Resultaten, som öppnar för exempelvis lysande tapeter helt i plast, publiceras i den vetenskapliga tidskriften ACS Nano.
Ultratunna och strömsnåla organiska lysdioder, så kallade OLEDs, har nyligen introducerats kommersiellt i mobiltelefoner, kameror och små tv-apparater. En OLED består av ett ljusalstrande lager av plast placerat mellan två elektroder, av vilka den ena måste vara genomskinlig. Dagens OLEDs har två uppenbara nackdelar – de är relativt dyra att tillverka och den genomskinliga elektroden består av metallegeringen indium-tennoxid. Det senare är ett problem då indium både är sällsynt och dyrbart och dessutom komplicerad att återvinna . Nu presenterar forskarna vid Umeå och Linköpings universitet tillsammans med amerikanska kolleger ett alternativ till OLEDs, en organisk ljus-emitterande elektrokemisk cell (LEC). Den är billig att tillverka och den genomskinliga elektroden är tillverkad av kolmaterialet grafen.
— Det här är ett viktigt steg i utvecklingen av organiska belysningskomponenter, både från ett tekniskt och ett miljömässigt perspektiv. Organiska elektronikkomponenter lovar att bli mycket vanligt förekommande i nya spännande applikationer i framtiden, men detta kan skapa stora återvinningsproblem. Genom att använda grafen istället för konventionella metallelektroder kommer framtidens komponenter att bli mycket enklare att återvinna och därmed miljömässigt attraktiva, säger en av forskarna Nathaniel Robinson från Linköpings universitet.
Eftersom alla delar kan framställas från lösning kan LEC också tillverkas på rulle i en tryckpress på ett mycket kostnadseffektivt sätt.
— Detta öppnar dörren för en framtida billig tillverkning av helt plastbaserade belysnings- och displaykomponenter i form av stora flexibla ark. En sådan belysning eller tv-skärm går att rulla ihop eller tapetsera upp på väggar eller tak, säger en annan av forskarna Ludvig Edman från Umeå universitet.
Grafen består av ett enda lager kolatomer och har många eftertraktade egenskaper som elektronikmaterial. Det har hög ledningsförmåga, är nästan helt genomskinligt och kan dessutom framställas i lösning i form av grafenoxid.
Forskare världen över har försökt ersätta indium-tennoxid i över 15 år. Indium är en bristvara och legeringen har en komplicerad livscykel. Råvaran till den helt organiska och metallfria LEC är däremot outsinlig och går att återvinna till 100 procent – till exempel som bränsle.
Studien är publicerad i tidskriften ACS Nano och har titeln “Graphene and mobile ions: the key to all-plastic, solution-processed light-emitting devices”. Författare är av Piotr Matyba, Hisato Yamaguchi, Goki Eda, Manish Chhowalla, Ludvig Edman och Nathaniel D. Robinson.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Ludvig Edman, professor i fysik vid Umeå universitet
Telefon: 090-7865732 (jobb), 070-2321240 (mobil)
E-post: ludvig.edman@physics.umu.se
Nathaniel D. Robinson, docent vid Linköpings universitet
Telefon: 011-363479
E-post: nathaniel.d.robinson@liu.se
Företagare ger själva ofta svaret att självständigheten, förverkligandet av en idé eller bristen på annat arbete är anledningar till att man startar eget, men Karin Darins forskning visar att detta bara är en del av realiteten bakom valet att bli företagare. Vår livsbana, och de sociala strukturer som finns inom de produktionsfält vi träder in i, påverkar vilken sysselsättning vi väljer.
Att våra val är socialt bestämda innebär att det vi bär med oss i form av socialt ursprung, utbildningsbana och arbetslivserfarenheter påverkar huruvida vi blir företagande eller tar en anställning. Det innebär också att en liknande livsbana kan generera helt olika val beroende på de sociala strukturer som finns inom de produktionsfält vi träder in i. I avhandlingen studeras två olika produktionsfält: kulturproduktion och managementkonsultation.
Bland kulturarbetare driver 39 procent företag, och bland managementkonsulter 27 procent. Det finns två skilda grupper av människor som startar företag inom varje fält: de som är mycket etablerade inom sitt yrkesområde, och de som är mindre etablerade. Den stora gruppen företagare finner vi bland de som är mindre etablerade.
Studien visar att professionella framgångar i kulturproduktionsfältet bygger på erfarenheter inom det egna fältet. För kulturarbetaren blir det därför viktigt att verka som kulturarbetare för att bli erkänd som sådan. Många kulturarbetare är dock ofta arbetslösa mellan produktioner samt har ett andra jobb vid sidan om för att klara sitt uppehälle. Det är främst de som har mindre erfarenhet inom fältet, antingen för att de precis börjat verka som kulturarbetare eller för att de ofta är arbetslösa och/eller har en andra sysselsättning i annan bransch, som startar företag.
I Managementkonsultfältet är utbildningskapitalet viktigt. Högutbildade företagsekonomer och ingenjörer når större yrkesframgångar än de som saknar högre utbildning, och då utbildningsbana är starkt relaterat till social bakgrund blir den sociala bakgrunden indirekt viktig för huruvida konsulterna når framgångar inom fältet. Det är främst konsulter som saknar högre utbildning och ett högre socialt ursprung som driver egna konsultfirmor.
Bland de som är mer etablerade och startar företag finner vi inom både fälten personer med mer erfarenhet inom respektive yrkesområde, oavsett vad de har för andra kapital i bagaget. Bland kulturarbetare är detta en grupp som är mycket etablerade som kulturarbetare, till exempel kulturarbetare som turnerar internationellt och som kan ’välja och vraka’ bland kulturprojekt. Bland managementkonsulter är detta en av två etablerade grupper inom branschen, den andra gruppen består av konsulter som utmärks av att ha höga utbildningar inom företagsekonomi och teknik samt kommer från högre sociala ursprung. Dessa konsulter arbetar ofta inom de stora internationella bolagen så som McKinsey & Co., Accenture och Boston Consulting Group.
