Sven Hassler är universitetslektor i folkhälsovetenskap på Högskolan Väst och har länge forskat om samernas hälsa. Redan tidigare har han visat att frekvensen av dödsolyckor och självmord är förhöjd hos renskötande samer jämfört med den svenska befolkningen som helhet. I en ny studie har han och hans kollegor undersökt omständigheterna runt dessa dödsfall. Kollegorna är Kristin Ahlm och Anders Eriksson, Umeå universitet, och Per Sjölander, Södra Lapplands forskningsenhet.
Det finns många riskmoment i renskötarlivet och framför allt är det männen som omkommer på grund av dessa risker. Jakt och fiske är vanliga sysselsättningar och man hanterar knivar och vapen. Många olyckor sker under transporter med bil, skoter, båt eller flygplan.
– Man kan ha suttit 10-12 timmar på skotern och då kan man tappa koncentrationen. Man kanske kör igenom tunn is på våren, säger Sven Hassler.
Rennäringen hotas ständigt av andra intressen, till exempel planer på att bryta uran i fjällområdena. Många renskötande samer känner sig pressade av detta. De kämpar också för att få lönsamhet i sina företag. Dessutom känner de ett ansvar som kulturbärare. Det samiska levnadssättet måste föras vidare.
– Hoppar man av och tar ett annat jobb är det nog ett större misslyckande än för många andra, säger Sven Hassler.
Den här pressen från flera olika håll kan förklara att självmorden är många. Syftet med den nu publicerade studien har varit att få ett bättre underlag för att arbeta förebyggande inom gruppen. Sven Hassler berättar att ett sådant arbete redan är igång. Samerna själva har drivit på.
– Man jobbar med samebyarna omkring den psykosocial situationen. Man intervjuar samerna och pratar med dem om hur de upplever sin livssituation och man erbjuder hjälp och stöd i olika former.
Unnatural deaths in reindeer-herding Sami families in Sweden, 1961-2001, International Journal of Circumpolar Health, 2010
Kontaktinformation
För mer information kontakta Sven Hassler, sven.hassler@hv.se, 0520-22 38 62.
Svensk pappersindustri förbrukar 5-6 terawattimmar el per år för att tillverka mekanisk pappersmassa. Genom att frångå det traditionella sättet att tillverka flis som senare mals till pappersmassa kan energiåtgången minskas med upp till tjugo procent.
– Om eleffektiviteten och produktionseffektiviteten implementeras i full skala innebär det stora vinster för industrin. För en fabrik som producerar 500 000 ton mekanisk massa kan energikostnaderna minska med mellan 40 och 80 miljoner kronor per år, säger Lisbeth Hellström.
Hon visar också i sin avhandling ”On the Wood Chipping Process – A Study on Basic Mechanisms in Order to Optimize Chip Properties for Pulping” att viktiga kvalitetsegenskaper bevaras och till och med förbättras hos den mekaniska pappersmassan. När man använder andra metoder för att förbehandla flisen brukar kvaliteten annars bli sämre.
Lisbeth Hellström hör till en forskargrupp vid Mittuniversitetets centrumbildning FSCN, Fibre Science and Communication Network. Hon disputerar den 21 maj vid Campus Sundsvall inom ämnet teknisk fysik.
Kontaktinformation
Lisbeth Hellström, tel.060-14 88 58,
mobil 070-536 13 17,
e-post lisbeth.hellstrom@miun.se
Helena Lindh, biträdande pressansvarig
Tel. 063-16 57 72, mobil 070-389 77 72, e-post helena.lindh@miun.se
Onsdagen den 12 maj var det invigning av planetariet och vattenkraftverket. Andreas Pedersen, driftschef vid Lunds Energi, som medverkat till utvecklingen av vattenkraftverket, och Anders Axelsson, rektor vid Lunds Tekniska Högskola, invigningstalade.
För att sköta och utveckla planetarievisningarna och för att fånga upp besökarnas rymdintresse, finns på Vattenhallen numera även en astronom från institutionen för astronomi och teoretisk fysik.
– Astronomin har gjort stora framsteg de senaste tio åren. Jag hoppas kunna göra nya visningar under hösten där den här kunskapen kan bakas in. Tills dess använder vi de visningar som vi redan har, berättar Anna Arnadottir, doktor i astronomi och astrofysik vid Lunds universitet.
Vid vattenkraftverket kan besökarna upptäcka hur kraften i det forsande vattnet kan omvandlas till elektricitet. Med hjälp av turbiner och sandsäckar ska två lag kunna tävla om vem som kan producera mest elektricitet.
Under helgen 13-16 maj är det också premiär för en ljudshow.
– Publiken kommer att få agera både fjädrar och molekyler. Dessutom få de höra hur det låter när delfiner, valar och elefanter pratar, berättar Monica Almqvist, föreståndare för Vattenhallen som också forskar i ultraljud.
