra läget genom rätt skötselåtgärder, säger Yuval Zelnik, forskare på institutionen för ekologi på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Skogens storlek har störst effekt
Forskare vid SLU har utvecklat en modell där de testat hur olika metoder för skogsskötsel påverkar brandspridning. Det handlar om storleken på skogsbestånd, det vill säga ett område där skogen består av träd i liknande ålder, täthet och trädslag, men även mångfald av trädslag samt dikning. Modellen bygger på förståelse av biologiska och fysiska processer bakom brandförlopp.
– Vi såg att alla tre skötselåtgärderna påverkar brandens spridning, men störst effekt hade storleken på skogsbeståndet, säger Yuval Zelnik.
Risk kan minska rejält
När skogsbestånden krymptes från tio hektar till en hektar minskade brändernas omfattning med upp till 90 procent. Dessutom minskade spridningen markant om lövträd som björk blandades med barrträd. Det visade sig också vara effektivt att undvika dikning eftersom fuktigare partier i skogen skapar zoner som är mindre benägna att brinna.
Alla dessa metoder bidrar till mer variation i skogslandskapet.
– Vi kan skapa brandbarriärer utan att designa särskilda trädlösa områden i landskapet. Effekten är jämförbar med den som vädret har på brandspridning, säger Yuval Zelnik.
Modell kan förutse utveckling
Enligt forskarna kan modellen användas för att testa scenarier som skulle vara svåra och dyra att genomföra i fält. Den kan även användas för att förutsäga framtida utveckling, något som är särskilt viktigt för skogar som förändras långsamt över årtionden.
En ny studie avslöjar säkerhetsbrister i de radiosystem som används av blåljusmyndigheter och andra samhällsviktiga organisationer. Forskarna varnar för att systemen ofta saknar grundläggande skydd mot digitala hot.
En studie vid Högskolan i Skövde och Försvarshögskolan visar att det finns säkerhetsbrister i radiosystemet TETRA, där tillämpningar används av bland annat polis, ambulans, räddningstjänst, kollektivtrafik och industrier.
– Våra resultat visar att många tror att de här systemen är säkra eftersom tekniken är avancerad. Men det saknas ofta viktiga skydd, som modern kryptering och säkra inloggningar, säger Marcus Nohlberg, docent i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde.
System för kritisk kommunikation
Radiokommunikation innebär att ljud, data eller annan information skickas trådlöst med hjälp av radiovågor. Tekniken används i allt från vardagliga radiosändningar till militär kommunikation.
Radiokommunikationsstandarden TETRA är avsedd för organisationer som har stora behov av snabb radiokommunikation för samordning av sin verksamhet.
Den mest kända tillämpningen i Sverige är Rakel, ett statligt nationellt kommunikationssystem för samverkan mellan till exempel polis, räddningstjänst och andra aktörer.
Brister i kryptering
När kryptering används är den ofta undermålig, vilket bland annat beror på att tekniken tidigare varit svår att granska, både för forskare och säkerhetsexperter.
– Till skillnad från vanliga it-system, som ständigt uppdateras mot nya hot, är dessa radiosystem byggda för att hålla i decennier. De förändras mycket långsamt, vilket innebär att sårbarheter kan finnas kvar i många år utan att åtgärdas, säger Marcus Dansarie, doktorand i försvarssystem vid Försvarshögskolan.
Beroende av få experter
Ett annat problem är att mycket få personer i Sverige har djup teknisk kunskap om systemen. Det skapar en situation där hela samhället förlitar sig på ett fåtal experter och företag för att viktiga kommunikationsnät ska fungera och vara skyddade.
– Radiosystemen är ofta osynliga för allmänheten, men de är centrala för många samhällsviktiga verksamheter. De är alltså en sorts dold men kritisk del av vår digitala infrastruktur, säger Marcus Nohlberg.
Behandlas inte som it-system
Forskarna understryker att radiosystemen i praktiken är it-system, men inte behandlas som sådana. De saknar ofta både rutiner och säkerhetsprinciper som är standard inom cybersäkerhet
– Det gör att både användare och beslutsfattare kan tro att systemen är säkra, trots att de i själva verket är mycket sårbara. Samtidigt blir hoten mer sofistikerade för varje år, säger Marcus Dansarie.
Diskussion om säkerhet behövs
Forskarna efterlyser en bred diskussion om vem som bär ansvaret för radiosystemens säkerhet, hur de ska uppdateras och vilka krav som bör ställas
– Samhällets kommunikation är en av våra mest grundläggande funktioner. Om vi inte skyddar radiosystemen lika noggrant som annan digital infrastruktur, tar vi stora säkerhetsmässiga risker, säger Marcus Nohlberg.
Studien baseras på intervjuer med representanter från elva svenska organisationer som använder eller äger radiosystem. Tillsammans representerar de omkring en tredjedel av landets användare.
Att jaga solbränna med hjälp av att kolla när UV-index är som högst har blivit en trend bland unga. Christian Ingvar, professor och expert på hudcancern melanom, tar lätt på trenden, men understryker att det är skadligt att bränna sig och att svenskar måste behålla sin medvetenhet om nackdelar med solande.
Under 2024 duggade vittnesmål tätt om att mobiltelefoners väderappar används för att ringa in när ultraviolett strålning, UV, är extra stark. Detta för att snabbt få en solbränna.
Även i år verkar trenden hålla i sig, vilket oroar forskare och experter inom fältet. Strålsäkerhetsmyndighetens enkät om svenskars solvanor för 2024 visar att fler bränner sig i solen. Myndighetens tjänster ”UV-index idag” och ”Min soltid” hjälper till att räkna ut hur länge du oskyddad kan vara i solen, baserat på din huds känslighet och var du befinner dig geografiskt.
– Enkätsvaren visar att det är få svenskar som använder UV-index för att planera sin soltid. Men andelen som känner till begreppet har ökat markant vilket vi tror kan kopplas till den debatt och den sociala medier-trend som blossade upp förra året kring ungas användande av UV-index, säger Tove Sandberg Liljendahl, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten som arbetar med frågor om ultraviolett strålning och hudcancerprevention.
UV-trenden oroar
Cancerfonden har uttryckt oro över UV-trenden och har bland annat gjort en satsning tillsammans med ett känt solskyddsmärke för att försöka bryta den.
Christian Ingvar, senior professor, kirurg och melanomexpert vid Lunds universitet har i många år forskat på hudcancer och dess orsaker. I såväl forskningsstudier som i sin kliniska vardag som läkare har han sett konsekvenserna av oförsiktigt solande. Personligen tar han lätt på ungdomstrenden med att ”maxa” solningen med hjälp av UV-appar. Men han är tydlig med sakfrågan: att bränna sig är skadligt, och svenskar måste behålla sin medvetenhet om nackdelar med solandet.