Avhandlingen ”Social Positions in Self-Employment: A Study of Employment Structures in Artistic Production and Management Consulting” kan beställas från EFI på EFI.publications@hhs.se.
För ytterligare information eller kommentarer, vänligen kontakta: Karin Darin E-post: Karin.Darin@hhs.se Tel: 0733998139 / +33-673187679
Kontaktinformation
Handelshögskolan i Stockholm (the Stockholm School of Economics, SSE) är den mest framstående handelshögskolan i norra Europa. Sedan grundandet 1909 har Handelshögskolan förädlat talanger för ledande befattningar inom näringslivet och den offentliga sektorn. Handelshögskolan har en stark internationell position och erbjuder ett antal utbildningsprogram, som återkommande rankas bland topp tio i Europa. Handelshögskolan samarbetar med multinationella organisationer och ledande lärosäten världen över, vilket skapar en global lärandemiljö och möjligheten för våra studenter att delta i utbytesprogram vid något av de många partneruniversiteten. Handelshögskolan bedriver världsledande forskning inom områden som nationalekonomi, finansiell ekonomi, företagsekonomi och marknadsföring. Handelshögskolan är certifierad av EQUIS (European Quality Improvement System), som garanterar att undervisning såväl som forskning håller högsta internationella klass.
The Stockholm School of Economics . Sveavägen 65 . Box 6501. SE-113 83 Stockholm . Sweden . Phone +46 8 736 90 00 . www.hhs.se
Den stora skillnaden mellan vit råg och vitt vete överraskar forskarna.
– Exakt vad det är som gör att råg ger en stabil blodsockerkurva vet vi ännu inte. Men vi kommer allt närmare en lösning. Det finns nämligen flera olika typer av råg, och alla typer ger inte samma utslag, vilket gör att några kan sållas bort från fortsatta studier. Det rågmjöl som säljs i butik är ofta en blandning av olika sorter, berättar Liza Rosén, doktorand i Industriell näringslära och livsmedelskemi vid Lunds Tekniska Högskola och den som lett studien. Nästa vår lägger hon fram en avhandling i ämnet.
Vill man verkligen optimera hälsofördelarna ska man, enligt Liza Rosén, äta gröt eller bröd gjort på fullkorn, där kornets alla delar finns med.
– Då får man rågens alla fördelar. Kliet innehåller ju många nyttiga fibrer, vitaminer, mineraler och antioxidanter. Det bidrar också till mättnaden och till att sänka blodsockersvar på längre sikt, däremot såg vi alltså inte så fina resultat vad gäller blodsocker och insulin direkt efter måltiden, berättar hon.
I måltidstester såg forskarna också att personer som åt kokta rågkärnor till frukost blev mättare och åt signifikant mindre till lunch, närmare bestämt 16 procent mindre i energiintag, jämfört med när de åt bröd gjort på vitt vetemjöl. De såg också att både bröd och gröt gjort på vit råg och fullkornsråg mättar mer än vitt vetebröd. Allra effektivast var råggrötarna.
– Antagligen är det vattnet i gröten som ökar mättnadskänslan. Men vattnet måste vara blandat i gröten, dricker man samma mängd vatten till rågbröd blir inte resultatet lika bra, tydliggör hon.
Upprinnelsen till Liza Roséns forskning var att försöka nysta fram orsakerna till nyttan med fullkornsprodukter, som har visat sig skydda mot hjärt- och kärlsjukdomar och vissa typer av cancer. Det finns även starka bevis för att fullkorn kan förebygga typ två-diabetes och insulinresistens.
– Eftersom råg visat sig ge lågt insulinsvar, började jag med det. Högt insulinsvar kan bidra till att kroppen blir insulinresistent, det vill säga att den svarar dåligt på insulinet. Insulinresistens kan resultera i högt blodsocker, högt blodtryck och dåliga blodfetter, vilket i sin tur ökar risken för åldersdiabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Eftersom jag har hittat så mycket intressant har jag inte hunnit titta närmare på t ex korn ännu, men kanske i framtiden. Däremot har flera andra forskare inom Lunds universitet studerat korn och dess hälsoeffekter, berättar Liza Rosén.
Någon studie av hur råget påverkar människor på lång sikt har Liza Rosén inte gjort, däremot har hennes kollega Ulrika Andersson gjort en sådan studie på möss. Under ett halvår fick ett antal möss äta fullkornsvete respektive fullkornsråg. Resultaten visar att mössen som åt vete gick upp signifikant mer i vikt jämfört med de rågätande mössen.
– En möjlig förklaring är att vetet ger ett högre insulinsvar än råg, vilket gör att cellerna i kroppen kan lagra mera fett. Det faktum att råg innehåller mera lösliga fibrer än vete spelar också roll, eftersom dessa troligtvis förhindrar upptag av fett och andra näringsämnen i tarmen.
Det finns bara ett fåtal studier på hur fullkorn av olika spannmålstyp påverkar hälsan, så behovet av att titta närmare på denna frågeställning är stort. Ökad kunskap inom detta område skapar en bas för att utveckla en ny generation av skräddarsydda fullkornsprodukter som kan motverka olika typer av vällevnadssjukdomar.
Så här gick testerna till:
Studie 1:
Tolv försökspersoner fick äta frukostar bestående av växelvis vitt vetebröd, gröt gjord på vetemjöl, vit rågbröd, vit råggröt, fullkornsrågbröd, fullkornsrågbröd med mjölksyra, fullkornsråggröt samt vetebröd med rågkli. Forskarna mätte blodsocker, insulin och mättnad under tre timmar därefter. Sedan jämfördes resultaten för de olika produkterna med varandra för varje enskild person (d v s person 1:s svar på fullkornsrågbrödet jämfördes med Person 1:s svar på vetebrödet och Person 2:s svar med Person 2: svar osv).