Vattenhallen öppen 13-16 maj kl 11-16. Juni: 15-18/6 kl 13-16 och 21-23/6 kl 13-16. Augusti: 9-13/8 – 13-16, läs mer på www.lth.se/vattenhallen
Vattenhallen Science Center LTH ligger mitt på LTH:s campus-område, i V-huset vid korsningen Ole Römers väg / John Ericssons väg.
För mer information, kontakta:
Läkaren Bernice Wiberg har i sin avhandling visat att ett enkelt blodprov kan upptäcka tecken på om en patient håller på att utveckla diabetes. Dessa patienter har också en höjd risk att drabbas av stroke. Blodprovet mäter hur mycket proinsulin som patienterna producerar, ett ämne som är ett förstadium till insulin.
– När känsligheten för insulin börjar svikta hos en person reagerar bukspottskörteln med att öka produktionen av insulin. Den reaktionen kan vi upptäcka genom att mäta hur mycket proinsulin som finns i blodet, förklarar Bernice Wiberg.
Testet används inte i vården ännu eftersom det än så länge saknas standardiserade laboratoriemetoder för blodprovet. Bernice Wiberg bedömer att om någon bestämmer sig för att standardisera metoden så skulle den kunna finnas på sjukhusen inom några år.
– Testet har potential att varna för att en patient ligger i riskzonen tidigare än dagens tester eftersom proinsulinnivåerna stiger innan blodsockernivåerna gör det. På sikt kan det bli ett vanligt test i vården, säger Bernice Wiberg.
Stroke, eller slaganfall, är en allvarlig sjukdom som drabbar uppemot 30 000 människor i Sverige varje år. Stroke är samlingsnamnet på de plötsliga symtom som uppstår när hjärnan skadas på grund av att den inte får tillräckligt med blod. Ofta kommer slaganfallet som en plötslig förlamning eller känselnedsättning i ena sidan av kroppen, talsvårigheter eller synsvårigheter.
Det är inte bara mätningar av olika ämnen i kroppen som kan avslöja högre risker för slaganfall. Ett lågt resultat på ett siffer- och bokstavstest kan också avslöja en högre risk för stroke. Bernice Wiberg har undersökt resultaten från siffer- och bokstavstester som 70-åriga testpersoner har fått göra. Det visade sig att den fjärdedel av 70-åringarna som hade de sämsta resultaten hade mer än tre gånger större risk att drabbas av hjärninfarkt jämfört med den fjärdedel som hade de bästa resultaten.
– Har man ett lågt resultat har man också högre risk att dö om man skulle drabbas av stroke än de som har ett högre resultat. Vården skulle kunna använda åtminstone ett av testerna för att ytterligare förtydliga en patients riskprofil och därmed kunna ge bättre behandling, säger Bernice Wiberg.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Bernice Wiberg, 0708-66 23 55
Resultaten visar att det finns både likheter och skillnader i livssituationen hos äldre i de olika boendena. Oavsett var de lever sina liv är de rädda för skörheten i den meningen att de kan bli beroende av andra och att den är ett tecken på att livet går utför. Ensamheten visar sig när de äldre inte känner sammanhang och samhörighet i sina liv och de som känner sig ensamma gör det oberoende av var de lever sina liv. Upplevelsen av trygghet är tydligt kopplat till livssituationen men ändå inte direkt knuten till endera boendeformen. De som lever i ordinära boenden känner en trygghet när de får vara kvar i sina hem eftersom de då finns i det kända och kan genom sitt hem bevara välbekanta sammanhang och identitet. Äldre på SÄBO har förlorat denna aspekt av trygghet, men kan känna en annan trygghet i att de har personal dygnet runt som känner dem. Äldre som lever i ordinära boenden känner en otrygghet genom den bristande kontinuiteten bland personalen.
Självständigheten är också tydligt kopplat till livssituationen. Visserligen erfar äldre som har hemhjälp att de måste anpassa sig till rutiner oavsett var de lever, men de som lever i sina ordinära boenden kan i större utsträckning bestämma över sig själva. De är kvar i sitt kända sammanhang och det ordinära boendet kännetecknas av självständighet, välbefinnande och kontroll om de inte är alltför sjuka. Självständigheten är alltså relaterad till deras upplevelse av skörhet men den är ändå tydligare i ordinära boenden än på SÄBO, där de äldre förlorar sin självständighet, i synnerhet om boendet innebär att de lever på en arbetsplats och då på vårdarnas villkor.
Hälsa och välbefinnande för äldre multisjuka innebär att leva i ett existentiellt sammanhang genom att kunna balansera upplevelsen av skörhet, ensamhet, självständighet och trygghet. Att leva i ett existentiellt sammanhang främjas av en fungerande vardag, upplevelse av självständighet, att få behålla sina vanor, livsberättelse och att få vara sig själv.
Martina Summer Meranius har arbetat på Mälardalens högskola som universitetsadjunkt och som klinisk adjunkt. Hon har en bakgrund som sjuksköterska inom sjukhusansluten hemsjukvård i Stockholm.
