– Det finns en växande insikt även bland de mest utsatta länderna om att man inte måste vara ett rikt land för att värna de små barnen. Fler och fler inser att arbete med små barn är en kraft till förändring i sig, till att få ett annat samhälle, säger Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Kongressen innebär det hittills största internationella mötet inom området Lärande för hållbar utveckling. Arrangör av kongressen är OMEP, Organisation Mondiale pour l’Éducation Préscolaire, en världsorganisation som arbetar för barn i åldrarna 0-8 år i mer än 60 länder. Ingrid Pramling Samuelsson är OMEPs president.

– Tidigare var fred ett övergripande tema för OMEP. Som president har jag initierat och styrt om OMEPs fokus mot ett arbete som mer handlar om social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling. De tre dimensionerna är ömsesidigt beroende av varandra, säger hon.
Som organisation arbetar OMEP även med att konkretisera hur man kan arbeta med hållbar utveckling bland barn. Men i den fattigare delen av världen handlar lärande om hållbar utveckling inte primärt om små barns förståelse och attityder. Där verkar OMEP för att förskolor överhuvud taget etableras.

På konferensen i Göteborg finns bland de cirka 800 delegaterna från 50 länder även representanter från många av de mest utsatta länderna, flera hitbjudna med bidrag från Svenska Institutet.
Ingrid Pramling Samuelsson är optimistisk över den utveckling hon ser:
– FN:s barnkonvention har betytt oerhört mycket, inte överallt och alltid men på många håll. Det blir vanligare med förskolor i många länder och att läroplaner skrivs även för verksamheten för små barn, säger Ingrid Pramling Samuelsson.
– Vi ser trots allt en rörelse och en positiv utveckling. Vår stora utmaning är att komma på speaking terms med de riktigt fattiga länderna, säger hon.

Ingrid Pramling Samuelsson är en av kongressens huvudtalare.
Onsdag 11 augusti kl 18 talar hon på temat ”The Role of Early Childhood Education for a Sustainable Society”.

Representanter från media är välkomna att delta på konferensen.

Fakta om OMEP:
Organisation Mondiale pour l’Éducation Préscolaire, OMEP, är en världsorganisation som arbetar för barn i åldrarna 0-8 år i mer än 60 länder. Målsättningen är att barnen ska ges bästa förutsättningar för en god uppväxt. OMEP har en rådgivande status till UNESCO, UNICEF, EU och Europarådet. OMEP bildades 1948 och första president var Alva Myrdal. Ingrid Pramling Samuelsson är president under perioden 2008-2010.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Ingrid Pramling Samuelsson, 031-7862461, 0705-684092, ingrid.pramling@ped.gu.se
Ingrid Engdahl, ordförande i Svenska OMEP och kongressamordnare, 08-12076205, 070- 952 67 35, ingrid.engdahl@buv.su.se

Men hur hårt sparkar en häst egentligen? Det vill forskare vid SLU i Alnarp nu ta reda på i ett nystartat projekt.

Att hästar sparkar i väggarna är inte ovanligt när de står i sin box i stallet. Den övre delen av boxväggen är ofta av galler. Om hästens spark träffar där kan det få ett tragiskt slut. En hov som fastnar i gallret kan leda till så allvarliga skador att hästen måste avlivas.

MÄTER KRAFTEN
Nu har arbetet påbörjats med säkrare boxinredningar av forskare på Lantbrukets byggnadsteknik vid SLU i Alnarp. I projektet ska man ta reda på hur hårt hästar sparkar och därefter prova olika konstruktioner för boxgaller och boxplank genom en standardiserad maskin som ska simulera hästsparkar.

Stor möda har lagts ned på att konstruera en ”mätvägg” där kraften i hästars sparkar ska mätas. En viktig fråga att besvara i projektet är även om det är acceptabelt att använda plastfönster, härdat glas eller säkerhetsglas utan skyddsgaller.

Vinnare i detta är arbete är förstås hästarna. Risken att fastna med hoven minskar. Även djurskyddsbestämmelserna får ett konkret innehåll i detta avseende. Tillverkare och leverantörer av boxinredningar kommer få tydliga riktlinjer kring vilka belastningar som deras inredning ska kunna tåla.

BEHÖVS KUNSKAP
För att i möjligaste mån undvika hästskador orsakade av underdimensionerade inrednings- och byggnadskonstruktioner, utan att behöva överdimensionera till orimlighet, krävs ökade kunskaper om de krafter och påkänningar hästen kan åstadkomma på sin fysiska närmiljö.

Den stora osäkerheten kring denna fråga speglas av att det idag finns exempel på fall som för närvarande är under rättslig prövning. Det råder det stor tveksamhet hos myndigheter om vad som är säkert eller ej.

I ett tidigare pilotförsök med en sparksimulator med en hästsko som stötkropp har forskarna på LBT vid SLU i Alnarp, visat på riskerna med att hovar kan fastna i ett ”standardgaller” med stående rör medan ett motsvarande trådgaller (rutgaller) klarade över tre gånger större stötkraft utan att hoven fastnade. Det illustrerar att man kanske bör utmana traditioner och tänka i andra banor.

Projektet finansieras av Jordbruksverket i deras program om djurskyddsförbättrande åtgärder samt Alnarps Partnerskap.