Eftersom forskarna såg att de produkter som gav låg insulinutsöndring gav bättre mättnad efter tre timmar så designade vi en andra studie där vi ställde oss frågan: Kan rågprodukter som ger lågt insulinsvar ge bättre mättnad och sänka matintaget vid en efterföljande måltid?
Studie 2:
Tio försökspersoner fick äta frukostar bestående av vitt vetebröd, kokta hela rågkärnor (hela kornet), kokta hela vetekärnor, vitt rågbröd, vitt rågbröd bakat med syra (motsvarande surdegsbröd), fullkornsrågbröd samt fullkornsrågbröd bakat med syra. Forskarna mätte blodsocker, insulin och mättnad under 4,5 timmar därefter. Till lunch fick försöksdeltagarna senare äta så mycket köttbullar och pasta de ville, ända tills de blev mätta. Sedan jämfördes resultaten för de olika produkterna med varandra för varje enskild person.
I en nu pågående, tredje studie, håller forskarna på att studera olika sorters råg.
För mer information, kontakta Liza Rosén, doktorand Industriell näringslära telefon 046-222 95 34, Liza.Rosen@appliednutrition.lth.se, Kontaktuppgifter bi-handledare: Elin Östman, forskarassistent, Industriell näringslära och livsmedelskemi, 046-222 83 18,
Elin.Ostman@appliednutrition.lth.se . För musmodellen: Ulrika Andersson, doktorand Molekylär signallering, 046-222 81 28, Ulrika.Andersson@med.lu.se, eller handledare Cecilia Holm, cecilia.holm@med.lu.se, 046-222 85 81. Båda doktoranderna är f n föräldralediga men läser mail regelbundet och svarar i telefon när det är möjligt. För bild på Liza Rosén, maila henne själv eller: kristina.lindgarde@kansli.lth.se
Upprinnelsen till projektet var att se om olika typer av kostfibrer och hälsofrämjande bakterier, så kallade probiotiska bakterier såsom laktobaciller och bifidobakterier, kan hjälpa till att lindra och förebygga risken för Ulcerös kolit och tjocktarmscancer.
– Men ny kunskap om detta område är även intressant för dem som inte tror sig löpa risk för att drabbas av några tarmsjukdomar. På senare år har forskarvärlden nämligen fått upp ögonen för att vår hälsa i hög grad styrs av vad som händer i vår tarm, förklarar Camilla Bränning, doktor i industriell näringslära och Åsa Håkansson, doktorand i livsmedelshygien vid avdelningen för industriell näringslära.
Forskarna testade olika slags dieter av blåbärsskal, rågkli och havrekli med eller utan en blandning av probiotiska bakterier. Resultaten visar att blåbärens skyddande effekt förstärktes om de åts tillsammans med probiotika.
– Probiotikan visade sig ha skyddande effekt på levern, ett organ som ofta påverkas negativt av tarminflammationer, förklarar Åsa Håkansson.
Blåbär innehåller rikligt med polyfenoler som har en antimikrobiell och antioxidativ effekt. Kombinationen blåbär och probiotika minskade inflammationsdrivande bakterier i tarmen medan mängden hälsofrämjande laktobaciller ökade.
Åsa Håkansson och Camilla Bränning noterade även att om blåbären åts tillsammans med probiotikan ökade halten av smörsyra och propionsyra i blodet, två ämnen som bildas när fibrer bryts ner och som sedan tidigare är kända för att vara viktig energi för tarmcellerna. På senare tid har de även kunna visats påverka immunförsvaret positivt. Det verkade helt enkelt som om absorptionen av dessa komponenter underlättades i närvaro av probiotika.
– Det som överraskade oss var att en så stor andel av smörsyran inte bara togs upp av tarmcellerna utan också transporterades vidare till blodet. Tidigare trodde man att tarmcellerna utnyttjade all smörsyra, men så är alltså inte fallet, konstaterar Camilla Bränning, som nyligen la fram en avhandling i ämnet.
– En ytterligare förklaring till blåbärens extremt positiva effekt kan vara att bärens fibrer inte bryts ner i så stor grad i grovtarmen utan bildar en stor bulk i grovtarmen. Det innebär att inflammationsframkallande ämnen inte kommer i kontakt med tarmslemhinnan utan bäddas in i fibrerna istället. Därefter åker dessa ämnen ut med avföringen, förklarar Camilla Bränning.
Forskarna såg även att rågkli bröts ner längre ner i grovtarmen, på samma ställe där Ulcerös kolit och tjocktarmscancer ofta uppkommer, och att rågkliet där gav rikligt med smörsyra och propionsyra. Fibrerna i havrekliet bröts däremot ner tidigare i tarmen. Det mest slående resultatet var dock att blåbären i sig gav så bra effekt jämfört med såväl rågkli som havrekli.
15-20 procent av alla svenskar lider av magsmärtor, diarré eller hård mage, besvär till följd av tarmsjukdomar och mer odefinierbara tarmproblem. Sjukdomen Ulcerös kolit är en av de inflammatoriska tarmsjukdomarna som går under samlingsnamnet IBD, inflammatory bowel diseases. Den kan leda till tarmcancer och drabbar cirka 1000 personer per år.
Camilla Bränning disputerade i januari 2010, läs sammanfattning på engelska här: http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1520883 . Åsa Håkansson lägger fram sin avhandling senare i vår.