Han beklagar också att ”alla ungdomar vill se likadana ut”. I det paketet finns en snygg solbränna, helst året runt, noterar han.
– Men det är ju väldigt svårt att avhålla sig från något som är härligt, för ungdomar och för oss alla. Solen gör så mycket positivt med oss. Vi känner värme och glädje, naturen blir vackrare. Ungdomarna känner sig mer attraktiva när de är bruna, vilket ger dem positiva känslor, säger Christian Ingvar.
Cancerfonden har uttryckt oro över trenden där unga använder väderappar i telefonen för att kunna sola när UV-index är som högst. Bild: Depositphotos
Svenskar bland de mest soldyrkande folken
Svenskar tillhör de mest soldyrkande folken, har studier visat. Och det välmående och den livskvalitet det ger att vara mycket utomhus gör personer friskare på andra sätt, säger Christian Ingvar och refererar till internationell forskning. Om man tar fram ett ”slutfacit”, där alla faktorer vägs in för och emot, kommer detta facit att visa att man bör vistas mycket utomhus.
– Därför måste vi kanske acceptera en viss förekomst av melanom. Tidig upptäckt av ett tunt melanom som är max en millimeter tjockt betyder i praktiken att du är botad med ett litet kirurgiskt ingrepp.
Enligt Christian Ingvar är det bästa att hitta en balans – vara ute och njuta, även soliga dagar. Men att vara försiktig, inte bränna sig, undvika timmarna då solen är starkast och skydda huden med kläder och hatt. I andra hand använda solskyddskräm, men då på rätt sätt, med en passande faktor och ny insmörjning vid behov – flera gånger om dagen. Klassiska råd, som även ungdomar torde ha hört till leda.
Det finns ingen säker solbränna
– I Australien säger man “there is no such thing as a safe tan. Det är skadligt att bränna sig, och ju mer ljushyllt du är, desto farligare är det. Det är ingen slump att Sverige ligger nära toppen bland länder med flest fall av melanom, tätt efter Australien. Övriga skandinaviska länder ligger också högt, liksom Irland, Storbritannien och USA, säger Christian Ingvar.
Melanomet kan dyka upp när som helst i livet, och effekterna av oförsiktigt solande i unga år kan komma efter decennier. Därför vill forskarna följa denna patientgrupp under lång tid, för att kunna ringa in påverkande faktorer långt bakåt. Inte bara yttre faktorer som UV-ljus är ju bov i dramat, utan också genetik – som ger oss den individuella förutsättningen att utveckla melanom.
En forskargrupp i Lund har sedan 1990 följt 40 000 friska sydsvenska kvinnor mellan 25 och 65 år. Lundaforskarna håller som bäst på att analysera nya resultat för att bena upp vad UV-ljuset (både från solen och solarier) betyder för att bli sjuk i eller dö i melanom, och även för andra sjukdomar som drabbat dessa kvinnor som följts under mer än 30 år.
Christian Ingvar avslutar med en viktig påminnelse: det har gjorts enorma behandlingsframsteg för melanom bara under de senaste tio åren, inte minst inom immunterapin.
– Innan dess var överlevnaden vid spridd melanomsjukdom i snitt 6-9 månader. Nu är den 3-5 år, och nära hälften av de drabbade lever fortfarande efter fem år. Det är ju ett helt fantastiskt framsteg.
Hudcancer minskar bland unga men ökar bland äldre. Bild: Vasiliki Theodoridou, Unsplash
Både mer och mindre hudcancer hos svenskar
I fjol kom både positiva och negativa forskningsresultat från Lunds universitet och Karolinska institutet: antal personer som får melanom pekar nedåt bland svenskar under 50, medan siffran fortsätter uppåt hos äldre.
Trendbrottet för de under 50 år kom år 2015, enligt statistik baserad på svenska melanomregistret.
– Ja, glädjande nog ser vi ett trendbrott när det gäller insjuknandet i melanom, från 2015. Förhoppningsvis håller den trenden i sig framöver. Vi får också hoppas att nuvarande trend bland tonåringar med att maxa solningen med hjälp av UV-index i stället för att använda det för att förstå när man bör skydda sig mer, är övergående. Annars kommer insjuknandet bland dem som är tonåringar nu att öka igen, om kanske 30 år, säger Kari Nielsen, docent och universitetslektor med fokus på hudcancer vid Lunds universitet.
Enligt henne går det bara att spekulera kring orsakerna till det positiva trendbrottet med att färre under 50 år insjuknar i melanom. Men hon tror att trendbrottet dels beror på den ökade medvetenheten och kampanjer om solvanor från 90-talet och framåt, och dels på att föräldrar blivit mycket bättre på att skydda sina barn mot solen.
En annan möjlig bidragande orsak kan vara att barn och yngre unga är mer inomhus i dag och umgås mer via skärmar än utomhus.
Samtidigt ökar insjuknandet i melanom fortfarande bland äldre över 50 år. Inte heller där är orsakerna vetenskapligt fastslagna. Ökad livslängd tros kunna bidra – fler personer hinner få hudcancer. Men främst beror det enligt forskarna nog på att tidigare decenniers oförsiktiga solande, även i solarium, resulterat i melanom och annan hudcancer några decennier senare.
Kari Nielsens har flera råd för hur man kan ha en hälsosam relation till att vistas i solen:
Var gärna utomhus och passa då gärna på att röra på dig – det gagnar den allmänna hälsan så mycket!
Undvik att bli röd i solen, redan då har du fått en ”överdos” för din hud.
Tänk på att solen lyser även vid trädgårdsarbete, på sjön, när du klipper gräset, när du fikar på stan eller spelar brännboll. Inte bara på stranden eller när du åker utomlands.
Vill du vara lite mindre blek, tex inför en fest eller för att du tycker att det är snyggt, så är det bättre med brun utan sol än att hetsa sig till en solbränna.
En studie vid Karolinska institutet visar att adhd-läkemedel fortfarande minskar risken för självskador, olyckor och kriminalitet. Samtidigt har effekterna försvagats i takt med att läkemedlen förskrivs till en allt bredare patientgrupp.
De senaste åren har antalet personer med adhd-diagnos ökat dramatiskt. Det har också medfört att allt fler behandlas med läkemedel.
Användningen av adhd-läkemedel har nästan ökat femfaldigt mellan 2006 och 2020, vilket gör att Sverige nu har bland de högsta förskrivningsnivåerna i världen.
Utvecklingen väcker frågan om dagens bredare användargrupp har samma nytta av adhd-läkemedel som för tio år sedan? Det har ett internationellt forskarlag sökt svar på.