Avhandlingen “Era delar är min helhet” En studie om att vara äldre och multisjuk försvaras torsdagen den 7 maj 2010, kl 10.30. Disputationen äger rum i sal Myrdal, Linnéuniversitet i Växjö. Opponent är professor Kenneth Asplund, Mittuniversitetet.
Utbildningen Digitala rummet är ett pedagogiskt koncept där datorer och Internet utgör basen. Förutom kunskaper i de vanliga ämnena får eleverna en digital kompetens att bygga vidare på, när böcker ersätts med digitala miljöer som datorspel, communities och samverkan över Internet.
Under utvecklingen av utbildningen för gymnasieungdomar i Järvaområdet bidrar DSV med projektledning, lärarutbildning och utveckling av konceptet. Praktisk erfarenhet har tagits tillvara från de ungdomar som deltog i den första utformningen av Digitala rummet, vilken under fyra år framgångsrikt genomfördes i Botkyrka.
– Digitala rummet är en satsning på gymnasieungdomar som valt bort den traditionella skolan till förmån för den digitala kultur som växer fram, i exempelvis datorspel eller andra digitala rum, säger Göran Lange, projektledare för Digitala rummet vid DSV.
Thomas Westin, forskare vid DSV, menar att målet är att tillvarata den potential, som dessa ungdomar utgör, eftersom de är en resurs för samhället.
– Genom den kompetens ungdomarna får av Digitala rummet kan de öka förståelsen för den digitala kulturen och hjälpa grupper som idag står på andra sidan av den digitala klyftan. Det innebär en digital inklusion där fler ges möjlighet att delta och slippa lämnas utanför det som sker i olika digitala rum berättar Thomas Westin vidare..
Digitala rummet vänder sig till elever med intresse för datorspel och nätbaserad kommunikation. Projektet Digitala rummet vid DSV har beviljats 4 miljoner kronor från Stockholms stads satsning på det så kallade Järvalyftet. Utbildningsförvaltningen finansierar utbildningen vid Ross Tensta gymnasium via skolpengen.
Den treåriga utbildningen startar 2010, och leder till högskolebehörighet samtidigt som den förbereder eleverna för ett internetbaserat yrkesliv. Ett första urval görs via ansökan senast 11 maj hos Gymnasieantagningen i Stockholms län. Därefter kallas ett antal av de sökande till intervju. Undervisningen är förlagd till DSV:s lokaler i Kista.
För ytterligare information
Göran Lange, projektledare, Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV), Stockholms universitet, e-post: glange@dsv.su.se, tfn: 0708-760 780
Thomas Westin, forskare, Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV), Stockholms universitet, e-post: thomasw@dsv.su.se, tfn: 08-16 19 92
Dessa frågor ställs och besvaras i ett licentiatarbete med rubriken ”Sveriges radio och tv – eller Stockholms?” som läggs fram på Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) i Jönköping fredagen den 7 maj.
Författare är Anette Carlsson, tidigare producent och distriktschef vid Sveriges Television, som de senaste åren varvat sitt journalistiska arbete med forskning och författande.
Den utveckling mot en centralisering som inleddes på 1990-talet har fortsatt och förstärkts under 2000-talet. Idag är etermediekoncentrationen till Stockholm kompakt. Här fattas alla viktiga beslut, här har alla gamla och nya tv-och radiokanaler sina huvudkontor – till skillnad från i Danmark och Norge där TV 4:s motsvarigheter är placerade utanför huvudstaden, i Odense respektive Bergen.
Boken bygger på ett mycket omfattande källmaterial i form av interna och externa dokument, litteratur och intervjuer. Anette Carlsson har själv intervjuat ett 40-tal radio- och tv-chefer, politiker och andra nyckelpersoner.
Licentiatarbetet läggs fram i ämnet medie- och kommunikationsvetenskap vid Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) i Jönköping. Handledare har varit professorerna Lars-Åke Engblom och Karl Erik Gustafsson. Opponent vid fredagens licentiatseminarium är fil dr Sune Tjernström, Linnéuniversitetet.
_________________
Licentiatseminariet äger rum fredagen den 7 maj 2010 kl 13 i sal Hb116 (entréplan), Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Anette Carlsson, tfn 031-40 60 74, 0708-40 64 00
Lars-Åke Engblom, tfn 0708-79 62 79
Karl Erik Gustafsson, tfn 0707-80 06 01
Södertörns högskola har en unik utbildning för studenter med talängslan. Retoriklärarna Annelie Palm och Istvan Pusztai har skapat en metod – Södertörnsmodellen för våga tala-pedagogik – som presenteras på Psykoterapimässan den 5-6 maj i Stockholm.
Kurserna i retorik med våga tala-inriktning finns på grundnivå. Steg för steg, och med hjälp av olika tekniker, får studenterna träna sig att tala inför andra. Pedagogiken går ut på att man går mycket varsamt fram. Till en början kan det handla om att prata två och två i gruppen, till exempel om hur helgen varit, eller om hur man vill att livet ska se ut om tre år.
