Forskaren Christian Simmons forskning handlar om, att med hjälp av en kombination av mätningar och beräkningar, få fram säkrare uppgifter om buller, något som är värdefullt för ansvariga byggentreprenörer och tillverkare.
Med hjälp av Christian Simmons metod kan man dessutom få underlag för att välja de bästa och billigaste metoderna för att ljudisolera flerfamiljshus.
– Beräkningar ger bra koll på ljudet redan i projekteringsskedet och de ökar faktiskt även nyttan med de mätningar som görs i den färdiga byggnaden. Jämförelser mellan mätresultat och beräkningar gör att man sammantaget får väldigt bra styr på ljudet i planering och vid utförande, säger Christian Simmons, teknologie doktor vid Luleå tekniska universitet.
Metoden underlättar för byggansvariga att uppfylla de krav som ställs i Boverkets byggregler.
Elly-Ann Johansson har jämfört elever som fått åldersintegrerad undervisning i åk 4–6 med elever som fått traditionell undervisning. Totalt ingick omkring 4 500 barn från 35 kommuner i undersökningen. Eleverna har följts från årskurs 3 (1992) till dess att de lämnade grundskolan (1998). I undersökningens material går det inte att skilja mellan åldersintegrerade klasser som införts på grund av bristande elevunderlag från klasser som bildats av pedagogiska skäl.
Studien bygger på ett rikt datamaterial som ger möjlighet att ta hänsyn till många faktorer som annars skulle kunna snedvrida resultaten. Till exempel skiljer sig lärarnas attityder åt i många frågor. Enligt enkätresultaten lägger lärare i åldersintegrerade klasser mindre vikt vid läxor, baskunskaper och formella prov.
Resultaten visar att elever från åldersintegrerade klasser har sämre resultat på tester som mäter ordkunskap och matematik (kognitiv förmåga med ett samlingsnamn). Effekten är stor – 5 percentilenheter. I årskurs 9 finns det dock inga statistiskt säkerställda skillnader i betyg mellan elever från åldersintegrerade klasser och traditionella klasser. Undersökningen gav inga belägg för att åldersintegrerade klasser skulle ha olika påverkan på pojkar och flickor eller på svensk- och utlandsfödda barn.
– Resultaten är intressanta, särskilt mot bakgrund av den snabba ökning av åldersintegrerade klasser som skett från 1980-talet och framåt. År 2000 gick exempelvis omkring en fjärdedel av alla barn i åk 4 och 5 i en åldersintegrerad klass, säger Elly-Ann Johansson.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Elly-Ann Johansson, tel: 018-471 1638
e-post: elly-ann.johansson@nek.uu.se
Under 1960- och 70-talet fick Reinhard Lettau stor uppmärksamhet, både i Tyskland och utomlands. Hans böcker översattes till flera språk och han var medlem i ”Gruppe 47” tillsammans med andra tyska författare som till exempel Günter Grass och Heinrich Böll.
Reinhard Lettau debuterade 1962 med Schwierigkeiten beim Häuserbauen, en samling korta absurdistiska berättelser i Kafkas tradition. Året därpå följde den likaledes absurdistiska och språkligt experimentella samlingen kortprosastycken, Auftritt Manigs (sv. Manigs uppträdande och andra berättelser, 1967).
Mot slutet av 60-talet tog Lettaus skrivande en politisk vändning. Han engagerade sig i Vietnamrörelsen och mot USA:s politiska inblandning i Latinamerika, vilket resulterade i det politiskt satiriska läsdramat Feinde (1968) och pjäsen Frühstücksgespräche in Miami (1977). Mot slutet av sitt liv återvände Lettau till det språkliga experimenterandet i Zur Frage der Himmelsrichtungen (1988), och hans sista bok blev en miniroman med självbiografiska inslag, Flucht vor Gästen (1994).
Avhandlingen visar att den fiktiva värld som tematiseras i böckerna genomgående är relativ och föränderlig och saknar givna utgångspunkter och absoluta sanningar.
– Lettau blandar fantasi och verklighet, hans karaktärer saknar stabil identitet och spelar istället roller som ständigt växlar. Att det saknas absoluta sanningar är också något som återspeglas i berättarstrukturen, säger Katharina Nahlbom.
Lettaus texter är öppna och saknar oftast både en auktoritär berättarröst och ett givet syfte. Till denna öppna och relativa värld förhåller sig personerna i Lettaus böcker genomgående på två olika sätt. Vissa av dem bejakar föränderligheten och öppenheten och betraktar världen de lever i som en lek, medan andra oupphörligt söker en stabil grund, en absolut sanning i form av en fast identitet eller eviga värden, ett sökande som dock alltid förblir resultatlöst.