För mer information, kontakta Camilla Bränning, forskare Industriell näringslära och livsmedelskemi, 046-2224727, Camilla.Branning@appliednutrition.lth.se, Åsa Håkansson, forskare Livsmedelshygien, 046-2228326, Asa.Hakansson@appliednutrition.lth.se eller Margareta Nyman, professor Industriell näringslära och livsmedelskemi, 046-2224567, 0704-97 46 80, Margareta.Nyman@appliednutrition.lth.se, Siv Ahrné, professor Livsmedelshygien, 046-2228327, 0703-484 516, Siv.Ahrne@appliednutrition.lth.se.
Kärlfysiologen Kristina Andersson har i en av studierna i sin avhandling undersökt om havrekli påverkar åderförfettningen hos möss. Alla mössen i studien fick en fettrik diet, men somliga möss fick dessutom ett tillskott av havrekli. Denna grupp visade sig ha 40 procent lägre halter av kolesterol i blodet och mindre spår av inflammation i blodet och kärlväggen. Havrekli-mössen hade dessutom färre och mindre plack (ansamlingar av fett och döda celler som kan lossna och täppa till blodbanan) i sina kärlväggar.
Ett av lundaforskarens mål var att utveckla en “musmodell”, en typ av försöksdjur som livsmedelsindustrin kan använda för att testa effekten av olika havreprodukter. Därför tyckte hon det var intressant att två olika sorters möss visade sig reagera olika på havrebehandlingen. Den ena sorten svarade på önskat sätt med sänkta nivåer av kolesterol i blodet, medan den andra sorten inte reagerade alls. Ändå var inga av mössen genmanipulerade, och de tillhörde från början samma mus-stam.
– Skillnaden var att de kom från olika uppfödare, som fött upp dessa möss i många år. Därför har mössen troligen utvecklat både olika bakterieflora i tarmen och små genetiska skillnader som kan ha betydelse för om de får sänkt kolesterol när de äter havre, säger Kristina Andersson.
Även människor reagerar olika på att äta havre: somliga får sänkt kolesterolhalt, andra blir mindre påverkade. Om man kan förstå vad det är som orsakar skillnaden mellan de olika grupperna möss, så har man därför också möjlighet att förstå skillnaden mellan olika människor – och kanske designa havreprodukter som är nyttiga även för dem som annars inte påverkas av att äta havre.
Kristina Andersson äter själv havregrynsgröt då och då.
– Havregryn är en fullkornsprodukt som innehåller både fettlösliga vitaminer, proteiner och fibrer. Därför är havre nyttigt på flera sätt, även för den som eventuellt inte får sin kolesterolhalt sänkt av ett havretillskott, säger hon.
Avhandlingen heter “Cholesterol-lowering and anti-atherogenic effects of oats in mice” och lades fram den 18 december och presenterades vid ett seminarium i Lund den 4 februari. En engelsk sammanfattning finns på www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1510169. Kristina Andersson träffas på 046-2224575 eller 073-9513504, e-post ?Kristina_E.Andersson@med.lu.se
Arbetslösa som deltog i jobbnätet fick ett osubventionerat arbete snabbare än jämförbara personer som inte deltog. På ett års sikt förkortades arbetslöshetstiden med tre veckor. Effekten var två månaders förkortad arbetslöshet om subventionerade anställningar, som nystartsjobb och anställningsstöd, dessutom räknas som arbete.
– Eftersom målgruppen har en svag ställning på arbetsmarknaden tycker vi att effekten är relativt stor, säger Martin Lundin som är en av författarna till rapporten.
– Projektet bedrevs i liten skala och det är svårt att säga om resultaten blir desamma om jobbnätet används på bred front, fortsätter Martin Lundin.
Jobbnätet inom jobb- och utvecklingsgarantin
Jobbnätets metod var tänkt att användas inom jobb- och utvecklingsgarantin. Studier från Arbetsförmedlingen och Riksrevisionen tyder dock på att insatserna inom jobb- och utvecklingsgarantin inte varit lika ambitiösa som jobbnätet: förmedlarintensiteten har varit lägre och arbetsgivarkontakterna färre.
Jobbnätet innebar förstärkt förmedling och arbetsgivarkontakter
Jobbnätet gav långtidsarbetslösa som deltog i aktivitetsgarantin mer hjälp att söka arbete. Det fanns också extra resurser för att matcha arbetslösa och arbetsgivare. Arbetsförmedlarna jobbade med små grupper av arbetssökande och lade hälften av sin arbetstid på kontakter med arbetsgivare. Projektet involverade vissa arbetsförmedlingskontor i Stockholms län under 2006–2007. Rapportförfattarna jämför hur det gick för de 764 projektdeltagarna med långtidsarbetslösa inom aktivitetsgarantin från andra kontor i samma län.
Kontaktinformation
Rapport 2010:2 ”Jobbnätet ger jobb: effekter av intensifierade arbetsförmedlingsinsatser för att bryta långtidsarbetslöshet” är skriven av Linus Liljeberg och Martin Lundin. För mer information kontakta Linus (tel: 018–471 70 97, e-post: linus.liljeberg@ifau.uu.se) eller Martin (tel: 018–471 60 59, e-post: martin.lundin@ifau.uu.se).
Resultaten, som presenteras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Journal of Applied Physiology, kan få betydelse när det gäller de rekommendationer som ges inom hälso- och sjukvården för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och fetma.
— En möjlig framtid är att individanpassa ordinationen av fysisk aktivitet för optimala hälsoeffekter. För vissa kanske det passar bättre att styrketräna medan andra kan tillgodogöra sig uthållighetsträning, säger docent Carl Johan Sundberg vid Karolinska Institutet, som ansvarat för en av de tre delstudier som ingår i den nu publicerade artikeln.
