En viktig skillnad mellan kokt och bryggt kaffe är att det kokta innehåller upp till 80 gånger så mycket kaffespecifika fettsyror. Dessa fettsyror har tidigare visat sig kunna hämma tillväxten av cancer i djurförsök. Genom att jämföra bryggkaffedrickare och kokkaffedrickare i Västerbottensprojektet (64 603 personer), har forskare vid Umeå universitet för första gången kunnat visa att olika bryggteknik kan ge olika riskmönster för cancer. För totalcancer, prostatacancer, colorektalcancer och många andra mindre vanliga cancerformer hittades inga samband.
Bland kvinnor som drack kokkaffe mer än fyra ggr/dag fanns en minskad risk för bröstcancer jämfört med kvinnor som drack kaffe mindre än en gång/dag. Bland kvinnor som drack bryggkaffe fanns en ökad risk för tidig bröstcancer (<49 år) och en minskad risk för sen bröstcancer (>55 år). Kokkaffedrickarna, men inte bryggkaffedrickarna, hade också en ökad risk för pankreascancer och för lungcancer bland män.
Studien, som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cancer Causes and Control, är den första i världen där konsumtion av kaffe med två olika bryggtekniker har jämförts med avseende på cancer.
Referens:
Lena Maria Nilsson, Ingegerd Johansson, Per Lenner, Bernt Lindahl, Bethany Van Guelpen. Consumption of filtered and boiled coffee and the risk of incident cancer: a prospective cohort study
Cancer Causes & Control, doi: 10.1007/s10552-010-9582-x.
Publicerad på http://www.springerlink.com/content/vn61542292400431/?p=8c110095bf01445580a83c33615e971e&pi=9
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lena Nilsson:
telefon 090-785 86 45
mobil 070-375 86 42
e-post lena.nilsson@nutrires.umu.se
– Storlek på borr kan variera, från en diameter på 10 meter för stora tunnelborr ned till tre hundradels millimeter, tunnare än ett mänskligt hårstrå, för tillämpningar inom elektronikindustrin. Det ställer stora krav på tillverkningsprocessen för att åstadkomma precisa egenskaper. Resultaten av Sven Johanssons och Jonathan Weidows forskning är högintressant för industrin och det de har lyckats med är unikt, säger Göran Wahnström, professor i fysik.
Hårdmetall är en blandning av en hård karbidfas, volframkarbid (WC) och en mer seg metallfas, kobolt (Co). Det framställs genom sintring där finkornigt pulver av WC och Co hettas upp så att kobolt smälter och materialet dras samman av kapillärkrafter. Resultatet blir ett fast material som består av ett hårt skelett av volframkarbidkorn som omges av den mer sega koboltrika bindefasen.
Storleken på volframkarbidkornen är viktig för hårdmetallens hårdhet. Ju mindre korn desto hårdare material. Den stora utmaningen är att kunna kontrollera tillväxten av kornen under sintringsprocessen. Genom att kombinera experimentella och teoretiska metoder förstår nu forskarna hur man kan detaljstyra materialets struktur ner på atomär nivå under tillverkningsprocessen. Arbetet har bedrivits som ett tvillingdoktorandprojekt med stöd från Vetenskapsrådet och industrin (Sandvik och Seco Tools) och i samarbete med en forskargrupp i Grenoble.
– Arbetet har fokuserats på att karakterisera och förstå gränsytorna i materialet, dels mellan volframkarbidkornen, så kallade korngränser, dels mellan volframkarbidkorn och bindefas, det man kallar fasgränser. Den teoretiska delen har utnyttjat den kvantmekaniska täthetsfunktionalteorin för att beskriva och förstå hur elektronerna i materialet binder samman materialet, säger Göran Wahnström.
Genom att dopa materialet (tillsätta ett annat ämne i liten mängd) vet man att tillväxten av kornen dramatiskt kan begränsas. En liten tillsats av vanadin kan begränsa tillväxten av kornen till en tiondel, från en kornstorlek på en tusendels mm ned till en tiotusendels mm. Men varför visste man inte.
I de dopade materialen har forskargruppen i Grenoble med hjälp av högupplösande elektronmikroskopi funnit att ett extremt tunt skikt, endast två atomlager tjockt, av en kubisk struktur kan bildas på volframkarbidkornen. Vid Chalmers har sedan Jonathan Weidow med hjälp av atomsondstomografi, en för Sverige unik teknik, analyserat gränsytorna atom för atom.
– Dessa filmer kan påverka tillväxten men frågan är om de finns under själva sintringsprocessen då WC kornen växer till och då den experimentella mikroskopitekniken inte kan användas. Den teoretiska förutsägelsen är att dessa filmer också kan existera vid de höga sintringstemperaturerna. Stora korn med filmens sammansättning är då termodynamiskt instabila men den tunna filmen stabiliseras av starka bindningar i gränsen mellan filmen och bindefasen, säger Göran Wahnström.
Sven Johanssons avhandling har titeln ”A computational study of interface structures and energetics in cemented carbides and steels”.
Jonathan Weidows avhandling har titeln ”Effect of metal and cubic carbide additions on interface chemistry, phase composition and grain growth in WC-Co based cemented carbides”
Kontaktinformation
Kontakt:
Sven Johansson, Avdelningen för material- och ytteori
sven.johansson@chalmers.se. Tel. 031-772 3669 begin_of_the_skype_highlighting 031-772 3669 end_of_the_skype_highlighting
Jonathan Weidow, Avdelningen för mikroskopi och mikroanalys
jonathan.weidow@chalmers.se. Tel. 031-772 3137
Handledare:
Göran Wahnström, 031-772 3634
Hans-Olof Andrén, 031-772 3309
– Vi måste hitta effektiva alternativ till insekticider så att vi kan bibehålla en god skogsproduktion, säger Uno Brinnen, skogsdirektör på Korsnäs och styrelsemedlem i Svenska FSC. Målet är att andelen plantor som behandlas med insekticider ska minska med 4 procent om ett år, 8 procent om två år och 14 procent om tre år.