Michael Ventorp medverkar onsdag 30 juni på Borgebygdagarna, en lantbruksmässa som hålls i Lomma kommun, och finns där tillgänglig i HIR-montern (Hushållningssällskapet), sök kontakt via mobil.

LBT, Lantbrukets byggnadsteknik vid SLU, forskar och undervisar om husdjuren och landsbygdens byggnader, där biologi möter teknik.

Kontaktinformation
Michael Ventorp tel: 0708218783, 040-415084 michael.ventorp@ltj.slu.se

Hans von Wachenfeldt, tel: 040- 415 485, hans.von.wachenfeldt@ltj.slu.se

Enligt Lovisa Bergdahl tycks den religiösa mångfalden skapa spänningar inom dagens utbildning. Det rådande förhållningssättet till demokrati och religion inom utbildningsområdet leder till att den enskilda människan hamnar i skymundan till förmån för en skola där eleverna förväntas leva upp till hur ett visst samhälle i en viss tid definierar demokrati och demokratisk samlevnad. Religion ses då som något som hotar det demokratiska livet och samtidigt tycks demokrati ha blivit ett system där livets olikheter får lite utrymme.

– Detta får idag konsekvenser särkilt för religiöst praktiserande barn och elever eftersom utbildning i första hand ses som en arena där barn och unga ska socialiseras och bli en särskild slags demokratiska medborgare, säger Lovisa Bergdahl.

För skapa ett nytt samtal om hur religion och religiositet kan bemötas inom ramen för en demokratisk skola tar Lovisa Bergdahl i sin avhandling utgångspunkt i att varken religion och demokrati är något redan givet. Istället ses dessa begrepp som ömsesidigt konstituerade och som frågor för utforskande.

Med hjälp av tre teman – kärlek, frihet, och dialog – ger Lovisa Bergdahls avhandling nya möjliga svar på hur behovet av ”religiös läskunnighet” ska kunna öka men också hur demokrati ska komma att bli något som angår det mänskliga livet i all sin komplexitet. Studien riktar sig främst till dem som är intresserade av frågor om pluralism och mångfald i skola och utbildning och i synnerhet de som är intresserade av religiös mångfald inomdemokratisk utbildning.

Om vi ser kärlek, frihet och dialog annorlunda – som en kärlekens skillnad, en relationell frihet, och en konfliktartad dialog – kan vi också se spänningarna mellan religion och demokrati annorlunda, säger Lovisa Bergdahl. Vad det konkret kan betyda att se demokrati och religion som frågor inom utbildning, vilket jag gör, beskrivs inom ramen för det jag kallar ”de små gesternas utbildning”.

– Mitt bidrag är att säga att de små sakerna vi gör dagligdags i utbildningsverksamhet – som att ställa frågor – kan få stor betydelse för att skapa bättre demokratiska samlevnadsformer, säger Lovisa Bergdahl.

Avhandlingen visar varför relationerna mellan religion, demokrati och utbildning behöver tänkas annorlunda. Genom att ta sin utgångspunkt i två av de mest inflytelserika pedagogiska trenderna idag när det gäller att hantera mångfald och pluralism – kosmopolitisk och deliberativ utbildning – diskuteras hur relationerna mellan utbildning, religion och demokrati skulle kunna förändras om de förs samman i ett samtal vars villkor inte ägs av någon part. Detta samtal skapas med hjälp av Hannah Arendt, Jacques Derrida, Søren Kirkegaard och Emmanuel Levinas. I det första temat visar Lovisa Bergdahl hur viss separation, eller distans mellan oss är nödvändig för att kärlek till världen och till nästan ska bli möjlig. I det andra temat erbjuds tre olika sätt att se på frihet som alla utgår från en den andra människans nödvändlighet för frihetens möjlighet. En relationell syn på frihet placerar det religiösa subjektet i centrum av kampen för demokrati (denna mening kan tas bort om det blir för långt). Det tredje temat utforskar tre olika aspekter av vad dialog kan betyda som konfliktartad och ambivalent kommunikation med andra när förståelse inte till fullo kan nås.

Avhandlingens namn:
”Seeing Otherwise: Renegotiating Religion and Democracy as Questions for Education”. Avhandlingen finnas att ladda ner på: http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:319080

Ytterligare information
Lovisa Bergdahl, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, 070-911 14 13 eller Lovisa.Bergdahl@ped.su.se eller Lovisa.Bergdahl@sh.se.

För bild
press@su.se eller 08-16 40 90

Bibbi Ringsby Jansson, universitetslektor i socialt arbete vid Högskolan Väst, har genomfört studien tillsammans med kollegan Elisabeth Olin vid Göteborgs universitet. (On the outskirts of normality: Young adults with disabilities, their belonging and strategies, International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being.) De har bland annat intervjuat 15 unga vuxna med lindriga intellektuella funktionsnedsättningar och/ eller psykiatrisk problematik, ibland kombinerat med sociala problem.