Talverkstad
– Det är viktigt att acceptera sin talängslan och vänja kroppen vid talsituationen. Under åren är det bara ett fåtal studenter som vi inte lyckats hjälpa, säger Istvan Pusztai.
Som retoriker har de tillgång till helt unika verktyg, menar Istvan Pusztai och Annelie Palm. De retoriska fackuttrycken och benämning av fenomen ger en befriande distans till den upplevda situationen.
– Vi försöker betona för studenterna att det är en laborativ situation, en verkstad, där det är tillåtet att pröva sig fram och experimentera, säger Annelie Palm.
Demokratisk aspekt
Talängslan kan ha uppstått på grund av familjeförhållanden, bakgrund eller upplevelser i skolan. Till Våga tala-kurserna kommer alla möjliga olika människor, från nya studenter till doktorander och forskare. De kommer för att få bukt med sin talängslan, eller för att utveckla sin förmåga att tala inför andra.
Det första som händer på Våga tala-kurserna är att läraren försöker hitta den kritiska punkt som var och en av studenterna har, det vill säga den nivå där man tycker att det börjar bli lite läskigt, men inte ogenomförbart. Därifrån jobbar man sig sedan med små steg framåt, hela tiden i en trygg och hänsynsfull miljö, och hela tiden underbyggt med olika hjälptekniker.
Problematiken kring talängslan rymmer inte minst en demokratisk aspekt, framhåller Annelie Palm.
– Demokrati bygger på allas deltagande och möjlighet till åsiktsyttrande, säger hon. I en församling, vilken som helst, är det oftast inte den som är tystast som har minst att säga.
Södertörnsmodellen för våga tala-pedagogik innehåller några viktiga hörnstenar:
•Skydda talaren. Talaren ska känna sig trygg och därför finns tydliga regler för hur publiken ska bemöta den som pratar. Det är inte ovanligt att talängslan har uppstått av en publiks negativa bemötande. Här ska studenterna slippa sådant. Lyssnandet och att ge respons är viktigt. Den enda som får ge negativ respons är läraren, och då ska kritiken vara konstruktiv, det vill säga fokusera på hur studenten kan utveckla vissa bitar.
•Lärarens ansvar. Det är lärarens ansvar att ge uppgifter som studenten klarar av. Övningarna kan till en början vara mycket lätta. Svårighetsgraden höjs stegvis och inte förrän studenten är redo.
•Att sätta namn på en retorisk detalj. Retoriken erbjuder tankemönster, råd för hur man argumenterar och hur man formar sitt språk. Den kunskapen ger trygghet.
•En sak i taget. Södertörnsmodellen bryter ner talandet i olika beståndsdelar. Ena gången fokuserar man bara på vad som sägs, andra gången exempelvis på mimik eller kroppsspråk. En tredje gång kan övningen handla om att artikulera tydligare och då fokuserar man bara på det – inte på vad som sägs.
•Övning, övning, övning. Praktiska övningar med olika hjälptekniker ger vana och därmed också säkerhet.
Kontaktinformation
Eleonor Björkman, informatör Södertörns högskola: 08-608 50 62 eller 070-286 13 32
Staden Lödöse uppstod i mitten av 1000-talet intill Göta älvs strand och var under medeltiden en framstående stad i det svenska kungadömet, tillsammans med bland andra Stockholm, Linköping och Kalmar. Lödöse är idag en ort med cirka 1 200 invånare i Lilla Edets kommun.
Erika Harlitz har undersökt Lödöses uppgång och fall. Hon har också granskat hur Göta älv utvecklades till att bli riksgräns mellan Danmark, Norge och Sverige. I sitt arbete har hon utgått från en region mellan älven Glomma i norska Østfold och skogsområdet Risveden i Västergötland.
Avhandlingen visar att Lödöse uppkom i samband med de norska kungarnas etablering i dagens Bohuslän. När Uppsala blev en egen kyrkoprovins 1164 försköts gränsen mellan det norska och det svenska området från Risveden till Göta älv. Det är också från slutet av 1100-talet som det svenska kungadömet har utvecklats så pass att de svenska kungarna kunde hävda sig politiskt i området kring älven.
– Lödöse som Sveriges port mot väster kan sägas vara ett faktum först ytterligare ett hundra år senare, alltså under slutet av 1200-talet, säger Erika Harlitz.
Även om gränsen mellan Norge och Sverige försköts från Risveden till Göta älv under 1100-talet visar Erika Harlitz att det dröjde till 1500- och 1600-talen innan riksgränsen hade blivit en tydlig avdelare mellan två stater.
På grund av hur riksgränsen utvecklades fram till freden i Roskilde 1658 då Bohuslän blev svenskt, kom Lödöse att hamna på den svenska sidan. Men i takt med att Sverige under stormaktstiden började bedriva en aktiv stadspolitik föll Lödöse mellan stolarna eftersom staden ursprungligen hörde hemma bland de norska städerna.