Utan åtgärder riskerar upp till 80 procent av alla planterade plantor att dö. Projektdeltagarna har därför fått i uppdrag att ta fram varsin plan för hur de ska arbeta för att minska användningen av insektsgifter. Deras strategier baseras på geografiska och strukturella förutsättningar, till exempel olika skadetryck och ägarförhållanden. Holmen satsar bland annat på att öka sådden kraftfullt, på stora plantor och på ett barriärskydd. SCA riktar istället in sig på att förbättra markberedningen, då man anser att en riktigt bra markberedning i många fall kan ge tillräckligt skydd mot snytbaggen. Sveaskog satsar på ökat användande av det mekaniska snytbaggeskyddet Conniflex för att skydda plantorna och Södra inriktar sig på mekaniska plantskydd tillsammans med förbättrad markberedning och grövre plantor.
– Det här är bara några exempel. Samtliga företag har ambitiösa planer på hur de ska minska användningen och sätter in betydande resurser i projektet. Förhoppningen är vi år 2013 kan sätta nya mål så att avvecklingen kan ske ännu snabbare, säger Uno Brinnen.
Fakta
* Varje år behöver totalt ca 150 miljoner plantor skyddas mot snytbaggar i Sverige. Av dessa svarar FSC-företagen för knappt hälften.
* I dag kombineras skogsvårdsåtgärder och kemisk behandling med insektsgifter, så kallade insekticider. Men i och med att insekticiderna kan komma att förbjudas måste skogsbruket utveckla alternativa sätt att skydda plantorna mot snytbaggeangrepp.
* De FSC-certifierade skogsföretagen har därför startat upp projektet ”På väg mot insekticidfri återbeskogning”. Syftet är att få en gemensam faktabas när det gäller möjligheter att reducera användningen av kemiska preparat.
* I projektet deltar de FSC-certifierade skogsföretagen. Projektledare är Magnus Peterson, Södra Skogsägarna.
Kontaktinformation
Kontakt
Lena Sammeli-Johansson, Svenska Skogsplantor. Tel: 070-5304653, Lena.Sammeli-Johansson@skogsplantor.se
Henrik von Hofsten, Skogforsk. Tel: 070-5288551, henrik.vonhofsten@skogforsk.se
Uno Brinnen, Korsnäs. Tel: 070-7951231, uno.brinnen@korsnas.com
Anna Franck, pressansvarig på Skogforsk. Tel: 018-188588, 076-1288588, anna.franck@skogforsk.se
Laddade partiklar från solen färdas genom hela vårt solsystem med solvinden. I växelverkan med jordens magnetfält och atmosfär uppstår olika fenomen, till exempel norrsken. För att förstå dessa interaktioner och vår närmiljö i rymden är det viktigt att kunna mäta och skilja på massan hos olika atomer som väte och syre.
Time-of-flight (TOF) är en teknik som ofta används i dagens rymdinstrument för att mäta hastigheten på partiklar och därigenom kunna avgöra deras massa. Detta görs genom att man mäter tiden det tar för en partikel att flyga en känd sträcka i mätinstrumentet. Startpulsen får man genom att partikeln slår ut elektroner när de passerar genom en tunn folie och stoppulsen får man när partikeln träffar en detektor en känd sträcka från folien.
Problemet med dagens TOF-instrument är att partikeln man vill mäta förlorar lite hastighet när den passerar startfolien. Detta sätter också en gräns för hur låg energi man kan mäta på atomer.
– Genom att istället använda en mikroslutare kan man öka känsligheten i partikelinstrumenten och göra det möjligt att mäta atomer som har lägre energi, säger projektledaren Klas Brinkfeldt, som ger ett seminarium vid Chalmers den 14 juni, dagen innan instrumentet kommer att skjutas upp i bana runt jorden.
Slutaren är mekanisk, i princip en liten mikroskjutdörr som öppnar och stänger på nanosekunder och är tillverkad i monokristallint kisel.
– Det är ett fantastiskt mekaniskt material – starkare än stål och lättare än aluminium och basen för dagens mikroelektronik. Mikroslutarna är tillverkade i Chalmers nanotekniklaboratorium, en förstklassig renrumsanläggning, säger Peter Enoksson, professor vid MC2, Chalmers.
Detta är ett typiskt fall där miniatyrisering och mikroteknik är nödvändigt, betonar Klas Brinkfeldt:
– Mikroslutaren ger inte bara snabbare öppningstider, vilket ger bättre upplösning i mätningarna, de kräver också mindre kraft för att drivas, tar upp mindre volym och har mindre massa än stora slutarsystem. Det är tre väldigt viktiga egenskaper när det gäller rymdburna instrument.
Prisma, som rymdinstrumentet PRIMA flyger på, är ett svensklett satellitprojekt som syftar till att utveckla och kvalificera ny teknologi som är nödvändig för framtida forskningsprojekt. Prisma består av två rymdfarkoster som kan flyga i noggrann formation och mötas med automatik.
