Zooma in texten i en valfri bok på svenska; vad du möter är ingenting annat än svenskans 28 bokstäver, noggrannt arrangerade. Naturen använder, häpnadsväckande nog, ett liknande alfabet, men naturens innehåller endast fyra bokstäver: A (dATP), T (dTTP), G (dGTP) och C (dCTP).
Dessa fyra bokstäver är deoxyribonukleosidtrifosfaterna, eller dNTP. Deras arrangemang, på en stomme av socker-fosfat, bildar livets språk: DNA (DeoxyriboNucleic Acid). Alla levande organismer, från de enklaste till de mest komplexa, från mikroskopiska bakterier till gigantiska valar, delar utan undantag samma genetiska byggstenar.
Den nästan ofattbara mångfald av liv vi ser runt omkring oss beror på variationer i sekvensen av ”bokstäver” i DNA. Människan har ungefär tre miljarder bokstäver i sitt DNA, medan bagerijäst, Saccharomyces cerevisiae, har ungefär tolv miljoner bokstäver i sitt.
Dinesh Kumars avhandling sprider ljus över flera frågeställningar kring detta, bland annat vad som händer när koncentrationerna av dNTP störs och hur en cell reagerar på och hanterar sådana situationer.
Torsdag 9 september försvarar Dinesh Kumar, Inst. för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln dNTPs: livets alfabet (engelsk titel: dNTPs: The Alphabet of Life).
Disputationen (på engelska) äger rum klockan 9.00 i sal KB3A9, KBC-huset. Fakultetsopponent är professor Britt-Marie Sjöberg, Stockholms universitet.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-35388
Kontaktinformation
Dinesh Kumar är doktorand vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik. Han är engelskspråkig, och nås på
090-786 59 37
070-738 86 62
e-post dinesh.kumar@medchem.umu.se
Den arktiska regionen drar nu blickarna till sig från politiskt och ekonomiskt håll, samtidigt som de snabba miljöförändringarna får konsekvenser både regionalt och globalt. Relevant och tillgänglig information om vatten och klimat i Arktis är därför avgörande för både forskare och beslutsfattare.
– I min licentiatavhandling har jag undersökt om vattenövervakning och klimatmodeller är tillfredställande för att samhället ska kunna anpassa sig till förändringarna”, säger Arvid Bring, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi.
Resultaten visar på en betydande brist på vattenkemiska data, vilket försvårar förståelsen av transport och ursprung av vattenburna ämnen. Simuleringar av temperatur och nederbörd har förbättrats i den senaste generationen av klimatmodeller, men stora avvikelser finns i nederbördsprognoserna. Under senare delen av 1900-talet har vattenflödet i floderna ökat mer än nederbörden, vilket pekar på tinande permafrost eller förändringar i grundvatten som en möjlig källa till överskottet på vatten.
– För att ge tillräcklig information för forskning och policy måste vattenkemisk övervakning utökas och göras mer tillgänglig. Hydrologisk forskning och klimatmodeller borde kopplas ihop bättre, och man behöver hitta källan till överskottet på vatten i arktiska floder, säger Arvid Bring.
Arvid Bring försvarar sin licentiatavhandling i William-Olssonsalen, Geovetenskapens hus, Stockholms universitet måndag den 6 september kl 13.00. Seminariet är öppet för allmänheten.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Arvid Bring, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet.
Under de senaste trettio åren har bilarna som säljs i Sverige blivit större och dessutom accelererar de allt snabbare. Det har gjort att en del av bilarnas tekniska förbättringar inte har lett till lägre bränsleförbrukning.
Om bilarna mellan 1985 och 2007 inte blivit större och accelererat snabbare, hade de dragit 47 procent mindre bränsle. Den faktiska minskningen under perioden har istället varit 18 procent.
Intresset för miljövänliga bilar har visserligen ökat de senaste åren, men istället för ett skifte mot mindre bilar med färre hästkrafter, har istället dieselbilar och etanolbilar blivit populära. Detta har lett till lägre koldioxidutsläpp, men det krävs fler åtgärder för att ta tillvara på den potential som finns för att utsläppen ska kunna minska rejält.
Frances Sprei. Foto: Jan-Olof Yxell
Resultaten presenteras av Frances Sprei vid Chalmers, som under flera år forskat på utvecklingen hos nya svensksålda bilar. Nu visar hon dessa färska siffror i sin doktorsavhandling.
– Åtgärder för minskade utsläpp kan vara att med hjälp av styrmedel se till att just bränsleförbrukningen hålls nere, oavsett typ av bränsle, säger Frances Sprei.
Avhandlingen ”Energy Efficiency Versus Gains in Consumer Amenities” försvaras den 6 september vid Chalmers i Göteborg.
