Genom att göra avtryck av molekyler i plaster kan man tillverka material som kan känna igen och binda till sig ämnen med förmågan att reglera olika funktioner i kroppen. Tekniken skulle kunna liknas vid gipsavgjutning där man gör avtryck av en hand i gips. Om gipset är för hårt blir det knappt något avtryck alls, är det för mjukt sjunker avtrycket ihop och är handen inte stilla nog blir avtrycket otydligt. På liknande sätt fungerar avgjutningen av molekyler. Jenny P Rosengren Holmberg har i sin forskning bland annat undersökt möjligheterna att skapa bättre avtryck av små läkemedelsmolekyler.
Hon har även tittat på om molekylavgjutningstekniken kan utvecklas och användas för att göra avtryck av större molekyler som exempelvis kolhydrater och proteiner, med målet att tillverka bättre material för medicinsk användning. I ett av forskningsprojekten skapades med hjälp av denna teknik en konstgjord plastyta som visade sig motverka de oönskade reaktioner som vanligen uppstår när främmande material kommer i kontakt med blod. Jenny P Rosengren Holmberg har också studerat hur olika typer av plastmaterial beter sig, i ett försök att kartlägga vilka egenskaper hos ytan som leder till oönskade reaktioner i blodet – kunskap som är bra att ha i det fortsatta utvecklandet av kroppsvänliga material.
Jenny P Rosengren Holmberg kommer ursprungligen från södra Öland och är den sista doktoranden som disputerar vid Högskolan i Kalmar innan lärosätet tillsammans med Växjö universitet vid årsskiftet bildar Linnéuniversitetet.
Jenny P Rosengren Holmberg försvarade sin avhandling Molecular Imprinting: Design and Application of Biomimetic Polymers fredag den 11 december som den sista doktoranden som disputerade vid Högskolan i Kalmar.
Ämne: Organisk kemi
Opponent: Dr Chris J Allender, Cardiff University, Wales, UK
Handledare: Prof Ian A Nicholls, Högskolan i Kalmar
Kontaktinformation
Jenny P Rosengren Holmberg: 0480-447359, 070-5246425 eller jenny.rosengren-holmberg@hik.se
Vid Göteborgs universitet finns landets och kanske världens enda vetenskapskvinna som forskar på svenskt bonadsmåleri. Det är en vetenskap lika avancerad som någon annan.
Inga-Lill Nyström, doktorand vid Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet, använder holistisk, konstteknologisk materialanalys, multispektrala apparater, infraröda spektrometrar, Ramen-instrument, mikroskop och kromatografer för att analysera bonadernas minsta beståndsdelar. Resultaten avslöjar inte bara hur bonaden är tillverkad och vilka verktyg som använts, utan också vem som tillverkat den och när, och om bonadsmålaren var skolad.
Eftersom tillgången till material styrs av ekonomiska och geografiska förutsättningar, liksom av den tidsålder bonaden tillverkats i, kan Ingalill Nyström-Larsson med sin vetenskapliga analys kartlägga vilka material som funnits tillgängliga under en viss tidsperiod, för att i nästa steg få veta om tillverkare och köpare varit fattig eller rik.
Genom att analysera bonadens färger har Ingalill Nyström-Larsson till exempel hittat kopplingar mellan en rödfärgad lav som Boråsknallarna sålde under namnet böttele, och som Linné nämner i sin Västgötaresa 1742.
–Kanske har denna färglav nyttjats i allmogens bonadsmåleri i södra Sverige, säger Ingalill Nyström-Larsson.
På samma sätt kan Ingalill Nyström-Larsson koppla bonadsmåleriet till pappersindustrins framväxt, omgivningarnas flora, handelsvägar och hushållsekonomi, för att till slut ha ringat in bonadens populärkulturella uppgång och fall.
–Under mitten av 1800-talet blev bonadsmåleriet en dussinvara, där hantverket alltmer kom i skymundan. Vissa bonadsmålare gick så långt att de tryckte motiven med schabloner och klichéer, och någon gång runt 1870-talet ebbade popularitet ut. Men ur ett naturvetenskapligt forskningsperspektiv är bonaden fortfarande högintressant, säger Ingalill Nyström-Larsson.
FAKTA:
Vem var bonadsmålaren?
Det sydsvenska bonadsmåleriet utfördes av såväl kvinnor som män. Bonadsmålaren kunde vara en torpare, bonde eller soldat som extraknäckte för att dryga ut hushållskassan, inte minst under vinterhalvåret då jordbruket låg i vila. Flera av bonadsmålarna fick lära måleriet av sina föräldrar eller äldre bonadsmålare.
Bonadsmåleriet har flera stilriktningar, och inte sällan har de skapats av enskilda familjer och släkter. Att vara bonadsmålare var i regel inget yrke, även om det fanns ett fåtal som kunde livnära sig på det.
Det sydsvenska bonadsmåleriet hade sin era under 1700-tal och 1800-tal och hade sin geografiska utbredning från Skåne och Blekinge, via Småland och Halland till södra delen av Västergötland. Bonadsmålarnas verksamhetsorter fanns utspridda inom detta område med marknadsplatser i städer som Halmstad, Varberg, Kungsbacka, Växjö och Värnamo, och på landsbygden i bland annat Unnaryd, Gyltige, Knäred, Örkelljunga och Våxtorp .