Prisma är huvudsakligen finansierat av Rymdstyrelsen med bidrag från rymdmyndigheterna i Tyskland (DLR) och Frankrike (CNES). Rymdbolaget är huvudleverantör för satelliterna och står för projektledning, design och tillverkning av satelliterna, utveckling av en stor del av tekniken ombord samt drift när satelliterna väl är i bana.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner
Dr. Klas Brinkfeldt, Swerea IVF AB, 0707-80 60 82
Prof. Peter Enoksson, Chalmers, 031-772 1868
Prof. Stas Barabash, IRF, Kiruna 0980-791 22
– Folkhögskolorna har alltid värnat sin särskillnad mot det övriga skolsystemet med en annorlunda kunskapssyn. De har anpassat sig efter samhällsförändringarna och sökt sin legitimitet genom att erbjuda något annat än det traditionella skolsystemet. Man har hittat nischerna där det reguljära utbildningssystemet varit otillräckligt, även om det sett olika ut under skilda tidsperioder, säger Caroline Runesdotter vid institutionen för pedagogik och didaktik.
Samtidigt har folkhögskolorna på senare år genomgått en utveckling som liknar den som pågått och pågår inom offentlig sektor i allmänhet och inom utbildningsväsendet i synnerhet. Styrningen har förändrats och de offentliga bidragen har skurits ned. Många folkhögskolor har idag en stor andel verksamhet som är uppdragsbaserad och konkurrensutsatt, något Caroline Runesdotter visar kan skapa dilemman.
– Det kan handla om att tvingas anpassa sig till snabba förändringar och att behöva ligga i framkant och hitta nya marknader. Men detta har också bidragit till att ekonomin har fått en allt större betydelse i verksamheten. Rektorernas arbetsuppgifter kretsar i allt högre grad kring att klara ekonomin. Behovet av snabb omställning gör att det i vissa fall blir ett självändamål att ha personal som går att göra sig av med när uppdragen uteblir och ett kortsiktigt budgettänkande riskerar ta överhanden.
I sin avhandling har Caroline Runesdotter lokaliserat några av de tidigare stora brytningarna i folkhögskolornas historia. I vissa situationer har förändringar kunnat motiveras med folkhögskolornas uppgift och syfte. I andra fall har särarten och idén om det folkhögskolemässiga levt ett eget liv löskopplat från vad folkhögskolorna i realiteten erbjudit. Det som varit väsentligt har varit att se folkhögskolornas verksamhet som institutionaliserad, vilket påverkar hur och vad som förändras. Men det gör också folkhögskolorna så sårbara när omsättningen ökar bland lärare och rektorer, bärarna av verksamheten.
Fakta:
Folkhögskolor har funnits i Sverige i 140 år. De var länge den enda utbildningen för vuxna vid sidan av korrespondensinstituten. Idag finns cirka 150 folkhögskolor i landet, med ungefär 25.000 studerande. 107 av folkhögskolorna är bundna till föreningar, stiftelser, folkrörelser eller ideella organisationer. De resterande 43 folkhögskolorna drivs av landsting eller region.
Läs avhandlingen i fulltext:
Kontaktinformation
Caroline Runesdotter lägger fram avhandlingen ”I otakt med tiden? Folkhögskolorna i ett föränderligt fält” vid institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Plats: Pedagogen hus C, Läroverksgatan 5, Margaretha Huitfeldts auditorium, onsdag 16 juni 2010, kl. 10.00.
För mer information, kontakta Caroline Runesdotter, tel: 0734-030122
caroline.runesdotter@ped.gu.se
Inom Bert Bolincentret vid Stockholms universitet finns värdefull kunskap om aerosolprocesser och deras inverkan på klimatet. Annica Ekman kommer genom finansieringen från VINNOVA-programmet VINNMER att tillbringa en längre period vid IACETH, som är världsledande inom området klimatmodellering av aerosoler och moln. Detta innebär ett närmare samarbete mellan de två miljöerna.
– Det är förstås oerhört kul att få ta del av den här VINNMER-satsningen. Jag ser det som ett kvitto på att min forskning är värdefull. Bidraget innebär en unik möjlighet att vistas en längre tid i en annan forskningsmiljö, vilket är värdefullt ur många aspekter. Framförallt får man får ta del av nya kunskaper som finns inom den främmande forskningsmiljön. Sedan får man uppleva en annan forsknings- och undervisningskultur samt utöka kontaktnätet och skapa synergier mellan gamla och nya medarbetare. Man kan också få nya perspektiv på forskningen som pågår i hemmiljön. På ett personligt plan är det en jättechans att kunna profilera sin egen forskningsinriktning. Det ska också bli spännande att bo i och uppleva ett annat land, säger Annica Ekman.
Annica Ekmans forskningsprojekt har som övergripande mål att bättre förstå hur luftburna partiklar (bestående av till exempel sulfat, nitrat, sot, havssalt) påverkar klimatet. Luftburna partiklar, så kallade aerosoler, kan påverka klimatet genom att sprida och absorbera solstrålning och även genom att påverka moln- och nederbördsbildning. Industriella utsläpp av aerosoler kyler generellt sett jordytan och maskerar därmed en del av det mänskliga bidraget till växthuseffekten. Men den totala klimateffekten från aerosoler är osäker vilket leder till en begränsad förståelse av dagens, och även framtidens, klimat. Klimatmodeller är nödvändiga redskap för att få en övergripande bild av klimatsystemet.
– De ger oss också en möjlighet att säga något om framtiden, då vi kan använda modellerna för att beräkna framtida klimatscenarier. Den atmosfäriska aerosolens egenskaper varierar kraftigt i både tid och rum och därmed är dess samspel med moln- och strålningsprocesser är komplicerat. Detta betyder att aerosolprocesser är svåra att representera i klimatmodeller, berättar Annica Ekman.