Som ett led i en regional centraliseringspolitik var det endast Göteborg bland de västsvenska städerna som fick bedriva utrikeshandel. Detta resulterade i att Lödöse förlorade sitt existensberättigande då lokalhandeln i Västergötland inte räckte till för att försörja både Lödöse och nyanlagda städer som Vänersborg.
– Lödöse fyllde alltså ingen funktion för stormakten Sverige och lades ner 1646, säger Erika Harlitz.
Kontaktinformation
Avhandlingens titel: Urbana system och riksbildning i Skandinavien. En studie av Lödöses uppgång och fall ca 1050-1646
Avhandlingens författare: Erika Harlitz, tel: 0739-25 86 73
E-post: erika.harlitz@history.gu.se
Avhandlingen kan beställas från författaren, e-post: erika.harlitz@history.gu.se
Den finns även digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/22037
Under 70- och 80-talet fanns en mycket negativ syn på tvångsvård av missbrukare. Man menade, och många menar fortfarande, att all vård, förutom själva den akuta avgiftningen, måste vara frivillig annars är den meningslös. Det här resonemanget retade gallfeber på psykologen Irene Jansson när hon började arbeta med tvångsvårdade kvinnor.
– Det var en chock för mig att se hur dåligt de här kvinnorna mådde, säger hon och berättar att många var så undernärda att de behövde näringstillskott. Dessutom var kvinnorna ofta misshandlade och hade svåra underlivsskador.
– Är det ojämställt i den vanliga världen så är det inget mot vad det är i missbruksvärlden!
De tvångsvårdade kvinnorna saknar förebilder, de har inga tjejkompisar och ofta en mycket låg syn på sig själva. Minst sex månaders tvångsvård behövs om saker och ting ska ha en chans att falla på plats för dem, menar Irene Jansson.
I sin avhandling har hon följt upp hur det har gått för kvinnorna efter det att de skrivits ut från Lunden. Siffran på hur många som varit helt drogfria under de första fem åren är inte särskilt upplyftande – bara 15 procent. Ser man bara på det sista året i femårsperioden ser det något bättre ut – 48 procent.
Ett annat resultat i Irene Janssons avhandling var att hela 70 procent av de intagna led av någon form av personlighetsstörning: borderline, antisocial personlighetsstörning eller något som kallas för ”conduct disorder”.
– Man har forskat väldigt lite om hur den här typen av diagnoser ska behandlas och resultatet av missbruksvården ser ut därefter, säger Irene Jansson
Vad man vet idag är att hjälpen måste sättas in i tidiga år – redan i skolan, då man börjar se tendenserna. Ofta handlar det om barn som har svårt att få vänner och som har en låg begåvningsnivå. Med extra stödinsatser hade det varit möjligt att hjälpa dem tidigt och på sätt undvika att de hamnar i exempelvis missbruk och kriminalitet.
Kontaktinformation
För mer information tala med Irene Jansson på telefonnummer 046-13 72 90, 0761-70 75 57 eller mail på irene.jansson@psychology.lu.se
För drygt tio år sedan användes sällan begreppen heder och hedersvåld i svenska politiska debatter. I dag talas det om utsatta flickor och ungdomar som lever med hedersrelaterade begränsningar, det har skaptas handböcker om våld i hederns namn och det går att söka pengar från länsstyrelserna för projekt som motverkar hederstänkande.
– När frågor om våld mot unga kvinnor först uppmärksammades i Sverige uppstod en osäkerhet i den offentliga politiken hur den nya frågan skulle definieras. Det var inte alls givet att våldet skulle benämnas hedersrelaterat, berättar Maria Carbin.
I avhandlingen ”Mellan tystnad och tal – flickor och hedersvåld i svensk offentlig politik” belyser statsvetaren Maria Carbin den så kallade hedersmordsdebattens genomslag i offentlig politik. I sin avhandling har hon studerat hur hedersrelaterat våld växer fram som en politisk fråga och hur det uppstår en förhandling om att definiera och förklara våldet. Avhandlingen bygger huvudsakligen på offentligt tryck, riksdagsdebatter, utredningar samt länsstyrelsernas satsningar på hedersrelaterat våld under perioden 1995 till 2008.
Maria Carbin kan genom sin forskning visa att det förekom både feministiska förklaringar som betraktade våldet som ett uttryck för mäns våld mot kvinnor och förklaringar som handlade om att se hur strukturell diskriminering påverkar situationen för invandrare, och det var de kulturella förklaringarna som kom att bli dominerande i den svenska politiska hållningen mot hedersrelaterat våld. Dessutom kom våldet att ses som ett uttryck för en värderingskrock mellan det svenska och icke-svenska.