Kontaktinformation
Kontakt:
Ingalill Nyström-Larsson, doktorand vid institutionen för kulturvård Göteborgs universitet
031-786 57 01
0730-478 609
ingalill.nystrom@conservation.gu.se
Bildtext: En del ur bonad med bibliska motiv målad 1804 av Johannes Nilsson, som var verksam i Hylte-trakten och som experimenterade med olika bindemedel.
FAKTA: Vem var bonadsmålaren?
Det sydsvenska bonadsmåleriet utfördes av såväl kvinnor som män. Bonadsmålaren kunde vara en torpare, bonde eller soldat som extraknäckte för att dryga ut hushållskassan, inte minst under vinterhalvåret då jordbruket låg i vila.
Flera av bonadsmålarna fick lära måleriet av sina föräldrar eller äldre bonadsmålare. Bonadsmåleriet har flera stilriktningar, och inte sällan har de skapats av enskilda familjer och släkter. Att vara bonadsmålare var i regel inget yrke, även om det fanns ett fåtal som kunde livnära sig på det.
Det sydsvenska bonadsmåleriet hade sin era under 1700-tal och 1800-tal och hade sin geografiska utbredning från Skåne och Blekinge, via Småland och Halland till södra delen av Västergötland.
Bonadsmålarnas verksamhetsorter fanns utspridda inom detta område med marknadsplatser i städer som Halmstad, Varberg, Kungsbacka, Växjö och Värnamo, och på landsbygden i bland annat Unnaryd, Gyltige, Knäred, Örkelljunga och Våxtorp .
– De första livsstilshotellen stod inte ens i telefonkatalogen! Man skulle bara hitta dem genom kontakter eller genom att ha läst om dem i något exklusivt magasin, säger Maria Strannegård.
Hon skriver om livsstilshotellen i en bok som också utgör en doktorsavhandling i etnologi från Lunds universitet.
Maria Strannegård har intervjuat både anställda och gäster på flera livsstilshotell. Hon beskriver i sin bok de miljöer som gör att dessa skiljer sig från vanliga hotell. Ett ställe, som vill anknyta till det gamla industriella New York, har t ex badrumsgolv i rå betong, synliga sprinklers och inget undertak trots att byggnaden inte alls är gammal – sprinklersystemet är fejkat och de industriella inslagen formgivna av en designer.
Ett annat New York-hotell har på sin innergård en två meter hög vattenkanna med inplanterade buskar. I lobbyn hänger ett gethuvud, och sittplatserna har formen av en lång trädstam med stolsitsar nedstuckna i barken.
Ett livsstilshotell i Paris har i stället satsat på gammal borgerlig lyx med udda inslag: här finns en vadderad receptionsdisk, sammetskuddar med decimeterlånga fransar, kandelabrar och gamla porträttmålningar – och mitt i alltihop guldornament formade som moderna hörlurar.
Hotellen vill se sig som accessoarer med vars hjälp besökarna stärker sin identitet. Här ska rätt människor kunna känna sig bekräftade i sin image.
– Därför är man noga med att vända sig till rätt klientel. Den typ av gäst man söker vill omge sig med likasinnade. En del säger rent ut att de inte vill råka ut för att ha en turistgrupp med pensionärer vid nästa bord, säger Maria Strannegård.
Medan det ofta talas om den moderna ”upplevelseekonomin”, så tycker hon att ett riktigare namn vore ”känsloekonomi”. Det är känslan det handlar om numera, när kläder och parfymer säljs i ”limited edition”, och när t.o.m. toalettborstarna kan vara formgivna av någon känd designer. Målet är att kunden ska känna sig annorlunda och utvald.
– Men även om livsstilshotellen ska stimulera känslorna, så är det högst rationella bedömningar som ligger bakom. På samma sätt som man kan sälja vanliga väskor, skor och t-tröjor för mångdubbla beloppet under ett exklusivt varumärke, så kan man ta mycket mer betalt för ett vanligt hotellrum om det laddats med symbolvärden och associationer till konst, jetset och avantgarde, menar Maria Strannegård.
Avhandlingen heter ”Hotell speciell – livsstilskonsumtion på känslornas marknad”, och läggs fram den 18 december.
Kontaktinformation
Maria Strannegård nås på tel 070-856 30 45, e-post maria.strannegard@gmail.com.
Sedan 1984 har arbetslösa som startar eget företag kunnat få sex månaders bidrag som arbetsmarknadsåtgärd. Bidraget var som vanligast under 90-talets lågkonjunktur, men tenderar nu att öka igen.
Christer Johansson är sociolog och har i sin doktorsavhandling Den ofrivilligt frivillige företagaren intervjuat tjugosex aktiva och före detta företagare i Östergötland. De fick starta eget-bidrag i mitten av 90-talet när det var som mest populärt. Med hjälp av deras livsberättelser har han undersökt synen på bidraget och inställningen till både arbete och arbetslöshet.
– Hittills har forskningen framförallt studerat hur effektivt bidraget varit som arbetsmarknadsåtgärd i jämförelse med andra åtgärder, men personerna bakom statistiken har inte intervjuats, säger Christer Johansson.
Avhandlingen visar att bidraget både drabbar och skapar möjligheter. Många som fått starta eget-bidrag ifrågasätter om just arbetslösa är rätt grupp att satsa på för företagande. De efterlyser högre krav på affärsidén och bättre stöd inför starten av företaget.
– Det finns företagare som lever upp till sinnebilden av den idealiska företagaren. Men det finns också många överlevnadsföretagare som jämställer företagarens jobb med en vanlig anställning. Andra är klart mer utsatta än de trodde de skulle bli.