Idag är det frivilligt för personer med funktionsnedsättningar att ta emot välfärdssamhällets stöd. Man måste själv begära stöd för att få det. Lagstiftningen har förändrats och attityderna bland dem som ger stödet har också successivt förändrats.
– Och ju mer resurserna krymper, desto tydligare blir frivillighetsprincipen. Man ska tydligt begära hjälp för att få någon, säger Bibbi Ringsby Jansson.
För dem som självklart måste ha hjälp att klara vardagen betyder den här förändringen inte lika mycket som för dem som ligger i gränslandet. En del av dem har negativa erfarenheter av myndighetskontakter.
– Myndighetskontakter innebär kontroll och att de blir styrda på ett sätt som de känner att de inte själva kan påverka. Då drar de sig hellre undan, säger Bibbi Ringsby Jansson.

I lagstiftningen och för myndigheternas arbete är det viktigt med diagnosen. Den har betydelse när det gäller vilken hjälp en person har rätt till och för medicinsk behandling med mera. Själva värjer sig många i gruppen med lindriga intellektuella och/eller psykiska funktionsnedsättningar mot att få den avvikaridentitet som en diagnos innebär. De kan vara mycket medvetna om sina svårigheter, men pratar om dem i termer av att de har lite svårt att lära sig vissa saker, är lite långsamma, stresskänsliga och så vidare. Eller de kanske hellre vill prata om att de är bostadslösa eller arbetslösa.
– De kräver sin rätt att själva få vara med och definiera sina svårigheter, säger Bibbi Ringsby Jansson.
Hon efterlyser en attitydförändring inom välfärdsapparaten. Personalen borde lyssna mer på de ungas berättelser om sig själva och vad de själva säger att de vill ha hjälp med.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Bibbi Ringsby Jansson, bibbi.ringsby.jansson@hv.se, 0520-22 37 49

Bland annat kommer den 29 juni att presenteras resultatet av en ny och stor internationell jämförelse av 140.000 elevers kunskaper inom samhällskunskap, International Civic and Citizenship Education Study (ICCS).

– Studien har mätt såväl kunskaper som attityder om samhällsfrågor och
är en uppföljning av en motsvarande studie från 1999. Sverige är ett av studiens närmare 40 deltagande länder, säger professor Jan-Eric Gustafsson vid institutionen för pedagogik och didaktik, en av konferensens koordinatorer.

I studien ingår motsvarande elever i årskurs 8, men Sverige har även valt att ta med elever i årskurs 9. Från Sverige medverkar drygt 7000 elever från 169 skolor.

Konferensen IRC 2010 i Göteborg genomförs för IEA, International Association for the Evaluation of Educational Achievement, en oberoende internationell samarbetsorganisation.  

Sverige tidigt med
Bland IEAs uppmärksammade internationella jämförelser kan bland annat nämnas PIRLS, som jämför elevers läskunnighet, och TIMMS, som mäter elevers matematikkunskaper.
På konferensen i Göteborg kommer även resultatet av studien TEDS-M att presenteras, en studie där matematikkunskaperna hos lärarstudenter i 16 länder har jämförts.

Sverige har funnits med från start i IEAs studier, i drygt 50 år, vilket gör jämförelser av det svenska skolsystemet över tid möjliga. Sverige var också tidigt med i arbetet, bland annat genom professor Torsten Husén som under många år var IEAs ordförande. Vid en keynote presentation 1 juli kl 9-10 talar professor Rainer Lehmann, Humboldt Universitet i Berlin, om Huséns vetenskapliga bidrag.

Presskonferensen där resultaten av ICSS presenteras hålls tisdag 29 juni kl 10.00.
Plats: Göteborgs universitet, Pedagogen hus A, källarplan, Västra Hamngatan 25.

Förkonferens och workshops pågår 29-30 juni.
Huvudkonferensen IRC 2010 pågår 1-3 juli.
Plats: Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet, Pedagogen, hus A, källarplan, Västra Hamngatan 25 Göteborg.

Representanter för media är välkomna till presskonferensen 29 juni kl 10, och till att medverka under konferensen.
Ett särskilt tillfälle att möta konferensens koordinatorer erbjuds fredag 2 juli kl 15-15.30, hus A, källarplan.

Kontaktinformation
För mer information kontakta koordinatorerna:
Professor Jan-Eric Gustafsson, tel 0705-926600, jan-eric.gustafsson@ped.gu.se
Førsteamanuensis Liv Sissel Grønmo, tel: 0047- 22 857 623, l.s.gronmo@ils.uio.no
Professor Monica Rosén, tel 031-786 2435, monica.rosen@ped.gu.se

Vad händer i forskningsfronten inom området smärta och Alzheimers sjukdom? Hur ser samhällets och företagens satsningar på dessa områden ut den närmaste framtiden? Den 8 juni samlas forskningsledare, departementsföreträdare och näringslivsrepresentanter till ett öppet seminarium om två mycket spännande forskningsområden. Forskarna berättar om forskningsläget, departementssekreterarna Maria Wästfelt och Lotta Liljelund om sjukvårdssatsningar och representanter för AstraZeneca och GE Healthcare om hur näringslivet kan bidra.

I takt med att kunskapen om genetiken och de molekylära processerna bakom olika smärttillstånd och demenssjukdomar ökar öppnas nya möjligheter till diagnostik och behandling. Möten med patienter på kliniken leder också ofta till frågor där det ännu inte finns någon teknik för att ta reda på svaret. Just här kommer Uppsala Berzelii centrum in i bilden. Torsten Gordh, smärtforskare vid Uppsala universitet och överläkare på smärtkliniken, Akademiska sjukhuset, tycker att centret är en fantastisk resurs.