Utgångspunkten för forskarnas arbete är den sedan tidigare välkända kopplingen mellan god hälsa och förmågan att ta upp och använda syre i samband med maximal fysisk ansträngning, alltså det som i dagligt tal kallas kondition. Ju mer blod hjärtat orkar pumpa runt, desto mer syre når ut till musklerna och desto lägre är risken för sjukdom och förtida död. Det är bland annat därför som hälsoexperterna rekommenderar raska promenader, löpning, simning, cykling och liknande fysiska aktiviteter. Ett problem har dock varit att alla inte tycks ha samma förmåga att tillgodogöra sig timmarna i joggingspåret eller simbassängen. Detta ville forskarna titta närmare på.
Forskarna jämförde resultaten från tre träningsstudier, två utförda i Europa och en amerikansk. De totalt 514 deltagarna i dessa studier genomgick olika övervakade program för uthållighetsträning på cykel under 6 till 20 veckor för att förbättra sin kondition. Den genomsnittliga förbättringen i alla grupper var cirka 15 procent. Men samtidigt visade det sig att var femte deltagare bara ökade sin maximala syreupptagningsförmåga med fem procent eller mindre. Dessa personer uppvisade sålunda en obenägenhet att svara på en viss form av uthållighetsträning.
Forskarna tog muskelprover både före och efter träningsperioden. Genom en avancerad analysmetod kunde forskarna påvisa att det fanns ett starkt samband mellan aktiviteten hos ett trettiotal gener och benägenheten hos en person att svara på konditionsträning. Dessutom visade sig 11 genvarianter (SNP) sammanfalla med förmågan att tillgodogöra sig konditionsträning eller ej.
– Vi kan nu ta ett biologiskt prov och tala om huruvida en person är benägen att öka sin maximala syreupptagningsförmåga genom konditionsträning. Den möjligheten skulle kunna hjälpa läkare att förebygga och behandla exempelvis hjärt- kärlsjukdomar genom en mer individuellt anpassad rådgivning baserad på genetisk kunskap om den enskilda patienten, säger professor James Timmons vid Royal Veterinary College i London som ledde studien tillsammans med professor Claude Bouchard, Pennington Biomedical Research Center i Louisiana.
I forskningssamarbetet har tiotalet universitet och forskningsinstitut från USA, Storbritannien, Danmark, Kanada och Sverige deltagit, däribland forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.
Publikation: “Using molecular classification to predict gains in maximal aerobic capacity following endurance exercise training in humans”, James A. Timmons, Steen Knudsen, Tuomo Rankinen, Lauren G Koch, Mark Sarzynski,Thomas Jensen, Pernille Keller, Camilla Scheele, Niels BJ Vollaard, Søren Nielsen, Thorbjörn Åkerström, Ormond A MacDougald, Eva Jansson, Mark A Tarnopolsky, Luc J.C. van Loon, Paul L Greenhaff, Bente K Pedersen, Carl Johan Sundberg, Claes Wahlestedt, Steven L Britton & Claude Bouchard, Journal of Applied Physiology, online 4 feb 2010.
Bilden: Carl Johan Sundberg, foto av Ulf Sirborn.
För ytterligare frågor, kontakta:
Docent Carl Johan Sundberg
Institutionen för fysiologi och farmakologi
Tel: +46(0)852486886
Mob: +46 (0)705176886
E-post: carl.j.sundberg@ki.se
Katarina Sternudd, pressekreterare
Tel: +46 (0)8-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
– Om man inte röjde före slutavverkningen sjönk skördarens produktivitet med 5 procent med 1000 kvarstående underväxtsstammar per hektar och 8 procent med 3000 stammar. Det berodde på att kranarbetet tog längre tid och på att mer tid lades på att röja bort träd som hindrade sikten och försvårade manövreringen, säger Lars Eliasson, Skogforsk.
Grotskotarens produktivitet blev också lägre med mycket underväxt.
– Lastningen tog längre tid eftersom föraren måste undvika att få med sig sten och jord från kvarlämnade småträd under grothögarna, säger han.
Röjning av småträd före slutavverkning ökar alltså produktiviteten vid avverkning och skotning. Men vinsten täcker inte röjningskostnaden.
– Men förröjning ger plusposter som inte syns i kalkylen, bland annat renare skogsbränsle och mindre slitage på flishuggen. Markberedning och plantering underlättas också, säger Lars Eliasson.
Läs mer i Resultat nr 17, 2009 som finns att beställa på www.skogforsk.se/butiken
På Ukonf10 som Skogforsk arrangerar i Umeå (10-11 feb), Sundsvall (17-18 feb), Jönköping (24-25 feb) och Västerås (3-4 mars) pratar Lars Eliasson om hur man skapar bättre lönsamhet för grot. Missa inte det.
Läs mer på www.skogforsk.se/ukonf10
Kontaktinformation
Kontakt
Lars Eliasson, Skogforsk. Tel: 018-18 85 25, 070-281 33 32
Anna Franck, pressansvarig. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88
Depression är idag en vanlig orsak till ohälsa. Enligt Folkhälsoinstitutets beräkningar kommer en tredjedel av Sveriges befolkning någon gång under sitt liv att bli deprimerade. Samtidigt har sjukdomen ett könsmönster: den diagnostiseras dubbelt så ofta hos kvinnor som hos män, medan dubbelt så många män som kvinnor tar sitt liv. Det är könsskillnader som uppstår i tonåren.
Avhandlingen baseras på intervjuer med deprimerade patienter på hälsocentral och ungdomsmottagning, på porträttintervjuer i dagstidningar och på analys av medicinskt vetenskapliga artiklar. De intervjuade berättade om höga krav och förväntningar på sig själva. Att vara ”kravmärkt” var en gemensam och central upplevelse för både kvinnor och män vid depression. Men uttrycken varierade beroende på både genus och på klass. Männen talade mer om fysisk smärta, kvinnorna hade lättare att ge ord åt skam och skuld. Berättelserna om depressionens orsaker var också genuskodade. Många män såg sig plötsligt ”träffade” av yttre omständigheter. Kvinnor beskrev oftare depressionen som kommande inifrån och hade en tendens att anklaga sin egen person. I ungdomarnas berättelser var strävan efter att ”vara normal” mest påfallande. Tjejerna och killarna drömde om en ”vanlig familj” och beskrev normativa förväntningar. Samtidigt överträdde framför allt de unga männen genusnormerna genom att tala öppet om sin känslomässiga smärta.