I avhandlingen placeras också Lettaus verk i en litterär tradition, varvid det framgår att Lettaus böcker i sin tematik och berättarstruktur visar beröringspunkter med både modernistisk och postmodernistisk litteratur.
Avhandlingen syftar också till att nyansera den utbredda uppfattningen om Lettaus böcker som enbart ”lätta” och ”underhållande”. Den visar, att vid sidan av de påtagligt humoristiska dragen behandlas genomgående filosofiska frågor i böckerna, som exempelvis den möjliga förekomsten av en absolut sanning.
Avhandlingens titel: Zur Absurdität und Relativität im Werk Reinhard Lettaus
Här kan du läsa mer om avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/21270
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Katharina Nahlbom, tel: 00385-955986891 (mobil), 003585-16120050 (arb.), 00385-16153710 (hem)
e-post: katharina.nahlbom@tyska.gu.se alt. knahlbom@ffzg.hr
Arktis och framförallt Laptevhavet norr om Sibirien tar emot stora mängder flodvatten från ryska floder, inte minst från Lena som sett till både avrinningsområde och längd är en av jordens tio största floder. I flodvattnet transporteras organiskt kol från tundran, som när det bryts ned ute i kusthavet tillför stora mängder koldioxid till atmosfären. Det visar forskning från Göteborgs universitet.
Temperaturökningen i Arktis, som redan fått effekter i form av ett minskat istäcke under sommaren, kan även få permafrosten att tina.
–Stora mängder organiskt kol är idag bundet i permafrosten, och om detta frigörs och följer med floderna ut i kusthavet kommer urgasningen av koldioxid till atmosfären att öka, säger Sofia Hjalmarsson, bördig från Falkenberg och doktorand vid Institutionen för kemi.
Sofia Hjalmarsson har i sin avhandling jämfört kolsystemets påverkan på klimatet i två olika geografiska områden: dels i Östersjön, Kattegat, Skagerrak, dels i kusthaven norr om Sibirien (Laptevhavet, Östsibiriska havet och Tjuktjerhavet). Gemensamt för de båda områdena är att de får ta emot stora volymer flodvatten som innehåller organiskt kol och närsalter, framförallt kväve.
Avhandlingen Carbon Dynamics in Northern Marginal Seas försvarades vid en disputation den 18 december.
Kontaktinformation
Kontakt:
Sofia Hjalmarsson, doktorand vid Institutionen för kemi
0706-479 442
031-772 2777
sofia@chem.gu.se
– Personer med långvarig ryggvärk skyddar sig ofta från smärtan genom att omedvetet begränsa sina rörelser. Med tiden har det felaktiga rörelsemönstret blivit till en vana trots att skadan eller överbelastningen som gav upphov till ryggbesvären inte längre finns kvar, säger sjukgymnasten Christina Schön-Ohlsson.
Vägen ut ur problemet är sensomotoriskt lärande som innebär att patienten, tillsammans med en vägledare, själv upptäcker att den rör sig fel och att den kan förändra sitt beteende med hjälp av ett bättre rörelsemönster. Det leder till att patienten blir kroppsmedveten och på så sätt litar på sin rörelseförmåga igen.
I en av studierna delades 40 patienter upp i två grupper för att jämföra erfarenheterna av två olika behandlingsformer: anpassad fysisk träning och sensomotoriskt lärande.
– Patienterna som fick utöva sensomotoriskt lärande hade upptäckt att smärtan hängde samman med hur de rörde sig och kände inget behov av att uppsöka läkare längre. I gruppen som hade utövat anpassad fysisk träning var patienterna oroliga för orsaken till smärtan och ville ha fortsatt hjälp ifrån ryggexperter, säger Christina Schön-Ohlsson.
Avhandlingen har undersökt hur sensomotoriskt lärande, som har sina rötter i Feldenkraispedagogiken påverkade patienter med långvarig ryggsmärta och som tidigare inte blivit hjälpta av någon behandling.
– Med hjälp av sensomotoriskt lärande lindrades smärtan för patienterna. Samtidigt mådde de bättre och upplevde att de var mindre stressade, säger Christina Schön-Ohlsson.
Hon drar slutsatsen att sensomotoriskt lärande bidrar till att patienterna lär sig lyssna på sin kropp och därför kan ta hand om sina ryggproblem själva.