– Genom samarbetet med grundforskarna och företagen har vi fått tillgång till helt nya metoder med biomarkörer som kan användas på biobanksmaterial från välkarakteriserade smärtpatienter. Detta är något helt nytt och har lett till mycket ny kunskap, som kan komma patienten till nytta, säger han.

Både Alzheimer- och smärtforskningen vid Uppsala universitet håller en internationellt hög nivå och Akademiska sjukhuset är kliniskt framstående. Områdena är också intressanta för Uppsalas lifescienceföretag. Inom Uppsala Berzelii centrum finns nu ett mycket aktivt samarbete mellan dessa parter, med starkt fäste i de kliniska behoven och universitetets höga kompetens inom kemi och molekylär metodutveckling. Målet är att föra idéer från grundforskning till kommersiell produkt för klinisk nytta.

– Med tillgången till patientmaterial, den starka teknikutvecklingen och företagens kunnande är förutsättningarna unikt goda att nå ända fram, säger Fredrik Nikolajeff, föreståndare vid Uppsala Berzelii centrum.

Media och allmänhet hälsas välkomna!

Tid och plats: 8 juni, kl. 13-17.30, Siegbahnsalen, Ångströmlaboratoriet.

Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Fredrik Nikolajeff, föreståndare Uppsala Berzelii centrum, tel: 070-531 58 10, fredrik.nikolajeff@angstrom.uu.se
Titti Ekegren, koordinator Uppsala Berzelii centrum, tel: 018 471 36 95, titti.ekegren@kemi.uu.se

Forskaren Henrik Seth vid Institutionen för zoologi vid Göteborgs universitet har med sina studier av fisk bidragit till att öka vår förståelse för vad som sker i delar av kroppen efter en av de mest återkommande sysselsättningar som finns – nämligen ätandet.

Det har länge varit känt att det sker en rad förändringar i kroppen vid födointag, bland annat ökar blodflödet till mage och tarm. Det sker hos människor och andra däggdjur såväl som hos fisk. Man vet dock fortfarande ganska lite om vilka signaler som ger dessa förändringar och hur regleringen ser ut. Både födans volym och dess kemiska sammansättning har betydelse för hur kroppen påverkas.

– Det är inte bara blodflödet som påverkas av den kemiska sammansättningen utan även magens och tarmens energiförbrukning, och dessa faktorer tros vara kopplade till varandra, säger Henrik Seth.

Om magens och tarmens energiförbrukning ökar så kommer det kräva ett ökat blodflöde för att förse den aktiva vävnaden med syre och näring.

– Det ökade blodflödet är även viktigt för att forsla bort de absorberade näringsämnena så att de sedan kan användas till att förse kroppens olika delar med näring samt bygga upp och reparera olika vävnader.

Resultaten av Henrik Seths forskning visar även att delar av fiskens nervsystem är involverat i denna reglering, samtidigt som olika hormoner såsom cholecystokinin har möjlighet att påverka regleringen beroende på födans sammansättning.

Framförallt så skulle en ökad kunskap inom detta område kunna leda till att man i framtiden kan framställa fiskfoder där det går åt mindre energi till att bryta ned och absorbera födan.

– Därmed skulle man kanske kunna öka den odlade fiskens tillväxt, något som skulle medföra en kraftigt ökad effektivitet inom fiskodlingen med mindre energiförluster. Att utnyttja våra näringskällor så effektivt som möjligt kommer att visa sig allt mer viktigt i och med att jordens befolkning ständigt ökar.

Avhandlingen On the Regulation of Postprandial Gastrointestinal Blood Flow in Teleost Fish försvarades vid en disputation den 11 juni.

Bildtext:
Henrik Seth vid ett primitivt operationsbord för att kunna utföra enklare kirurgiska ingrepp på fisk för att sätta in mätinstrument. Från forskning på Grönland.

Kontaktinformation
KONTAKT:
Henrik Seth, Institutionen för zoologi, Göteborgs universitet
031-786 34 85
0707-22 30 49
H.Seth@zool.gu.se

Språksituation i Afrika söder om Sahara kännetecknas, i motsättning till vad vi i västvärlden är vana vid, av en mängd olika inhemska språk och modersmål som endast i undantagsfall har officiell status.

Genom att jämföra språks status och användning i Rwanda och Uganda kan Tove Rosendal visa att afrikanska språk har en stark ställning till exempel inom medier (speciellt i tidningar och i radio), inom trossamfund och inom den kommersiella sektorn – i Rwanda även i stor grad inom offentlig förvaltning.

– Detta understryker de afrikanska språkens kommunikativa värde, säger Tove Rosendal.

Ändå har de importerade officiella europeiska språken engelska i Uganda och franska och engelska i Rwanda en stark ställning, vilket indikerar att andra faktorer än enbart praktiska överväganden spelar in på språkvalen. De europeiska språken får genom utnämnandet till officiella språk samt genom utbildningssystemet en statusposition. Dessutom tillskrivs dessa språk ofta värden som modernitet och förfining.

Tove Rosendals avhandling bygger på en teori om att språken konkurrerar. Språkens ställning i samhället bestäms därför inte enbart av status som ges språk genom lagar och formella beslut, utan också av hur språken används i samhället. Rwanda och Uganda har nyligen valt olika vägar för sin språkpolitik.