Kontaktinformation
Frances Sprei, Fysisk resursteori, Institutionen för energi och miljö, Chalmers
Tel: 031-772 3126, mobil: 0702-73 59 78
fsprei@chalmers.se
Huvudhandledare: Professor John Holmberg, Fysisk resursteori, Chalmers
Tel: 031 – 772 31 45
john.holmberg@chalmers.se
Bihandledare. Sten Karlsson, Fysisk resursteori, Chalmers
Tel: 031 – 772 31 49
sten.karlsson@chalmers.se
— Inget tyder på några betydande förändringar av den totala alkoholkonsumtionen i Sverige under årets första sex månader, säger Mats Ramstedt på SoRAD. När man summerar alla förändringar i olika delmängder hamnar vi på en i stort konstant nivå i jämförelse med första halvåret 2009.
Ett tecken på trendbrott noterades för resandeinförseln som har minskat årligen sedan toppåret 2004 men som var oförändrad under årets första sex månader.
– Den starkare kronan gör det billigare att handla utomlands och kan vara en anledning till denna stabilisering, säger Mats Ramstedt.
En annan förändring i alkoholkonsumtionen är att skattningar av det vi kallar illegal alkohol, d.v.s. insmugglad alkohol och hembränd sprit, minskar.
— Det är positivt om den illegala alkoholen minskar, men samtidigt måste man komma ihåg att dessa delmängder är svårast att beräkna och därmed förknippade med störst osäkerhet.
Att alkoholkonsumtionen ligger stilla får också stöd i SoRADs data som baseras på vad svenskar själva uppger att de dricker oavsett var alkoholen är köpt. Detta visar en jämförelse av svaren från 9 000 slumpmässigt utvalda svenskar första halvåret 2010 med motsvarande uppgifter från 2009.
Av den sammantagna alkoholkonsumtionen i Sverige under första halvåret i år kan 63 procent härledas till Systembolagets försäljning medan införsel och smuggling stod för 14 respektive 5 procent. Resterande konsumtion utgjordes av folköl (6 procent), restaurangförsäljning (10 procent) och hemtillverkning (1 procent). Vad gäller olika dryckessorter, så svarade vin för 41 procent, starköl 29 procent och sprit för 21 procent av totalkonsumtionen. Folköl och cider/blanddrycker utgjorde 7 respektive 2 procent.
SoRAD gör två mätningar av svenskarnas alkoholvanor som bygger på statistik som samlas in varje månad. Den ena mätningen är baserad på en kombination av försäljningsstatistik (registrerad alkoholkonsumtion) och självrapporterade uppgifter via telefonintervjuer om resandeinförsel, smuggling och hemtillverkning (oregistrerad alkoholkonsumtion). Den andra mätningen baseras enbart på självrapporterade uppgifter och svaren på frågor om hur ofta och hur mycket man dricker olika alkoholdrycker. Telefonintervjuerna görs varje månad med 1 500 svenskar i åldern 16-80 år.
För ytterligare information kontakta
Mats Ramstedt, SoRAD, tfn 08-16 34 08 / 070-266 96 24 e-post mats.ramstedt@sorad.su.se
Barbro Engdahl, SoRAD, tfn: 08-16 14 96/ 073-734 00 02 e-post barbro.engdahl@sorad.su.se
Tabeller som illustrerar beräkningen av den totala lkoholkonsumtionen i Sverige under första halvåret år 2009 i jämförelse med första halvåret år 2008 (liter ren [100 %] alkohol per invånare 15 år och äldre) och den självrapporterade alkoholkonsumtionen (liter ren [100 %] alkohol per invånare 16-80 år.) kan laddas ner på länken nedan.
Rosetta sändes upp 2004 och kommer fram till sitt mål, kometen Churyomov-Gerasimenko, år 2014. Ombord finns mängder av instrument för kometforskning, bland annat två svenska från Institutet för rymdfysik, IRF, i Kiruna och Uppsala. Dessutom bär Rosetta med sig en liten landare som skall sättas ned på ytan av kometens isiga kärna.
Det tidigare rekordet innehades av den amerikanska Stardust, som även den var avsedd för kometforskning. Stardust var som längst bort 2,72 gånger så långt från solen som vad jorden är, eller 2,72 astronomiska enheter (AE).
Rosetta passerade detta avstånd den 12 juli 2010 och sätter nu nytt rekord varje dag. Som längst kommer Rosetta ända ut till 5,29 AE, vilket är strax utanför Jupiters bana.
Tidigare rymdfarkoster till så avlägsna mål har haft med sig en sorts kärnkraftverk, där energin för att driva farkostens elektriska system kommit från kärnsönderfall. Rosetta lever istället enbart på sina stora solpaneler, som har en spännvidd på 32 meter.
När man är som längst bort räcker inte ens dessa stora solpaneler till för att ge energi annat än till de nödvändigaste systemen ombord, så hela farkosten läggs då i dvala, för att sedan återuppväckas strax innan man når fram till kometen.