FAKTA RYGGBESVÄR
Så många som var femte svensk beräknas ha ont i ryggen nån gång under ett år. För de flesta går värken över, men för cirka 200 000 personer blir den långvarig. I 80 procent av dessa fall finns ingen sjukdom eller skada som kan förklara smärtan. Om man kan härleda orsaken beror ryggsmärtan på diskbråck, stenos eller benskörhetsfraktur och i sällsynta fall andra tillstånd.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering
Avhandlingens titel: Back to oneself, Sensory motor learning applied in patients with nonspecific chronic low back pain
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Christina Schön-Ohlsson, leg sjukgymnast, telefon 031-786 57 53,
031-82 61 45, 073- 39 44 175, e-post christina.schon-ohlsson@gu.se
Handledare:
Docent Bo Johnels, telefon 031-342 12 37, 070-57 38 900,
e-post bo.johnels@neuro.gu.se
Det talade språket innehåller enorma mängder information utöver det budskap som förmedlas. Genom sättet att tala gör vi oss en bild av talarens bakgrund, ursprung och personliga egenskaper. Kognitiva modeller av olika accenter ger oss en omedelbar uppfattning om egenskaperna hos en person som bryter på ett främmande språk. Möter vi någon som bryter på brittisk engelska så tycker vi oss se vissa egenskaper, har personen en finsk accent så drar vi andra slutsatser om vem det är.
Kognitionsvetaren Niklas Torstensson kan dessutom visa att även bland svenskar som är positiva till invandrare och invandring är vissa grupper mer välkomna än andra. I en delstudie som visar att svenska studenter har en övervägande positiv inställning till invandringen och invandrare, lät han studenter lyssna på och bedöma sina intryck av nio talare med utländsk accent, både vad gäller språkliga och sociala faktorer.
– Resultaten visar att lyssnare utvärderar röster utifrån hur socialt önskvärda de uppfattar talarna, eller utifrån det kulturella avstånd de upplever mellan sitt eget och röstens ursprungsland, säger Niklas Torstensson
I avhandlingen visar han hur accenter och tolkning kan påverka utgången i en tvåspråkig domstolsförhandling. Olika uppfattningar om tolkens roll och bristande kunskap om kulturella skillnader i dialogstrategier, påverkar hur vittnet uppfattas och hotar därmed det rättsliga skyddet.
– De flesta dialogrelaterade problemen i domstolarna har andra orsaker än brister i själva tolkningen, säger Niklas Torstensson. Eftersom också tolken oftast talar svenska med en främmande accent, kan uppfattningarna får vissa invandrargrupper en dubbel rättslig nackdel i domstolen.
Fredagen den 29 januari försvarar Niklas Torstensson, institutionen för språkstudier, Umeå universitet, sin avhandling i kognitionsvetenskap med titeln Judging the Immigrant: Accents and attitudes. [Svensk titel: Att döma invandraren: Accenter och attityder].
Disputationen äger rum kl. 13.00 i hörsal E, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är docent Robert Eklund, institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Niklas Torstensson är bosatt i Skövde och även verksam inom ämnet kognitionsvetenskap vid Högskolan i Skövde. Han har sedan tidigare en fil. kand. i datalingvistik och en mastersexamen i datavetenskap.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Niklas Torstensson på
e-post niklas.torstensson@his.se eller på tel 0500-448928.
Musikproduktion, som handlar om att gestalta inspelad musik, har under de senaste åren vuxit kraftigt som högskoleämne. Den uppmärksammade svenska musikexporten är en viktig förklaring till att utbildning i musikproduktion etablerats vid många universitet och högskolor. Dagens unga har andra kompetenser jämfört med tidigare generationer. De är skickliga på att använda datorer och annan informations- och kommunikationsteknologi och många ägnar sig åt att skapa musik i datorer.
– Dagens studenter är som bloggare och deltagare i olika webb-communities såväl producenter som konsumenter av medieinnehåll. Därför är det en utmaning för lärare att undervisa studenter som redan har avancerade färdigheter i datormusikskapande när de kommer till utbildning musikproduktion och vill lära sig mer, säger Jan-Olof Gullö.
Kännetecknande för musikproduktion är att verktygen som används är föränderliga. Eftersom datorbaserade musikproduktionsverktyg med enkla medel kan uppdateras sker förändringar ofta.
– Konsekvensen blir att lärare, musikproducenter och andra som arbetar med musikproduktion måste lägga mycket arbetstid på att följa med i hur verktygen som de använder utvecklas och förändras, menar Jan-Olof Gullö.
Musikproduktion är i grunden en pedagogisk verksamhet enligt Jan-Olof Gullö. Avhandlingens resultat visar att musikproducenter utövar ett ledarskap och ungefär som lärare kan vinna mycket på att utveckla ett sinne för psykologi och pedagogik.
– En musikproducent ska ha förmåga att som ledare fatta beslut. En producent ska också vara framåt, drivande och kreativ samt ha förmåga att samarbeta med andra, säger Jan-Olof Gullö.
Undersökningen visar också att musikproduktion skiljer sig från andra musikämnen. Vid sidan av rent musikaliska kunskaper ställs det helt andra krav på de lärare som undervisar i musikproduktion jämfört med dem som undervisar i traditionella musikämnen.
