När Attac Sverige propagerade för hårdare beskattning av valutaspekulationer, sk Tobinskatt,  i början av 2000-talet fick den stark kritik från många som menade att det var en protektionistisk och vänstervriden åtgärd och att beskattningen inte skulle fungera i realiteten. När nu EU har kommit med ett liknande förslag i samband med finanskrisen har det mottagits nästan utan debatt.

– Det är ett intressant exempel på hur politik fungerar, tycker Hilma Holm.

Egentligen handlar inte Hilma Holms avhandling om varför Attacrörelsen har minskat så drastiskt i Sverige – från 5000 till 700 på tio år – men hon nämner ändå två händelser som hon tror har haft betydelse:

Attacrörelsens smekmånad i svensk media fick ett hastigt slut i och med kravallerna i samband med toppmötet i Göteborg år 2001. Attac tog visserligen avstånd från allt våld, men det var ändå deras namn som syntes mest i debatten som följde.
Den andra händelsen som kan ha bidragit till att minska intresset för hela den globala rättviserörelsen, hänger ihop med utbrottet av det senaste Irak-kriget år 2003: Då lyckades rörelsen mana till enorma demonstrationer världen över, de största sedan 60-talet. Ändå bröt kriget ut – massmobiliseringen hade inte gjort någon skillnad.

Det som fick Hilma Holm att välja Attacrörelsen som studieobjekt för sin forskning var intresset för hur man bygger platt organisation och hur man skapar engagemang.

– I Sverige införde Attac en decentraliserad organisationsstruktur som tidigare inte varit så vanlig här, berättar Hilma Holm. Exempelvis utses inte representanter vid årsmöten utan alla medlemmar är inbjudna.

I takt med medlemstappet har man dock insett nackdelarna med en så starkt decentraliserad organisation.

– Det fanns helt enkelt ingen som tog tillvara medlemmarna, säger Hilma Holm och berättar att rörelsen nu försöker hitta en balans mellan decentralisering och tydlighet.
Folkbildning är en av Attacs hjärtefrågor. Genom seminarier och debattinlägg vill man få folk att inse kopplingarna mellan den globala och den lokala politiken. Men även här har rörelsen haft en del pedagogiska problem, menar Hilma Holm.
– Förutom seminarier och debattartiklar har man haft problem med att hitta praktiska sätt att arbeta på.

Attac bildades 1998 i Frankrike efter en ledare i tidsskriften Le Monde Diplomatique. Skribenten efterlyste en rörelse som kunde ifrågasätta ”marknadens diktatur” och mobilisera människor till alternativa lösningar.

Hjärtefrågor för Attac i Sverige är införande av Tobinskatt, man är kritisk till skatteparadis, till det nya pensionssystemet (där pengar placeras på finansmarknaden) som man menar infördes utan någon debatt. Man är också kritisk till många internationella handelsregler. Världshandelsorganisationen WTO är en av deras måltavlor.

För mer information nås Hilma Holm på hilma.holm@soc.lu.se. Se en sammanfattning av avhandlingen på http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12573&postid=1600537

Hur man uppnår medicinsk utveckling samtidigt som krav ställs på minskade kostnader diskuteras i dag, inte minst i Norge. Nina Førelands masterstudie vid NHV visar fördelar med interna patienthotell.

Patienthotell omtalas i dag som en ekonomisk driftsform som även skulle öka flexibiliteten.

– Resultatet av min studie utgör underlag för att överföra flera patienter från sängplats på sjukhus till interna patienthotell, säger Nina Føreland som visar att det är kostnadseffektivt men troligen inte skulle innebära sänkt vårdkvalitet.

Formen med interna patienthotell skulle lämpa sig för vissa patientkategorier. Dessa hotell har en  
salutogen (hälsofrämjande) inriktning medan sängplatser på sjukhus traditionellt har en patogen ansats (fokuserar på att vårda sjukdom snarare än att förebygga den).

En del forskning har visat att patienthotell är kostnadseffektivt. Nina Førelands undersökning fokuserar på att se på vilka inlagda patienter som utan försämrad vårdkvalitet skulle kunna överföras till interna patienthotell.