Kontaktinformation
Mer information:
Dr Anders Eriksson, forskare, Institutet för rymdfysik, anders.eriksson@irf.se, tel. 018-471 5945;
Dr Hans Nilsson, forskare, Institutet för rymdfysik, hans.nilsson@irf.se, tel. 0980-79127;
En klar majoritet, mer än 60 procent, lämnar sina uppdrag av privata snarare än politiska skäl. Endast var fjärde politiker, eller 25 procent, anger att politiska skäl har störst betydelse för avhoppet.
– Dessutom uppger fyra av fem avhoppare att de är nöjda eller mycket nöjda med sin tid i fullmäktige, berättar Gissur Ó Erlingsson. Många lämnar inte heller politiken helt. Tre av fyra avhoppare är fortfarande medlemmar i sitt parti och många kan tänka sig att ställa upp i val igen.
Gissur Ó Erlingsson är statsvetare och forskar vid Centrum för Kommunstrategiska Studier, CKS, Linköpings universitet. Han har skrivit rapporten tillsammans med statistikern Richard Öhrvall. Den bygger på en omfattande enkätundersökning riktad till alla kommunpolitiker i Östergötland som hoppade av 2002-2009, totalt 187. I undersökningen ingår också var tredje ännu aktiv kommunpolitiker i Östergötland 2009, detta för att få en jämförelse.
Men trots att bilden inte är så mörk som den ofta framställs, medför avhoppen problem. De är vanligare bland unga, kvinnor och utrikes födda, dvs. grupper som redan vid mandatperiodens början är underrepresenterade. Detta förstärks alltså i takt med att personer lämnar politiken. Avhopp innebär också att partierna kan få svårt att hitta ersättare. Därför finns anledning för partier och kommuner att försöka minska antalet avhopp. Åtgärder som föreslås i rapporten handlar bland annat om att underlätta för de förtroendevalda att få politiken och privatlivet att gå ihop, och också att bättre utnyttja ny teknik.
I rapporten beskrivs även partiernas förändrade roll i den svenska demokratin, vad som driver personer att engagera sig politiskt, de folkvaldas syn på maktfördelningen i kommunerna och mycket mer.
Kontaktinformation
Rapporten heter Politikens villkor: Om engagemang och avhopp i kommunpolitiken. Den kan beställas genom christine.erlandsson@liu.se, tel. 011-36 34 51.
För mer information, kontakta Gissur Ó Erlingsson, 011-36 34 49 (gissur.erlingsson@liu.se), Richard Öhrvall, 0708-84 58 75 (richard.ohrvall@gmail.com)
På ett symposium idag lägger forskaren Rickard Brånemark med flera fram delar av studien som pågått sedan 1999: OPRA study, det vill säga Osseointegrated Prostheses for the Rehabilitation of Amputees.
Forskarna på Centrum för Ortopedisk Osseointegration, COO, och Ortopedkliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal, har i studien behandlat 51 lårbensamputerade patienter, med en uppföljningstid på 2 år. I studien ingick 51 personer mellan 20 till 65 år, varav 55 procent var män och 45 procent kvinnor.
– För mer än 9 av 10 patienter leder behandlingen till förbättrad funktion och ökad livskvalitet. Viktigt att påpeka är att behandlingen är avsedd för yngre amputerade och inte lämplig för personer som är amputerade till följd av kärlsjukdom, säger Rickard Brånemark, medicine doktor vid Sahlgrenska akademin och ortoped på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Varje år genomförs mer än 2 000 benamputationer i Sverige. De flesta är äldre patienter med diabetes eller försämrad blodcirkulation, men amputation utförs även på yngre personer. De vanliga benproteserna fästs med hjälp av en hylsa mot den amputerade stumpen. Med den nya tekniken kan protesen skruvas enkelt fast på ett titanimplantat som förankrats i skelettet och som sticker ut ur stumpen.
– Att fästa amputationsproteser direkt till skelettet med implantat har länge varit en ouppnåelig vision och utvecklingsarbetet har pågått i mer än 20 år. Men nu kommer det internationella genombrottet för denna revolutionerande behandling, säger Rickard Brånemark, en av författarna bakom studien, och berättar att vidareutveckling redan pågår med behandling av andra amputationsnivåer som fingrar och armar.
Studierna bedrivs i samarbete mellan Sahlgrenska universitetssjukhuset, avdelningarna för ortopedi och biomaterialvetenskap, samt BIOMATCELL VINN Excellence center, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
FAKTA OSSEOINTEGRATION
Osseointegration är en metod att förankra proteser direkt i skelettet som utvecklades på 60-talet av professor Per-Ingvar Brånemark. Han upptäckte att titan inte stöttes bort av kroppen utan istället integrerades med omkringliggande benvävnad. Upptäckten användes till att börja med för att behandla tandlöshet genom dentala titanimplantat – en behandlingsmetod som spridit sig över världen och höjt livskvaliteten för miljontals människor. Metoden har sedan dess vidareutvecklats och idag används osseointegration även för bland annat ben- arm- och ansiktsproteser samt förankring av hörapparater.