– Musikproduktion är ett samtidsämne och alltså beroende av vad som händer i musikvärlden, och hur teknik och samhälle utvecklas. Därför måste blivande musikproducenter och lärare i musikproduktion utveckla kompetens att möta framtiden, säger Jan-Olof Gullö.
Avhandlingen visar att såväl musikproducenter som lärare i musikproduktion, för att vara attraktiva på arbetsmarknaden, behöver skaffa sig många olika slags avancerade kompetenser samt ha förmåga att omsätta sådan kunskap i musikproduktionsverksamhet respektive pedagogiskt arbete.
Avhandlingens titel: Musikproduktion med föränderliga verktyg – en pedagogisk utmaning
Avhandlingen finns som pdf på: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-32375 och även på Kungl. Musikhögskolan: www.kmh.se
Kontaktinformation
För ytterligare information
Jan-Olof Gullö har gjort sitt avhandlingsarbete vid Kungl. Musikhögskolan och disputerar vid Stockholms universitet. Han nås på tfn 08-608 43 41, 070-2365292, e-post: jan-olof.gullo@sh.se
Porträttfoto kan laddas ner på http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5833&a=73649.
Sommaren 2008 arbetade den amerikanske ornitologen Robert J Timmins med att på uppdrag av den amerikanska hjälporganisationen USAID inventera fågelarter i Badakshan-provinsen i nordöstra Afghanistan. På en ljudupptagning lyckades han fånga lätena från en dittills okänd fågelart.
Inspelningen hamnade hos den svenske ornitologen Lars Svensson, som snabbt kunde konstatera att ingen känd fågelart lät som den inspelade sången. Men av Timmins beskrivning av arten fattade han snart misstanke om vad för fågel det var som hördes.
I en tidigare studie hade Lars Svensson nämligen visat att flera uppstoppade fåglar i museisamlingar världen över fått fel artbeteckning: de var inte busksångare, som konservatorerna antagit, utan den mycket mer sällsynta underarten långnäbbad busksångare (Acrocephalus orinus) – observerad bara vid tre kända tillfällen sedan 1867. Till sin hjälp då hade Lars Svensson forskaren Urban Olsson vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, som med hjälp av DNA-analyser kunde bekräfta felmärkningen.
När de båda svenska kollegorna nu hörde den mystiska fågelsången på bandet insåg de att de var en ornitologisk sensation på spåren.
Ett år senare, i juni 2009, lyckades de afghanska ornitologerna Naqeebullah Mostafawi, Ali Madad Rajabi och Hafizullah Noori trots krig och pågående klankonflikter ta sig in i Badakshan-området. Med hjälp av nät fångade de in 15 individer av de mystiska fåglarna. Foton och fjädrar skickades till Lars Svensson och Urban Olsson, som med hjälp av DNA-analyser kunde bekräfta att man efter 142 års sökande funnit häckningsplatsen för världens kanske sällsyntaste fågel.
Nyheten om fågelfyndet publicerades i veckan i tidskriften Birding Asia och röner nu stor uppmärksamhet i ornitologkretsar. Den långnäbbade busksångaren är inte jagad, men anses akut hotad eftersom dess häckningsplatser avverkas i lokalbefolkningens jakt på bränsle.
-Det är därför akut angeläget att skydda arten, säger Urban Olsson.
Kontaktinformation
Kontakt:
Urban Olsson, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet
031-786 3453
0736701822
urban.olsson@zool.gu.se
Lars Svensson, ornitolog och konstnär
08-663 26 55
0431-364 022
0708-15 21 22
lars@lullula.se
Fakta:
Den långnäbbade busksångaren hör till vad som på svenska brukar kallas rör-sångarsläktet, en grupp brunvita småfåglar som företrädesvis vistas i viden, vass, starr och annan växtlighet i eller i närheten av vatten. Den långnäbbade busksångaren är jämnstor med en rörsångare, cirka 13-14 centimeter lång, och liknar en sådan även till färgen: jämnt brun ovan med en svagt gröngrå skiftning samt rostigt beigevit undertill. Framom ögat finns ett kort, ljust streck, i övrigt saknar fågeln särpräglade drag. Av dess svenska namn framgår att näbben är lång, något längre proportionellt sett än hos vår svenska rörsångare. Vidare är vingarna korta och rundade, medan stjärten är ganska lång.
Fågelarten hittades i Wakhan-området i Badakshan-provinsen i nordöstra Afghanistan. Wakhan-området bildar en 300 kilometer lång korridor upp mot Himalaya, som kläms mellan Tajikistan, Pakistan och Kina. Området är känt för ett rikt fågelliv, men är mycket otillgängligt för fältstudier på grund av de pågående konflikterna. Det tar också flera dagars resande att ta sig in i området.
Varje biologisk varelse behöver ett stort antal enzymer för cellernas mångskiftande funktioner. I Darwins anda kan enzymer i en organism med tiden förändras för nya behov. Detta sker genom ändringar i enzymernas byggstenar, som orsakas av mutationer i arvsmassans DNA.