– Patienthotell lämpar sig för relativt självgående patienter som ändå har behov av sjukhusvård, säger Nina Føreland.

Kartläggningen har genomförts vid Sørlandet sykehus, Kristiansand. Alla inlagda patienter inkluderades förutom de inom postoperativ-, intensivvård och palliativ vård.  Patienterna värderades utifrån funktionsnivå.

Resultatet visar att cirka 18 procent av dem som hade sängplats fyllde kriterierna för att överföras till internt patienthotell. Undersökningen påvisar också att personalens värdering av vilka patienter som passar för hotell inte helt överensstämmer med kriterierna. När det gäller dem endast som behöver kompletterande behandling är samstämmigheten störst.

Handledare: Bengt Åhgren, universitetslektor NHV
Titel: Internt patienthotell – ett alternativ till sängplats vid inläggning på sjukhus?
Norsk titel: Internt pasienthotell – et alternativ til sengepost ved inleggelse i sykehus?

Avhandlingen visar att norska distriktssköterskor, skolsköterskor och sköterskor på ungdomsmottagningar etc, står inför stora yrkesutmaningar. Dessa är att skapa och delta mer i samarbeten, att definiera gränserna för sitt engagemang och inte minst att yrkets hälsofrämjande funktion måste synliggöras i samhället.  

Anne Clancys doktorsavhandling Perceptions of public health nursing practice – on borders and boundaries, visibility and voice bygger på intervjuer med sköterskor, ungdomar, föräldrar samt lokala beslutsfattare. Konsultationer på mottagningar för barn, ungdom och skoltjänsten har oberverats och ett urval av samarbetspartner har besvarat en enkät om samarbetsförhållanden.

– Utövarna i denna yrkesgrupp måste bli mer synliga och visa upp den kontext de är del av, säger Anne Clancy som disputerar vid NHV den 18 juni.

Resultaten i hennes avhandling visar att det är viktigare för sköterskorna att bli respekterade av klienterna än att få auktoritet och status.

– Folkhälsoprofessioner som exempelvis distriktsskötersketjänsten har en viktig funktion när det gäller att påvisa befolkningens behov och rapportera mönster och trender i folkhälsan, säger Clancy vidare.
Hon menar att denna viktiga funktion kan vidareutvecklas och att distriktssköterskornas tjänster på barnavårdscentraler ofta tas för given av beslutsfattare.

– Betydelsen av klienternas relationen till sköterskorna och vikten av kontinuiteten i dessa tjänster kan bli undervärderad eftersom de många konsultationerna är så osynliggjorda på grund av deras natur, hälsofrämjande innehåll och komplexitet, förklarar Clancy.

I folkhälsoarbetet är samarbete viktigt. Resultatet av studien visar att i synnerhet representanter för psykiska hälsotjänster (läkare, psykologer och psykiatrisköterskor) saknas i många samarbeten.

– Rapporteringssystemet för innehållet i sköterskejobben är bristfälliga, säger Clancy som hoppas att hennes forskning ska inspirera till fortsatta studier om sjuksköterskans roll och funktion i samhället. Hon menar att dessa fynd bör vara av intresse i framtida organisering av hälso- och socialtjänst.

Titel:  Perceptions of public health nursing practice – on borders and boundaries, visibility and voice.

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Anne Clancy
Tel: +47 77 05 82 54 (arbete), +47 90 52 59 18 (mobil)
E-post: anne.clancy@hih.no
Huvudhandledare: Professor Tommy Svensson
Opponent: Professor Venke Sørlie
Tid og plats for disputation: Fredag den 18 juni 2010, kl 13.00 i Aulan
Adress: Fredrik Bloms väg 25, Nya Varvet, Göteborg

Avhandlingen kan beställas for 150 SEK exklusive porto: kirsi.gomes@nhv.se

– Folkhögskolorna har alltid värnat sin särskillnad mot det övriga skolsystemet med en annorlunda kunskapssyn. De har anpassat sig efter samhällsförändringarna och sökt sin legitimitet genom att erbjuda något annat än det traditionella skolsystemet. Man har hittat nischerna där det reguljära utbildningssystemet varit otillräckligt, även om det sett olika ut under skilda tidsperioder, säger Caroline Runesdotter vid institutionen för pedagogik och didaktik.