Minskad risk för skador och kriminalitet
I en registerbaserad studie ledd från Karolinska institutet ingick över 247 000 personer i Sverige. Deltagarna i studien använde adhd-medicin mellan 2006 och 2020.
Forskarna fann att läkemedelsanvändningen konsekvent var kopplat till lägre risker för självskador, oavsiktliga skador, trafikolyckor och kriminalitet under uppföljningsperioden.
– Dock minskade styrkan av dess skyddande effekt över tid, samtidigt som förskrivning av adhd-läkemedel ökade kraftigt i samhället, säger Lin Li, forskare vid Karolinska institutet.
Fler vuxna behandlas
I takt med att medvetenheten om adhd har ökat – och diagnoskriterierna blivit bredare – har även sammansättningen av personer som behandlats förändrats. Forskarna menar att de avtagande effekterna av läkemedel över tid delvis kan spegla förändringar i vilka som får behandling.
Ökningen i förskrivning är särskilt tydlig bland vuxna och kvinnor. Det kan delvis förklara varför den genomsnittliga effekten av adhd-läkemedel har minskat över tid, enligt forskarna.
– Det här betyder inte att läkemedlen inte längre är effektiva. Men resultaten tyder på att eftersom patientgruppen har förändrats jämfört med för 10 eller 20 år sedan, behöver de kliniska riktlinjerna ses över, och vi måste få en bättre förståelse för behandlingseffekter på individnivå för att kunna fatta välgrundade kliniska beslut, säger Zheng Chang, forskare vid Karolinska institutet.
Adhd påverkar ungefär 5 procent av barn och 2,5 procent av vuxna världen över och är kopplat till en rad allvarliga utfall.
För att bedöma sambanden mellan adhd-läkemedel och allvarliga utfall – självskador, oavsiktliga skador, trafikolyckor och kriminalitet – använde forskarna en självkontrollerande studiedesign. Risken för allvarliga utfall jämfördes under perioder med, och utan, läkemedelsanvändning för samma person.
Forskarna jämförde även riskerna under tre tidsperioder: 2006–2010, 2011–2015 och 2016–2020 som var en period då användningen av adhd-läkemedel i Sverige ökade från 0,6 procent till 2,8 procent.
Du har kanske hört talas om djur som är nya till Sveriges natur och som ställer till med problem, till exempel mördarsniglar. Men det finns också svenska djur som orsakar problem i andra länder.
Det är inte bara människor och varor som tar sig runt jordklotet i och med globaliseringen. Även växter och djur transporteras av människor, ibland avsiktligt, ibland oavsiktligt, och kan dyka upp i fjärran ekosystem. Inte sällan klarar de sig inte i sin nya miljö, men ibland händer det motsatta – de trivs alldeles för bra och orsakar problem.
Några exempel på nya djur i Sverige som kommit med problem är mördarsnigel, mink, svartmunnad smörbult och nu senast lövplattmask och buxbomsmott. Men det finns även svenska djur som orsakar problem i andra delar av världen.
Lars Pettersson är docent i zooekologi vid Lunds universitet och forskar på dag- och nattfjärilar. Några av hans studieobjekt bland nattfjärilarna har gått från att vara spännande nytillskott i vår fauna till att orsaka stora problem.
Tillfälligt försprång
Lars Pettersson berättar att anledningen till att det kan gå bra för nya arter ofta beror på att nykomlingen kan ha lyckats undkomma sina vanliga fiender och problem. När en art dyker upp i en ny del av världen saknas mycket av det som brukar begränsa den och den kan då öka snabbt i antal, åtminstone för ett tag. Parasitsteklar är ett exempel.
– När det gäller invasiva fjärilar och nattfjärilar så är inte sällan just parasitsteklarna en fiende som fjärilen har sluppit undan, säger Lars.
– Andra förklaringar kan vara att ett rovdjur ännu inte lärt sig att en ny art är bra föda. Eller så bär den nya arten med sig parasiter som andra arter i området inte alls har någon motståndskraft mot.
Kan ta flera hundra år innan det stabiliseras
Förr eller senare inställer sig en ny balans och arten som förut varit invasiv börjar regleras av konkurrens, parasiter, sjukdomar och andra begränsande faktorer – men det kan ta flera hundra år.
– Blir det mycket av en växt eller ett djur så kommer andra arter till slut börja äta den. Mördarsniglar till exempel, de är populär mat för en del skalbaggar. Men just nu sker mycket omflyttning i både flora och fauna och i många fall är vi långt ifrån någon jämvikt, säger han.
Budskapet är att det viktigaste är att stoppa potentiellt invasiva arter innan de fått fotfäste i landet.
Fiendens fiende fungerar inte alltid
Ibland har människan försökt lösa problemen genom att föra in naturliga fiender – som också blivit invasiva.
– I Australien hoppades man att rödräv som införts för jaktändamål även skulle äta de tidigare införda hararna och kaninerna, varpå man i stället fick ännu fler invasiva djurarter.
Ett mer näraliggande exempel är harlekinnyckelpigan som togs till Europa för att bekämpa bladlöss för att minska behovet av kemisk bekämpning, något som ställt till problem för ”vår egen” nyckelpiga.
– Budskapet är att det viktigaste är att stoppa potentiellt invasiva arter innan de fått fotfäste i landet. För har de väl etablerat sig är det väldigt svårt att få bort dem. Exempel på när man lyckats är inte så många, säger Lars Pettersson.
Fem svenska djur som skapar problem i andra länder:
Bild: Depositphotos
Strandkrabba (Carcinus maenas)
Längs västkusten fiskar barn gärna strandkrabba men den ses inte så positivt på i USA, där den konkurrerar ut lokala djur och skadar fångsten för fiskerinäringen.
Den tros ha kommit till USA:s östkust på 1800-talet med ballastvatten från europeiska fartyg och finns nu längs stora delar av östkusten och på senare tid också på västkusten där den klassas som invasiv.
– När amerikanare pratar om strandkrabban låter de ungefär lika bekymrade som när vi talar om amerikanska och asiatiska kräftdjur, förklarar Lars Pettersson.
Bild: Depositphotos
Daggmask
Daggmaskar har inte funnits naturligt i Kanadas och USA:s nordliga skogar efter istiden. Därför har skogarna där anpassat sig till ett ekosystem utan hårt arbetande maskar.
Men när Nordamerika koloniserades av européerna kom även daggmaskar med och har nu rubbat jordens nedbrytningstakt i de nordliga skogarna. Den senare tidens värmeutveckling lär också ha gynnat daggmasken.