I projektet kommer beskrivningen av aerosolprocesser i en global klimatmodell (EC-Earth) att utvärderas och förbättras. Framförallt kommer beskrivningen av ljusabsorberande aerosoler, såsom sot, att undersökas.
– Dessa aerosoler är speciellt intressanta eftersom de genom sin absorption kan värma upp vissa luftskikt, medan den underliggande markytan ibland kan värmas upp och ibland avkylas. Den förändrade fördelningen av värme kan i sin tur påverka vindmönster, moln och nederbördsprocesser, säger Annica Ekman.
VINNMER ska förstärka möjligheterna till forskarmeritering efter doktorsexamen. Programmet riktar sig till disputerade forskare inom områden som behöver en bättre könsbalans på senior nivå. I den senaste omgången får 17 lovande kvinnliga forskare upp till halva lönen betald för att jobba i en ledande forskningsmiljö.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Annica Ekman, Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 2397, mobil 0704-829293, e-post annica@misu.su.se
Bild på Annica Ekman finns att ladda ner på http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5833&a=81082.
Mer information om VINNMER: http://www.vinnova.se/VINNMER
När Leonid Kuzmin för några år sedan presenterade sina forskningsresultat om glidvalla, utbröt het debatt mellan två läger – de som förespråkar glidvalla och stålsicklarna. Nu har Kuzmin forskat vidare och kan definitivt avliva myterna om glidvallan.
– Att man måste glidvalla skidorna är en myt. Moderna belag ger bättre glid. Det räcker med att mekaniskt behandla, till exempel sickla, skidbelaget för att få bra glid, dessutom till minimal kostnad och tidsåtgång.
Belag på dagens längdåkningsskidor tillverkas av ultrahögmolekylär polyeten (UHMWPE). Det är ett material med extremt goda nötningsegenskaper, låg friktionskoefficient och förmåga till självsmörjning.
– Därför ska man inte förstöra en fantastisk produkt med ett mindre bra material som glidvalla. De som hävdar motsatsen sysslar med voodoo och inte med vetenskap.
Leonid Kuzmin visar hur det räcker att göra några drag med en sickel, ett enkelt verktyg, för att åstadkomma bra glid i skidspåret. Att sickla skidorna är både enklare och billigare än att glidvalla dem.
Slutsatsen att skippa glidvallan gäller både motionärer och elitaktiva. Kuzmin lät själv sin hustru Antonina Ordina åka på ovallade skidor redan i VM 1995 då hon tog bronsmedalj.
Även om Kuzmins forskning visar att man kan kasta bort glidvallan, bör den inte förbrännas bland sopor i vanliga kommunala förbränningsanläggningar. Glidvallan innehåller nämligen fluorkarbon. Bränning av den utsöndrar gaser som är tio gånger giftigare än stridsgasen fosgen.
– De som jobbar med glidvallor gör sitt eget val, men alla runtomkring som drabbas, de vet ingenting.
Den 15 juni disputerar han vid Mittuniversitetet med avhandlingen ”Interfacial Kinetic Ski Friction.”
Kontaktinformation
Leonid Kuzmin, telefon 0560-411 32,
mobil 0731-01 16 15, e-post leonid.kuzmin@miun.se
I avhandlingen har intervjuer genomförts med kvinnor och män där provrörsbefruktning eller så kallas in vitro fertilisering, IVF, behandling avslutats två år tidigare utan att ha resulterat i födelse av barn. Alla män hade en svår manlig infertilitetsdiagnos. I intervjuerna beskrev männen och kvinnorna sin upplevelse av ofrivillig barnlöshet.
Studien visade att barnlöshet bland kvinnor känns som en livssorg medan männens upplevelse beskrivs som att bestiga ett berg, ta en etapp i sänder för att nå toppen på berget och uppnå målet att bilda familj. Männen känner sig ofta frustrerade när de inte har vetskap om orsaken till infertiliteten och ofta ligger fokuset på kvinnan och en känsla av marginalisering kan infinna sig. – Männens drivkraft är familjebildningen och samtidigt värnar de ridderligt om sina närstående i att ta sitt ansvar för situationen
Därutöver studerades livskvalitet, välbefinnande och hälsa men också upplevelsen av barnlöshet hos par som avslutat IVF behandling cirka fem år tidigare utan att denna resulterat i barnafödelse.
-Vi jämförde sedan denna grupp med par där behandlingen resulterat i barnafödelse och även med en kontrollgrupp av föräldrar utan infertilitetsproblematik och med barn i samma ålder, säger Marianne Johansson forskare och barnmorska vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa.
Två hundra par i vardera grupp bjöds in för att besvara frågeformulären. Män och kvinnor studerades också separat och jämfördes med varandra.
Resultaten visade att 77 procent av de par som avslutat IVF behandling inom offentlig sektor
efter cirka fem år levde med barn, knappt 40 procent hade biologiska barn oftast efter ytterligare IVF behandling inom privat vård och cirka 35 procent hade adopterat barn.
De par som levde utan barn, både män och kvinnor hade betydligt lägre livskvalitet än dem där IVF behandlingen lyckats men också jämfört med paren i kontrollgruppen.
-De upplevde fortfarande infertiliteten som central i livet och framför allt att livskvaliteten hos män utan barn påverkas i högre utsträckning negativt än vad som tidigare rapporterats i studier kring ofrivillig barnlöshet, konstaterar Marianne Johansson.
Hon tycker därför att det är viktigt att sjukvården tar sig tid med stödjande samtal efter avslutad behandling, där fokus ligger på parets, mannens respektive kvinnans reaktioner och tankar kring infertilitet och framtid.
-Jag anser även att sjukvården bör sträva efter att minska gruppen där IVF behandlingen inte lyckats. Detta kan ske genom att i vissa fall erbjuda paren ytterligare ett antal behandlingar, säger Marianne Johansson.