Bristen på andra alternativ är det viktigaste skälet till att ta emot starta eget-bidrag och bli företagare. De som sedan lägger ned företaget gör det på grund av dålig lönsamhet.
– De flesta har haft en ganska oreflekterad inställning till tidigare arbeten. Ändå är identiteten starkt kopplad till arbete.
En enkät har dessutom skickats till alla i Östergötland som 1995 fick starta eget-bidrag. Den visar bland annat att 58 procent av företagen överlevde de första tre åren.
Disputationen äger rum den 17 december kl 13 i sal 101, Hus I, Universitetsområdet i Valla, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Kontakt: Christer Johansson, 013-281828, christer.johansson@liu.se.
Huvudbudskapet i avhandlingen är att ur studenternas perspektiv handlar stadieövergången om små kvalitativa och relationella förändringar i undervisningssammanhanget. Dessa förändringar är ofta underförstådda, implicita och delvis dolda. För nybörjarstudenter innebär detta att de både ska tillägna sig ett omfattande matematiskt innehåll, men också knäcka de koder och sätt som det skall göras på.
Naturligtvis finns individuella skillnader. Vissa studenter finner sig snabbt i det nya lärandesammanhanget, men för andra blir det svårare. De upplever krockar mellan det gamla gymnasieinspirerade sättet att delta i matematikundervisning, vilket ofta är motstridigt mot det nya undervisningssammanhanget och de krav som ställs.
Den metodologiska ansatsen i studien skiljer sig delvis från en mer traditionell forskningsansats. I stället för att utgå från ett givet teoretiskt ramverk har studien sin utgångspunkt i en verklighetsnära situation – nämligen studenternas lärande av matematik i ett nytt sammanhang. Startpunkten har alltså varit en empirisk vardaglig verklighet medan resultatet av studien är en teoretisk beskrivning av denna verklighet.
Erika Stadler är utbildad gymnasielärare i matematik och samhällskunskap vid Umeå universitet. Efter ett par år som yrkesverksam gymnasielärare påbörjade hon sina forskarstudier i matematikdidaktik vid Växjö universitet, där hon också har undervisat på ingenjörs- och lärarprogrammen.
Avhandlingen ”Stadieövergången mellan gymnasiet och universitetet. Matematik och lärande ur ett studerandeperspektiv” försvaras offentligt fredagen den 18 december, klockan 13.00.
Disputationen äger rum i sal Myrdal vid Växjö universitet.
Fakultetsopponent är professor Carl Winsløw, Köpenhamns universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Erika Stadler, erika.stadler@vxu.se eller 0470-70 80 18.
Avhandlingen går att beställa genom Växjö University Press, vup@vxu.se.
Gasutbytet mellan växter och atmosfären sker genom formbara klyvöppningar, så kallade stomata, i växters blad, vilka bildas och omges av slutceller-par. Förändringar i slutcellernas tryck styr stomatas rörelser och balanserar koldioxidupptag till fotosyntes mot vattenförlust.
Karbanhydras är ett enzym som katalyserar koldioxidens lösning i vatten till bikarbonat och väte.
– När karbanhydrasen CA1 och CA4 saknas i växten backtrav (Arabidopsis thaliana) leder det till begränsade koldioxidframkallade stomatarörelser. Dock bibehålls funktionella klyvöppningsresponser till andra stimuli, berättar Maria Israelsson Nordström, Botaniska institutionen, Stockholms universitet.
Elektrofysiologiska experiment visar att bikarbonat överför signalen till nedströms jonkanal-aktivering, vilket är en förutsättning för tryckförändringar i slutcellerna. Tack vare CAs roll vid avläsning av koldioxidhalt kan växter med förbättrat vattenutnyttjande erhållas genom att öka halten av karbanhydrasenzym specifikt i slutceller.
– Bättre kunskap om denna process skulle i förlängningen kunna användas i utformandet av framtida grödor med förbättrat vattenutnyttjande eller värmetålighet, berättar Maria Israelsson Nordström.
Studien är utförd i Julian I Schroeders laboratorie vid University of California, San Diego i USA. Maria Israelsson Nordströms del i detta arbete utfördes under hennes Formas-finansierade postdoktors-vistelse vid nämnda forskargrupp. Hon är nu verksam som forskarassistent vid Botaniska institutionen, Stockholms universitet där några kompletterande studier till arbetet utfördes. Hennes nuvarande forskning fortsätter att belysa koldioxidinducerad signaltransduktion i växters slutceller.
Artikelns namn: ”Carbonic anhydrases are upstream regulators of CO2-controlled stomatal movements in guard cells”, publicerad online den 13 december i Nature Cell Biology.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Maria Israelsson Nordström, Botaniska institutionen, Stockholms universitet, mobil 0730480156, e-post maria.israelsson@botan.su.se
Den svenska arbetsmarknaden är mycket segregerad och personer med samma bakgrund arbetar ofta tillsammans. Genom att studera vilka som börjar respektive slutar på likartade arbetsplatser kan vi analysera olika förklaringar till denna segregation. Rapportförfattarna visar att en invandrad chef anställer fler invandrade, medan en infödd chef anställer fler infödda. Skillnaderna i rekryteringsmönster är stora mellan inrikes och utrikes födda. Det märks mest på de minsta arbetsplatserna och bland egenföretagarna. Sambandet är starkare i privat än i offentlig sektor, men finns i alla branscher.