Bild: Depositphotos
Stare (Sturnus vulgaris)
Stare introducerades i New York år 1890 av en grupp entusiaster som ville att alla fåglar nämnda i Shakespeares verk skulle finnas i Amerika. Ett 60-tal starar släpptes ut i Central Park varifrån de spred sig snabbt över hela Nordamerika.
I dag konkurrerar den med inhemska fåglar om bohål och mat och orsakar skador på jordbruket. Den finns också i Australien och Nya Zeeland men har där inte orsakat lika stor skada.
Bild: Depositphotos
Större bandfly (Noctua pronuba)
Större bandfly är hos oss en vanlig nattfjäril som infördes av misstag till Nova Scotia i Nordamerika i slutet av 1970-talet. Där har den spritt sig och ställt till med problem i jordbruk och trädgårdar.
För några år sedan blev fjärilens larv en ofrivillig kändis i sociala medier, åtminstone bland ägare till illamående hundar, då det varnades för att hundar misstog larverna på gräsmattan för hundgodis.
Bild: Depositphotos
Rovfjäril (Pieris rapae)
Rovfjärilen är en av flera vita fjärilar vars larver äter kålväxter. Den spreds till Nordamerika tillsammans med sina fiender – parasitsteklar – som den trots allt klarar ganska bra. I Europa klarar rovfjärilen och dess systerarter med andra ord av de här parasitsteklarna ganska väl, men i USA klarar dess systerarter av den desto sämre. Deras motståndskraft är betydligt lägre. Det är alltså fjärilens fiende som vållar den största skadan.
– En liknande situation finns hos oss med signalkräftan. Den har en sjukdom med sig som den inte blir så sjuk av men som drabbar våra inhemska kräftor desto hårdare, alltså det vi kallar kräftpest.
Efter Hamas attack mot Israel i oktober 2023 har konflikten i Mellanöstern eskalerat. I juni 2025 gick Israel och USA till angrepp mot Iran, samtidigt som bombningarna av Gaza fortsätter. Valentin Jeutner, docent i folkrätt vid Lunds universitet, reder ut vad folkrätten säger om detta – och var gränsen går för krigsbrott.
Den 7 oktober 2023 dödade Hamas över 1 200 civila israeler och tog fler än 200 personer som gisslan i en koordinerad attack. Israel svarade med en intensiv offensiv mot Gaza, där tiotusentals palestinier – främst civila – har dödats och stora delar av området ödelagts. Rapporteringar om svält, sjukvårdsbrist och blockader är återkommande – främst i Gaza men också på Västbanken.
Över 50 000 människor har dödats i Gaza sedan kriget bröt ut, enligt det Hamaskontrollerade hälsodepartementet – en siffra som bedöms som tillförlitlig av FN. Bara de senaste dagarna rapporteras minst 200 dödsfall i samband med israeliska attacker mot civilbefolkning vid hjälpstationer.
I juni 2025 trappades konflikten upp ytterligare när Israel attackerade mål i Iran, en offensiv som snabbt besvarades med drönare och missiler mot Israel. Enligt Israel var syftet att stoppa Irans kärnvapenprogram. Kritiker menar däremot att attacken syftade till att avleda världens uppmärksamhet från kriget i Gaza.
Situationen väcker akuta frågor om vad som faktiskt är tillåtet i krig – och var gränsen går för folkrättsbrott. Många av de här frågorna prövas just nu i olika domstolar. Men redan innan några domslut har kommit går det att förklara vilka grundläggande regler som gäller i krig – och som därmed kan tillämpas på konflikten i Mellanöstern.
Fredspalatset i Haag, där Internationella domstolen (ICJ) har sitt säte. Både Hamas och Israels ledarskap utreds just nu av internationella domstolar för misstänkta krigsbrott. Bild: Depositphotos
Attackerna mot Iran olagliga
Folkrätten skiljer mellan när våld får användas (krigets lagar) och hur krig ska föras (humanitär rätt). Även när våld är tillåtet måste civilbefolkningen skyddas, och attacker ska vara proportionerliga och riktade mot militära mål.
Enligt Valentin Jeutner anser de flesta folkrättsexperter att Israels och USA:s attacker mot Iran bryter mot krigets lagar. Iran hade inte attackerat Israel eller USA, eller utgjort ett överhängande hot. Därför kan inte självförsvar åberopas. Situationen kan jämföras med andra olagliga angrepp – som när USA år 2003 invaderade Irak, som varken var självförsvar eller auktoriserat av FN:s säkerhetsråd.
Iran har däremot rätt att försvara sig mot attackerna från Israel och USA, eftersom de båda länderna tydligt har attackerat Iran. Det är dock viktigt att poängtera att Iran bara får använda våld i den utsträckning det faktiskt skyddar mot dessa attacker eller förhindrar överhängande framtida attacker.
– Men oavsett om de har rätt att använda våld eller inte, måste USA, Israel och Iran följa den humanitära rätten. Israels lönnmord på iranska kärnforskare är troligen inte tillåtna enligt humanitär rätt, såvida inte Israel kan visa att forskarna direkt deltagit i väpnade operationer, säger Valentin Jeutner.
– På samma sätt bryter USA:s attacker mot kärnkraftverk eller kärntekniska forskningsanläggningar mot internationell rätt, eftersom sådana attacker riskerar att orsaka radioaktivt läckage med skador på människor och miljö som följd. Endast om kärntekniska anläggningar direkt bidrar till ett lands krigföring får de attackeras, säger Valentin Jeutner.
Attacker mot militära mål är alltså förenligt med humanitär rätt. Men attacker mot civila bostäder, sjukhus och hjälpstationer är inte tillåtet.
Israels attacker mot Gaza
Israel hade rätt att försvara sig mot Hamas efter attacken i oktober 2023, men den rätten gäller bara så länge ett konkret hot kvarstår. Humanitär rätt måste ändå följas.
– Rapporter från flera oberoende organisationer – som Läkare utan gränser, Amnesty International och Human Rights Watch – visar att Israel medvetet har attackerat civila, till exempel genom att bomba och isolera civila, blockera leveranser av vatten, mat och bränsle samt aktivt förhindra humanitär hjälp, säger Valentin Jeutner.
Enligt Valentin Jeutner är därför de flesta juridiska bedömare överens om att Israel bryter mot den internationella humanitära rätten i Gaza.
Vad händer nu – och kan någon hållas ansvarig?
– Internationella brottmålsdomstolen (ICC) utreder Hamas ledarskap för krigsbrott och brott mot mänskligheten kopplat till attacken mot Israel den 7 oktober 2023. ICC utreder även Israels ledarskap, bland andra Benjamin Netanyahu, för krigsbrott och brott mot mänskligheten – inklusive svält som vapen, attacker mot civila, mord och förföljelse. Internationella domstolen (ICJ) utreder just nu om Israel har begått – eller begår – folkmord i Gaza. En dom tros dock dröja, säger Valentin Jeutner.