Den nya studien, ledd av professor Bengt Mannervik, visar att nya funktioner kan utvecklas i ett enzym genom en punktmutation, det vill säga endast en enda av enzymets byggstenar tas bort eller byts ut. Resultatet kan förklara hur till exempel resistens mot gifter enkelt kan uppstå utan större strukturförändringar av en gen.
– Resultaten har betydelse för resistensutveckling hos insekter mot bekämpningsmedel, hos virus och bakterier mot läkemedel och hos tumörer mot cytostatika, förklarar Bengt Mannervik.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Bengt Mannervik, tel: 018-471 4539, 070-3756600
e-post: bengt.mannervik@biorg.uu.se
Men genom att skala ner information från globala klimatmodeller och kombinera dem med lokala mätfakta har forskare vid Lunds Tekniska Högskola utvecklat en metod som fyra månader i förväg ger dubbelt så bra träffsäkerhet jämfört med liknande metoder för avrinningsprognoser.
Resultaten publiceras i kommande numret av Hydrology Research och modellen kommer att testas av StatKraft i Norge. Hälften av den elektricitet som produceras i Sverige kommer från vattenkraft. I Norge är motsvarande siffra nästan 100 procent.
Behovet av långsiktiga prognoser hos kraftbolagen är oftast som störst nu under vintern, även om behovet av en lite tydligare fingervisning om kommande vattenresurser finns under hela året.
– Genom att förutse att vårens vattentillgång redan i december – januari är det möjligt att styra elkraftsproduktionen så att vattenmagasinen töms långsammare och kraftiga prisökningar under efterföljande årstider undviks. Behovet att ha kontroll över vattenflödena förstärks på grund av att värdet på vattnet i dammarna varierar i takt med elpriset, berättar Cintia Bertacchi Uvo, professor i teknisk vattenresurslära vid LTH.
Idag finns inget sätt att ta reda på mycket vatten som kommer att finnas tillgängligt i svenska och norska älvar, och därmed i vattenmagasinen, efter vårens snösmältning.
De klimatfenomen som korreleras i den datorbaserade modellen är naturliga variationer i de kraftiga och konstanta låg- och högtryck som finns över Nordatlanten (North Atlantic Oscillation, NAO) och som sedan tidigare är kända ha stor betydelse för om den skandinaviska vintern blir mild och regnig eller torr och kall, vilket den har varit i december förra året och är januari i år. I modellen räknas också in data om temperatur, vindarnas riktning och styrka, från vilka det går att göra en uppskattning om kommande snömängder.
– Det enda som behövs för att applicera metoden lokalt är att fylla på med historiska data, så långt tillbaka som möjligt, om vattenflöden från den älv som kraftstationen hämtar sitt vatten ifrån, förklarar Kean Foster, med magisterexamen i teknisk vattenresurslära.
Att det går att applicera globala klimatmodeller lokalt har forskarna konstaterat genom att korrelera historiska data över en femtioårsperiod från olika globala klimatmodeller med data om vattenmängd per sekund i skandinaviska älvar, bl a Torne älv, från samma period. För att få bra resultat är det viktigt är att använda flera klimatmodeller samtidigt och kombinera resultaten.
Idag använder kraftbolagen relativt noggranna kortsiktiga avrinningsprognoser som utgår från en kombination av hydrologiska modeller och väderprognoser. Men de långsiktiga prognoserna är mindre tillförlitliga. Deras långsiktiga avrinningsprognoser beräknas genom att köra de hydrologiska modellerna med två väderscenarier, ett som ger låg avrinning och ett som ger hög avrinning, vilket ger två ytterligheter som den långsiktiga planeringen kan bygga på.
– Problemet med denna metod är att avrinningen kan hamna var som helst inom detta intervall. En sådan klimatprognos som vi har utvecklat ger en bättre sannolikhet för framtida avrinningsscenarier, vilket gör det möjligt att planera och att prioritera olika strategier, klargör Kean Foster.
– Ett konkret exempel som illustrerar behovet av prognoser inträffade våren 2003 då energipriserna på kort tid mer än tredubblades. Orsaken var att nederbörden som brukar komma på hösten hade uteblivit. Hade vattenkraftverken haft tillgång till relevanta klimatprognoser under sommaren och hösten hade de kanske inte behövt tömma vattenmagasinen i förtid, vilket nu skedde, avslutar Cintia Bertacchi Uvo, professor i teknisk vattenresurslära vid Lunds Tekniska Högskola och initiativtagare till forskningsprojektet.