Mediebilden av depression både upprätthöll och utmanade traditionella könsschabloner. Män framställdes även som sårbara och förvirrade, vilket kan tänkas påverka andra män att ”våga” visa svaghet och kommunicera sjukdomsupplevelser. Det fanns ett glapp mellan lekmannaberättelserna (patientintervjuerna och mediaporträtten) och den medicinskt vetenskapliga synen på depression. I sina förklaringar till könsskillnaderna fokuserade de medicinska artiklarna huvudsakligen på hormoner och andra biologiska orsaker.
Patientperspektivet berikar förståelsen av könsskillnader i depression. Att lägga märke till genuskodade sjukdomsberättelser kan vara viktigt i vården: att lyfta kvinnorna genom att avbörda skuld och skam och framhäva deras styrka liksom att uppmuntra männen att öppna sig och våga tala om det personliga. En övergripande modell för hur biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer samverkar i utvecklingen av depression saknas fortfarande. Avhandlingen belyser vikten av att se vår sociala samverkan med biologin, hur vår syn på kvinnligt och manligt påverkar biologiska skeenden genom tolkningar och uppfattningar.
Fredag 12 februari försvarar Ulla Danielsson, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, allmänmedicin, sin avhandling ”Träffad av blixten eller långsam kvävning – genuskodade uttryck för depression i en primärvårdskontext”.
Disputationen äger rum kl 09.00 i sal Betula, by. 6M, NUS.
Fakultetsopponent är professor emeritus Bengt Mattsson, Göteborgs universitet.
Ulla Danielsson är distriktsläkare, psykiater och doktorand vid enheten för allmänmedicin, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin. Hon kan nås på
tel 090 – 785 35 53
mobil 070 – 369 38 85
e-post ulla.danielsson@fammed.umu.se
Susanne Åkesson, professor i zooekologi vid Lunds universitet, har tillsammans med ett antal internationella forskarkollegor undersökt bromsarnas attacker på hästar. Dessa blodsugande insekter, även kallade hästflugor, kan ställa till stora problem för både hästar och annan boskap eftersom de sprider parasiter och sjukdomar i samband med att de suger blod från värddjuret. Dessutom kan deras ettriga attacker hindra djuren från att beta ordentligt, vilket kan medföra viktnedgång och även minskad mjölkproduktion hos kor.
Forskarvärlden har nyligen upptäckt att bromsar kan se polariserat ljus, så kallat planpolariserat ljus. Susanne Åkesson förklarar att bromsarnas förmåga att se polariserat ljus kommer från att de lever i vattenrika miljöer och att de är beroende av vatten i flera olika sammanhang, exempelvis vid äggläggningen. Polariserat ljus från vattenytor vägleder då bromshonorna till lämpliga, vattenrika ställen att lägga sina ägg. Polariserat ljus som reflekteras från vattenytor är också bra att följa om man som liten broms vill hitta djur att suga blod av, eftersom djur söker sig till vattenhål när de behöver dricka.
Nu har Susanne Åkesson och hennes kollegor visat att förmågan att se polariserat ljus även påverkar bromsarnas beteende när de befinner sig i en hage med hästar. Forskarna har räknat ut att en mörk hästpäls reflekterar polariserat ljus, till skillnad från en vit eller mycket ljus päls. Detta lockar fler bromsar till de mörka djuren.
– Våra forskningsresultat visar att bromsarna i större utsträckning attackerar svarta och bruna hästar jämfört med vita, säger Susanne Åkesson som även menar att samma faktum gäller för kor och andra betande djur.
För att bryta den kraftiga och attraherande signalen måste betesdjuren antingen röra sig till skuggiga områden eller förses med hästtäcken som inte reflekterar polariserat ljus. Om man själv vill undvika att bli attackerad av bromsar ska man klä sig i ljusa kläder.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Susanne Åkesson, tel nr 046-222 37 05 eller 0702-45 04 23, Susanne.Akesson@zooekol.lu.se
Forskargruppen har analyserat blodprover från 86 individer som donerat prov till Medicinska biobanken innan de insjuknade i ledgånsreumatism. 69 av dessa hade lämnat prov vid tidpunkten för insjuknandet. Dessutom analyserades blodprover från 256 populationsbaserade matchade kontroller från Medicinska biobanken. Koncentrationera av 30 olika cytokiner och cytokin-relaterade faktorer i plasma mättes med ett s k multiplex-system.
Resultaten visar att individer som senare utvecklade ledgångsreumatism har signifikant förhöjda nivåer av flertalet cytokiner och att dessa cytokinmönster kan särskilja dem från kontrollindividerna. Det fanns ett samband med flera olika delar av immunförsvaret och även till specifika auto-antikroppar, sk anti-cykliska citrullinerade peptidantikroppar. Resultaten tyder på att fler år innan personerna uppvisar symptom på ledgångsreumatism är immunsystemet aktiverat och att utvecklingen mot ledgångsreumatism har startat.
– Våra fynd visar på en möjlighet att bättre kunna förutsäga utvecklingen av ledgångsreumatism och kanske även en möjlighet att förhindra sjukdomsutvecklingen, säger Solbritt Rantapää-Dahlqvist.