ICJ slog redan i ett rättsligt yttrande 2024 fast att Israels ockupation av Västbanken är olaglig, och att delar av agerandet utgör apartheid.
– Det internationella samfundet har ett gemensamt intresse av att minska spänningarna mellan Israel och Iran och att få ett slut på Israels övergrepp i Gazaremsan. Om stater blundar för brott mot internationell rätt, försvagas hela det system som ska hjälpa oss att lösa konflikter utan våld. Internationell rätt – särskilt den humanitära rätten – finns till för att skydda civila, överallt i världen. Accepterar vi att regler bryts i Gaza, Israel eller Iran, undermineras också skyddet för civila här i Sverige – och i Lund, säger Valentin Jeutner.
Internationella brottmålsdomstolen utreder
Romstadgan är det fördrag som ligger till grund för Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag. Den antogs 1998 och trädde i kraft 2002.
Domstolen utreder och åtalar individer för flera typer av internationella brott:
Krigsbrott är brott som begås under väpnad konflikt och finns listade i artikel 8 i Romstadgan. Exempel: tortyr, överdriven förstörelse, tvångsförflyttning av egen befolkning till ockuperade områden.
Brott mot mänskligheten kan begås även i fredstid och listas i artikel 7. Exempel: mord, utrotning, apartheid, tortyr.
Folkmord är en särskild typ av brott, definierat i artikel 6. Det innebär att man försöker förinta en nationell, etnisk, rasmässig eller religiös grupp helt eller delvis – till exempel genom mord.
Till skillnad från ICC, som fokuserar på individers ansvar, avgör Internationella domstolen (ICJ) i Haag tvister mellan stater. Det är den viktigaste och mest auktoritativa domstolen inom folkrätten.
Många unga spelar dataspel och de flesta mår inte dåligt av det – men för vissa kan det få negativa konsekvenser. Därför pågår flera forskningsprojekt där kopplingen mellan spelande och psykisk ohälsa undersöks.
Dataspelande, gejming, har precis som skärmar blivit en naturlig del av tillvaron för många barn och unga. Men det kvarstår flera frågetecken om hur detta påverkar den psykiska hälsan.
I ett pågående forskningsprojekt vid Högskolan Väst hoppas man kunna utreda närmare hur kopplingen ser ut mellan gejming och psykisk ohälsa bland barn och unga. Enligt projektledaren Sevtap Gurdal, lektor i psykologi, är detta en angelägen fråga.
– Väldigt många, främst killar, ägnar sig åt gejming. De allra flesta verkar ju inte må dåligt av det, men för några procent kan spelandet över tid få negativa konsekvenser för att man missar andra delar av livet. Frågan är vad som utmärker just de här personerna.
Koppling mellan gejming och psykisk ohälsa
Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, definieras problematiskt spelande som ett mönster som har pågått i minst tolv månader av bristande kontroll, en prioritering av spelandet som går ut över resten av livet och fortsatt spelande trots negativa konsekvenser. Det kan röra sig om att vara så inne i spelvärlden att man inte kommer i säng i tid och därmed sover sämre, eller att man försummar skola, andra fritidsaktiviteter och vänskaps och familjerelationer.
Forskning har också visat en koppling mellan gejming och ångest och depression, även om orsakssambandet ännu är oklart, berättar Sevtap Gurdal.
– Det vi är intresserade av är om det verkligen är gejming i sig som gör att man mår psykiskt dåligt eller om det är så att man mår dåligt och därför vänder sig till datorspelen som en copingstrategi. Om det är ett sätt att hantera en jobbig tillvaro fungerar det inte att bara förbjuda gejming för då lägger omgivningen insatsen på fel ställe.
När spelandet blir ett problem kan det till exempel gå ut över sömnen. Bild: Kinga Howard, Unsplash.
Föräldrar har ofta lite insyn
I det Forte-finansierade projektet görs en longitudinell studie* där elever i årskurs två på gymnasiet följs under ett år. Var fjärde månad får de fylla i enkäter som inte bara handlar om spelvanor och mående utan även om annat såsom deras personlighet, vänskapsrelationer, hur de trivs i skolan och om de dricker alkohol eller röker. En viktig aspekt är föräldrarna.
– Föräldrarnas attityder har saknats i tidigare forskning, så det ställer vi frågor om också. Om de är intresserade av datorspelen, hur tillåtande de är, om de sätter regler för hur mycket man får gejma liksom hur deras egen användning av sin mobiltelefon ser ut.
Föräldrarnas betydelse går igen i Folkhälsomyndighetens nya riktlinjer gällande barns och ungas skärmanvändning. Där rekommenderas föräldrarna att inta en aktiv roll i vad barnen gör på digitala medier och tänka på att deras egna skärmvanor påverkar både samspelet med barnet och barnets skärmvanor. Men att vara insatt verkar för många föräldrar vara lättare sagt än gjort, berättar Sevtap Gurdal.
– Det vi kan se är att vuxna har väldigt lite insyn i vad barn och ungdomar gör, inte minst när de gejmar. Ofta har man som förälder sin uppfattning om vad barnen gör, att de bara är i en egen värld där de skjuter på varandra.
Men då missar man mycket av den sociala interaktionen, gemenskapen och meningen som spelen för med sig.
– I åtminstone min generation så har vi inte så mycket att relatera till eftersom vi inte gejmat själva när vi växte upp, och i och med att det kan vara svårt att lära sig så struntar man i det. Både föräldrar och professionella som jobbar med ungdomar skulle behöva bli mer insatta i vad gejming faktiskt betyder för ungdomar.
*Longitudinell studie är en undersökningsmetod där samma personer följs över tid och forskarna gör upprepade mätningar på dem.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar att föräldrar ska vara aktiva i vad deras barn gör i den digitala världen. Bild: Kelly Sikkema, Unsplash
AI används för att utvärdera psykisk hälsa
I ett annat aktuellt Forte-finansierat projekt vid Lunds universitet utvecklar forskare AI-verktyg för att utvärdera psykisk ohälsa. I centrum för forskningen står en så kallad large language model, LLM, en modell för maskininlärning specialiserad på att hantera och generera naturligt språk. Den fungerar precis som ChatGPT men är anpassad för att kunna tilllämpas kliniskt, till exempel för att kunna bedöma patienters ångest eller depression.
Oscar Kjell, forskare vid institutionen för psykologi och projektledare, berättar hur viktigt det är att ta med en människas eget språk i bedömningen av psykisk ohälsa.
– I stället för att bara använda sig av skattningsskalor för att bedöma psykisk ohälsa från 1 till 7 så får man väldigt mycket mer information genom att svaranden själva får beskriva fritt hur de mår.
