Boken ”Den utvärderingstäta politiken” är en fallstudie av den statliga storstadssatsning som pågick 1998-2006 i 24 utsatta bostadsområden i sju kommuner kring Stockholm, Göteborg och Malmö, i syfte att bryta boendesegregationen och skapa tillväxt i områdena. Satsningen bestod av hundratals mindre projekt, och det är utvärderingarna av dessa som forskaren Nils Hertting och professor emeritus Evert Vedung vid Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet har studerat. Utgångspunkten var att ta reda på hur en utvärdering går till – vad förklarar att man gör på ett visst sätt och inte på ett annat?

— Utvärderingar spelar en central roll i politiken, därför är det viktigt att förstå hur de fungerar. På samma sätt som det finns många olika utvärderingskoncept finns det en mängd olika styrningsdoktriner, och vi förväntade oss att det skulle finnas ett samband mellan hur styrningen av projektet och utvärderingen av den ser ut, berättar Nils Hertting.

I boken identifierar och tillämpar forskarna tre idealtypiska styrningsdoktriner – mål- och resultatstyrning, nätverksstyrning och brukarstyrning. Teorin om att de här tre styrningsdoktrinerna skulle ge upphov till skilda upplägg av utvärderingarna visar sig stämma till viss del, även om hypotesen enligt forskarna behöver preciseras ytterligare.

— Storstadssatsningen styrdes av idéer om dialog och samverkan, därför förväntade vi oss att man också i utvärderingsskedet skulle dra in boende och andra intressenter. Men den externa utvärderingen var mycket traditionell och ganska teknokratisk, forskarna dominerade alla faser av processen. Det var oväntat, men samtidigt ser vi en logik i det, säger Nils Hertting.

Att det bör finnas en koppling mellan styrning och utvärdering anser Nils Hertting och Evert Vedung fortfarande.

— Den som får i uppdrag att göra en utvärdering har goda skäl att sätta sig in i vilka idéer som låg bakom insatsen och hur den var tänkt att fungera, säger Nils Hertting.

”Den utvärderingstäta politiken” är utgiven av förlaget Studentlitteratur.

Kontaktinformation
För mer information och recensionsexemplar, kontakta Nils Hertting, 018-471 72 75, 070-330 34 65, e-post: nils.hertting@ibf.uu.se eller Evert Vedung, 018-471 65 11, 070-440 13 15, e-post: evert.vedung@ibf.uu.se

Jonas Aspelin  pekar på att utredningen och troligen också den kommande propositionen om ny lärarutbildning betonar vikten av sociala relationer.  Ett speciellt avsnitt ägnas åt sociala relationer, konflikthantering och pedagogiskt ledarskap i den nya lärarutbildningen. Lärosätena måste alltså rusta studenterna med kunskaper kring att utveckla sociala relationer

– Det är väl just detta som inspirerat mig till att skriva boken. Jag har suttit med i en arbetsgrupp på lärarutbildningen i Malmö som formulerat lärandemål kring relationer och ledarskap.

Så vad handlar boken om?

–  Jag försöker visa att utbildning och i synnerhet undervisning går att beskriva som sociala skeenden eller relationer. Som lärare är man både delaktig i relationer och har pedagogiskt ansvar där man ska svara an på och möta den enskilda eleven.

Första delen i boken handlar om sociala relationer i klassrummet som  analyseras med mikrostudier, enligt Jonas Aspelin Sociala relationer i klassrummet styrs till stor del av ett ramverk, man är i skolan, lärare och elever har olika roller, olika normer  och ordningar sätter gränser m.m. Frågan som Jonas Aspelin tar upp är hur man ska förstå lärarens förhållningssätt i detta, där läraren och självfallet lärarstudenten måste utveckla någon slags relationskompetens.

I del två går Jonas Aspelin steget längre och menar att denna relationskompetens faktiskt inte riktigt räcker för att lyckas med läraruppdraget.  Här använder han sig av filosofen Martin Buber som skiljer på sociala relationer och mellanmänskliga relationer.