Ledgånsreumatism är en kronisk autoimmun sjukdom som karaktäriseras av ledinflammation som slutligen leder till nedbrytning av brosk och ben. Sjukdomen är svår att diagnostisera tidigt eftersom symptomen ofta kan vara diffusa i början. Men studier har visat att det är viktigt med en tidig diagnos och behandling för att förhindra allvarliga ledskador.
Referens:
Kokkonen H., Söderström I., Rocklöv J., Hallamans G., Lejon K., and Rantapää-Dahlqvist S: Up-regulation of Cytokines and Chemokines Predates the Onset of Rheumatoid Arthritis. Arthritis Rheum. 2010 Jan 7;62(2):383-391
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna Solbritt Rantapää-Dahlqvist, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.
Tel. 090-785 17 29
E-post: solbritt.rantapaa.dahlqvist@medicin.umu.se
– Givetvis är diagnoser viktiga men oberoende av diagnos är barn med svårigheter som dessa i behov av särskilt stöd, säger Anne Lillvist.
Förskolepersonalen har mycket kunskap om barnen och träffar dem i en miljö där det ställs höga krav på att barnen ska kunna samspela och umgås både med vuxna och med många barn.
– Personalen ser vilka barn som har svårt att klara vardagen i förskolan. Därför är det viktigt att fråga förskolepersonalen hur de ser på saker och ting, säger Anne Lillvist.
Förskolepersonalen gör bedömningar utifrån samspel, popularitet och kommunikation men också självförtroende, empati och engagemang. De väger in om barnet är självgående och kan lösa problem på egen hand.
– Om barn har något diagnosticerat funktionshinder är det självklart viktigt att ta hänsyn till det, men även barn som har samma diagnos kan vara väldigt olika och behöva olika typer av stöd.
Anne Lillvist påpekar att det är viktigt att komma ihåg att vara i behov av särskilt stöd inte är ett statiskt tillstånd. Många barn behöver lite extra stöd under en tillfällig period. Mängden och typ av stöd varierar från barn till barn.
Till viss del behöver alla barn stöd och hjälp att utveckla social kompetens.
– Det behövs mer fokus på socioemotionellt lärande och färdigheter för alla barn i förskolan som kompletteras med individuella insatser för enskilda barn. Förskolor arbetar redan med detta, men personalen behöver få mer stöd i sitt arbete med barnen. Trygga relationer kräver stabilitet, och det är svårt att uppnå om det är hög personalomsättning och mycket förändringar på förskolorna.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Anne Lillvist 0739349343 och anne.lillvist@mdh.se
I avhandlingen undersöker Clas Olander, vid institutionen för pedagogik och didaktik, hur grundskoleelever och gymnasister tillägnar sig naturvetenskapligt språkbruk om livets evolution. Elevers skrivna svar på diagnostiska frågor analyseras, men huvudintresset är elevers samtal i gruppdiskussioner.
I samtalen utvecklar eleverna ett hybridspråk, ett interlanguage, som ökar möjligheten att koppla samman vardagliga erfarenheter med vetenskapliga beskrivningar av naturvetenskapliga fenomen.
Synonymer och metaforer
I gruppdiskussionerna använder eleverna sällan de termer som undervisningen avsåg att den vetenskapliga berättelsen skulle byggas kring. Istället använder de sig av synonymer, metaforer och avgränsningar. Resultatet visar att eleverna i studien har tillägnat sig en högre grad av förståelse för biologisk evolution, jämfört med kontrollgrupperna. Språkbruket har gett dem en ökad förmåga att kommunicera den egna förståelsen av naturvetenskap.
Vardagsspråk en tillgång
— Vardagsspråket är en verklig tillgång och elevernas förmåga att uttrycka sin vetenskapliga förståelse med ett interlanguage ökar möjligheten att diskutera ämnet utanför klassrummet. Genom att ha tillägnat sig ett språkbruk som möjliggör samtal i vardagen kan lärandeprocessen fortsätta. Med enbart ett vetenskapligt språkbruk riskerar kommunikationen att avstanna, säger Clas Olander.
Kontaktinformation
Clas Olander lägger fram sin avhandling ”Towards an interlanguage of biological evolution: Exploring students’ talk and writing as an arena for sense-making” vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet.
Tid: fredag 5 februari kl 13.15, Plats: Margareta Huitfeldts Auditorium, Pedagogen hus C, Läroverksgatan 5, Göteborg
För mer information kontakta Clas Olander: clas.olander@ped.gu.se, tel: 031-7862063,
Djuren som lever i Östersjöns djupa bottnar, musslor och små kräftdjur, livnär sig främst av nedsjunkande organiskt material från algblomningar. Genom att äta av algrester i sedimentet och samtidigt själva vara bytesdjur för fisk, till exempel torsk och strömming, utgör de en länk mellan sedimenterat organisk material och fiskproduktion.
Djursamhället på botten förändras till följd av övergödningen genom att känsliga arter försvinner från områden med syrefattiga bottnar, medan tåliga arter ökar i antal. En minskning av antalet arter innebär att utnyttjandet av blomningsmaterialet blir mindre effektivt eftersom vi har sett att de olika arterna kompletterar varandra beträffande födostrategier. Det innebär att artrika bottnar kan föra vidare mer näring från alger eller cyanobakterier upp i näringskedjan än artfattiga bottnar.
På senare år har många nya arter etablerat sig i Östersjön, bland annat en havsborstmask och frågan huruvida detta tillskott påverkar upptag och nedbrytning av alger har gett oväntade resultat.
— Jag har inte sett några tendenser till att den främmande masken konkurrerar med de inhemska arterna om algblomningsmaterial, snarare verkar den bidra till ett ökat resursutnyttjande vilket är positivt för djurens tillväxt, säger Agnes Karlson.
Avhandlingens titel
Benthic use of phytoplankton blooms: uptake, burial and biodiversity effects in a species-poor system.
För ytterligare information
Agnes Karlson, Systemekologiska institutionen, agnes@ecology.su.se, 073-638 6720.