– Tyvärr visar den senaste utvecklingen i Rwanda på en utökad status för engelska, samtidigt som viss satsning på ugandiska språk har skett inom utbildningssektorn i Uganda, säger Tove Rosendal.

Kontaktinformation
Avhandlingens titel: Linguistic Landshapes. A comparison of official and non-official language management in Rwanda and Uganda, focusing on the position of African languages.
Avhandlingsförfattare: Tove Rosendal, Institutionen för språk och litteraturer, Göteborgs universitet, tel: 031–786 6556 (arb), 0523–128 22 (hem), 070–211 28 24 (mobil)
E-post: tove.rosendal@african.gu.se
Tid och plats för disputation: Lördagen den 12 juni kl. 10.00 i sal T 307 i Gamla hovrätten, Olof Wijksgatan 6, Göteborg.
Opponent: Prof. Mechthild Reh, Universität Hamburg
Avhandlingen kan beställas från Institutionen för språk och litteraturer: tove.rosendal@african.gu.se
Den finns också e-publicerad: http://hdl.handle.net/2077/22227

Temperatur är ett grundläggande fenomen i tillvaron, för alla människor. I avhandlingen undersöks hur temperaturadjektiven varm, kall, het, ljum/ljummen, sval, kylig och iskall används i svenska språket.

– De här orden används för att beskriva många olika företeelser, som människokroppen, klimat, mat och dryck, olika vardagliga föremål, känslor, samhällsfenomen, analys, aktualitet, färger med mera, säger avhandlingens författare Annika Bergström.

I svenskan är uttrycket en varm person positivt. Det betyder ungefär att någon är omtänksam, generös och kärleksfull. På arabiska är det ovanligt att tala om (känslomässigt) varma personer, eftersom värme ofta är besvärande i klimatet. Denna betydelse uttrycks på andra sätt. Sådana skillnader går att hitta på många olika områden, mellan många olika språk.

– Det innebär att ord som vi kan tycka är vanliga och tror att alla uppfattar på ungefär samma sätt om de översätts kan väcka väldigt olika associationer hos människor med andra modersmål.

Hur orden används speglar hur vi uppfattar vår tillvaro, visar Annika Bergström i sin avhandling. Kroppsvärme är förknippat med känslor, vilket märks i uttryck som en varm kram och en varm kärlek. Hetta förknippas med eld vilket kan förklara uttryck som en het debatt, en het fråga och att någon är het i betydelsen ’sexig’.

Kyla är bland annat kopplat till is, mörker, hårdhet, stillastående och död. Att vara känslomässigt kall är negativt men att hålla huvudet kallt i en svår situation är positivt. Värme associeras, i motsats till kyla, med sådant som ljus, mjukhet, rörelse och liv. Värme förknippas också mer med kvinnor, medan kyla förknippas mer med män.

Att begrepp som värme och kyla associeras med andra begrepp på detta sätt gör också att till synes banala yttranden om vädret, till exempel i skönlitteratur, också kan tolkas som beskrivningar av sådant som en huvudpersons sinnestillstånd. (Till exempel Hettan slog emot henne när hon klev ut från polishuset – ett mord har begåtts och kommissarien är hårt ansträngd av att försöka lösa fallet, vilket illustreras av den påfrestande, heta väderleken).

– I viss bemärkelse är språket en tvångströja för tänkandet. Men det öppnar också upp en nedärvd, delad och förnyelsebar upplevelse av människans tillvaro inom en språkgemenskap. I det perspektivet är det viktigt att visa på kanske omedvetna begreppsliga samband i språk och tänkande, säger Annika Bergström.

Kontaktinformation
Avhandlingens titel: Temperatur i språk och tanke. En jämförande semantisk studie av svenska temperaturadjektiv
Författare: Annika Bergström, tele: 0709-625 908 (mobil)
E-post: annika.bergstrom@svenska.gu.se
Tid och plats för disputation: lördagen den 5 juni 2010 kl.10.15, Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Professor Carita Paradis, Växjö
Avhandlingen kan beställas från Institutionen för svenska språket
Den finns även e-publicerad: http://handle.net/2077/22178

Logoped Bitte Rydeman har i sin doktorsavhandling i allmän språkvetenskap vid Göteborgs universitet studerat hur talande hjälpmedel kan göras mer lättanvända.

Hon har utgått från inspelade samtal från olika aktiviteter och från dem valt ut fraser som lagts in i hjälpmedlen. Fraserna har sedan testats av användare, bland annat för att samtala i affärer. Mest uppskattat var fraser för att småprata.

– De som testade fraserna tyckte att det var lättare och naturligare att föra ett samtal med hjälpmedlet när det innehöll färdiga uttryck för att till exempel hälsa, tacka och kommentera, säger Bitte Rydeman.

Att använda sig av en databas med inspelade samtal och välja fraser från den för olika aktiviteter har inte provats tidigare.

– Metoden visade sig fungera mycket bra och kan ha stor betydelse för den fortsatta utvecklingen av samtalshjälpmedel.

Parallellt med forskningen arbetar Bitte Rydeman som logoped på DaKo (Dataresurscenter för Kommunikation) i Landstinget Halland.