FAKTA OFRIVILLIG BARNLÖSHET
Ofrivillig barnlöshet ses hos 9 procent av par i barnafödande ålder, många av dessa par söker hjälp från sjukvården för utredning och behandling av infertilitet. Orsakerna kan bland annat vara äggledarskador, nedsatt spermakvalitet, avsaknad av spermier, endometrios, hormonrubbningar men ibland finner man ingen förklaring till ofrivillig barnlöshet. In vitro fertilisering, IVF, är idag en etablerad behandlingsform och paren erbjuds ofta tre behandlingar.
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Avhandlingens titel: Life after terminated IVF – experience and quality of life among men and women
Avhandlingen är försvarad
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Marianne Johansson, barnmorska och forskare vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa, , Sahlgrenska akademin, verksamhetsområde Gynekologi och Reprodukionsmedicin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, telefon 031-342 10 00,0706-818889, e-post marianne.ak.johansson@vgregion.se
Handledare:
Professor Anna Lena Hellström, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet telefon 031-7860000 e-post anna-lena.hellstrom@fhs.gu.se
Docent Marie Berg institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet telefon 031-7860000 e-post marie.berg@fhs.gu.se
Professor Per Olof Janson institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet telefon 031-34210000 e-post per-olof. janson@obgyn.gu.se.
Studien undersöker de förändrade villkoren för språklärande aktiviteter när gymnasieelever arbetar med filmproduktion på engelska i gymnasieskolan.
Sylvi Vigmo, vid institutionen för pedagogik och didaktik, undersöker i sin studie elevers filmproduktion i en digital miljö i vilken text, bild, ljud och tal samspelar med den språkliga produktionen.
– De digitala medierna länkar samman språkliga aktiviteter och skapar stundtals helt andra villkor för språklig produktion. Elevernas erfarenhet av digitala medier, deras medierepertoar, bidrar till att förändra villkoren, säger Sylvi Vigmo.
Hon har undersökt hur ljud, bild, text och tal samspelar, vilka språkliga dimensioner och vilka språkliga resurser eleverna använder sitt filmskapande.
– Engelska är så närvarande i ungas vardag att de i högre grad möter språket utanför skolan. Man kan anta att de även lär sig mycket av språket utanför skolan. Om elever möter engelska kanske 15 timmar i veckan utanför skolan, och tre timmar i skolan, påverkar det hur man arbetar med och använder språket i skolan, säger Sylvi Vigmo.
En relevant fråga ur ett didaktiskt perspektiv blir vad digitala medier kan betyda för språklärande aktiviteter. En central språklig dimension i elevernas aktiviteter i studien var så kallad code-switching. Direkt i tal utgick de ofta från ett språk och sen över till ett annat, ibland fram och tillbaka i samma yttrande.
Elevens modersmål användes för att regissera agerande och för att ge instruktioner, engelska användes för att agera rollen eller för att ge förslag på språkkonstruktioner. Svenska och engelska fungerade som sammanflätade som två element som eleverna snabbt och lätt integrerade i en hybrid språkpraktik.
Kontaktinformation
Sylvi Vigmo lägger fram avhandlingen ”New Spaces for Language Learning. A study of student interaction in media production in English” vid institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Plats: Pedagogen hus C, Läroverksgatan 5, Margareta Huitfeldts auditorium, fredag 11 juni 2010, kl. 13.15.
För mer information, kontakta Sylvi Vigmo, tel: 0705-568086, sylvi.vigmo@ped.gu.se
I avhandlingen ”Makar emellan” studerar Marie Eriksson mäns våld mot hustrur i såväl lokal praktik som offentlig retorik i Sverige under 1800-talet. Studien sätter ljuset på de tidsbundna normer och föreställningar som formade hur människor tolkade och hanterade äktenskapligt våld, och som gav våldet och misshandlingarna betydelse. Avhandlingen bygger på ett teoretiskt antagande om att mäns våld mot kvinnor både avspeglar och återskapar kulturellt konstruerade könsskillnader, könsrelationer och den samhälleliga könsordningen.
Med analys av ståndsriksdagens diskussioner om förslag till ändringar av lagen om äktenskaplig oenighet och skilsmässa visar avhandlingen att mäns våld mot hustrur och andra former av manligt maktmissbruk varken osynliggjordes, privatiserades eller marginaliserades i det offentliga samtalet i Sverige, så som tidigare forskning hävdat. Avhandlingen argumenterar istället för att mäns våld mot hustrur politiserades under perioden, genom att bli föremål för politisk debatt och beslutsfattande.
Till skillnad från tidigare forskning visar avhandlingen också att det politiska uppmärksammandet av hustrumisshandel och det reformarbete som ägde rum under 1800-talet i Sverige inte helt igenom kan beskrivas som ett sekulariserat projekt. Det politiska uppmärksammandet av problemet ägde rum i en religiös kontext, där prästerskapet genom sina erfarenheter av att hantera hustrumisshandel och andra äktenskapliga missförhållanden i praxis tog initiativet till och blev pådrivande i den politiska process som efter mitten av seklet medförde ändringar i lagen om äktenskaplig oenighet och skilsmässa. Avhandlingsperioden präglades av en stark och relativt snabb samhällsförändring. Kampen mellan olika sociala grupper och diskurser framträder även i kyrklig praxis, men blir särskilt synlig i de politiska debatterna om äktenskaplig oenighet och skilsmässa.