För bild
press@su.se eller 08-16 40 90.
— Feromonerna kan bli ett miljövänligt, skarpt verktyg i kampen mot skadeinsekter i granfröplantager, säger Olle Rosenberg, Skogforsk.
De allvarligaste skadegörarna är fjärilsarterna grankottmott och grankottvecklare samt grankottflugan.
— I tolv plantager som följts i 18 år var över 40 procent av grankottarna angripna av en eller flera av dessa tre arter. Och även om fröna inte alltid förstörs så fördyras och försvåras klängningen av kottarna och efterbehandlingen av frö på grund av kåda och exkrementer, säger han.
I dag finns ett biologiskt bekämpningsmedel som är godkänt att använda i fröplantager, Turex 50 WP. I Skogforsks studier minskar det angreppen av grankottmott med 60 procent. Men det har ingen effekt på grankottvecklaren.
— Vi har under 2005-2008 testat ett stort antal andra bekämpningsmedel, men inte lyckats reducera skadorna av grankottvecklaren. Därför behövs nya verktyg. Feromonerna kan mycket väl bli ett sådant, säger Olle Rosenberg.
Fakta
* Ett syntetiskt feromon för grankottmott har utvecklats av Lunds universitet, Skogforsk, INRA (Frankrike) och University of California (USA).
* Lunds universitet och Skogforsk har tagit fram ett syntetiskt feromon som lockar grankottvecklare.
* I båda fallen rör det sig om sexferomoner som honorna sänder ut för att locka till sig hanar.
Läs mer i Resultat nr 19, 2009 som finns att beställa på www.skogforsk.se/butiken.
Kontaktinformation
Kontakt
Olle Rosenberg, Skogforsk. Tel: 018-18 85 46, 070-620 70 36
Anna Franck, pressansvarig. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88
Det här är första gången man har undersökt hur arbetsgivare ser på nyutexaminerade med juristexamen, eller juris kandidater som de hette fram till den 1 juli 2007.
— Vi ville dels få en bild av vad arbetsgivarna tycker om dem som examineras ut från våra utbildningar, dels höra om arbetsgivarna hade några synpunkter på sådant vi kan förbättra, berättar Hans Eklund, studierektor vid juridiska institutionen vid Uppsala universitet och den som koordinerat undersökningen.
Drygt 500 personalansvariga på företag, myndigheter och organisationer deltog i enkäten, som genomfördes av företaget Exquiro. Av de arbetsgivare som inom de fem senaste åren har anställt nyutexaminerade jurister bedömer 82 procent att de nyutexaminerade har helt eller i stort sett tillräckliga juridiska faktakunskaper för att klara sitt arbete. De flesta bedömer också att de nyutexaminerade har helt eller i stort sett tillräckliga kunskaper i juridisk argumentation (72 procent), självständigt arbete (68 procent) och skriftlig framställning (65 procent). Något färre arbetsgivare är nöjda med kunskaperna när det gäller samarbete med andra (58 procent) och muntlig framställning (53 procent). Privata arbetsgivare ger generellt något lägre betyg än statliga, kommunala och ideella arbetsgivare.
Den nyttigaste delen av utbildningen är de juridiska faktakunskaperna, som 57 procent av arbetsgivarna ser som mycket viktiga. Därefter kommer skriftlig framställning, juridisk argumentation och självständigt arbete. Mindre användbara är, enligt arbetsgivarna, kunskaperna i muntlig framställning och samarbete med andra, alltså samma färdigheter som man ansåg att de nyutexaminerade inte har fått tillräcklig träning i.
Den i särklass viktigaste egenskapen vid anställning av nyutexaminerade jurister är enligt arbetsgivarna juridisk utbildning. 64 procent anser att det är den enskilt viktigaste egenskapen, och 72 procent anser att det är en av de tre viktigaste egenskaperna. Social kompetens ses också som en av de tre viktigaste egenskaperna, och nämndes av 67 procent. 42 procent nämner betygen som en av de tre viktigaste aspekterna. När man anställer jurister med några års arbetslivserfarenhet är det utbildningen, erfarenheten och social kompetens som de viktigaste egenskaperna, medan bara 26 procent av arbetsgivarna tycker att betygen är viktiga.
— Det här bekräftar det vi redan visste, nämligen att examen väger tyngst. Betygen är inte det viktigaste ens när man är nyutexaminerad. Senare i yrkeslivet spelar de ännu mindre roll, säger Hans Eklund.
Majoriteten av arbetsgivarna, 68 procent, anser att längden på juristprogrammet är bra som den är, alltså 4,5 år. 26 procent av de tillfrågade hade ingen uppfattning i frågan. Många arbetsgivare efterlyser mer praktik under utbildningen, och många anser att det behövs mer muntlig träning.
— Arbetsgivarna och vi är överens om vad vi behöver förbättra i utbildningen. Exakt hur vi ska gå vidare med de här resultaten kommer vi att diskutera på en konferens i Lund i april, säger Hans Eklund.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Uppsala universitet: Hans Eklund (koordinator för undersökningen), 018-471 25 31 eller 070-713 77 03, e-post: hans.eklund@jur.uu.se
Göteborgs universitet: Jenny Peters, 031-786 15 35, e-post: jenny.peters@law.gu.se
Lunds universitet: Katarina Olsson, 046-222 10 28 eller 070-629 14 59, e-post: Katarina.Olsson@jur.lu.se
Stockholms universitet: Charlotta Malmgren, 08-16 34 31, e-post: charlotta.malmgren@juridicum.su.se.
Umeå universitet: Ulf Israelsson, 090-786 55 75, e-post: ulf.israelsson@jus.umu.se
Örebro universitet: Annica Burman, 019-30 39 60, e-post: annica.burman@oru.se