Kontaktinformation
Avhandlingens titel: The Growth of Phrases. User-centred Design for Activity-based Voice Output Communication Aids
Avhandlingsförfattare: Bitte Rydeman, 070–644 24 04
E-post: bitte.rydeman@lthalland.se
Tid och plats för disputation: fredagen den 4 juni 2010 kl. 10.00, Lokal torg 2, Plan 2, Hus Patricia, IT-fakulteten, Forskningsgången 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Professor Susan Balandin
Avhandlingen finns digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/22204

På 1990-talet genomförde Sverige en friskolereform. Tidigare forskning har visat att reformen inte verkar ha påverkat skolresultaten, men den här rapporten visar att gymnasielärare har gynnats i form av högre löner. Detta gäller även lärare i de offentliga skolorna.

Stora skillnader mellan olika lärare
Löneökningarna är inte jämnt fördelade: Störst är löneökningarna bland nya lärare och då särskilt manliga lärare inom matematik och naturvetenskap, samt kvinnliga yrkeslärare. Effekten motsvarar en skillnad på cirka 400 kronor eller 2 procent högre ingångslön för lärare som går in i de mest konkurrensutsatta regionerna jämfört med lärare som går in på en arbetsmarknad utan friskolor, allt annat lika.

– Den ökade konkurrensen från friskolorna verkar ha stärkt lärarnas förhandlingsposition. Det tycks framförallt ha gynnat nya och mer rörliga lärare samt lärare inom områden som har lärarbrist, säger Lena Hensvik.

– Högre och mer marknadsanpassade löner kan påverka vem som väljer att bli lärare, fortsätter Lena Hensvik. Resultaten har på så sätt betydelse för att förstå mer om skolkonkurrensens totala effekter.

Hur är analysen gjord?
Rapportförfattaren studerar sambandet mellan gymnasielärarnas löner och hur mycket konkurrens det finns på olika lokala arbetsmarknader, d.v.s. hur mycket friskolor det finns. Eftersom regioner med fler respektive färre friskolor skiljer sig åt i flera avseenden studeras även förändringar i graden av skolkonkurrens inom regioner. Rapporten studerar samtliga gymnasielärare i Sverige 1991–2006.

Kontaktinformation
Rapport 2010:12 ”Leder skolkonkurrens till högre lärarlöner? – En studie av den svenska friskolereformen” är skriven av Lena Hensvik. Rapporten är en svensk sammanfattning av Working paper 2010:8. Vill du veta mer nås Lena på telefon 018-471 60 54 eller via e-post: lena.hensvik@ifau.uu.se

Bakterier finns överallt, i stora mängder och de är extremt mångformiga. De flesta har varken isolerats eller studerats, men mikrobiologer får nu allt bättre verktyg för att reda ut vilka de är, hur de är besläktade och hur de lever. Arten är en fundamental enhet inom biologin, men när det gäller bakterier råder det delade meningar om hur relevant artbegreppet är. Ännu mer omtvistat är ämnet i en artikel som nyligen publicerades i Nature Reviews Microbiology: huruvida det finns en gemensam ekologi hos bakterier på högre taxonomiska nivåer.

Frågan är alltså om ganska avlägset besläktade arter på de större grenarna av bakteriernas släktträd, har gemensamma drag av ekologisk betydelse. Sara Hallin, docent i mikrobiologi vid SLU och en av författarna till artikeln, menar att det ofta tycks vara så. En slutsats forskana drar är att det inte alltid är nödvändigt att identifiera varenda art för att förstå hur ett ekosystem med en komplex bakterieflora fungerar. En grovsortering kan räcka ganska långt.

– Idén till artikeln föddes efter en studie där vi undersökte utbredningsmönster hos olika grupper av bakterier i ett fält, berättar Sara Hallin. Det såg ut som att bakterier inom samma fylum* hade likartad ekologi, vilket skulle kunna förklara de mönster vi såg.

I artikeln belyser Sara Hallin och hennes medförfattare, som är taxonomer, utvecklingsbiologer och mikrobiologiska ekologer, hypotesen utifrån den senaste forskningen inom bakteriell genetik och ekologi. Författarnas idéer kan ha betydelse inom flera discipliner. För taxonomer, som länge har brottats med att klarlägga bakteriernas släktskapsförhållanden, skulle en gemensam ekologi inom ett fylum visa att släktskapet inte enbart är en taxonomisk konstruktion utan faktiskt har en biologisk grund. Bakterie-ekologer stöter ständigt på problem, dels för att artbegreppet för bakterier inte är definierat, dels för att den bakteriella mångfalden är så stor i naturen. En bredare ekologiskt relevant enhet som alternativ till arten skulle göra det lättare att utveckla generella ekologiska teorier.

* Individers släktskap kan rangordnas enligt följande nivåer: art, släkte, familj, ordning, klass, fylum (stam), rike.

—————–

Mer information: Docent Sara Hallin, 018-67 32 09, Sara.Hallin@mikrob.slu.se
http://www-mikrob.slu.se/MECO/

Sara Hallins forskargrupp arbetar dels med grundläggande frågor inom mikrobiell ekologi, dels med tillämpningar inom jordbruk och miljö. Tillämpningarna handlar bland annat om omsättning av kväve och andra näringsämnen och om utsläpp av växthusgaser.