– En förklaring är troligtvis att cheferna har fler kontakter med dem som liknar dem själva. Därigenom har de också lättare att bedöma och anställa sådana personer, säger Lena Hensvik som är en av forskarna bakom rapporten. Mönstret kan vara en bidragande orsak både till att invandrade har svårare att få jobb och till den kraftiga segregationen på arbetsmarknaden.
Färre slutar men ingångslönen påverkas inte
Det finns inga skillnader i ingångslön beroende på om chefen och den anställde har liknande bakgrund. Däremot är sannolikheten mindre att anställningen upphör, men denna skillnad finns bara de första två åren på jobbet.
– Detta pekar på att det i stor utsträckning gäller tidsbegränsade anställningar och att cheferna styr vilka som får sluta. Att lönerna inte påverkas antyder att rekryteringarna inte beror på att det finns produktivitetsvinster av att chef och anställd har samma bakgrund, säger Lena Hensvik.
Hur är analysen gjord?
Vi undersöker 100 000 svenska arbetsplatser med mindre än 50 anställda under 1997–2006. Personer födda i länder utanför västvärlden jämförs med infödda och övriga invandrade. Analysen tar hänsyn till en stor mängd egenskaper som kan skilja arbetsplatser åt.
Kontaktinformation
Rapport 2009:24 ”Sådan chef, sådan anställd?” är skriven av Lena Hensvik, Oskar Nordström Skans och Olof Åslund. Rapporten är en svensk sammanfattning av Working paper 2009:24. Om du vill veta mer kontakta Lena på telefon 018–471 60 54, lena.hensvik@ifau.uu.se.
Dagens tamgris utvecklar mer muskler och ansätter mindre fett än dess vilda anfader vildsvinet. Detta beror på det systematiska avelsarbete som bedrivits de senaste 60 åren för att få fram grisar som producerar det magra griskött som konsumenterna efterfrågar idag.
– Detta är förklaringen till att 2009 års julskinka kommer att vara väsentligt magrare än vad 1949 års julskinka var, berättar Leif Andersson som har lett studien. Man kan också säga att dagens gris är mer klimatsmart än sin föregångare eftersom det behövs färre grisar för att producera samma mängd kött.
Redan för 20 år sedan initierade Leif Andersson ett forskningsprojekt där de korsade vildsvin och tamsvin med målsättningen att påvisa genetiska förändringar mellan tamsvin och vildsvin på molekylär nivå. För drygt fem år sedan upptäckte de en mutation i en DNA sekvens som reglerar mängden av en specifik tillväxtfaktor, IGF2, i grismuskeln. Grisar som bär denna mutation blir mer muskulösa och mindre feta. Forskarna har nu använt en sofistikerad biokemisk metod för att isolera det specifika protein som binder den DNA sekvens som är förändrad hos tamgrisen.
– Till vår förvåning är detta protein tidigare helt okänt och vi har döpt proteinet till ZBED6. Det finns hos alla däggdjur, men inte hos andra djurarter, berättar Ellen Markljung som nyligen disputerat på en avhandling där denna upptäckt ingår.
Barbara McClintock fick nobelpriset i medicin 1983 för sin upptäckt att det finns ”hoppande gener” i arvsmassan. I den nu publicerade studien kunde forskarna visa att en medlem i samma familj av den typ av ”hoppande gener” som McClintock studerade hos majs hoppade in i arvsmassan hos ett primitivt däggdjur för mer än 150 miljoner år sedan. Genen har sedan blivit ”tämjd” och hoppar inte längre runt i arvsmassan.
– Vi kan se att ZBED6 måste ha utvecklat en mycket viktig funktion hos däggdjuren eftersom delar av proteinet är 100 procent identiskt mellan så vitt skilda däggdjur som människan och igelkotten, säger Ellen Markljung.
Forskarna har visat att ZBED6 inte bara reglerar den tillväxtfaktor som har avgörande betydelse för muskelmassan hos tamgrisen utan den verkar även reglera hundratals om inte tusentals andra gener.
– Våra resultat indikerar att ZBED6 är en av däggdjurscellens dirigenter som reglerar aktiviteten av ett stort antal andra gener. Det ska bli otroligt spännande att fortsätta undersöka funktionen och utreda vilken betydelse den har för uppkomsten av olika sjukdomar hos människan, berättar Leif Andersson.
Denna studie är ett enastående exempel på hur stark grundforskning leder till oväntade upptäckter, menar Leif Andersson. De började med att ställa frågan: Hur har det varit möjligt att förändra grisens muskelutveckling på det sätt som vi gjort de senaste 60 åren. Detta ledde fram till upptäckten av en specifik mutation som ger tamgrisen mer muskler vilket i sin tur ledde fram till upptäckten av en tidigare okänd mekanism för att reglera mängden muskler.
– Och nu har vi upptäckt ett tidigare okänt protein som har sitt ursprung i en hoppande gen som dök upp i däggdjurens arvsmassa för mer än 150 miljoner år sedan. Upptäckten bidrar både med ny kunskap om däggdjurens evolution och kan få stor biomedicinsk betydelse, säger han.
Kontaktinformation
Kontakt: Professor Leif Andersson, institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, tel: 018-471 49 04, 070-514 4904, e-post: Leif.Andersson@imbim.uu.se
Meningokocken är oftast en harmlös bakterie, och runt en tiondel av befolkning bär på den i svalget eller luftvägarna utan att märka av det. Men ibland kan den ta sig in i blodet och över blod-hjärn-barriären och orsaka blodförgiftning och/eller hjärnhinneinflammation, och då är dödligheten hög, cirka 10 procent.