Samtidigt har folkhögskolorna på senare år genomgått en utveckling som liknar den som pågått och pågår inom offentlig sektor i allmänhet och inom utbildningsväsendet i synnerhet. Styrningen har förändrats och de offentliga bidragen har skurits ned. Många folkhögskolor har idag en stor andel verksamhet som är uppdragsbaserad och konkurrensutsatt, något Caroline Runesdotter visar kan skapa dilemman.

– Det kan handla om att tvingas anpassa sig till snabba förändringar och att behöva ligga i framkant och hitta nya marknader. Men detta har också bidragit till att ekonomin har fått en allt större betydelse i verksamheten. Rektorernas arbetsuppgifter kretsar i allt högre grad kring att klara ekonomin. Behovet av snabb omställning gör att det i vissa fall blir ett självändamål att ha personal som går att göra sig av med när uppdragen uteblir och ett kortsiktigt budgettänkande riskerar ta överhanden.

I sin avhandling har Caroline Runesdotter lokaliserat några av de tidigare stora brytningarna i folkhögskolornas historia. I vissa situationer har förändringar kunnat motiveras med folkhögskolornas uppgift och syfte. I andra fall har särarten och idén om det folkhögskolemässiga levt ett eget liv löskopplat från vad folkhögskolorna i realiteten erbjudit. Det som varit väsentligt har varit att se folkhögskolornas verksamhet som institutionaliserad, vilket påverkar hur och vad som förändras. Men det gör också folkhögskolorna så sårbara när omsättningen ökar bland lärare och rektorer, bärarna av verksamheten.

Fakta:
Folkhögskolor har funnits i Sverige i 140 år. De var länge den enda utbildningen för vuxna vid sidan av korrespondensinstituten. Idag finns cirka 150 folkhögskolor i landet, med ungefär 25.000 studerande. 107 av folkhögskolorna är bundna till föreningar, stiftelser, folkrörelser eller ideella organisationer. De resterande 43 folkhögskolorna drivs av landsting eller region.
Läs avhandlingen i fulltext:

Kontaktinformation
Caroline Runesdotter lägger fram avhandlingen ”I otakt med tiden? Folkhögskolorna i ett föränderligt fält” vid institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Plats: Pedagogen hus C, Läroverksgatan 5, Margaretha Huitfeldts auditorium, onsdag 16 juni 2010, kl. 10.00.
För mer information, kontakta Caroline Runesdotter, tel: 0734-030122
caroline.runesdotter@ped.gu.se

Studien undersöker de förändrade villkoren för språklärande aktiviteter när gymnasieelever arbetar med filmproduktion på engelska i gymnasieskolan.

Sylvi Vigmo, vid institutionen för pedagogik och didaktik, undersöker i sin studie elevers filmproduktion i en digital miljö i vilken text, bild, ljud och tal samspelar med den språkliga produktionen.
  
– De digitala medierna  länkar samman språkliga aktiviteter och skapar stundtals helt andra villkor för språklig produktion.  Elevernas erfarenhet av digitala medier, deras medierepertoar, bidrar till att förändra villkoren, säger Sylvi Vigmo.

Hon har undersökt hur ljud, bild, text och tal samspelar, vilka språkliga dimensioner och vilka språkliga resurser eleverna använder sitt filmskapande.
  
– Engelska är så närvarande i ungas vardag att de i högre grad möter språket utanför skolan. Man kan anta att de även lär sig mycket av språket utanför skolan. Om elever möter engelska kanske 15 timmar i veckan utanför skolan, och tre timmar i skolan, påverkar det hur man arbetar med och använder språket i skolan, säger Sylvi Vigmo.

En relevant fråga ur ett didaktiskt perspektiv blir vad digitala medier kan betyda för språklärande aktiviteter. En central språklig dimension i elevernas aktiviteter i studien var så kallad code-switching. Direkt i tal utgick de ofta från ett språk och sen över till ett annat, ibland fram och tillbaka i samma yttrande.