– Det finns ögonblick av verkligt essentiella möten där man når varandra såsom man faktiskt är, enligt Buber. Dessa ögonblick kan man inte skapa som lärare. Men som lärare måste man vara genuint intresserade av andra människor, inte bara av deras prestationer.  Först då får man bättre förutsättningar för att mellanmänskliga  möten ska uppstå.  
– Jag menar att lärare och lärarstudenter måste fundera på om de skapar grogrunder för dessa mellanmänskliga möten.  Det handlar om delaktighet, total närvaro i nuet och en slags omedelbarhet där man ser sina elever som unika personer.
– Om och när en lärare träffar rätt, så är mycket vunnet även framöver. Det har etablerats ett kort fulländat möte som läraren och eleven bär med sig i stället för den misstro som många gånger existerar mellan elev och lärare.

Samtidigt menar Jonas Aspelin att det hänt mycket i skolsverige de senaste 15 åren.  Skolledare och lärares sätt att tänka kring utbildning och undervisning och vikten av goda relationer i klassrummet lyfts fram.

– Det handlar inte längre om att som lärare ha en mängd ämneskunskaper och på ett effektivt sätt föra över det på sina elever utan den akademiska processen är bara en del av det myllrande sociala livet i klassrummet. Och just detta myller är grogrunden för bra undervisning men då måste ömsesidiga förtroenden mellan lärare och elev etableras.

Kontaktinformation
Jonas Aspelin
e-post: jonas.aspelin@mah.se
telefon: 040 – 6658260

Efter att kostnaderna för den svenska sjukförsäkringen skjutit i höjden vann bilden av de sjukskrivna som fuskare och inbillningssjuka mark. Sveriges sjukförsäkring pekades ut som ett lättlurat system, krav på hårdare tag hördes, drevet gick mot de sjukskrivna.

Vad som inte kom fram i debatten var att antalet nya sjukskrivna faktiskt inte hade ökat särskilt mycket. Istället var det rehabiliteringsarbetet ute på arbetsplatserna som hade havererat, med allt längre långtidssjukskrivningar som resultat.

Björn Johnson, forskare vid Malmö högskolas Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), visar i sin bok ”Kampen om sjukfrånvaron” (Arkiv förlag) hur debatten definierade om sjukfrånvaron från ett arbetsmiljöproblem till att handla om överutnyttjande och fusk. Ett allt mer polariserat och onyanserat debattklimat ledde politikerna att fatta beslut på bristfälliga och i vissa fall direkt felaktiga grunder.

– Det togs för givet att den höga sjukfrånvaron berodde på fusk och överutnyttjande. Sådant förekommer utan tvekan, men det väldigt lite som pekar på att de problemen verkligen ökade under början av 2000-talet, säger Björn Johnson.

Studien omfattar tiden från 1995 och framåt. De påståenden som var vanligast i medierna och den offentliga debatten jämförs med statistik och resultat från bland annat arbetsmiljöforskning, sociologi, statsvetenskap och nationalekonomi. Många påståenden saknade stöd i statistiken: tvärtemot vad som påstods i debatten minskade till exempel antalet nya sjukskrivna arbetslösa under den här tiden.

– Medierna har inte skött sin granskande uppgift, och politikerna har i sin tur grundat sina beslut på en felaktig och överdriven bild av problemet, säger Björn Johnson.

Boken riktar sig till alla sjukförsäkrade, till politiker, fackligt engagerade, arbetsgivare, sjukskrivna, forskare, studenter, journalister och alla andra som är intresserade av frågor som rör socialförsäkringarna och den svenska välfärdsstatens framtid.

Onsdag den 10 februari arrangerar Malmö högskola ett panelsamtal om sjukfrånvarodebatten.

Medverkar gör Björn Johnson, Dagens Nyheters ledarskribent Hanne Kjöller samt Jan Rydh, tidigare sjukförsörsäkringsutredare. Radiojournalisten Lars Mogensen leder samtalet.

Plats: Orkanenbiblioteket, Nordenskiöldsgatan 10, Malmö; Tid: kl 19.00

Kontaktinformation
För mer information, ring Björn Johnson: 070-438 39 73; bjorn.johnson@mah.se

Det är några slutsatser som dras av Skolverket i den omfattande rapporten ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?”. Bakgrunden till rapporten är att svenska grundskoleelevers kunskapsutveckling har en negativ trend i nationella och internationella studier.

På en alumnträff för lärare den 3 februari utvecklas slutsatserna av en av rapportförfattarna, professor Jan-Eric Gustafsson vid institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.