Därför har det varit oroväckande att det under senare år har kommit rapporter från flertalet länder om att även meningokocker har börjat bli mer resistenta mot antibiotika. Men nu kan alltså Sara Thulin Hedberg i sin doktorsavhandling i biomedicin slå fast att så inte är fallet i Sverige i dagsläget. Även om en del av bakterierna har blivit resistenta mot enstaka preparat, så har de inte ökat i antal och verkar inte spridas i samhället.
– Vi hade förväntat oss en mer negativ utveckling, med tanke på den kraftiga ökningen av resistenta bakterier i samhället, så det här resultatet är både förvånande och väldigt skönt, säger hon.
Eftersom meningokocker är skickliga på att anpassa sig, bland annat genom sin förmåga att plocka upp delar av DNA från andra bakterier i samma familj, har de alla förutsättningar att snabbt förändras och utveckla resistens. Men Sara Thulin Hedbergs forskning tyder på att den biologiska kostnaden för bakterien är för hög. Det är helt enkelt inte ett framgångsrecept att bli resistent.
När hon undersökte meningokockbakterier som blivit resistenta mot rifampicin, en sorts antibiotika, upptäckte hon att de inte delar sig lika snabbt och inte är lika bra på att infektera. De blir helt enkelt lite svagare och sämre på att föröka sig. Det innebär att de har svårt att konkurrera med de icke-resistenta meningokockerna så fort de befinner sig i en antibiotikafri miljö.
Resultatet av Sara Thulin Hedbergs forskning kan bli att det på sikt öppnas nya möjligheter att bekämpa resistenta bakterier.
– Genom att öka kunskapen om hur bakterier förändrar sig och påverkas av att utveckla resistens, kan det bli möjligt att ta fram antibiotika som bakterierna har svårare att anpassa sig till utan alltför stor kostnad för dem själva.
Sara Thulin Hedberg arbetar på Nationella referenslaboratoriet för meningokocker och gonokocker vid Universitetssjukhuset Örebro, och hon har kartlagt vad som händer på genetisk nivå när meningokocken förändras och får ökad motståndskraft mot antibiotika. Hon har studerat meningokockstammar från Sverige och Afrika och har dessutom genomfört en del av sin forskning vid Pasteurinstitutet i Paris.
Sara Thulin Hedberg presenterar sina resultat i doktorsavhandlingen ”Antibiotic susceptibility and resistance in ‘Neisseria meningitidis’ – phenotypic and genotypic characteristics”.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Sara Thulin-Hedberg, 019-602 15 20.
– Genom att vara del av både lokala och nationsöverskridande sociala nätverk skapar svensksomalierna en tryggare tillvaro för sig själva och sina minderåriga barn, menar Charlotte Melander, som disputerar i socialt arbete. Hon har intervjuat 11 vuxna svensksomalier mellan år 2003-2006.
Svensksomaliernas gränsöverskridande sociala nätverk innebär att de även får information om arbets- och utbildningsmöjligheter utanför Sverige. Information om att villkoren är bättre för somalier i exempelvis Storbritannien inger hopp och kan motverka upplevelser av misslyckanden i förhållande till den svenska arbetsmarknaden.
– Men att ha sitt sociala släktnätverk utspritt i olika samhällssystem med vitt skilda ekonomiska förutsättningar innebär även ständiga moraliska dilemman, säger Charlotte Melander. Dessa dilemman handlar om hur begränsade ekonomiska resurser ska fördelas mellan familjemedlemmar i Sverige och Somalia eller närliggande länder.
De flesta intervjupersonerna har haft svårt att komma in på arbetsmarknaden. Men tack vare egna ansträngningar och sociala nätverk har alla lyckats bli självförsörjande i eller utanför Sverige.
– Flera har fått jobb som exempelvis tolkar eller hemspråkslärare, yrken där de inte konkurrerar med etniska svenskar. Några har satsat på studier för att öka sina möjligheter på arbetsmarknaden i eller utanför Sverige. Ytterligare några har sökt sig till den brittiska arbetsmarknaden för att få jobb.
Studien visar att intervjupersonerna är delaktiga i en brobyggarprocess. I den första fasen ger de somalier som etablerat sig i Sverige stöd och råd till nyanlända landsmän för att underlätta deras insocialisering i samhället. I den andra fasen får de mer etablerade somalierna i sin tur hjälp med jobb eller hur man startar företag av personer som är väl förankrade på den svenska arbetsmarknaden och inte har somalisk bakgrund.
– Det kan handla om arbetskamrater, före detta lärare eller någon som tillhör samma multietniska förening, säger Charlotte Melander.
Avhandlingens titel: Inom transnationella och lokala sociala världar – om sociala stödutbyten och försörjningsstrategier bland svensksomalier
E-länk: http://hdl.handle.net/2077/21237
Fakultetsopponent: Docent Erik Olsson, CEIFO, Stockholms universitet
Disputation: Fredagen den 18 december 2009, kl. 9.15, Hörsal Sappören,
Sprängkullsgatan 25, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Charlotte Melander, tel 031-711 24 59 (bost.), 031 -786 63 84 (arb.)
e-post:.Charlotte.Melander@socwork.gu.se
Avhandlingen kan beställas hos Ingegerd.Franzon@socwork.gu.se, 170 kr plus porto.