– Parallellt med att unga kvinnors situation som brottsoffer uppmärksammas har utsatta flickor blivit symboler som markerar gränsen mellan det svenska och det icke-svenska. Om problemet med våld mot unga kvinnor tidigare var nedtystat framstår det i idag tvärtom som mycket omtalat, säger Maria Carbin.
Det finns dessutom ett tydligt inslag av att sortera mellan olika invandrade grupper. Invandrare från Mellanöstern och vissa andra geografiska regioner och nationaliteter betraktas som bärare av hederskulturella värderingar. Genom att förlägga problemets ursprung i utlandet avsäger sig den svenska staten delvis sitt ansvar, säger hon.
Maria Carbin disputerar i statsvetenskap vid Stockholms universitet och är idag verksam vid Umeå centrum för genusstudier, Umeå universitet.
Avhandlingens titel
”Mellan tystnad och tal – flickor och hedersvåld i svensk offentlig politik”
Ytterligare information
Maria Carbin, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet/ Umeå centrum för genusstudier, tel. 090-786 54 92, e-post: maria.carbin@statsvet.su.se eller maria.carbin@ucgs.umu.se.
Den ovanligt höga frekvensen av incidenter av neurologiska sjukdomar på den tropiska ön Guam efter andra världskriget, har kopplats till konsumtion av växter och djur med höga halter av ²-metylamino-L-alanin (BMAA). BMAA är ett neurotoxin som sedermera visade sig produceras av cyanobakterier som lever i symbios med dessa växter. År 2005 påvisade forskare vid Stockholms universitet att merparten av cyanobakterier insamlade från ett större antal jordar och vattendrag utspridda i världen producerar BMAA.
I en ny studie som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS) har forskarna gått vidare och visar att även naturliga populationer av de cyanobakterier som ’blommar’ i Östersjön varje sommar producerar BMAA under hela blomningssäsongen (2-årig studie).
– Vi har också påvisat att BMAA finns i de djurplankton som lever med dessa cyanobakterier och i ett antal fiskarter i Östersjön, framför allt i bottenlevande fisk, berättar Birgitta Bergman, professor i växtfysiologi vid Stockholms universitet.
BMAA-halterna tyder på att toxinet ackumuleras i plankton och i fiskarna, till exempel i muskler men även i hjärnvävnad hos vissa fiskar. Vidare har forskarna även funnit BMAA i mollusker som musslor och ostron insamlade på västkusten.
– Våra resultat är de första som påvisar spridd förekomst av BMAA i ett ekosystem utanför det tropiska Guam. Då cyanobakterier är mycket vitt spridda organismer i ett globalt perspektiv, och var bland de första organismerna på jorden, har denna upptäckt både stort ekologiskt samt potentiellt medicinskt intresse eftersom det finns misstankar om att BMAA kan vara av betydelse för uppkomsten av neurodegeneativa sjukdomar, som ALS och Alzheimers sjukdom, säger Sara Jonasson, forskare i växtfysiologi, Stockholms universitet.
Studien 2005: Cox, P.A., Banack, S.A., Murch, S.J., Rasmussen, U., Tien, G., Bidigare, R.R., Metcalf, J.S., Morrison, L.F., Codd, G.A., Bergman, B. 2005. Diverse taxa of cyanobacteria produce BMAA, a neurotoxic amino acid. Proc. Natl. Acad. Sci. (USA) 102:5074-5078.
Studien 2010: Jonasson, S., Eriksson, J., Berntzon, L., Rasmussen, U., Spá
il, Z., Ilag, L.L., Ronnevi, L-O., Rasmussen, U. and Bergman, B. 2010. Transfer of a cyanobacterial neurotoxin within a temperate aquatic ecosystem suggests pathways for human exposure. Proc. Natl. Acad. Sci. (USA)
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Sara Jonasson, Botaniska Institutionen, Stockholms universitet; tfn: 08-161207, e-post Sara.Jonasson@botan.su.se
Birgitta Bergman, Botaniska Institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-163751, e-post Birgitta.Bergman@botan.su.se
Lars-Olof Ronnevi, docent vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, och verksamhetschef vid neurologiska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, tfn 08-51774762, 073-9661868, e-post lars-olof.ronnevi@karolinska.se
Precis som människor har fiskar hormoner. Och precis som hos människan reglerar dessa hormoner beteende och sexuell mognad. Hormonnivåerna hos laxfiskar varierar med säsong, höga nivåer under höstens lek och lägre nivåer på sommaren under vandringen till havet. Hos laxfiskar är luktsinnet det främsta verktyget för distanskommunikation. Luktsinnet påverkar hormonproduktionen och det efterföljande beteendet.
Det är viktigt att förstå vilken effekt föroreningar har för hormonproduktionen och hur det kan förändra beteendet. Det är också viktigt att förstå orsaken till minskningen av hormoner som påverkar det endokrina systemet direkt eller via luktsinnet. Om en lägre nivå av hormoner produceras är det möjligt att också lekaktiviteten minskar och att reproduktionstakten går ner.