Med hjälp av AI går det sedan att kvantifiera beskrivningarna så att de poängsätts – precis som med skattningsskalorna – men man får också med individens unika omständigheter och nyanser. Därmed kommer man bort från begränsningarna med standardiserade mätinstrument, som till exempel att de kan reflektera frågeställarens förutfattade meningar, innehålla snäva begrepp eller att den som svarar inte riktigt förstår frågorna och därför tvingar in sina upplevelser där de inte hör hemma.
Gejming är här för att stanna
Möjligheten att fånga fler nyanser kan vara särskilt viktigt för barn och unga. Enligt Oscar Kjell skulle deras metod mycket väl kunna hjälpa spelarna.
– Inom gejmingsfären finns det otroligt mycket data att samla in från spelarna. Både hur ofta de spelar, hur länge, när, var och hur. Men också deras egna samtal sinsemellan via samtal och textmeddelanden. De här modellerna som vi utvecklar skulle man kunna applicera på detta för att till exempel ge varningar eller hjälpa till i förebyggande åtgärder om man märker att någon går mot att bli mer och mer deprimerad.
Oavsett vad vuxna tycker om det så är gejmingen här för att stanna. Därför är det desto viktigare att forska om spelandets effekter och att vuxna blir mer insatta och samverkar mer, även tillsammans med spelbolagen, menar Sevtap Gurdal.
– Spelen breder ut sig, blir mer och mer avancerade och grafiken börjar bli så bra att det nästan blir som en film. Samtidigt är dessa ungdomar en väldigt sårbar grupp. Det händer mycket utvecklings och identitetsmässigt i den åldern.
Klimatförändringar utgör numera den största faran mot folkhälsan på vår jord. Infektionssjukdomar hör till de allvarligaste hoten, där människor inte har rätt kunskap och sjukvården inte är beredd på de nya utmaningar som kommer med ett varmare klimat.
Vid extrema väderhändelser söker tusentals människor vård för bland annat infektioner, värmerelaterade tillstånd, psykisk ohälsa och livsmedelsburna sjukdomar.
Den globala uppvärmningen innebär att det idag är i genomsnitt 1,5 grader varmare och tio procent blötare under sommarmånaderna i Sverige, jämfört med på 90-talet. Uppvärmningen förvärrar redan existerande infektionssjukdomar och gör att tropiska sjukdomar som orsakas av parasiter, myggor, maskar, bakterier eller virus sprids även i Europa.
– I takt med att vår planet blivit varmare har kunskaperna ökat för att hantera utmaningarna som dessa förändringar skapar för hälsan, men vi måste omsätta dessa kunskaper både i politiken och i vården, säger Andreas Vilhelmsson, forskare inom folkhälsovetenskap vid Lunds universitet.
Fler fästingar
Mildare vintrar och längre somrar ökar risken för fästingar att överleva och de blir både fler till antalet, samt sprider sig längre upp i landet.
Studier visar att sjukdomen babesios som sprids via fästingbett troligtvis är vanligare än man tidigare trott i Sverige och även en allvarligare variant av TBE sprids med tajgafästingen, som nu har etablerat sig i Sverige.
Den asiatiska tigermyggan som kan bära på denguevirus, zikavirus och chikungunyavirus, har också hunnit etablerat sig i tretton europeiska länder, även om den ännu inte kommit till Sverige.
Fästingar riskerar att bli fler när vintrarna blir mildare och somrarna längre. Bild: Depositphotos
Babesios kan vara dödligt
Babesios är sällsynt hos människa i Sverige och sprids med den vanliga fästingen. När sjukdomen ändå förekommer är den potentiellt allvarlig och ibland dödlig.
Sjukdomsbilden är ospecifik och influensa-liknande med feber, frossa, muskelvärk och ibland förekommer gulsot, mörkfärgad urin och leverpåverkan.
Allvarlig sjukdom av babesios drabbar enbart personer med nedsatt immunförsvar eller som saknar mjälte.
Källa: Folkhälsomyndigheten
Översvämningar och varmare vatten
När vattnet blir varmare förökar sig bakterier snabbare. Med mer nederbörd och omfattande skyfall, finns också risk för spridning när avloppsanläggningar svämmar över och bakterierna hamnar i våra vattendrag. Det leder till att dricksvatten kontamineras, vilket ökar risken för kolera och diarré-sjukdomar.
Höjda temperaturer främjar tillväxten av salmonella, campylobacter och listeria i livsmedel som orsakar matförgiftningar vid felaktig hantering. Även vibriobakterier trivs och växer till när vattnet är varmare än 20 grader och kan ta sig in i kroppen via sår och orsaka hudinfektioner eller allvarliga fall av badsårsfeber. Om bakterierna blir fler, ökar också behovet av antibiotika, vilket i sin tur höjer risken för antibiotikaresistens.
– Dessutom bidrar klimatförändringar till högre nivåer av luftföroreningar och allergener, vilket förvärrar eller gör människor mer mottagliga för lungrelaterade infektioner som kan vara svårbehandlade på grund av resistenta bakterier.
Vården behöver kunna identifiera nya sjukdomar
Förekomsten av zoonotiska sjukdomar – det vill säga sjukdomar som överförs mellan djur och människor – har också ökat. Exempel är både fågelinfluensa och covid-19 som sprider sig till människan i nya pandemier. Klimatförändringar är en av orsakerna, men även skogsavverkning, urbanisering och bristande hälsokontroll ligger bakom.
Andreas Vilhelmsson menar att medborgarna behöver tydligare information för att kunna veta hur extremväder ska hanteras och vilka samband det finns mellan till exempel värmebölja och sjukdomar.
Hälso- och sjukvården behöver också vara beredd på de nya och stora utmaningar som kommer med ett varmare klimat.
– Det handlar inte minst om att kunna känna igen och diagnostisera nya infektionssjukdomar och att ha resurser för att ta emot människor under sommarmånaderna när vården vanligtvis är nedprioriterad.
Träd som lider av torka ger ifrån sig ljud som kan fångas upp med mikrofoner – och nu visar en studie från SLU att dessa ljud kan avslöja permanenta skador. Genom att lyssna på skogens viskningar hoppas forskarna kunna utveckla ett nytt sätt att upptäcka klimatstress hos träd.
Torka är en känd orsak till trädens död och minskad tillväxt i Europas skogar. I Sverige har minskad skogstillväxt under 2010-talet ofta kopplats till just torkperioder. En orsak till att träd inte återhämtar sig efter torka tros vara att vävnaden – xylemet – som leder vatten uppåt i trädet fylls med luftbubblor. Tillståndet kallas embolism och kan liknas vid blodproppar.