– På skogsmark kunde vi däremot inte se någon tydlig skillnad. Men vi hittade betydligt färre nyinfektioner på de behandlade ytorna, så sannolikt blir den framtida rötutvecklingen långsammare där, säger Magnus Thor, Skogforsk.
Resultaten på skogsmark kan verka nedslående, men om man jämför med modeller för rötutbredning som publicerats tidigare är resultaten inte så förvånande.
– Enligt dem är det ganska små skillnader mellan behandlade och obehandlade bestånd upp till 50 års ålder. Först därefter blir skillnaderna uppenbara, säger han.
Sammantaget visar försöken att stubbehandling är lönsamt i samband med sommaravverkningar, framför allt i bestånd som endast har begränsade rötangrepp. Men täckningsgraden är viktig.
– Det är svårt att nå 100 procent på alla stubbar i praktiken, men är täckningen under 90 procent bör man snarast se över spridningsutrustningen, säger Magnus Thor.
Fakta om studien
- 1994 lade Skogforsk och SLU ut en försöksserie med maskinell stubbehandling mot rotröta.
- Serien omfattar totalt 14 lokaler från Skåne till Ångermanland.
- Hälften av försöken etablerades på skogsmark, hälften på före detta jordbruksmark. De sistnämnda var sannolikt i princip fria från röta före gallringen.
- I studien ingick två preparat: Rotstop, som är en suspension med pergamentsvampsporer, och en urealösning.
- Försöken följdes upp sex till sju veckor efter behandlingen och 2008 gjordes en ny inventering på 11 av försökslokalerna.
- Drygt 1600 träd borrades i stubbhöjd från två håll. Från rötangripna träd togs vedprover som skickades till laboratorium där man odlade fram och individbestämde rottickan.
Kontaktinformation
Kontakt
Magnus Thor, Skogforsk. Tel: 018-18 85 96, 070-598 85 96
Anna Franck, pressansvarig. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88
Lundagruppen består av neurofysiologerna Martin Garwicz och Maria Christensson (båda Neuronano Research Center) och utvecklingspsykologen Elia Psouni (Institutionen för psykologi). I sin studie har de, stick i stäv mot tidigare jämförelser av motorisk utveckling hos olika däggdjur, tagit befruktningen och inte födelsen som utgångspunkt.
Detta avslöjar häpnadsväckande likheter mellan däggdjursarter som skilt sig åt i evolutionen för hela 100 miljoner år sedan. Fynden publiceras nu i den prestigefyllda tidskriften PNAS.
– Människan har i och för sig fler hjärnceller och större hjärna än de flesta andra landlevande arter. Men hjärnans utveckling när det gäller förmågan att gå är tydligen likadan hos oss som hos andra däggdjursarter. Vår studie visar att skillnaden inte är kvalitativ utan kvantitativ, säger Martin Garwicz.
Därmed kan man faktiskt utifrån kunskap om andra däggdjurs utveckling ganska precist räkna ut när människobarn ska börja gå. Detta ses som ett mycket oväntat och provocerande fynd. Uppfattningen att människan intar en särställning bland däggdjuren är ju djupt rotad inte bara hos gemene man, utan präglar också grundläggande antaganden inom olika forskningsfält som har att göra med människans utveckling och den mänskliga hjärnans evolution.
– Våra fynd innebär ett starkt ifrågasättande av dessa antaganden och kastar därmed nytt ljus på gängse teorier inom bl.a. evolutionsbiologi och utvecklingsbiologi, menar Martin Garwicz.
– Å andra sidan kan man säga att fynden rimmar väl med de stora genetiska likheter man funnit hos olika däggdjur. Kanske är likheterna trots allt inte så förvånande. Slutprodukterna människa och råtta ter sig ju väldigt olika, men vår studie tyder på att byggstenarna och principerna för hur de samspelar under utvecklingen kan vara desamma.
Studien har sitt ursprung i att gruppen försökte översätta beteendedata om motorisk utveckling mellan två arter av försöksdjur. Likheterna i utvecklingens relativa förlopp hos de två arterna var så slående att man frågade sig om regelbundenheten kunde gälla även andra däggdjur, inklusive människan.
Forskargruppen har nu jämfört 24 arter som tillsammans representerar merparten av alla gående däggdjur. Somliga, som aporna, är nära besläktade med människan medan andra, som gnagare, hovdjur och elefanter, skilde sig från vår evolutionära utvecklingsgren för 90-100 miljoner år sedan.
Trots detta, och oberoende av skillnaderna i olika arters hjärn- och kroppsstorlek, tid i livmodern och hjärnutveckling vid födelsen, visade jämförelsen alltså att ungar från alla arter börjar gå vid samma relativa tidpunkt i hjärnans utveckling. Människan må vara unik, men inte i just detta avseende. Då nervsystemet är tillräckligt moget lär man sig helt enkelt att gå, oavsett om man är igelkott, föl eller mänsklig baby.
Artikeln är publicerad i tidskriften PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences, se www.pnas.org.
Kontaktinformation
Mer info Martin Garwicz, tel. 046-222 77 55 eller 0734-046 173, e-post Martin.Garwicz@med.lu.se
– Insjuknande och död i hjärtkärlsjukdom och självmord kan ses som uttryck för exceptionell psykisk stress. Studieresultaten ger en indikation om det psykiska lidande som finns i denna patientgrupp speciellt runt diagnosbeskedet, säger Katja Fall, en av forskarna bakom studien.