Under den här studien undersöktes effekterna av tre ledande bekämpningsmedel (insektsgiftet cypermethrin, ett kopparhaltigt bekämpningsmedel mot svampangrepp samt växtgiftet glyphosate) på hormonnivåer och sexuellt beteende hos öring och lax (endast glyphosate).
Experimenten utfördes på unga laxhanar som exponerades för ett bekämpningsmedel i taget. De exponderade unglaxarna blev sedan antingen preparerade med feromoner från en hona som släpptes ut i vattnet eller också placerades de i ett 35 000 liters akvarium för beteendeanalys. Akvariet hade förberetts med två honor med ägglossning och fyra fullvuxna hanar.
Både cypermethrin och koppar verkade orsaka en minskning av hormoner och lekaktivitet genom att hämma luktsinnet. Glyphosate verkade sänka hormonnivåerna genom att verka direkt på det endokrina systemet. Alla testade nivåer av bekämpningsmedel motsvarar koncentrationer funna i naturliga vattendrag vilket gör dessa resultat miljömässigt intressanta och antyder att mänsklig aktivitet direkt minskar beståndet av laxfisk.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Alia Jaensson, tel: 0730-89 52 44
Varje höst genomför myrspoven sin åtta dygn långa flyttning från Alaska till Nya Zeeland. Fågeln flyger nonstop, utan en enda rast för att vila eller äta. Och när det sedan blir vår flyger myrspoven åter de 1100 milen tillbaka till Alaska. Ekologiprofessorn Anders Hedenström från Lunds universitet har vänt och vridit på orsakerna till att denna fågelart kan flyga så långt utan mellanlandning. Sträckan är dubbelt så lång som andra hittills kända nonstopdistanser för långflyttande fåglar.
Hedenström påpekar att myrspoven är vida överlägsen alla flygmaskiner som byggts av människan vad gäller konsten att flyga länge utan paus. Rekordet i långdistansflygning för flygmaskin hålls av QiniteQs Zephyr, en obemannad solcellsdriven farkost. Den kan hålla sig uppe i luften i 82 timmar, alltså ungefär tre och ett halvt dygn, att jämföras med myrspovens flygning på åtta dygn.
Men vad är det då som gör att myrspoven klarar av att flyga 1100 mil utan en enda rast? Hur kan dessa fåglar klara sig utan sömn och mat i hela åtta dygn? En förklaring är att de har en ovanligt låg bränsleförbrukning jämfört med andra fågelarter. Anders Hedenström har räknat ut att myrspoven förbrukar 0,41 procent av sin kroppsvikt varje timme under långflygningen.
– Denna siffra är extremt låg jämfört med andra flyttfåglar, säger han.
Men även andra faktorer spelar in. Det gäller att ha rätt proportioner på kroppsvikt och storlek för att kunna bära tillräckligt med bränsle som räcker för hela flygningen. Bränslet består huvudsakligen av kroppsfett, i viss mån även av protein. Det gäller också att ha en strömlinjeformad kropp så att luftmotståndet minimeras. Ytterligare en framgångsfaktor är flyghastigheten. Myrspoven är en snabb flygare, vilket gör att den kan tillryggalägga långa sträckor inom rimlig tid.
Som jämförelse kan nämnas en helt annan långflyttande djurgrupp, ålarna. Dessa djur simmar den långa sträckan på 550 mil mellan Europa och Sargassohavet och lyckas göra detta med en betydligt lägre bränsleförbrukning än myrspoven. Men de håller så låg fart att de aldrig hade kunnat röra sig över jordklotet så ofta som myrspoven gör. Att genomföra myrspovens resa på 1100 mil skulle ha tagit ålarna 345 dygn, konstaterar Anders Hedenström.
Fortfarande fattas pusselbitar som kan förklara myrspovens rekordlånga nonstopflygningar. Kan fågelns framgång bero på en särskilt god förmåga att navigera med hjälp av inre kompasser som utnyttjar exempelvis jordens magnetfält? Anders Hedenström konstaterar att det kvarstår en rad spännande frågor kring myrspovens förmåga att inte flyga vilse där uppe i luftrummet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Anders Hedenström, professor i teoretisk ekologi
Biologiska institutionen, Lunds universitet
Tel: 046 – 222 41 42 eller 070 – 689 14 76. Mail: Anders.Hedenstrom@teorekol.lu.se
Miljontals människor i Indien, liksom i många andra utvecklingsländer nära ekvatorn, är beroende av havet som källa för inkomst och föda. Exporten av odlade jätteräkor och andra akvatiska organismer är en viktig del av Indiens ekonomi; musslor och ostron är ofta den huvudsakliga proteinkällan för många fattiga människor.
Men det marina vattenbruket i Indien har stora problem. När sjukdomsalstrande bakterier, virus och giftiga alger angriper de odlade räkorna matas de med antibiotika, vilket ger upphov till resistens. Det är också vanligt att vattnet i odlingsdammarna behandlas med miljöfarliga kemikalier.