Avhandlingen styrker tidigare forskning som visat att mäns fysiska våld mot hustrur tenderade att osynliggöras när det tolkades och hanterades som äktenskaplig oenighet på de kyrkliga arenorna. Med utgångspunkt i en äktenskapsideologi som betraktade äktenskap som i princip livslånga var syftet med kyrkans varningar vid oenighet att vara medlande, även i fall som inkluderade mäns våld mot hustrur. Det överordnade värdet var inte att underlätta för hustrur att skiljas från mäns våld, utan att bevara äktenskapets helgd.
Marie Eriksson är historiker vid Linnéuniversitetet i Växjö och hennes avhandling är tillkommen inom ramen för nationella forskarskolan i historia, med Lunds universitet som värdhögskola. Hon har tidigare publicerat ett antal artiklar om mäns våld mot kvinnor i ett historiskt perspektiv, bland annat i antologin Kvinnor och våld. En mångtydig kulturhistoria, Eva Österberg & Marie Lindstedt Cronberg, Nordic Academic Press, 2005.
Avhandlingen ”Makar emellan. Äktenskaplig oenighet och våld på kyrkliga och politiska arenor, 1810-1880” försvaras 18 juni, kl. 13.15. Disputationen äger rum i sal Homeros, Hus F, Växjö.
Fakultetsopponent är akademilektor Ann-Catrin Östman, Åbo akademi, Finland.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Marie Eriksson, telefon: 0470-70 89 08, 073-0518066 eller e-post: marie.eriksson@lnu.se
Avhandlingen går att beställa genom Linnaeus University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: lupress@lnu.se
I den ansedda tidskriften Nature publiceras en artikel där professor Christopher Gillberg från institutionen för neurovetenskap och fysiologi, barn- och ungdomspsykiatri, är en av författarna som ingår i forskargruppen: Autism Genome Project, AGP.
Forskargruppen har i artikeln i Nature visat att genom undersökning av 1 000 individer med autism och 1 300 utan autism, att så kallade Copy Number Variants, CNV, det vill säga submikropskopiska avvikelser i kromosomerna, är kraftigt överrepresenterade bland individerna med autism.
-Vissa av dessa är nedärvda medan andra uppstått för första gången hos personen med autism. Flera av de funna avvikelserna drabbar de gener som vi tidigare påvisat vara kopplade till autism och psykisk utvecklingsstörning, säger Christopher Gillberg.
I Natureartikeln betonas något som Christopher Gillberg och hans medarbetare hävdat under lång tid, nämligen att autism delvis beror på ett antal helt olika genavvikelser, som var och en förekommer hos bara ett litet antal personer med autism, men som tillsammans förklarar en allt större andel av samtliga fall, och att autism är ett samlingsnamn för ett stort antal olika neurobiologiskt orsakade tillstånd som har samma symtombild.
I studien framkommer också belägg för att andra gener som är viktiga för synapsutveckling och intracellulär kommunikation, det vill säga kommunikationen inom nervcellerna, har betydelse för uppkomsten av autism i vissa fall. Kopplingen till synapsutveckling och intracellulär kommunikation banar förhoppningsvis vägen till en mera rationell behandling på sikt.
-Först när man vet vad som faktiskt är orsaken till autism i det enskilda fallet kan behandling med medicin och diet skräddarsys, säger Christopher Gillberg.
Han är för övrigt en av initiativtagarna bakom AGP som är en är en organisation bestående av 120 vetenskapsmän från 11 olika länder. De har gått samman för att för att kartlägga genetiska faktorers betydelse för uppkomsten av autism.
Christopher Gillberg och hans medarbetare i forskargruppen publicerade också i tidsskriften Nature under 2003, 2007 och 2009, de första studierna som visade att muterade gener som påverkar den tidiga utvecklingen av synapser orsakar autism i vissa fall.
FAKTA AUTISM
Ungefär ett barn på 100 födda har autism och det är vanligare bland pojkar än hos flickor. Typiska symtom är tidigt debuterande (före tre års ålder) stora svårigheter med socialt samspel och rigida, stereotypa beteenden.
Tidskrift: Nature
Artikelns titel: Functional impact of global rare copy number variation in autism spectrum disorder
Författare: Et al Christopher Gillberg
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Christopher Gillberg, professor, telefon 031-342 5970, e-post:christopher.gillberg@pediat.gu.se
E-learning – i första hand det internetbaserade lärandet – innebär att undervisningen inte är bunden till en särskilt plats utan kunskapsöverföringen sker i annan form. Lärare och studenter träffas inte fysiskt.
E-learning är en teknik som gör det möjligt att klara den kraftigt ökade efterfrågan på högre utbildning, inte minst i många utvecklingsländer. Globalt har det varit vanligt att undervisningsformer, examinationsmodeller, datorsystem för undervisning och annan teknik från västvärlden importerats till utvecklingsländer. Resultatet har varit blandat och ibland misslyckat.
Ett skäl har varit att det som i en del av världen anses innebära ”kvalitet i undervisningen” inte gör det i en annan del.
– Vad som är kvalitet i den högre utbildningens virtuella institutioner är delvis kulturspecifikt, säger Davoud Masoumi, vid institutionen för pedagogik och didaktik.
Han visar med exemplet Iran och ett ramverk för kvalitetsarbete hur en kulturell anpassning av E-learning kan göras. I Iran har studentpopulationen inom högre utbildning ökat med i snitt tolv procent årligen under de senaste 20 åren. Iran litar allt mer till E-learning för att möta behoven, inte minst av ekonomiska skäl.
Davoud Masoumis anpassade system för E-learning är känsligt för lokala och kulturella förhållanden, och tar inte minst hänsyn till vad som där anses vara ”god undervisning”. Inom ramen för studien har ramverket provats bland studenter, lärare och beslutsfattare i Iran.