Studiens titel: OPRA, Osseointegrated Prostheses for the Rehabilitation of Amputees
Författare: Rickard Brånemark, Örjan Berlin, Björn Gunterberg, Peter Bergh, Mikael Dalén, Sigvard Eriksson, Sven Inerot, Kerstin Hagberg, Gith Jansson, Eva Häggström, Hanna Berander, Eva-Louice Borg-Pearce, Charles Bragdon, Henrik Malchau, Johan Kärrholm, Björn Rydevik.
Tid: OSOS Symposium, torsdagen 2/9, 13:30-15:00, 16:00-17:45 samt fredagen 3/9 08:00-09:30, 10:45-12:15
Plats: Föreläsningssal F1, andra våningen, Svenska Mässan, Göteborg
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Rickard Brånemark, medicine doktor vid Sahlgrenska akademin och ortoped på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, mobil:070-846 10 61, e-post rickard.branemark@orthop.gu.se
Sedan genombrottet i början av 1970-talet har det växt fram en bild av Kristina Lugn som en självutlämnande bekännelselyriker. Litteraturvetaren Ann-Helén Andersson studerar i sin doktorsavhandling hur poeten, dramatikern och mediepersonen Lugn ägnar sig åt rolldiktning både i sina verk och i sina framträdanden i media. I boken framträder bilden av ett mångfacetterat författarskap där ironin används både som ett stilmedel och som en (litteratur-)politisk strategi.
Ann-Helén Andersson menar att Kristina Lugn använder ironi både som ett sätt att karikera det tidiga mottagandet av författarskapet och för att låta underordnade röster komma till tals. Lugns ord ”Jag är baserad på verkliga personer. /…/ Jag vill väldigt gärna att dramat ska fortsätta när pjäsen är slut”, är viktiga i studien.
– De sätter fingret på den rolldiktning och det skådespeleri som Kristina Lugn ägnar sig åt både i sina verk och i media och är exempel på en uppluckring av gränserna mellan fakta och fiktion som varit central de senaste decennierna, säger Ann-Helén Andersson.
I sin studie gör Ann-Helén Andersson nedslag i Kristina Lugns lyrik och dramatik men också i hennes framträdanden i TV, radio och tidningspress. Med Lugn som illustrativt exempel diskuterar hon den massmediala författaren och offentlighetens förändrade villkor. Hon studerar skådespel som, med författarens egna ord, ”det där” Kristina Lugn eller ”varumärket” Lugn företar. Dessa utgör i sin tur en viktig del av det röstgivande eller det ”talande tillbaka” som sker i de litterära verken.
Den 11 september försvarar Ann-Helén Andersson, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln ”Jag är baserad på verkliga personer”: Ironi och röstgivande i Kristina Lugns författarskap. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal F, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Björn Sundberg, Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.
Avhandlingen ges fredagen den 10 september 2010 ut på bokförlaget h:ström – Text & Kultur (www.forlag.hstrom.se).
Kontaktinformation
För recensionsexemplar, vänligen kontakta förlagets Patrik Tornéus.
För ytterligare information eller intervju, kontakta
Ann-Helén Andersson
telefon: 070-2943585
e-post: ann-helen.andersson@littvet.umu.se.
Kotglidning i ländryggen finns hos sex procent av befolkningen och i de flesta fall leder det inte till besvär. Men hos vissa kan ryggbesvär och/eller ischias förekomma. I vissa fall förekommer en glidning som är mer uttalad, höggradig kotglidning.
Den aktuella studien är en långtidsuppföljning av cirka 40 patienter med höggradig kotglidning. Som unga stelopererades de i ryggen för att låsa kotorna intill varandra och på så sätt stoppa glidningen mellan kotorna och risken för förvärrade symtom. Mellan 1972 till 1985, gjordes steloperationerna på patienterna mellan kotorna i det läge de befann sig och något försök att lägga kotorna tillrätta skedde inte på grund av de risker som föreligger för nervskada.
– Då diskuterades betydelsen av hur patienterna skulle kunna påverkas av ställningen på ryggen i ett framåtlutat läge som ett resultat av steloperationen. Ryggställningen ger ett onaturligt rörelsemönster som på sikt skulle kunna ge framtida besvär, säger Karin Frennered, medicine doktor på avdelningen för ortopedi vid Sahlgrenska akademin och överläkare på Sahlgrenska Universietssjukhsuet
Vid sjuårsuppföljningen uppvisade patienterna låg smärta och god funktion, vilket även i den uppföljande studien står sig efter cirka 30 år.
– Det som är intressant och anmärkningsvärt i den nya studien är att patienterna, trots ställningen av ryggen beskriver en låg smärtintensitet, god funktion och hög livskvalitet även i vuxen ålder, säger Karin Frennered.