Elevens modersmål användes för att regissera agerande och för att ge instruktioner, engelska användes för att agera rollen eller för att ge förslag på språkkonstruktioner. Svenska och engelska fungerade som sammanflätade som två element som eleverna snabbt och lätt integrerade i en hybrid språkpraktik.

Kontaktinformation
Sylvi Vigmo lägger fram avhandlingen ”New Spaces for Language Learning. A study of student interaction in media production in English” vid institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Plats: Pedagogen hus C, Läroverksgatan 5, Margareta Huitfeldts auditorium, fredag 11 juni 2010, kl. 13.15.
För mer information, kontakta Sylvi Vigmo, tel: 0705-568086, sylvi.vigmo@ped.gu.se

I avhandlingen ”Makar emellan” studerar Marie Eriksson mäns våld mot hustrur i såväl lokal praktik som offentlig retorik i Sverige under 1800-talet. Studien sätter ljuset på de tidsbundna normer och föreställningar som formade hur människor tolkade och hanterade äktenskapligt våld, och som gav våldet och misshandlingarna betydelse. Avhandlingen bygger på ett teoretiskt antagande om att mäns våld mot kvinnor både avspeglar och återskapar kulturellt konstruerade könsskillnader, könsrelationer och den samhälleliga könsordningen.

Med analys av ståndsriksdagens diskussioner om förslag till ändringar av lagen om äktenskaplig oenighet och skilsmässa visar avhandlingen att mäns våld mot hustrur och andra former av manligt maktmissbruk varken osynliggjordes, privatiserades eller marginaliserades i det offentliga samtalet i Sverige, så som tidigare forskning hävdat. Avhandlingen argumenterar istället för att mäns våld mot hustrur politiserades under perioden, genom att bli föremål för politisk debatt och beslutsfattande.

Till skillnad från tidigare forskning visar avhandlingen också att det politiska uppmärksammandet av hustrumisshandel och det reformarbete som ägde rum under 1800-talet i Sverige inte helt igenom kan beskrivas som ett sekulariserat projekt. Det politiska uppmärksammandet av problemet ägde rum i en religiös kontext, där prästerskapet genom sina erfarenheter av att hantera hustrumisshandel och andra äktenskapliga missförhållanden i praxis tog initiativet till och blev pådrivande i den politiska process som efter mitten av seklet medförde ändringar i lagen om äktenskaplig oenighet och skilsmässa. Avhandlingsperioden präglades av en stark och relativt snabb samhällsförändring. Kampen mellan olika sociala grupper och diskurser framträder även i kyrklig praxis, men blir särskilt synlig i de politiska debatterna om äktenskaplig oenighet och skilsmässa.

Avhandlingen styrker tidigare forskning som visat att mäns fysiska våld mot hustrur tenderade att osynliggöras när det tolkades och hanterades som äktenskaplig oenighet på de kyrkliga arenorna. Med utgångspunkt i en äktenskapsideologi som betraktade äktenskap som i princip livslånga var syftet med kyrkans varningar vid oenighet att vara medlande, även i fall som inkluderade mäns våld mot hustrur. Det överordnade värdet var inte att underlätta för hustrur att skiljas från mäns våld, utan att bevara äktenskapets helgd.

Marie Eriksson är historiker vid Linnéuniversitetet i Växjö och hennes avhandling är tillkommen inom ramen för nationella forskarskolan i historia, med Lunds universitet som värdhögskola. Hon har tidigare publicerat ett antal artiklar om mäns våld mot kvinnor i ett historiskt perspektiv, bland annat i antologin Kvinnor och våld. En mångtydig kulturhistoria, Eva Österberg & Marie Lindstedt Cronberg, Nordic Academic Press, 2005.

Avhandlingen ”Makar emellan. Äktenskaplig oenighet och våld på kyrkliga och politiska arenor, 1810-1880” försvaras 18 juni, kl. 13.15. Disputationen äger rum i sal Homeros, Hus F, Växjö.
Fakultetsopponent är akademilektor Ann-Catrin Östman, Åbo akademi, Finland.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Marie Eriksson, telefon: 0470-70 89 08, 073-0518066 eller e-post: marie.eriksson@lnu.se

Avhandlingen går att beställa genom Linnaeus University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: lupress@lnu.se