Rapporten ger en samlad bild av kunskapsläget inför en reformintensiv period av det svenska utbildningssystemet. Kunskapsöversikten innehåller en sammanställning av forskning och utvärdering som belyser olika faktorers betydelse för elevernas resultat i svensk grundskola.

Professor Jan-Eric Gustafsson, står tillsammans med andra Göteborgsforskare bakom flera av rapportens kapitel. Ett behandlar resursers betydelse.

– En av många slutsatser är att klasstorlek och lärartäthet har betydelse för elevers resultat, allra tydligast för elever i de tidiga åren och från hem där eleverna inte får stöd i sitt skolarbete. Men den allra viktigaste resursfaktorn i skolan är lärarnas kompetens, säger han.

Av rapporten framgår vidare att skolorna kompenseras blygsamt för socioekonomiska faktorer. Inte ens i de mest segregerade kommunerna tilldelas alltid skolorna extraresurser. När kommunerna tog över ansvaret för skolan under tidigt 90-tal var just en av idéerna att de med sin kunskap om lokala behov bättre skulle fördela resurserna för att göra skolan mer likvärdig. Så blev inte fallet.

Dessutom har segregeringen ökat under tidsperioden. Det fria skolvalet och boendesegregationen har lett till att elever med likartad bakgrund samlas på samma skola, något som är negativt för kunskapsutvecklingen.

Samma mekanismer som verkar segregerande på skolnivå finns även på gruppnivå i form av differentiering, det vill säga särskiljande lösningar, exempelvis särskilda undervisningsgrupper. Särskiljande lösningar har blivit vanligare för elever i behov av stöd.

På 90-talet infördes nya läroplaner och kursplaner med mycket begränsade anvisningar om innehåll och metoder i undervisningen. Tanken var att ge lärarna mer utrymme att forma undervisning efter elevernas olika förutsättningar och behov. Men istället har individanpassning inneburit mer arbete på egen hand och mindre lärarledd undervisning, något som har påverkat elevernas negativt och inneburit att stödet hemifrån blivit viktigare, enligt Skolverkets rapport.

De internationella undersökningar det gäller är PIRLS, TIMSS och PISA och det är läsförståelse, matematik och naturvetenskap som fokuseras. De svenska eleverna resultat har främst försämrats inom matematik och naturvetenskap, både i jämförelse med andra länder och i faktiska resultat.

– Den allra största förklaringen till sjunkande genomsnittsresultat i matematik och i naturvetenskapliga ämnen är individualiseringen i form av mer arbete på egen hand och mindre lärarledd undervisning, säger Jan-Eric Gustafsson i en kommentar.

Kontaktinformation
Jan-Eric Gustafsson talar onsdag 3 feb kl 18-19 inför verksamma lärare på Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Pedagogen, Västra Hamngatan 25, hus A, källarplan, Sal AK2 136.

Representanter för media är välkomna.
För mer information, kontakta Jan-Eric Gustafsson, 031-7862420, 0705-926600, jan-eric.gustafsson@ped.gu.se

Ett projekt är en tidsbegränsad organisationsform inom ett avgränsat område som har fått en central roll för såväl företagens långsiktiga överlevnad som för deras kortsiktiga effektivitet. För att projektet ska vara framgångsrikt och för företagen ska bli konkurrenskraftiga måste dock kunskapen från projektet överföras innan det avslutats, vilket inte alltid sker. I sin avhandling synliggör Irene Martinsson hur standardiserad kunskap överförs och hon utforskar vilka speciella problem och möjligheter projektorganiserade företag ställs inför när kunskap standardiseras. Avhandlingen bygger på elva intervjubaserade fallstudier från bygg- och IT-sektorn.

– Det är svårt att överföra standardiserad kunskap. Standardisering är en kamp där moderorganisationen brottas med att överföra kunskap till och från projekt. Tidigare forskning och praktiker behöver begrepp som kan beskriva var problem uppstår och hur de bör hanteras, säger Irene Martinsson.

I sin avhandling utvecklar hon ett nytt ramverk som identifierar standardiserad kunskap och analyserar överföringsprocessen. Det nya ramverket är designat för att beskriva såväl lyckad som misslyckad kunskapsöverföring och identifierar även var eventuella problem uppstår. Resultatet visar att standardiserad kunskap är svår att fånga och kontrollera.