Forskarna kommer nu att gå vidare i sina undersökningar som rör patienternas kroppshållning, rörelsemönster och röntgenfynd. Deras förhoppning är att komma fram till ytterligare vetenskapligt underlag för säker kirurgisk teknik som kan leda bättre behandlingsstrategier för dessa patienter.
FAKTA KOTGLIDNING
Kotförskjutning, eller kotglidning innebär att en av ländryggskotorna glider framåt i förhållande till den nedanför liggande kotan. Tillståndet inträffar vid tiden för tillväxtspurten hos barn. Av oklar anledning är höggradig kotglidning mer vanlig hos flickor än hos pojkar. Det finns inga kända faktorer som kan förutsäga risken för att drabbas av kotglidning.
Studiens titel: A 29 year follow-up of patients with isthmic spondylolisthesis grade III-IV treated with fusion in situ at young age.
Författare: leg.läk Anders Joelsson, Med.dr. Karin Frennered
Tid: Torsdagen 2/9 kl 0800 i
Plats: Föreläsningssal H1 på Svenska Mässan, Göteborg
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Karin Frennered, medicine doktor på avdelningen för ortopedi vid Sahlgrenska akademin och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, mobil: 073-622 78 82
Om två år hoppas forskarna att ha en färdig prototyp. Den ska se ut som en liten väska i vilken apoteken, tullen eller läkemedelsagenter kan lägga ett paket med tabletter, utan att behöva bryta upp förpackningen. Efter någon minut ger väskan ifrån sig ett meddelande som berättar om medicinen är falsk eller ej.
– Det finns flera fördelar med den här tekniken. Den är inte bara tillförlitlig utan även enkel och billig, vilket är en förutsättning om den ska få genomslag i tredje världen, kommentarer Andreas Jakobsson, professor i matematisk statistik vid Lunds Tekniska Högskola och en av forskarna i projektet.
Tekniken har sin upprinnelse i den forskning som Andreas Jakobssons svenska och brittiska kollegor vanligtvis ägnar sig åt: detektering av bomber och sprängämnen. Forskarna har bland annat anlitats av brittiska tull- och skattemyndigheten för att upptäcka sprängämnen på Heathrow.
De utgår från en teknik som kallas kärnmagnetisk resonans. Genom att bestråla ett ämne med radiovågor ändras för en stund atomkärnornas rörelsehastighet. När radiopulsen är över och spinnet återgår till sitt normaltillstånd skickas en svag signal som är unik för varje ämne. På det här sättet kan forskarna oftast komma fram till vilka kemiska substanser som döljer sig i det undersökta materialet.
Forskarvärlden har länge känt till att den här tekniken också borde kunna användas för att spåra oäkta läkemedel, men för det har den inte varit tillräckligt utvecklad. Men ett genombrott i den svensk-engelska forskargruppens arbete nyligen har ändrat på den saken. Nu kan den därför också ta reda på om ett visst läkemedel faktiskt innehåller just den aktiva ingrediens som förpackningen utlovar.
– Signalerna som skickas ut från en kemisk substans är ruggigt svaga! Men vi har lyckats utveckla matematiska algoritmer som gör att vi kan fånga upp dem. Vi har även lyckats sålla bort störningar från exempelvis metaller, vilka ofta finns i både sprängämnen och i tabletternas skyddande hölje, berättar Andreas Jakobsson.
Han och hans svenska kollega Erik Gudmundson står för de matematiska beräkningarna medan hans kollegor vid King’s College i London står för de kemiska experimenten och utveckling av apparaten.
Forskarna fick nyligen finansiering av välgörenhetsstiftelsen The Wellcome Trust för att utveckla en prototyp. Den svenska forskargruppen finansieras även av Vetenskapsrådet och Carl Tryggers stiftelse.
Förfalskade läkemedel tillverkas vanligtvis i fabriker i Kina och Indien av säljs av maffian och andra kriminella organisationer. I bästa fall innehåller preparaten bara ofarliga bindemedel. Men ibland blandar tillverkaren i råttgift eller andra billiga men skadliga ämnen som låter sig formas till en tablett. Ibland innehåller vissa en svag dos av den aktiva ingrediensen, vilket kan vara extra skadligt när det gäller exempelvis penicillinkurer där det är viktigt att ta ordentligt kål på bakterierna. Vissa förfalskade produkter fungerar, men innebär uteblivna intäkter till läkemedelsbolagen. Även om problemet är störst i tredje världen – i Indien bedöms 15 – 20 procent av alla läkemedel vara förfalskade – förekommer även falska läkemedel i Europa. Det mesta läkemedel som går att köpa på Internet är oäkta.
För mer information, kontakta Andreas Jakobsson, professor, Matematisk statistik, Lunds Tekniska Högskola, 046-2224520, 073-093 96 96, Andreas.Jakobsson@matstat.lu.se
– En privatisering av detaljhandeln med alkohol skulle påverka många av de faktorer som har stor betydelse för alkoholkonsumtionen: antal butiker, öppettider, marknadsföring och priser. Det är därför ett avskaffande av Systembolaget bedöms ge en så pass kraftig effekt, säger professor Thor Norström, Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet, en av de två svenska forskarna bakom studien.