Studien bygger på registeruppgifter om nästan 170 000 svenska män som fått diagnosen prostatacancer mellan åren 1961 och 2004. En mycket liten andel av männen som diagnosticerades med prostatacancer begick självmord i samband med diagnosen. Risken för att begå självmord var dock åttafaldigt ökad under den första veckan och nästan trefaldigt ökad under det första året efter en diagnos, jämfört med män utan prostatacancer.
Män som fått prostatacancerdiagnos innan 1987 hade 11 gånger förhöjd risk att dö i hjärtkärlsjukdom under första veckan efter diagnosen. Under det första året efter diagnosen var risken fördubblad jämfört med män utan prostatacancer.
Efter 1987 var den kombinerade risken för sjukhusvård eller död på grund av hjärtkärlsjukdom trefaldigt ökad bland män som diagnosticerats med prostatacancer under den första veckan och lätt förhöjd under första året efter diagnosen. Orsaken till att risken var större innan 1987 är okänd, men det kan enligt forskarna bero på mindre utvecklad hjärtkärlsjukvård i kombination med att fler män diagnosticerades med längre framskriden prostatacancer och en mer laddad inställning till diagnosen.
Både risken för död i hjärtkärlsjukdom och självmord var högre bland yngre män än bland äldre. En förklaring kan vara att yngre män upplever en större potentiell förlust av olika livsaspekter än äldre män.
– Vår hypotes är att den emotionella stress som ett prostatacancerbesked innebär i sig kan leda till negativa effekter för hälsan. Detta bör uppmärksammas bland personal som bemöter det ökande antal män som årligen får diagnosen prostatacancer, säger Katja Fall.
Publikation: “Immediate Risk for Cardiovascular Events and Suicide Following a Prostate Cancer Diagnosis: Prospective Cohort Study”, Katja Fall, Fang Fang, Lorelei Mucci, Weimin Ye, Ove Andrén, Jan-Erik Johansson, Swen-Olof Andersson, Pär Sparén, Georg Klein, Meir Stampfer, Hans-Olov Adami, Unnur Valdimarsdóttir, PLoS Medicine, online 14 december 2009.
För mer information, kontakta:
Katja Fall, forskare
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB)
E-post: Katja.Fall@ki.se
Unnur Valdimarsdóttir, forskare
Islands universitet (under arbetet med studien vid MEB, Karolinska Institutet)
Mobil: +354 694 8388
E-post Unnurav@hi.is
Katarina Sternudd, pressekreterare
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
En modern lastbil är utrustad med 30-35 styrenheter, datorer som vardera utför många uppgifter. De tar emot information från hundratals givare och skickar instruktioner till ställdon som reglerar olika funktioner i bilen.
– Det är bilar som kan väldigt mycket. Deras funktioner är bra så länge de fungerar, men när de inte gör det kan det gå illa, säger Anna Pernestål, industridoktorand vid Avdelningen för fordonssystem på Linköpings universitet och Scania CV AB.
I sin doktorsavhandling beskriver hon system för diagnos och felsökning som bygger på en sannolikhetsbaserad metod. Enkelt uttryckt betyder det att man beräknar sannolikheten för olika fel utifrån all tillgänglig information: aktuella mätvärden från sensorer i fordonet, bakgrundsdata, modeller och olika typer av expertkunskap. Systemet kan fungera både ombord under körning och när fordonet står på verkstad.
En felindikering under körning sätter igång en beslutsprocess där fordonet väljer hur det ska agera, till exempel skifta reglermod för att begränsa motormomentet eller tända varningslampor.
– Ett val skulle kunna vara att skicka information till närmaste verkstad som i sin tur kontaktar föraren. Tekniken för detta finns, det svåra är att få ihop informationsflödet, säger Anna Pernestål.
När fordonet är på verkstaden är målet att reparera det så bra och billigt som möjligt. Den traditionella metoden att byta ut en del och sedan testa om det var rätt duger inte längre. I stället pluggar mekanikern in sin dator i lastbilen och får ut information om systemets status. Om bedömningen blir att reparation är nödvändig, ansluter mekanikern felsökningssystemet som föreslår vilka åtgärder som behöver göras.
– En del av ett ombordsystem, diagnos av gasflödet i motorn, har provats i en testbänk och det fungerade. Nu utvecklar vi verktyget vidare för att ta fram prototyper, säger Anna Pernestål.
Forskningsprojektet har genomförts inom ramen för programmet Intelligent vehicle safety systems (IVSS) som finansieras av offentliga myndigheter, fordonstillverkare och industriorganisationer.
Avhandlingen läggs fram vid disputation fredag 18 december kl 10:15 i sal Visionen, B-huset, Linköpings universitet Campus Valla.
Kontaktinformation
Kontakt:
Anna Pernestål, 08-55383497, 0739-883497, anna.pernestal@scania.com
Verktyget låter användaren välja olika förutsättningar för energisystemets utveckling – till exempel resurstillgång, efterfrågan på energi och politiska beslut. Beräkningsmodellen bakom verktyget kombinerar energitekniker med energikällor (bioenergi, fossila bränslen, sol- och kärnkraft) för att möta behoven så kostnadseffektivt som möjligt. Klimatperspektivet ges via ytterligare en modell som beräknar den koldioxidhalt i atmosfären som det resulterande energisystemet ger upphov till. Alla resultat presenteras direkt på skärmen i grafisk form.
