Det är i hemmet som flest barnolycksfall sker. En vanlig skada som drabbar små barn är brännskador. Anna Carlsson, barnsjuksköterska och forskare vid Fakulteten för Hälsa och samhälle vid Malmö högskola, har gått igenom journaler i Malmö och konstaterar att det i synnerhet är barn mellan ett och två år som drabbas av brännskador och att pojkar drabbas i större utsträckning än flickor.
– Allra vanligast är skållskador. Dessa inträffar ofta i köket där barnet klättrar upp på spisen eller diskbänken, välter en kastrull över sig eller drar i en sladd, till exempel till vattenkokaren, och får hett vatten över sig, berättar Anna Carlsson.
Ett annat vanligt sätt att ådra sig en skållskada är att barnet sitter i förälderns knä när denne dricker te eller kaffe och kommer åt koppen.
Anna Carlsson har intervjuat en grupp föräldrar om vad de tror orsakade olyckan. Mycket tydligt är att många föräldrar upplever att de har svårt att följa med i det lilla barnets snabba utveckling, de missbedömer såväl barnets snabbhet som dess räckvidd.
– Många föräldrar överskattar också sitt barns förmåga att förstå faror. Är ett litet barn riktigt nyfiket räcker det inte att det fått veta att spisen är ”aj, aj”, nyfikenheten kommer att ta över.
För att förebygga barnolycksfall i hemmet informerar barnhälsovården alla föräldrar när barnet är åtta månader gammalt. Informationen är dock långt ifrån så framgångsrik som man skulle kunna hoppas. I en studie visar Anna Carlsson att hälften av föräldrarna inte följer barnhälsovårdens råd. Lågutbildade föräldrar följer råden i mindre utsträckning än högutbildade. Även föräldrar med invandrarbakgrund är överrepresenterade i gruppen som inte följer råden.
– Få sjuksköterskor är medvetna om den viktiga pedagogiska roll de har. Man är mycket duktig på att dokumentera att man lämnat information, men inte på vilket sätt och vilken effekt den haft, säger Anna Carlsson.
Carlsson menar att informationen måste anpassas efter respektive föräldrapars förutsättningar. Hennes forskning visar också att riktad och individanpassad rådgivning motiverar föräldrarna att vidta fler olycksförebyggande åtgärder i hemmet.
– Mycket handlar om att skapa en medvetenhet om olyckor som kan ske och hur man kan förebygga dem, säger hon.
Kontaktinformation
För ytterligare information om avhandlingen ”Child injuries at home – Prevention, Precautions and Intervention with focus on scalds”, kontakta Anna Carlsson på telefon: 0706 – 360325 eller e-post: anna.carlsson@mah.se
Svartarbete är ett omdebatterat samhällsfenomen och ses ofta som ett hot mot dagens välfärdssamhälle. Bland annat sägs det undergräva skattemoral, konkurrens på lika villkor och solidaritet med både staten och dess invånare. Men trots att de flesta både vet om och sympatiserar med det, köper många likväl svarta tjänster.
I strikt laglig mening bör alla byten av tjänster som har ett värde beskattas, oavsett ersättning. Den allmänna uppfattningen om vad som anses vara svartarbete varierar dock och spänner över ett brett register.
— En generell utgångspunkt är att om det sker i mindre omfattning och om det är för privat bruk där människorna har en närmare och personlig relation anses det ok, säger Lotta Björklund Larsen.
I en serie intervjuer med en grupp medelålders människor med rötterna i en svensk småstad har Lotta Björklund Larsen identifierat de relationer, samhälleliga mekanismer och överväganden som förklarar hur det är möjligt att rättfärdiga svartköp. För en del handlar det om ren bytesmarknad, vilket enligt lagen också ska vara föremål för beskattning. För andra handlar det helt enkelt om att köpa så billigt som möjligt.
— I en del fall är svartarbete den enda möjligheten att få hjälp med eller tillgång till något. I andra fall finns det sammanhang där svarta köp och byten av svarta tjänster är en etablerad vana, säger Lotta Björklund Larsen.
Många har en tilltro till den svenska välfärdsstaten men ändå köper man svart. Ett rättfärdigande är man tycker att man ändå betalar så mycket skatt att man har gjort sig förtjänt av att lura staten lite, att få något tillbaka.
— Man kan också se att det anses mer legitimt att byta tjänster än att betala svart. Det är dessutom så att man ser det som mer accepterat att betala någon extra vid sidan om, någon som kommer och arbetar på helgen eller kvällen, utöver ordinarie arbetstid. Det anses däremot inte ok att betala någon svart som går på a-kassa, för den har ersättning för att den inte ska jobba, förklarar Lotta Björklund Larsen.
Trots att många i undersökningen sa sig ha tilltro till det svenska välfärdssamhället, så finns det samhälleliga flaskhalsar och förhållanden som inte anses rättvisa och därför kan lagen överträdas.
– På detta sätt uppnås en känsla av balans och rättvisa i bytesförhållandena, säger Lotta Björklund Larsen.
Avhandlingens titel
Illegal yet Licit. Justifying Informal Purchases of Work in Contemporary Sweden
För ytterligare information
Lotta Björklund Larsen, Socialantropologiska institutionen, lotta.bjorklund.larsen@score.su.se 070-264 12 20.
Minst 100 000 svenskar lider i dag av förmaksflimmer. För närvarande rekommenderas patienter med måttlig till hög strokerisk behandling med blodförtunnande medel (warfarin). För patienter med lägre strokerisk rekommenderas antingen warfarin eller den betydligt mindre effektiva acetylsalicylsyra vilket ofta används på grund av lägre risk för blödning. Det är också välkänt att många i denna stora patientgrupp förblir helt obehandlade då blödningsrisken vid behandling med blodförtunnande läkemedel kan befaras överstiga nyttan.