Den globala uppvärmningen förutspås göra skadliga algblomningarna både fler och större, eftersom ökad temperatur leder till ökad nederbörd och större avrinning av närsalter till havsmiljön. Ett särskilt utsatt område är indiska sydvästkusten, där ett forskningsprojekt från Göteborgs universitet nu med stöd från Formas ska följa den klimatförändringens effekter på algblomningarna.
Bakgrunden är att indiska myndigheter satsar stort på att utveckla mussel- och ostronodlingen, med förhoppningen att både kunna öka exportinkomsterna och få fram en miljövänlig, proteinrik föda för den stora befolkningen. Ska satsningen fungera krävs en systematisk övervakning som kan förutspå när och var algblomningar uppstår.
Med hjälp av egna undersökningar och övervakningsmaterial från indiska kollegor ska Anna Godhe och hennes kollegor vid Institutionen för marin ekologi studera hur växtplanktonsamhället förändrats under de senaste 50 åren – en period då ytvattentemperaturen i Indiska Oceanen samtidigt stigit med 1,5 grad.
–Vi vill ta reda på vilka arter som förväntas orsaka framtida blomningar, för att på så sätt se hur övervakningen kan effektiviseras. Vi kommer också att ta fram modeller på hur klimatförändringen påverkar tropikernas ekosystem, vilket tidigare gjorts i väldigt liten utsträckning, säger Anna Godhe.
–Jag tycker att vår forskning är viktig, inte minst eftersom Indiens kraftiga tillväxt lett till att biståndet monterats ned, samtidigt som vi insett att miljöproblem inte följer nationella gränser och oroar oss för att alla indier ska skaffa bil och kylskåp . Vad man glömmer är att Indien kämpar emot enorma infrastrukturproblem, där mer än 700 miljoner människor lever på mindre än 1USD per dag.
Kontaktinformation
Kontakt
Anna Godhe, Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet
031-786 2709
anna.godhe@marecol.gu.se
Fakta:
Ungefär 100 marina arter producerar gifter i någon form. Gifterna ackumuleras i filtrerande organismer, till exempel musslor, vilket orsakar sjukdomar och i värsta fall dödsfall hos människor som äter dem. Andra gifter orsakar skador på fisk som hålls i fångenskap, exempelvis kassodlad fisk.
En avhandling vid Göteborgs universitet visar hur insatser runt skolmåltiden ihop med undervisning med fokus på fisk ger resultat. I studien undersöks vad skolmåltid samt hem- och konsumentkunskapsundervisning kan ha för effekt på elevers fiskkonsumtion. Personalen vid berörda skolor fick utbildning i fisktillagning, där särskild satsning gjordes på tillbehör, alternativ fiskrätt och på presentation och marknadsföring av fisken. Eleverna fick även vara med och påverka vilken fiskrätt som skulle serveras.
Dessutom utökades elevernas undervisning om fiskens näringsmässiga betydelse och eleverna fick i högre grad laga och bekanta sig med fisk.
Resultatet blev en statistiskt säkerställd ökning av elevers fiskkonsumtion i skolan.
Men skolan är inte ensam i sin påverkan av barns matvanor.
Livsmedelsreklam påverkar vilken mat och dryck som barn föredrar och konsumerar. Hillevi Prell har undersökt förekomst och innehåll av livsmedelsreklam på TV. Närmare 200 timmars sändning från de mest populära kommersiella kanalerna bland barn i åldrarna tre till tolv år har analyserats (TV3, TV4 samt Kanal 5).
I Sverige visar sig just livsmedelsreklam vara den största produktgruppen med 18 procent av reklamen.
– En analys av livsmedelsreklamen visar att livsmedelsreklamen, under de timmar barn tittar mest, domineras av produktgrupperna snabbmat, alkohol, choklad, godis och söta drycker, säger Hillevi Prell.
Hälsosaspekter användes i stor utsträckning vid marknadsföring av till exempel hamburgermåltider, chips och feta mejeripriodukter. I 71 % av de analyserade reklamavsnitten anspelades det på antingen fysisk, psykisk eller social hälsa och tre olika sammanhang urskiljdes: ett där mat beskrivs som behandling eller skydd mot sjukdom, ett där mat beskrivs som att känslomässigt må bra samt ett där mat beskrivs som att bry sig om.
Hillevi Prell tycker att den intensiva livsmedelsreklamen bör uppmärksammas:
– Den understryker hur viktigt och angeläget det är att ämnet lyfts in och problematiseras i skolundervisningen.
Kontaktinformation
Hillevi Prell lägger fram sin avhandling ”Promoting dietary change. Intervening in school and recognizing health messages in commercials” vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet.
Tid: fredag 7 maj kl 9.15, Plats Margareta Huitfeldts Auditorium, Pedagogen hus C, Läroverksgatan 5, Göteborg
För mer information kontakta Hillevi Prell: hillevi.prell@ped.gu.se, tel: 031-7864212, 0734-259329