Trädens viskningar fångas upp
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har i en studie visat att mikrofoner kan användas för att upptäcka när träd drabbas av embolism. När vattenpelaren i xylemet brister och vattnet omvandlas till ånga – en process som kallas kavitation – uppstår ett svagt ljud som mikrofonerna kan fånga upp.
– Vår studie lägger grunden för att vi ska kunna utveckla en metod som gör det möjligt att studera när och varför träd drabbas av embolism under torka, säger Jonatan Klaminder, professor vid Institutionen för skogens ekologi och skötsel vid SLU.
Så lyssnade forskarna på träden
I närheten av Svartbergets forskningsstation utanför Umeå valde forskarna ut 32 träd i julgransstorlek, jämnt fördelade mellan björk och tall.
Träden sågades av och fick sedan vatten. Hälften fick vanligt vatten och fungerade som en kontrollgrupp. Resten fick vatten som behandlats för att försvaga bindningen mellan vattenmolekyler. Det gjorde att forskarna kunde framkalla ett tillstånd där luftbubblor bildas i trädens vävnad.
Med hjälp av mikrofoner, monterade både på och intill stammarna, kunde forskarna lyssna efter ljuden när bubblorna bildas och mäta hur dessa påverkar trädens förmåga att ta upp vatten.
Första studien i skogsmiljö
Redan på 1980-talet användes akustiska metoder i växtstudier, men då enbart i laboratoriemiljö eller med särskilda akustiska kammare. Tidigare försök att upptäcka luftbubblor i vävnaden hos växter med intakt bark har dock misslyckats i labbmiljö. Den aktuella studien gjordes dock i naturlig skogsmiljö, se faktaruta.
– Vi kunde se att träd där vi framkallat embolism gav ifrån sig ultraljud mer frekvent och tappade sin förmåga att ta upp vatten, säger Jonatan Klaminder och fortsätter:
– Men även våra kontrollträd gav i viss mån ifrån sig ultraljud vilket är intressant då vi inte riktigt vet varför.
Tallarna som fick behandlat vatten gav ifrån sig ljud både från basen och den övre delen av stammen, medan ljuden hos björkarna enbart kom från basen. Skillnaden tros bero på trädens olika anatomi, som påverkar var i stammen vattenpelaren brister och luftbubblor bildas.
Mer forskning behövs
I sommar ska metoden testas på fler trädslag och även på vuxna träd med tjockare bark, för att förfina tekniken och bättre förstå ursprunget till trädens ultraljud. På sikt kan metoden komma att användas som övervakningsmetod av torkstress i skogar.
Naturvårdsbränder genomförs oftast på våren när marken är fuktig – men för att gynna den biologiska mångfalden ger bränder under riktigt torra förhållanden bäst resultat. Det visar en avhandling från SLU.
Många arter, som vedlevande skalbaggar och svampar, är beroende av död ved. Därför används naturvårdsbränningar som ett verktyg för att gynna den biologiska mångfalden.
– Min avhandling visar att det är bra att välja skogar i landskap med mycket skyddad skog och att genomföra bränningen under torra väderförhållanden, säger Ellinor Ramberg, doktorand på institutionen för ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
50-tal bränder studerades
För att undersöka när naturvårdsbränningar gör mest nytta har hon inventerat vedlevande svampar och skalbaggar efter ett 50-tal bränningar i Sverige och Finland. Hon kartlade även mängden död ved, föryngring av lövträd och brandskador på träd. Data kopplades till faktorer som skogstyp, landskap, väder, årstid och hur lång tid som gått sedan branden.
– Man kan skapa stora mängder död ved om man bränner skogar med mycket gran. Granar är brandkänsliga och dör ofta även om inte branden är så intensiv. Men det är också bra om det är olika typer av skogar som bränns för att skapa livsmiljöer åt många olika arter, säger Elinor Ramberg.
Svampar trivs i döda träd
Luckorna som uppstår i skogen gynnar föryngringen av lövträd. Döda granar är en viktig livsmiljö för rödlistade vedlevande svampar. Men dessa arter koloniserar inte de brända skogarna direkt efter branden.
Fem år efter en brand syntes ingen skillnad. Men efter 16 år fanns fler rödlistade svampar i brända skogar än i obrända. Det visar hur viktigt det är med långsiktig uppföljning för att förstå brändernas verkliga betydelse, menar Ellinor Ramberg.
Mer död ved under torka
Ett annat viktigt resultat är att bränder som sker under torrare förhållanden – när även risken för vildbränder är som störst – skapar mer död ved och bättre föryngring. Det beror på att branden blir intensivare. I dag sker naturvårdsbränningar ofta tidigare på året än vildbränder, när det är svalare och fuktigare.
– Säkerheten vid naturvårdsbränningar är förstås central. Men det är också viktigt att känna till att bränningar som sker när det är blötare leder till mindre mängder död ved och sämre föryngring av lövträd. Det kan räcka med att bränna senare på säsongen när det är torrare i marken men det krävs mer efterbevakning så glödbranden inte flammar upp igen, säger Ellinor Ramberg.
Brända områden nära skyddad skog hade fler arter, visar studien. Kalhyggen i landskapet minskade däremot mångfalden. Därför bör framtida naturvårdsbränningar ta större hänsyn till omgivningen, enligt avhandlingen.
Mer om vårdande bränder
Under de senaste 100 åren har skogsbruk och effektiv brandbekämpning medfört att bränder inte längre är en naturlig störning i nordiska skogar. Därför är naturvårdsbränningar ett viktigt verktyg. Variationen av död ved, döende och levande träd gynnar biologisk mångfald.
Efter en brand kommer lövträd, särskilt asp och björk. Det drar älg och rådjur nytta av. Den döda veden är viktig för många skalbaggar och svampar.
Svart ögonknäppare och rosenticka är exempel på arter som gynnas av brand. Tretåig hackspett och andra hackspettar lockas av den goda tillgången på vedskalbaggar.
Vissa arter är helt beroende av bränder. Det gäller bland annat grov tallkapuschongbagge, vars larver utvecklas till skalbaggar på brandskadade barrträd.
Ett protein från magsårsbakterien Helicobacter pylori tycks bromsa skadliga proteinklumpar som kopplas till alzheimer, parkinson, typ 2-diabetes och bakterieinfektioner. Forskare vid Karolinska institutet hoppas att upptäckten kan leda till nya behandlingar.
Forskare har länge vetat att felveckade proteiner kan klumpa ihop sig och bidra till flera allvarliga sjukdomar.
Nu visar en studie att ett protein från bakterien Helicobacter pylori, som vanligtvis förknippas med magsår, kan motverka denna process. Proteinet med namnet CagA tycks kunna hindra att skadliga proteinklumpar, amyloider, bildas i hjärnan.