I projektet har Lundaforskarna samarbetat med sydafrikanska forskare från University of Pretoria och South Africa Weather Service (motsvarande SHMI). I Sydafrika finns problem med att förutse El Nino, som beror på ytvattentemperatur över Stilla havet, vilket bl a leder till att översvämningar eller torkning. Projektet finansieras av Vetenskapsrådets Swedish Research Links programme.
För mer information, kontakta Cintia Bertacchi Uvo, professor, Teknisk vattenresurslära, 046-222 04 35, Cintia.Bertacchi_Uvo@tvrl.lth.se och Kean Foster, w04knf@student.lth.se, 073-644 07 10
IT-teknikens intåg i den svenska skolan under 70- och 80-talet innebar satsningar som antingen var lyckosamma i begränsad mening eller rent misslyckade, som exempelvis hårdvarusatsningen med de så kallade Compismaskinerna.
Men efter 1994, tiden för starten av IT-bubblan och Internetexplosionen, inträdde ett tillstånd då det blev möjligt att låta en förvandlad teknik fullt ut genomsyra skolan.
Den allmänna IT-haussen innebar att både från politiskt håll, från myndigheters och även från näringslivshåll ansågs skolan som en viktig arena. Det understryks av vad den första IT-kommissionen 1994 formulerade om ”förnyelse av undervisningsmiljön” samtidigt som ”pedagogiken utvecklas och inlärningen förbättras” och kreativiteten frigörs ”hos både lärare och elever”.
– Skolan ansågs vara den arena på vilken Sveriges framtida öde skulle avgöras, säger Thomas Karlsohn, fil dr i idé- och lärdomshistoria och en av redaktörerna för skriftserien Lärande och IT som slutrapporterar det stora forskningsprogrammet LearnIT.
Thomas Karlsohn har undersökt hur det gick till när lärarkåren skulle mobiliseras för den nya tekniken under tiden mellan våren 1994 och våren 2000. Han har därför bland annat skärskådat den skolfackliga pressen.
– Man kan under den perioden tala om de kritiska perspektivens marginalisering. Frågorna uteblir om varför tekniken inte går att använda till allt det man säger den går att använda till. Dessutom frågar man sig inte vad som förloras, pedagogiskt och socialt, med introduktionen av datorer och Internet i klassrummet. Skoldebatten missar varför man vill tvinga på skolan en teknik som egentligen inte är skapad för dess behov, säger Thomas Karlsohn.
IT-teknikens intåg i skolan innebar inte den explosion av teknikdriven nyfikenhet, kunskapshunger, kreativitet och lustfyllt lärande som IT-kommissionen formulerade vid tiden för Internetexplosionen i mitten av 90-talet.
– Den nya tekniken förefaller ha sjunkit in i skolväsendet och blivit en integrerad och mer undanskymd del av verksamheten. Tjuskraften avtog ganska påtagligt efter att luften gick ut IT-bubblan, säger Thomas Karlsohn.
Fakta LearnIT:
LearnIT är en av KK-stiftelsens största satsningar. Forskningsprogrammet har under tio års tid och i 46 forskningsprojekt studerat samspelet mellan lärande och informations- och kommunikationsteknik. Stödet på 145 Mkr har resulterat i 885 böcker och artiklar, varav 57 procent internationella publiceringar.
Läs mer om LearnIT: http://www.learnit.org.gu.se/
De sex slutvolymerna har nu publicerats i skriftserien Lärande och IT (Carlssons förlag) som sammanfattar LearnIT:s resultat.
LearnIT har Göteborgs universitet som huvudman. Roger Säljö, professor i pedagogisk psykologi vid institutionen för pedagogik och didaktik, är LearnIT:s vetenskaplige ledare, tel: 031-7862457, 0706-739176, roger.saljo@ped.gu.se
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Thomas Karlsohn: 031-7864523, 0706-986563, thomas.karlsohn@idehist.gu.se
En allvarlig sjukdom som stroke slår plötsligt till och påverkar dramatiskt livet inte bara för den som insjuknar utan också för den närstående. Varje år insjuknar ungefär 35 000 personer i Sverige och av dem som insjuknar utgörs 20 % av yngre personer under 65 år. Drygt hälften av de insjuknande är helt eller delvis beroende av hjälp från närstående.
”Att vara närstående och yngre än 65 år och finnas mitt i livet i medelåldern skiljer sig från att vara närstående i högre ålder till någon som insjuknat, säger Britt Bäckström vid Mittuniversitetet. De närstående som är medelålders kan ha hemmaboende mindre barn och vara yrkesarbetande, vilket ställer andra krav än för äldre.”
Den första tiden efter den strokedrabbades utskrivning till hemmet är en kamp för att kunna hantera det dagliga livet och att inte tappa fotfästet. Situationen upplevs som otrygg och främmande. Personen med stroke var förändrad i sitt sätt att vara och uttrycka sig och kändes som en främling. De kämpar för att få ett fungerande dagligt liv med nya rutiner. Efter ett år har de närstående nått en vändpunkt där de tvingades inse att situationen inte skulle förändras och de tvingades att försona sig med ett annat sätt att leva.