– Ramverket har provats med målet att ge den specifika kulturen en röst i utvecklingen av den egna kvalitetsmodellen. På så sätt har det gått att undvika en anpassning till andras normer och värden och en envägs globaliseringsprocess, säger Davoud Masoumi.
Kontaktinformation
Davoud Masoumi lägger fram avhandlingen ”Quality in E-learning Within a Cultural Context: The Case of Iran” vid institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Plats: Pedagogen hus C, Läroverksgatan 5, Margareta Huitfeldts auditorium, torsdag 10 juni 2010, kl. 14.00.
För mer information, kontakta Davoud Masoumi, tel: 0762-143256, davoud.masoumi@ped.gu.se
I tiotusen år har kor varit ett av människans viktigaste husdjur. Men under åren har vi använt djuren på olika sätt, till exempel som mjölkdjur, köttdjur eller dragdjur. Med hjälp av genetiska undersökningar från lämningar från nötboskap kan forskarna nu avslöja mer om hur vi har använt djuren och vilka egenskaper vi har föredragit i aveln.
Forskaren Emma Svensson från Uppsala universitet visar i sin avhandling exempel på hur nötboskapens arvsmassa har förändrats genom historien. Det visar sig att människor har påverkat kornas arvsmassa genom att välja vilka djur som ska para sig redan före de omfattande avelsprogrammen började runt 1800-talet. Men de stora förändringarna, och de som har gett upphov till de olika nordeuropeiska raserna, har sitt ursprung på 1800-talet.
– Den starkaste förändringen var att man då valde med utgångspunkt från färg, till exempel svart. Man strävade då efter att djuren i en ras skulle få en enhetlig färg, berättar Emma Svensson.
Det genetiska material som Emma Svensson undersöker kommer från cellens kärna. Det kan ge mer information än om man använder gener från cellens mitokondrier. Nackdelen är att det finns mycket mindre material att utgå ifrån, eftersom det bara finns en kärna, men kanske tusen mitokondrier i en cell.
– Det är inget problem i modernt genetiskt material, men blir svårare när det gäller gammalt material, exempelvis lämningar från 4 000 år gamla uroxar. Men mina resultat visar att det går att göra, konstaterar hon.
Emma Svenson har också undersökt generna hos nötboskap som levde i trakten runt Ölands fornborg Eketorp. Platsen har varit bebodd under långa tider och forskaren har undersökt det genetiska materialet från tiderna 400–700 e.Kr. och 1000–1300 e.Kr. Genom ett samarbete med osteologen Ylva Telldahl från Stockholms universitet har hon kunnat se att människorna på platsen har förändrat sitt sätt att använda boskapen mellan de olika perioderna.
– Våra resultat visar hur kraftfullt ett samarbete mellan morfologi och genetik kan vara. Vi har sett att köttproduktionen har blivit viktigare under den senare perioden, en slutsats vi inte kunde ha dragit var för sig. De slaktade unga tjurarna får växa sig större under den andra perioden än vad de fick under den första. Förslitningsmönster visar också att boskapen i större utsträckning användes som dragdjur under den senare perioden, säger Emma Svensson.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Emma Svensson, 018-471 64 61, emma.svensson@ebc.uu.se
Sambandet mellan fetma och rubbad kalkomsättning och D-vitaminbrist har uppmärksammats i några tidigare studier, men i den nya studien framkommer dess betydelse för första gången mycket tydligt. Det är sammanlagt 108 överviktiga personer (76 kvinnor, 32 män) som undersökts och resultaten visar att 70.4 procent hade tydlig D-vitaminbrist, vilket bland annat kan leda till benskörhet. Överviktiga bör därför få vitamintillskott.
– Problemet med D-vitaminbrist kvarstår och kan även förvärras också efter operation för övervikt (s.k. gastric by-pass), något som få känner till. Därför behöver man fortsätta med detta tillskott även efteråt, säger Per Hellman, professor i kirurgi vid Uppsala universitet och överläkare vid Akademiska sjukhuset, som tillsammans med läkaren och doktoranden Hella Hultin genomfört studien.
I studien undersöks inte bara vitaminbrist, utan hela kalkregleringen i kroppen. Resultaten ger stöd till tidigare antaganden att kalkomsättningen är rubbad hos överviktiga och att det stör bisköldkörtelfunktionen på ett sätt som inte tidigare är känt. Exakt hur mekanismen bakom D-vitaminbristen uppkommer är inte känd, men enligt forskarna är det sannolikt övervikten som leder till vitaminbristen och inte tvärtom. Det finns en rad hypoteser. D-vitamin, som är ett fettlösligt vitamin, kan bindas upp i fettvävnaden och därmed bli otillgängligt för kroppen. Bristen kan också uppstå av för lite solljus, eftersom överviktiga tenderar vara ute mindre än andra. Forskarna konstaterar att det är viktigt att ha en bra uppföljning på överviktspatienterna, inte minst med tanke på risken för benskörhet.
– Patienter vid Akademiska sjukhusets överviktsenhet får nu ett rejält tillskott av D-vitamin. Men det är viktigt att få upp ögonen för problemet även inom primärvården, idag skickas många patienter bara iväg efter operation utan uppföljning, säger Per Hellman.
Studien är den första i en rad som kommer att publiceras i olika tidskrifter framöver.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Hella Hultin, doktorand i kirurgi, via växeln 018-611 00 eller hella.hultin@surgsci.uu.se eller Per Hellman, professor i kirurgi, överläkare vid Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 46 17, per.hellman@surgsci.uu.se.