Artikeln:
Philippot,L., Andersson, S.G.E., Battin,T.J., Prosser, J.I., Schimel, J.P., Whitman, W.B. & Hallin, S. 2010. The ecological coherence of higher bacterial taxonomic ranks. Nature Reviews Microbiology, vol 8: 523–529.

Författarna kommer från sju olika universitet i fem länder, men det finns en stark koppling till Uppsala. Under 2009 var Laurent Philippot gästforskare hos Sara Hallin på SLU:s institution för mikrobiologi samtidigt som Tom Battin var gästforskare vid Uppsala universitet. Dessa tre började diskutera och bjöd sedan in ytterligare medförfattare, bland annat Siv Andersson från Uppsala universitet.

I musklerna finns sinnesorgan som kallas muskelspolar. Deras uppgift är att informera hjärnan om förändringar i muskellängden. Muskelspolarna innehåller därför en speciell typ av grova nervtrådar, som signalerar vid muskelsträckningar. Umeåforskarnas studier visar att muskelspolar även innehåller tunna nervtrådar med smärtreceptorer. När en muskel skadas till följd av överbelastning aktiveras dessa smärtreceptorer genom frisättning av en signalsubstans från de närliggande sträckkänsliga nervtrådarna i muskelspolen.

Tidigare har man trott att muskulaturens smärtreceptorer uteslutande ligger i de hinnor som omger musklerna eller i anslutning till musklernas blodkärl, och att smärta uppstår när muskelfibrer omkring dessa strukturer blir skadade, t ex vid överbelastning. Med dessa nya fynd fäster umeåforskarna uppmärksamheten på en hitintills okänd och intressant mekanism. Skador på muskelspolens sträckkänsliga nervtrådar kan bidra till och underhålla långvariga smärttillstånd i såväl käkmuskler som i andra muskler.

Referens:
James P. Lund, Somayeh Sadeghi, Tuija Athanassiadis, Nadia Caram Salas, François Auclair, Benoît Thivierge, Isabel Arsenault, Pierre Rompré, Karl-Gunnar Westberg, Arlette Kolta: Assessment of the Potential Role of Muscle Spindle Mechanoreceptor Afferents in Chronic Muscle Pain in the Rat Masseter Muscle
PLoS One juni 2010; volym 5, utgåva 6, e11131.

Artikeln finns publicerad på
http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0011131

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kar-Gunnar Westberg på:
telefon 090-786 69 48
e-post k-g.westberg@physiol.umu.se

Porträttbild på:
http://www.medfak.umu.se/digitalAssets/46/46377_westberg_kg.jpg

Hjärtats funktion påverkas om det har varit utsatt för förmaksflimmer under en längre tid. Detta försvårar successivt möjligheten att återfå och bevara den normala rytmen i hjärtat och blir med tiden allt svårare att behandla som i sin tur kan innebära allvarliga följsjukdomar för patienten.

Forskarna undersökte hur stor risken på en skala (CHADS2), utifrån faktorerna, hjärtsvikt, högt blodtryck, högre ålder än 75 år, diabetes och tidigare stroke, var att drabbas av stroke i samband med förmaksflimmer. Totalt ingick 2 335 personer med akut koronar syndrom, exempelvis symtom på hjärtinfarkt, varav 442 personer led av förmaksflimmer.
-Vi fann att ju högre mått personerna hade på skalan desto större risk att drabbas av stroke och tidig eller sen död. Ett intressant fynd var att detta gällde även för de patienter som inte led av förmaksflimmer. Skalan visade sig alltså vara användbar för att bedöma risken att drabbas av senare följdsjukdomar som även kan ha dödlig utgång, säger Dritan Poci.

Han anser att en sådan riskbedömning borde göras inom sjukvården vid upptäckt hos en patient av tidigare känd eller ny diagnos av förmaksflimmer, utan eller i samband med symtom på hjärtinfarkt.
-Det skulle öka möjligheten att identifiera och behandla viktiga riskfaktorer. En sådan individualiserad behandling av patienter som lider av förmaksflimmer skulle kunna minska risken för senare sjuklighet och öka överlevnaden i denna patientgrupp, konstaterar Dritan Poci.

FAKTA FÖRMAKSFLIMMER
Förmaksflimmer är en vanlig rytmrubbning som förekommer hos cirka 2 procent av befolkningen, och den siffran förväntas öka till det dubbla fram till år 2050. Hos ungefär 30 procent av patienterna uppstår förmaksflimmer spontant men kan även bero på bland annat hypertoni och kranskärlssjukdom. Exempel på behandling är läkemedel, invasiva- och kirurgiska ingrepp.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för molekylär och klinisk medicin
Avhandlingens titel: Atrial Fibrillation – on its trigger mechanisms, risks and consequences.