Två scenarier
Systembolagets existensberättigande har ifrågasatts ända sedan EU-inträdet 1995. Mot denna bakgrund har experter från sju forskningsinstitut i Sverige, Finland, Norge, Canada och USA gjort prognoser för två olika scenarier om Systembolaget skulle avskaffas.
I det första scenariot antas att Systembolagets 400 butiker skulle ersättas med 800 licensierade privata butiker, det vill säga en fördubbling av butikstätheten. Jämfört med den nuvarande situationen är det troligt att öppettiderna skulle utvidgas, att vi skulle se en intensiv marknadsföring med bland annat lockpriser, och en mindre strikt ålderskontroll. På basis av tidigare forskningsresultat på området beräknas detta sammantaget öka alkoholkonsumtionen med cirka 17 procent. Detta väntas i sin tur leda till en ökning i dödligheten med ytterligare 770 fler fall per år, 8 500 fler fall av polisrapporterat våld, 2 700 fler rattfylleribrott, och 4,5 miljoner fler sjukdagar per år.
Det andra scenariot innebär att alkohol skulle säljas i landets alla 8 000 livsmedelsaffärer, det vill säga en tjugofaldig ökning av antalet butiker. Detta väntas leda till en ytterligare utvidgning av öppettider, och ännu hårdare marknadsföring och prispress. I detta scenario förväntar experterna en konsumtionsökning på 37 procent med en ökning med 2 000 nya dödsfall, 20 000 fler fall av polisrapporterat våld, 6 600 fler rattfylleribrott, och 11 miljoner fler sjukdagar per år.
Forskarna understryker att osäkerhetsmarginalerna alltid är stora i den här typen av studier. Resultaten ska alltså inte ses som exakta förutsägelser utan just prognoser – baserad på tidigare forskning – av vad ett avskaffande av Systembolaget skulle kunna leda till. Prognoserna stämmer dock väl med tidigare försök i Sverige: I Göteborgs och Bohuslän samt Värmlands län såldes starköl i livsmedelsbutikerna under en nio månaders försöksperiod på slutet av 60-talet, vilket nära nog tiodubblade ölförsäljningen i försökslänen. Mellan 1965 och 1977 såldes mellanöl i vanliga livsmedelsbutiker, vilket ökade den totala alkoholkonsumtionen med cirka 15 procent.
Undersökningen i sin helhet finns att ladda ner på:
http://people.su.se/~totto/downloadable_publications/A50.pdf
Ytterligare information
Thor Norström, Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet, Tel: 08 – 16 23 14, 08-755 43 22, 070-710 35 71, E-post: totto@sofi.su.se
Dödskallesvärmaren, Acherontia atropos, är en migrerande art som mycket sällsynt kommer inflygande till vårt land nästan varje år. Detta fynd från Årsta utanför Stockholm är det tredje fyndet i landet detta år. I övriga landet har fjärilen i år tidigare iakttagits i Västergötland (18/8) och på Gotland (14/7). Fjärilen härstammar från tropikerna, oftast Afrika, men även från Medelhavsområdet, och hittas hos oss från juli till oktober. Fjärilen kan ej klara den svenska vintern.
Det är en av Europas allra största fjärilar med en vingbredd på 105 – 140 mm.
Namnet har den fått på grund av en gulaktig, dödskalleliknande teckning på mellankroppens ryggsida.
Som fjäril lever dödskallesvärmaren främst på honung som den tar från bikupor. Den utsöndrar en lukt som gör att den inte attackeras av bina. Den kan också hämta näring från övermogna frukter och ibland i blommor. Den hovrar dock inte när den suger nektar utan sätter sig ner på blomman.
Larven är nästan allätare, men verkar leva främst på bl.a. potatisväxter. Förpuppning sker i jorden.
Foto: Dödskallesvärmaren från Årsta. Foto: Lars-Åke Janzon.
Foto: Dödskallemärket. Foto: Lars-Åke Janzon.
Kontaktinformation
Ytterligare uppgifter kan fås av:
Lars-Åke Janzon
Fil dr, 1:e intendent
Jourhavande biolog
Naturhistoriska riksmuseet
Box 50007
SE-104 05 Stockholm
Tel: 08-519 551 13
Fax: 08-519 540 85
e-mail: lars-ake.janzon@nrm.se
Web: http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen.7036.html
Att planera och hantera ett projekt kan i flera fall var nog så utmanande, men när olika varumärkesföretag ska samarbeta i flera stora produktutvecklingsprojekt ställs många nya typer av krav på medarbetarna.