På senare tid har ishockeysporten i stort kommit i gungning. Svarta rubriker om alltifrån svidande nederlag och urvattnade VM-turneringar till landslagsmän inblandade i sex- och fylleskandaler har följts av diskussioner om Tre Kronors devalvering. Detta i kombination med rapporter om brist på istid och skenande omkostnader på ungdomssidan samt rädsla för en växande klyfta mellan bredd- och elitverksamheten har fått engagerade ishockeysupporters och uppjagade förståsigpåare att ta fram krisstämpeln. Mer än en gång har Tre Kronors – ja, hela ishockeysportens död utropats. Ändå finns det otaliga uppgifter som pekar på att ishockeyn idag står starkare än på länge. Vad beror detta väldiga ishockeyintresse på? Hur har det skapats? Vad är det som har gjort att Tre Kronor kunnat samla nästa hela den svenska befolkningen vid sina matcher?
I avhandlingen ”Folkhemmet på is” söker Tobias Stark bringa större klarhet i hur ishockeyns framskjutande nationella ställning har skapats. Mer precis handlar det om att belysa hur det i praktiken gick till när ishockeyn inom loppet av ett drygt halvsekel (1920–1972) förvandlades från en oansenlig nordamerikansk importvara på den inhemska idrottsrörelsens bakgård till ett inventarium i Folkhemssveriges vardagsrum.
Avhandlingen visar att ishockeyn infördes uppifrån under inflytande av sekelskiftets (1900) starka nationalistiska strömningar för att sedan spridas över landet med hjälp av sociala nätverk. Vidare konstateras att Svenska ishockeyförbundet under mellankrigstiden torgförde sporten som ett mer praktiskt spel än den redan etablerade bandyn, vilket innebar att man sökte muta in en plats åt ishockeyn på den svenska idrottskartan på förlagans bekostnad. Studien visar också att det under pionjäråren snarare var prosaiska faktorer – såsom finansiella överväganden, planskötsel och möjligheter till utlandsresor – än ren passion för spelet sig som gjorde att man tog upp sporten ute i landet.
Efter andra världskriget formligen exploderade ishockeyintresset i Sverige. Detta hade att göra med att ishockeyn färgades av kalla kriget och att Tre Kronors framfart på världens ishockeyrinkar kom att framstå som en barometer för den svenska modellens internationella gångbarhet. Samtidigt visar undersökningen att ishockeyn i stort blev föremål för ett genomgripande organisatoriskt och moraliskt upprustningsarbete under efterkrigstiden, vilken underlättade sportens inlemmande i den blågula folkhemsgemenskapen.
Disputationen äger rum den 12 juni 2010 kl 13.15 på Linnéuniversitet, Växjö, i sal Homeros (Hus F). Fakultetsopponent är professor Johnny Wijk, Stockholms universitet.
Avhandlingen utkommer i höst på idrottsforum.orgs förlag, Malmö.
Kontaktinformation
För vidare upplysningar kontakta Tobias Stark på telefon 070 – 652 89 71 eller e-post: Tobias.Stark@lnu.se
Jästsvampar är en viktig ingrediens vid produktionen av olika livsmedel, exempelvis vin, öl, ost och korv. Förr utnyttjades många olika sorters jästarter i livsmedelsproduktionen, under så kallad spontanjäsning, men numera används enbart ett fåtal arter. Inom exempelvis både öl- och vinindustrin växer nu intresset för att ta del av jästsvamparnas artrikedom. Olika jästarter kan ge olika karaktär åt drycker och matvaror.
– Exempelvis finns det ett stort intresse kring att få fram smakrikare lättöl, vilket förhoppningsvis nya jästsvampar kan bidra till, säger Jure Piskur som är professor på Biologiska institutionen vid Lunds universitet.
Jästsvampar kan också vara av värde om man vill skapa livsmedelsprodukter med hälsofrämjande egenskaper, så kallade probiotika. Här finns en stor efterfrågan bland Europas allt mer hälsomedvetna konsumenter.
Jure Piskur ska koordinera verksamheten inom det nya konsortiet, Cornucopia, som nu har fått 35 miljoner kronor av EU. I konsortiet deltar sammanlagt elva partners, såväl universitet som företag. Förutom Lunds universitet ingår forskare från Danmark, Belgien, Italien, Spanien, Tjeckien och Nederländerna. Från näringslivet deltar bland annat danska Carlsberg. Projektet startar i januari 2011 och kommer att pågå i fyra år. Förutom nya fakta kring vilka jästsvampar som kan bidra med värdefulla insatser i livsmedelsindustrin kommer konsortiet även att driva en forskarskola som ska leverera ett antal nya forskare med specialistkompetens inom området.
Jästsvampar finns överallt i naturen; på människor, djur, frukt, varhelst där de kan få tillgång till socker. Sammanlagt finns det ungefär 1 000 identifierade arter i världen, men minst 10 000 nya arter förväntas bli identifierade inom en snar framtid. Bara på vindruvor lever minst ett par tiotal arter av jästsvampar. Hur många arter som finns totalt sett i Sverige är det ingen som vet.
Jure Piskur har som molekylärbiolog under lång tid studerat jästsvamparnas mångmiljonåriga historia. Denna grupp organismer är mycket gammal och har därför hunnit utveckla en väldigt stor genetisk variation mellan olika arter. Det är denna genetiska rikedom som utgör en spännande potential att utforska för livsmedelsbranschen.
– Skillnaden i arvsmassa mellan olika jästarter är faktiskt större än skillnaden mellan fisk och människa, säger Jure Piskur.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor Jure Piskur, Biologiska institutionen, Lunds universitet
Tel 046 – 222 83 73, 046 – 211 19 82, Jure.Piskur@cob.lu.se