Avhandling är försvarad

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Dritan Poçi, specialist i kardiologi och överläkare på Örebro Universitetssjukhus
mobil. 0707-142614, e-mail: dritan_poci@yahoo.com

Handledare:
Nils Edvardsson, specialist i kardiologi och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, docent vid Sahlgrenska akademin, e-mail: nils.g.edvardsson@telia.com
Entela Bollano, specialist i kardiologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och forskare på Sahlgrenska akademin, e-mail: entela.bollano@vgregion.se

– IT samhället är den största förändringen sen industrialismen infördes men mycket av förändringen drivs fram av experter utan diskussion med allmänheten, säger Torbjörn Lundqvist

– På sätt och vis hamnar frågorna om det ubikvitära samhället helt utanför de politiska diskussionerna trots att det förändrar samhället i grunden, säger Torbjörn Lundqvist

Rapporten Ubikvitär framtid? IT-perspektiv på stat och samhälle presenterar scenarior för ett ubikvitärt samhälle, ett samhälle där IT genomsyrar allt, och lyfter även frågeställningar kring konsekvenser av IT-samhället. Författarna menar att vi tydligare behöver diskutera vad tekniken ska användas till, hur den ska regleras och av vem.

– Staten utvecklar e-förvaltningen och ställer krav på enskilda att själva utföra tjänster på nätet vilket kräver IT kompetens, säger Markus Gossas, Det är en stor utmaning för staten att se till att människor kan vara fungerande medborgare.

Tekniken är i sig inte är laddad med innehåll, dvs det är inte förbestämt vad vi ska chatta eller blogga om eller vilka digitala världar som vi ska umgås i, men:

–Tekniken kan antingen leda oss in i ett kunskapssamhälle eller så skapar vi våra egna världsbilder skilda från varandra, säger Markus Gossas, den mörka sidan av Internet är ett samhälle där det blir svårt att skilja mellan sant och falskt, mellan kunskap och okunskap eller mellan konspirationsteorier och etablerad vetenskap.

Rapporten ställer många frågor på sin spets:
*Är det ubikvitära samhället det riktiga postmoderna samhället?
*Har vi ett gemensamt ansvar att förmedla vetenskapligt grundad kunskap i skolan eller ska elever lära sig att skapa sin egen värld?
*Är syftet med IT-utvecklingen att spara pengar i staten?

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Markus Gossas, 08 – 402 12 61 eller Torbjörn Lundqvist, 08 – 402 12 33

Rapporten går att ladda ner i sin helhet på www.framtidsstudier.se.

Institutet för Framtidsstudier, Tel: 08-402 12 00, E-post: info@framtidsstudier.se

– ”Kundvärde” har blivit ett nyckelord för många som vill sälja kommunikationsprodukter och tjänster till företag som ICA. Samtidigt visar studien att ICAs marknadsförare, mediabyråspecialister, kundtidningsproducenter, TV-säljare och analytiker alla har olika föreställningar om hur värde skapas i marknadskommunikationsarbetet, säger Mart Ots. En kommunikationschef vill bygga varumärke och fylla sin kampanjplan med innehåll, en mediebyrårepresentant vill optimera kampanjräckvidden, en kundtidningsproducent vill göra en bra tidning och så vidare. Det är naturligt, men ställer samtidigt frågor kring samsynen i de val som görs under kampanjernas planering och utförande.

I avhandlingen pekar Mart Ots på att aktörer med olika syn på värde inte heller har samma prioriteringar och risken blir att beslut och lösningar ligger alltför långt ifrån varandra och en integrerad marknadskommunikation blir svår att uppnå. ICA rankas som Sveriges största köpare av reklammedier, kundtidningen Buffé är landets största konsumentmagasin och via sitt kundkort har ICA byggt en av Europas största kunddatabaser. Men studien av ICA visar att det sällan finns utrymme för en öppen diskussion om kommunikationens roll i den övergripande affärsverksamheten. Den som vill styra eller påverka marknadskommunikationsprocesser har därför en pedagogisk utmaning i att visa hur olika yrkesgrupper i samverkan skapar en värdeutväxling på kommunikationsinvesteringen.

– Jag tror att dagens branschstrukturer med många fristående aktörer kunde fungera bättre genom mer praktiskt samarbete inom arbetsprocesserna, säger Mart Ots. Detta är med andra ord inte på något sätt unikt för ICA. Kreativt fokus läggs idag huvudsakligen på kommunikationsutförandet, men det finns ett behov av löpande innovation och kreativitet också i hur vi designar och driver planerings- och medievalsprocesser. Exempelvis måste reklammedieproducenter bli bättre på att förstå och förklara hur deras erbjudanden driver annonsörens verksamhet framåt. Historiskt sett har de varken varit särskilt intresserade eller duktiga på det. De etablerade modellerna för att mäta och ta betalt för reklammedier är uppenbarligen inte särskilt väl kopplade till hur annonsörer upplever värdet av sina reklaminvesteringar. Räckvidd och kontaktkostnader är gamla branschstandarder som kan vara bekväma att använda i det dagliga arbetet på exempelvis TV-kanaler, dagstidningar och mediebyråer, men som hindrar den långsiktiga utvecklingen av marknadskommunikationen, säger Mart Ots.

Mart Ots arbetar vid MMTC (Media Management and Transformation Centre) på Internationella Handelshögskolan i Jönköping och undervisar inom Marknadsföring, Marknadskommunikation, Media Management och Brand Management.

Avhandlingen heter ”Understanding value formation – a study of marketing communications practices at the food retailer ICA”.

Den kan beställas i tryckt form hos: barbara.eklof@jibs.hj.se

Kontaktinformation
Mart Ots nås på E-mail: mart.ots@jibs.hj.se, telefon: 0739-740074