– Kärnan i standardiseringen är ett ideal som omfattar kunskap som bundits till projektmedlemmen, teamet, den permanenta organisationen samt den standardiserade produkten. I kärnan pågår en kamp om äganderätten över kunskapen, säger Irene Martinsson.

Det nya ramverket visar att standardiserad kunskapsöverföring är en lång resa där varje del av resan fyller en uppgift i standardiseringen. Ramverket visar också att den långa kunskapsöverföringsresan sällan sker, och att kunskap tenderar att överföras den kortaste vägen, det vill säga via projektmedlemmarna, samt identifierar svårigheterna med att aktivera den permanenta organisationen för att ta tillvara, standardisera och sprida erfarenheter från pågående och avslutade projekt.

– Att överföra standardiserad kunskap mellan projekt innebär att väga regler och rutiner mot lokal anpassning, tillägger Irene Martinsson.

Avhandlingen visar att standardiserad kunskap som överförs är omfattar mer än rutiner såsom tillexempel lokala kontakter, problemlösning inom kundens affärsområde samt anpassning av den standardiserade produkten.

Avhandlingens namn: Standardized Knowledge Transfer. A study of Project-Based Organizations in the Construction and IT Sectors.

Kontaktinformation
Ytterligare information
Irene Martinsson, Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-473 31 45, 076-13 81 956, e-post im@fek.su.se

Matematikerna har lärt datorn att känna igen fotgängare, cyklister och bilar, hur dem kör och med vilken hastighet. Datorn kan även plocka fram position och avstånd mellan olika fordon. Med den här tekniken kan datorn automatiskt sålla fram den information man söker efter, t ex ”nästanolyckor” alltså händelser som är nästan blev en olycka. På så sätt kan man komma fram till vad som brister i trafikmiljön.

En kamera sätts upp på en hög plats, t ex en balkong eller lyktstolpe, där den under några dygn filmar trafikhändelser. Exempelvis har den observerat hur fotgängare och cyklister i Lund beter sig i korsningar respektive rondeller. I augusti-september kommer forskarna använda programmet för att i ett nytt projekt filma hur bilar kör på landsvägar i Skåne och vilka slutsatser man kan dra om lämplig hastighetsgräns utifrån det.

Tekniken går alltså att användas idag och tanken är att fler kan använda den på sikt. Enligt Aliaksei Laureshyn, doktorand i Trafik och väg vid Lunds Tekniska Högskola, är användningspotentialen stor.

– Efter att ha gått igenom 40 forskningsrapporter om trafikbeteenden kan jag konstatera att i 90 procent av dessa kunde man använda videoanalys för datainsamling. Tekniken behövs både när det gäller att föra forskningen kring trafikantbeteende framåt men även för gatukontor och trafikkonsulter som idag gör ”manuella” studier, berättar Aliaksei Laureshyn, som idag,fredag, lägger fram sin avhandling ”Application of automated video analysis to road user behaviour”.

Han tillägger att det är en stor utmaning för systemet att analysera miljöer där trafikanter av olika slag är blandade och rör sig i olika riktningar. Det kan i förstone låta enkelt, men det finns inga andra system som kan göra det. De flesta jobbar bara med bilar och skiljer riktningar på ett väldigt enkelt sätt, menar han.

Aliakseis roll i projektet är att vara en länk mellan bildbehandlarna – som kan mycket om pixlar men inget om trafik – och verkligheten, d v s att formulera mål, applicera systemet, peka ut det som måste förbättras, o s v.

– Det tog lång tid innan vi började prata samma språk, och att vi äntligen kom fram till det är också ett viktigt resultat av projektet, poängterar han.

Den största utmaningen i nuläget är att få datorns analysarbete gå snabbare. Datorer blir mer kraftfulla år efter år, men det är också viktigt att optimera algoritmer som används, vilket kan minska beräkningstiderna flera hundra gånger om.

För mer info, kontakta: Aliaksei Laureshyn, doktorand Trafik och väg, 046-2229131, 073 67 80 851, Aliaksei.Laureshyn@tft.lth.se, Eller handledare, Åse Svensson, 046 222 91 42, 0733146423, Ase.Svensson@tft.lth.se För bilder och filmklipp, prova även att kontakta även kristina.lindgarde@kansli.lth.se