”En stor sorg och utmaning var effekterna av de personliga och känslomässiga förändringarna hos personer med stroke, säger Britt Bäckström. Vilket innebar förluster som de upplevde att ingen annan riktigt förstod.”
En trygg relation i samvaro och jämlikhet med en känsla av ”vi” förändrades och blev främmande och ojämlik och ersattes med en känsla av ”jag” och ”du”. För att härda ut måste makarna omvärdera relationen till sin partner och målen i livet.
Britt Bäckström disputerar i Sundsvall den 22 januari med avhandlingen ”EN TILLVARO AV UTANFÖRSKAP En longitudinell studie om att vara i medelåldern och närstående till en person som insjuknat i stroke.”
Kontaktinformation
Britt Bäckström, tfn 060-14 85 08 eller 070-456 44 84. E-post: britt.backstrom@miun.se
Många tänkare inom den kristna och andra religiösa traditioner har hävdat att vi kan sluta oss till att en skapare existerar utifrån naturens komplexitet och ändamålsmässighet. Idag betraktas detta påstående med rätta som problematiskt, eftersom naturens ändamålsmässighet tycks kunna förklaras med hjälp av Darwins teori om evolution genom naturligt urval. Många teologer hävdar dock att evolutionsprocessen kan betraktas som det redskap varigenom Gud har skapat komplexa organismer.
I sin avhandling Seeing Nature as Creation utgår Mats Wahlberg ifrån att Darwins evolutionsteori är korrekt, men argumenterar för att det skulle kunna vara möjligt att se (direkt, utan slutledning) naturliga strukturer som uttryck för en tanke eller avsikt, på liknande
sätt som vi tycks kunna se (direkt, utan slutledning) mänskligt beteende och mänskliga konstverk som uttryck för avsikter, känslor, attityder, och andra medvetandetillstånd.
Mats Wahlberg använder den amerikanske filosofen John McDowell’s teorier om perception, medvetande och kunskap för att lösa de filosofiska problem som är förknippade med påståendet att det skulle vara möjligt att se naturen som skapelse.
Många människor, inklusive Darwin själv, vittnar om att de har svårt att värja sig mot tanken på en skapare när de betraktar naturens under.
– Om avhandlingens tes är riktig, kan detta bero på att vissa naturliga strukturer har ”expressiva egenskaper”, det vill säga att de manifesterar vissa av skaparens medvetandetillstånd på ett synbart sätt, säger Mats Wahlberg. Det förutsätter förstås att naturen verkligen är skapad, och det tycks vara förenligt med vår kunskap om att biologiska organismer är resultatet av en evolution.
Fredagen den 22 januari försvarar Mats Wahlberg, institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet, sin avhandling i teologi med titeln Seeing Nature as Creation: How Anti-Cartesian Philosophy of Mind and Perception Reshapes Natural Theology (svensk översättning: Att se naturen som skapelse: Hur anti-cartesiansk medvetande- och perceptionsfilosofi omformar naturlig teologi.) Disputationen äger rum kl. 13.15 i hörsal E, humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor John Haldane, Department of Philosophy, University of St. Andrews, Scotland.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Mats Wahlberg via e-post mats.wahlberg@religion.umu.se, tel 090-786 76 27.
Balsjöstudien visar hittills på små ökningar i läckaget av kvicksilver till bäckvattnet efter avverkning*.
– Utflödet av kvicksilver och metylkvicksilver till omgivande vatten ökade med bara 20-30 procent, säger Rasmus Sørensen vid institutionen för vatten och miljö på SLU **.
– Tidigare studier*** har visat att slutavverkning gör att marken börjar läcka minst 200 procent mer kvicksilver till omgivande vatten än den gjorde innan avverkningen, säger Kevin Bishop vid institutionen för vatten och miljö på SLU.
Den ovanligt låga ökningen i Balsjö kan enligt forskarna bero på att marken var snötäckt och frusen under avverkningen vilket gav minimala markskador vid avverkningen.
– Vår studie ger stöd för att man bör avverka speciellt känsliga områden under vintern. Men i ett varmare klimat kommer detta att bli svårare eftersom antalet vinterdagar enligt SMHI:s modeller kommer att minska, säger Lars Högbom på Skogforsk.
Mätningarna i Balsjö som redovisas fram till nu är gjorda före markberedning. Nu fortsätter mätningarna efter markberedning.
Fakta:
I Balsjöprojektet följer forskare från SLU och Skogforsk avverkningseffekter på utflödet av humus, närsalter och kvicksilver till ytvatten samt effekter på vattenlivet i ett avrinningsområde i norra Sverige. Studien startade år 2004 och skogen i området avverkades år 2006. Forskarna planerar att följa vattenkvaliteten och statusen för vattenlivet under hela återväxtfasen efter avverkningen.