– Ett val med låg koldioxidskatt och hög energiförbrukning ger inte oväntat ett energiscenario som till stora delar baseras på olja och kol med kraftigt stigande koldioxidhalt i atmosfären. Ett val med högre koldioxidskatt, hög energiförbrukning och teknik för koldioxidlagring ger typiskt ett scenario där fossila bränslen kan fortsätta expandera under en period innan solenergi blir den dominerande energikällan. På så vis kan användaren pröva sig fram och få en uppfattning om de framtida konsekvenserna av olika val vi gör i dag, förklarar Kristian Lindgren, professor i komplexa system på avdelningen för fysisk resursteori på Chalmers.
Han har tillsammans med kollegor utvecklat det interaktiva webbverktyget, GETOnline, som är kopplat till GET (Global Energy Transition Model), den modell som forskarna på fysisk resursteori använt för att undersöka olika scenarier för det globala energisystemets utveckling i ett klimatperspektiv. Verktyget kommer att presenteras i EU-paviljongen vid FNs klimatförhandlingar i Köpenhamn.
– Möjligheten att få visa modellen i samband med klimatförhandlingarna visar hur angeläget det är med verktyg som gör energi- och klimatfrågeställningar mer lättillgängliga för breda grupper. Vi hoppas kunna utveckla modellen vidare för att göra den än mer användbar utanför forskarvärlden.
Trots verktygets relativa enkelhet kan en förstagångsanvändare behöva en viss introduktion men sedan är det användbart både inom den vetenskapliga världen och i undervisning på olika nivåer, menar Kristian Lindgren.
– Möjligheten att själv pröva och ändra parametrar i ett enkelt gränssnitt ger en annan känsla än att bara läsa en rapport om hur man med en modell genererat olika scenarier. I undervisning ger den studenter och elever en mer konkret bild av hur och med vilka styrmedel vi kan påverka framtida energisystem.
De scenarier modellen ger får inte ses som prognoser utan snarare som illustrationer av hur resurser och teknologier kan kombineras för att möta olika energibehov och klimatrelaterade begränsningar på ett kostnadseffektivt sätt, betonar Kristian Lindgren.
Forskarna ser möjligheter att använda motsvarande verktyg även i andra sammanhang.
– Vi planerar att utveckla den här typen av gränssnitt mellan en datorsimulering och en webbsida även för andra frågeställningar, både inom klimatområdet och inom det centrum som kommer att starta i Göteborg inom urbana system, säger Claes Andersson, doktor i komplexa system som utvecklat själva gränssnittet till GETOnline.
Kontaktinformation
Kristian Lindgren, 031-772 3131, kristian.lindgren@chalmers.se
Fredrik Hedenus, 031-772 3453, hedenus@chalmers.se
Själviskt DNA utgörs av så kallade transposoner som hoppar runt i arvsmassan utan att ha någon funktion mer än att kopiera sig själva. Dessa genomiska parasiter har spridit sig mycket effektivt, exempelvis består 50 procent av det mänskliga genomet av transposoner. Denna del av arvsmassan kallas ofta för ”skräp-DNA” då den inte tycks användas av cellen.
Vissa transposoner har dock ”adopterats” och används av värdcellen. Emad Barsoum, Paula Martinez och Stefan Åström vid Wenner-Grens Institut, Stockholms universitet, har upptäckt en transposon som har en direkt funktion i sexuell reproduktion. De har studerat en svamp som har en livscykel som inkluderar ett könsbyte och kunnat visa att könsbytet använde en tämjd transposon.
– Sexuell reproduktion är evolutionens centrala stöttepelare. Att vi nu hittat en transposon som hjälper mjölkjäst att para sig är intressant ur ett evolutionärt perspektiv, säger Stefan Åström.
I början av 1980-talet formulerades teorin kring genomiska parasiter. Denna teori innebär att transposoner är själviskt DNA vars enda funktion är att producera kopior av sig själva. En utveckling av denna teori var att transposoner kan spridas mer effektivt när värdorganismen parar sig, eftersom en transposon då får ytterligare kromosomer att hoppa till. Den optimala strategin hos en transposon är därför att främja värdens sexuella reproduktion då detta leder till att den kan sprida sig effektivare.
– Vår upptäckt konfirmerar en teoretisk model från 1980-talet – nämligen att en transposon som hjälper värden att para sig borde existera, bara man letar noggrant, säger Stefan Åström.
Denna upptäckt är en i raden kring transposoners roll i värdorganismen. Man vet sedan tidigare att antikroppar uppstår med hjälp av en tämjd transposon. Även i växtriket används transposon-liknande molekyler för att reglera hur växter reagerar på ljus av olika våglängder.
– Jag tror att man kommer att upptäcka fler exempel på transposoner som tämjts av värden. Detta ifrågasätter uppfattningen kring ”skräp-DNA” och tyder på att vi har mycket kvar att lära kring transposoners funktion i våra celler, säger Stefan Åström.
Arikeln som har titeln ”?3, a transposable element that promotes host sexual reproduction” publiceras i tidskriften Genes and Development, den 1 januari 2010 (den 15 december på internet).
Författare: Emad Barsoum, Paula Martinez och Stefan Åström, Wenner-Grens Institut, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
Ytterligare information:
Stefan Åström, e-post stefan.astrom@devbio.su.se, tfn 08-161566, 0705-938854
Emad Barsoum, e-post emad.barsoum@devbio.su.se, tfn 08-162423
Paula Martinez, e-post pmartinez@cnio.es nuvarande arbetsplats, CNIO, Madrid, Spanien