– De måste vara kreativa och skapa nya innovationer, och samtidigt hantera organisatoriska olikheter och beroendeförhållanden. Det kan t ex vara svårt att i många lägen förstå exakt vem som ansvarar, beslutar och bestämmer över vissa delar i projektet, säger Thommie Burström, Handelshögskolan vid Umeå universitet.
Han har under tre månader följt hur två varumärkesföretag utvecklat en gemensam teknisk produktplattform genom tre tätt sammanlänkade projekt. Arbetet var särskilt invecklat eftersom det rörde sig om stora projekt där företagen, förutom att samarbeta inom en gemensam produktplattform, också skulle profilera sina produkter mot olika kunder.
Thommie Burström menar att det i början av ett sådant projekt skapas gränsdragningar inom den egna organisationen, men också till varumärkesrepresentanter, leverantörer och andra projekt.
– När ett projekt startas måste massor av frågor redas ut, som t ex hur arbetet ska gå till, vilka funktioner behövs och vem ska ansvara för vad? Men när projektet lever vidare behöver organisationen i olika skeden ändra karaktär; nya delprojekt och funktioner skapas då nya behov uppstår, säger Thommie Burström.
Han anser att det är nödvändigt med ett ständigt gränsskapande mellan olika organisatoriska enheter för att uppnå de slutgiltiga projektmålen. För medarbetarna gäller det att hänga med och förstå när projektets förutsättningar och inriktning ändras, och hålla koll på var i utvecklingen projektet befinner sig.
– Man måste hela tiden stämma av och uppdatera sig, men också på kort tid kunna ta upp nya spår och tänka i helt nya banor, säger Thommie Burström, och därför måste projektmedlemmarna genomföra parallella kvalificerade iterationer som berör informationshantering, arbetsrutiner, beslut, och teknologisk utveckling.
Fredagen den 3 september försvarar Thommie Burström, Handelshögskolan, Umeå universitet sin avhandling med titeln Organisering av gränser i tidiga faser av produktutveckling – Fallet med en interorganisatorisk fordonsplattform. Disputationen äger rum kl. 13.15 i Hörsal B, Samhällsvetarhuset. Huvudopponent är docent Johann Packendorff från Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, Sverige.
Kontaktinformation
Kontaktinformation:
Thommie Burström,
Handelshögskolan, Umeå universitet
E-post: thommie.burstrom@usbe.umu.se
Telefon: 070-602 4272
– Alla känner nog inte till att Sverige är med i ledningen för det här framgångsrika projektet i Sydostasien, ej heller att en högskola kan spela en fredsfrämjande roll, säger Sten Dellby, informationschef vid Högskolan i Borås och just nu på plats i Thailand.
Rektor vid AIT är sedan år 2005 Said Irandoust, tidigare rektor vid Högskolan i Borås.
– Said Irandoust har arbetat intensivt för att få till stånd ett avtal mellan de länder som är intresserade av AIT, fortsätter Sten Dellby. Vid en högtidlig ceremoni nyligen på thailändska utrikesministeriet undertecknade ambassadörer för tolv länder, däribland Sverige, det fördrag som omvandlar AIT till en mellanstatlig organisation. Under året väntas ytterligare ett antal länder ansluta sig.
Relationerna mellan Thailand och Kambodja är just nu så ansträngda att länderna inte har haft ambassadörer i varandras huvudstäder. Men vid fördragets undertecknande så var ändå Kambodjas Chargé d’affaires på plats i Bangkok för att skriva på fördraget, berättar Sten Dellby, som finner att AIT är ett bra exempel på hur högre utbildning kan förena länder.
På AIT ges masters- och doktorsutbildningar med fokus på teknik och hållbar utveckling. Men minst lika viktigt är att AIT är en plattform för internationella dialoger och en plantskola för framtidens ledare i den här delen av världen. På samma kurs kan det finnas studenter från länder som Burma, Indien, Nepal och Kina. Här kan nordkoreaner och sydkoreaner träffas inom ramen för AIT:s olika projekt.
Det finns dessutom gäststudenter från USA och många andra västländer på universitetet. Högskolan i Borås planerar att en hel klass med 30 studenter, som läser till affärsingenjörer, ska studera vid AIT under våren 2011. Thailand utgör en bra ingång till en ekonomiskt viktig del av världen, påpekar Sten Dellby, och Bangkok är en utmärkt plats att ge svenska studenter en möjlighet att möta asiatisk kultur och affärsverksamhet.
AIT grundades 1959 av SEATO, som under kalla kriget var tänkt att bli Sydostasiens motsvarighet till NATO. Några år senare blev AIT fristående. Numera så samverkar de forna fienderna i att stödja AIT.
Universitetet finansieras av I huvudsak av EU-länder, Japan, Australien och Canada. Man får också ett strakt stöd av den thailändska regeringen. Sverige är genom SIDA en av de största bidragsgivarna.