* Läs om resultaten hittills i ett specialnummer av AMBIO: A Journal of the Human Environment. Volume 38, Issue 7 (November 2009).
** Rasmus Sørensen försvarade nyligen sin avhandling ”Influence of Topography and Forestry on Catchments: Soil Properties, Runoff Regime, and Mercury Outputs”.
*** Se Bishop, K. m fl. (2009) Forestry’s contribution to Hg bioaccumulation in freshwaters: assessment of the available evidence. Kungl. skogs- och lantbruksakademiens tidskrift nr 1/2009.
Kontaktinformation
Kevin Bishop, institutionen för vatten och miljö, SLU, 070-638 25 17, kevin.bishop@vatten.slu.se
Lars Högbom, Skogforsk, 070-517 85 46, lars.hogbom@skogforsk.se
– När bedömningsmetodiken används blir många svenska skogsbäckar, som enligt oss forskare har bra vattenkvalitet, inte klassade som att de har god ekologisk status, säger Stefan Löfgren vid institutionen för vatten och miljö på SLU.
Det kan innebära att resurser måste satsas för att åtgärda vad forskarna menar är ”hyfsat välmående bäckar.
– Ur både ett miljömässigt och samhällsekonomiskt perspektiv måste det vara förkastligt. Resurserna bör satsas där de ger betydligt mer nytta, säger Stefan Löfgren.
Balsjöprojektet är den första studien i norra Sverige om effekter av slutavverkning på ytvattenkvaliteten*. I en delstudie granskar forskare kritiskt den svenska klassificeringsmetodiken (NFS 2008:1) inom EU:s ramdirektiv för vatten**.
Fakta:
I Balsjöprojektet följer forskare från SLU och Skogforsk avverkningseffekter på utflödet av humus, närsalter och kvicksilver till ytvatten samt effekter på vattenlivet i ett avrinningsområde i norra Sverige. Studien startade år 2004 och skogen i området avverkades år 2006. Forskarna planerar att följa vattenkvaliteten och statusen för vattenlivet under hela återväxtfasen efter avverkningen.
* Resultaten från Balsjöstudien presenteras i ett specialnummer av AMBIO: A Journal of the Human Environment. Volume 38, Issue 7 (November 2009).
** Se även Löfgren; S. m. fl. (2009). Klassificering av sjöar och vattendrag- nordisk jämförelse utifrån svenska bedömningsgrunder. Kungl. skogs- och lantbruksakademiens tidskrift nr 3/2009.
Kontaktinformation
Kontaktperson:
Stefan Löfgren, institutionen för vatten och miljö, SLU, 070-695 51 77, stefan.lofgren@vatten.slu.se
New Scientist listar i sitt sista decembernummer 33 viktiga vetenskapliga händelser från det gångna året, månad för månad, och kognitionsvetaren Mathias Osvaths apstudie är med under mars månad.
Discover Magazine ägnar årets första nummer åt att lista 2009 års 100 viktigaste vetenskapliga idéer och genombrott som omformar vår förståelse av världen – upptäckten av spontan planering hos schimpanser hamnar på 80:e plats.
Forskningen handlar om den dominante schimpanshannen Santino i Furuviks djurpark som under besökarsäsongen samlar stenar från vattengraven och knackar fram betongskivor som han sedan lägger i strategiska högar mot besökarsidan. Dessa använder han senare som projektiler mot djurparkspubliken under sina dagliga och schimpanstypiska dominansuppvisningar.
På ytan kan dessa beteenden likna en lustig kuriositet, men den vetenskapliga analysen visar att det är långt mer än så. De utgör de första otvetydiga bevisen på att djur spontant kan planera för framtida psykologiska tillstånd. Den förmågan har ansetts vara förbehållen människan och omfattar ett avancerat reflekterande självmedvetande. Det är skälet till att resultaten betraktas som ett viktigt genombrott.
När resultaten publicerades i den vetenskapliga tidskriften Current Biology blev det en internationell mediahändelse av rang, med en rad förstasidesnyheter världen över. Den brittiska dagstidningen The Guardian sammanfattade nyheten på sin förstasida över den stora färgbilden på Santino: ”Ape of things to come. The ape who changed our view of humans.”
Nyligen listade också den berömde primatologen Frans de Waal decenniets 10 smartaste prestationer av djur – Santino hamnade på en hedrande 7:e plats.
Mathias Osvath är naturligtvis glad över uppmärksamheten:
– Det känns bra att det som är vetenskapligt betydelsefullt med upptäckten faktiskt trängt igenom den allmänna uppståndelsen om ”en skojig apa som ger igen på människan”, säger han.