Proteiner kopplade till alzheimer
I laboratorieförsök visade sig bakterieproteinet blockera bildningen av amyloidfibrer från flera proteiner som kopplas till alzheimer och parkinson. Bland annat hämmades proteinerna amyloid-beta, tau och alfa-synuklein.
– Det är överraskande att ett bakterieprotein kan ha en sådan bred effekt på amyloider, säger forskaren Gefei Chen vid Karolinska institutet och fortsätter:
– Våra resultat visar på en oväntad koppling mellan bakterieinfektioner och skydd mot vissa proteinrelaterade sjukdomar.
Studien visar också att CagA påverkar bakteriers egna amyloider som används för att bygga så kallade biofilmer för skydd och motståndskraft. När bakterierna behandlades med proteinet blev biofilmerna tunnare och mindre stabila.
Möjlig väg till nya behandlingar
Resultaten från studien visar att proteinet från Helicobacter pylori kan bromsa amyloidbildning redan vid mycket låga koncentrationer.
Nästa steg blir att ta reda på hur CagA påverkar olika proteiner mer i detalj – och om det kan användas för nya behandlingar mot både bakteriella infektioner och hjärnsjukdomar.
– Vi hoppas att våra fynd kan bana väg för nya strategier att angripa amyloidsjukdomar, säger Gefei Chen.
Krig, klimatkris och orättvisor – det är lätt att tappa hoppet om framtiden i dag. Men genom att till exempel fokusera på vad du själv kan göra, sätta upp mål att arbeta mot och tänka på perspektiven kan du behålla hoppet även när det känns hopplöst.
Ibland kan det kännas som att det mesta går åt fel håll. Vi matas med nyheter om klimathot, krig och svält. Det kan vara lätt att helt enkelt ge upp, att tappa hoppet. Men det finns sätt att behålla framtidstron även i mörka tider.
– Det viktigaste är att försöka skala ner på saker som sker. Vad kan du göra något åt? Och vad ligger utanför din makt? Fokusera på det du själv kan förändra och börja ta steg i rätt riktning, det kommer göra att allt känns mer hoppfullt, säger Per Kristensson, professor i psykologi på Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet.
Inom psykologin forskas det en del om hopp och vad det innebär. Per Kristensson beskriver att det är något mer aktivt än optimism eller rent önsketänkande. Det måste finnas ett mål, det behöver också finnas vägar mot målet och det måste finnas en vilja att nå fram. För att ha hopp behöver alla dessa tre komponenter vara där.
– Hopp är din upplevda förmåga att kunna använda medlen för att nå dina mål och motivera dig att jobba för detta, som Per Kristensson beskriver det.
Att ha ett mål, en väg mot det och en vilja att nå fram är tre viktiga komponenter för att behålla hoppet i en tid när mycket känns hopplöst. Bild: Pablo Heimplatz, Unsplash
Fokusera på det du kan påverka själv
För att behålla tron på framtiden, eller att få hopp i vad som kan upplevas som en jobbig situation, är det viktigt att fokusera på din personliga tillvaro och sätta upp egna mål.
– Du kan inte rädda världen ensam. Men vad kan du göra? Du kanske kan minska ditt eget matsvinn eller jobba med din fysiska hälsa. Fokusera på mål som du personligen kan arbeta mot och släpp allt du inte kan påverka själv. Annars är det lätt att känna hopplöshet, säger Per Kristensson.
Han beskriver det också som att hopp föder hopp. Därför är det bra att dels hitta sammanhang där människor delar dina visioner och jobbar mot dem, dels att se de små steg som tas i rätt riktning istället för att fokusera på det som går dåligt. Det är psykologiskt smart att börja med de enklaste stegen, att känna lite medvind. När det känns som att du är på rätt väg kommer det bli enklare att fortsätta strävan, och samtidigt blir eventuella motgångar inte lika svåra att hantera.
Samtidigt är det dumt att bara se det positiva också.
– Det finns studier som visar på att det är bra att ta del av negativa nyheter också. Man ska inte blunda för verkligheten. Men då gäller det att snabbt tratta ner det och se min egen roll i det hela. Och när vi hör mycket negativt kan de här positiva sammanhangen verkligen göra nytta. Man kan hitta kraft i gruppen!
Bra att tänka på perspektiven
Utöver styrkan i att omge sig med andra som ger hopp kan det vara bra att tänka på perspektiven och att inte låta det negativa färga hela omvärlden i grått.
– När vi nås av dåliga nyheter tenderar vi ofta att överdriva effekterna av dem. Allt går åt helvete! Men om man börjar bena i det kan man ofta se att de där nyheterna kanske egentligen inte påverkar mitt liv särskilt mycket alls. Till syvende och sist kommer lördagsfikan med polaren, veckans innebandyträning eller matlagningen med partnern förmodligen vara lika bra som tidigare.
Per Kristensson berättar att mycket forskning kring dessa frågor utgår från till exempel människor som hamnat i depression. Och att jobba med perspektiv och tankemönster är visserligen effektivt, men det är inte något som är enkelt. Det kräver medvetenhet, tålamod och uthållighet.
– Det här är inte lätt! Jag har stor respekt för att man tappar hoppet. Det känns så stort och vi får höra att vi måste ändra så mycket, samtidigt som så mycket går åt fel håll i världen. Men ingenting blir bättre av att vi ger upp och bara känner hopplöshet, säger Per Kristensson.
Trots att mycket går år fel håll i världen är det viktigt att tänka på perspektiven, ingenting blir bättre av att ge upp, menar Per Kristensson. Bild: Cosiela Borta, Unsplash
Kedjeliknande processer
Per Kristensson berättar att forskningen visat hur negativa tankar ofta sprider sig i kedjeliknande processer.
Först uppfattar en individ något den ser som negativt, till exempel: ”Sverige missar klimatmålen”. Som ett resultat av detta kommer känslor av att inte kunna kontrollera utvecklingen. De negativa känslorna generaliseras sedan vidare till fler livssituationer och man upplever plötsligt att väldigt mycket är dåligt.
Men forskning har visat att det finns effektiva sätt att bryta dessa kedjor och de fungerar nästan omvänt.
När något dåligt händer ska man först fokusera på det man själv faktiskt fortfarande kan göra: ”jag kan minsann fortsätta cykla till jobbet”. Därefter undviker man generalisera de negativa tankarna utan fokuserar istället på det som fortfarande är likadant som förut. ”Den här händelsen må vara negativ för klimatet men jag och mina kompisar kan fortsätta med våra trevliga matlagningskvällar eller roliga löpträningsgrupp.”
Istället för att generalisera det dåliga begränsar man effekterna av det negativa.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