– Att ett universitet är en mellanstatlig organisation är unikt, likaså att det befinner sig i den internationella politiken, avslutar Sten Dellby vid Högskolan i Borås. Det är positivt att Sverige får spela en viktig roll i det här sammanhanget.
Att identifiera alla djurarter som finns i havet kräver lång erfarenhet och god kännedom om djuren. En kunskap som håller på att försvinna. Flera av våra svenska artexperter går snart i pension och rekryteringen av yngre forskare är i stort sett obefintlig.
Eftersom det redan i dag saknas experter på de flesta marina djurgrupper kommer det i framtiden att bli svårare att genomföra marina undersökningar i Sverige och bevaka förändringar i havsmiljön om ingenting görs.
Sven Lovén centrum för marina vetenskaper anordnar därför en kombinerad kurs och workshop för forskarstuderande och forskare i ämnet marin makrofauna, det vill säga arter synliga för blotta ögat. Utbildningen sker på fältstationen på Tjärnö, cirka 10 kilometer utanför Strömstad.
De djurgrupper som behandlas är tagghudingar, borstmaskar, sjöpungar, blötdjur, nässeldjur, svampdjur, mossdjur och slemmaskar. Kanske görs också nya fynd av dessa och andra arter när morgondagens experter samlar in material ute i det artrika Kosterhavet.
Under elva dagar i september delar framstående experter från Nya Zeeland, USA, Norge, Storbritannien, Brasilien, Tyskland och Sverige med sig av sina unika kunskaper till 12 doktorander från fem länder. Experterna kommer att berätta om hur man känner igen djuren, deras strukturella uppbyggnad, ekologi och släktskap samt hur man samlar in, studerar och konserverar dem.
När de preliminära resultaten från workshopen är klara kommer de viktigaste fynden att rapporteras på Svenska artprojektets hemsida. Alla fynddata kommer också att presenteras i Artportalen. Det insamlade materialet kommer att införlivas med de marina samlingarna vid Göteborgs naturhistoriska museum.
Kurs och workshop är ett samarbete mellan forskarskolan Sustainable Marine Ecosystems vid Göteborgs universitet, Svenska Artprojektet och Norska Vetenskapsrådets forskarskola. Det huvudsakliga syftet är att överföra både praktisk och teoretisk kunskap om vår spännande och viktiga undervattensfauna från en generation forskare till nästa.
Media kommer att ges möjlighet att följa med doktoranderna ut på Kosterhavet under insamling av arter samt att vara med när doktoranderna sorterar och artbestämmer det insamlade materialet.
Tider: workshop 6-17/9, doktorandkurs 9-17/9.
Kontaktinformation
KONTAKT:
Per Sundberg, professor vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet
031- 786 3658
0706- 33 36 58
per.sundberg@zool.gu.se
Malin Strand, marinbiolog, ArtDatabanken SLU
0526- 686 69
0705- 65 42 46
malin.strand@artdata.slu.se
– Redan efter tre månader har blodflödet och därmed syretillförseln förbättrats. Patienterna är mindre smärtpåverkade och upplever att de har en bättre armfunktion, säger Eva Oskarsson, som har skrivit en doktorsavhandling i medicin vid Örebro universitet.
Patienter som lider av tennisarmbåge har ont i yttre delen av armbågen och orsaken är överansträngning av underarmens sträckmuskler. Drabbade arbetar till exempel med monteringsjobb inom industrin där man gör samma rörelse många gånger och det leder ofta till långa sjukskrivningsperioder.
Orsakas av repetitiva rörelser
– Det kan handla om små rörelser som till exempel att greppa någonting med handen. Bland tennisspelarna, som gett namn åt problemet, drabbas så många som 30 till 40 procent av detta. De gör samma rörelse många gånger varje dag. Men tennisarmbåge kan även orsakas av lyft – jag har till exempel en dagisfröken med i min studie.
Eva Oskarssons studier visar att patienterna har ett sänkt blodflöde i sträckmuskeln som man vet är engagerad vid tennisarmbåge. Det sänkta blodflödet i muskelvävnaden minskar tillförsel av syre och näringsämnen liksom borttransport av slaggprodukter. Detta bidrar till den smärta som patienterna känner. Hennes studier visar också att blodkärlen kan vidga sig. De är inte skadade. Men de måste ges möjlighet och utrymme.
Hjälp att slappna av
– Det sänkta blodflödet verkar vara orsakat av att patienten har svårt att slappna av i muskeln vilket krymper utrymmet för blodkärlen. Botulinum toxin, Botox ger en övergående förlamning i muskeln – det blir en hjälp att slappna av. Blodkärlen får åter utrymme och blodflödet ökar igen.
– Vi har behandlat patienter som har haft långvariga besvär med tennisarmbåge. Den positiva effekten av Botoxbehandlingen har visat hålla i sig när vi har följt upp patienten efter 12 månader. Det är verkligen positiva resultat.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Eva Oskarsson 070-797 87 88, E-mail: eva.oskarsson@oru.se