I RELY-studien jämfördes dabigatran, ett nytt blodförtunnande läkemedel, med warfarin som strokeprofylax hos drygt 18 000 patienter med förmaksflimmer. De tidigare publicerade resultaten visade att en hög dos av dabigatran minskade risken för stroke med 34 procent jämfört med warfarin och en lägre dos av dabigatran var lika effektiv som warfarin men med en betydligt lägre risk för allvarliga blödningar. Båda dabigatrandoserna mer än halverade risken för hjärnblödning, den allvarligaste och mest fruktade komplikationen vid blodförtunnande behandling.
En fördjupad analys studien har nu visat att de ovan nämnda goda resultaten gäller patienter med allt ifrån låg till hög risk för stroke.
– Särskilt intressant är den gynnsamma effekten av dabigatran hos dem som kategoriseras som lågriskpatienter, där många idag inte får adekvat blodförtunnande behandling trots att 2-3 procent av patienterna riskerar att drabbas av stroke varje år. För denna patientgrupp ger den högre dosen dabigatran ett betydligt bättre skydd mot stroke och en lägre risk för allvarliga blödningar än warfarin och båda doserna gav en betydligt lägre risk för hjärnblödning. Det här kan innebära att betydligt fler patienter kan erbjudas en effektiv och säker blodförtunnande behandling i framtiden, säger Jonas Oldgren, huvudansvarig för analysen och ansvarig för RELY-studien i Sverige.
Dabigatran etexilat utvecklas av företaget Boehringer-Ingelheim, som också finansierat studien.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Jonas Oldgren, överläkare i kardiologi, Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR), Uppsala universitet
Telefon: 070-221 12 43 (befinner sig i Atlanta), e-post: Jonas.Oldgren@ucr.uu.se
De genetiska förändringar som har skett hos tamhönan beror på det urval människan bedrivit under tusentals år och med en allt större precision de senaste hundra åren. Men frågan kvarstår om hur tamhönsens vilda anmoder, som lever i Sydostasien, kunnat förändras till de olika former av tamhöns som idag har en central roll för människans livsmedelsförsörjning. Människan har anrikat genetiska varianter som gjort det möjligt att hålla tamhöns och få dem att producera ägg och kött. Men det är okänt hur många gener och vilka gener som bidragit till denna anpassning.
– De studier vi gör på höns och andra husdjur fungerar som modeller för att förstå de grundläggande principerna för hur evolution går till på molekylär nivå i naturen, eller hur människans evolution gått till. Den stora fördelen med husdjur är att vi kan göra korsningar och använda genetikens redskap för att med hög precision klarlägga vilka genetiska förändringar som är kopplad till en specifik egenskap, förklarar professor Leif Andersson som har koordinerat studien.
– Vår nya studie gör kycklingen het som modellorganism både för evolutionsbiologisk forskning och för biomedicinsk forskning där man vill förstå geners funktion och betydelse för sjukdomstillstånd.
För fem år sedan publicerades DNA-sekvensen för hönans arvsmassa. Detta genomfördes genom att analysera en enskild höna. Projektet kostade ungefär 100 miljoner kronor att genomföra och involverade ett internationellt konsortium av forskare. I den nu aktuella studien har forskarna med en blygsam budget analyserat arvsmassan från åtta olika sorters tamhöns samt den röda djungelhönan, tamhönans ursprungsart.
– Detta illustrerar den revolution som nu sker inom biologisk och medicinsk forskning eftersom teknikerna för att kartlägga arvsmassan utvecklas oerhört snabbt. Projekt som vi bara kunde drömma om för några år sedan är nu fullt genomförbara, säger Carl-Johan Rubin, postdoktor i Anderssons grupp och ansvarig för en del av de bioinformatiska analyserna av data.
Ett spännande fynd var att forskarna kunde påvisa en mutation i TSHR-genen, som är av central betydelse för sköldkörtelns funktion men som också har en viktig roll när det gäller att bestämma när på året fåglar ska börja häcka samt när däggdjuren ska föda sina ungar.
– Vår upptäckt att alla tamhöns vi hittills undersökt bär på denna specifika mutation i TSHR-genen talar starkt för att denna mutation haft stor betydelse under tamhönans utveckling, säger Jonas Eriksson, doktorand inom projektet.
När forskarna studerade vilka genetiska förändringar som haft störst betydelse under utvecklingen av de raser vi använder för köttproduktion (broilers) fann de att flera av dessa gener har med insulin-signalering att göra. En av dessa är genen TBC1D1, som tidigare har associerats med fetma hos människa och som bidrar till att reglera upptaget av socker i muskelceller.
– Det ska bli mycket spännande att reda ut den biologiska mekanism som förklarar hur en förändring i TBC1D1-genen påverkar muskelmassan hos höns, säger Carl-Johan Rubin.
Forskarna har skickligt utnyttjat de möjligheter som utvecklingen av ny DNA-teknik innebär för biologisk forskning. DNA-sekvenseringen har genomförts vid teknikplattformen Uppsala Genom Center, ledd av professor Ulf Gyllensten, medan lagring och analys av de enorma datamängderna gjordes vid Uppsala universitets beräkningscentrum UPPMAX, som leds av docent Ingela Nyström.
– Det är extra roligt att det varit möjligt att genomföra hela projektet här i Uppsala tack vare att vi byggt upp en effektiv infrastruktur för genomforskning, förklarar Leif Andersson.
Forskningen har främst fått stöd av Stiftelsen för Strategisk Forskning samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Flera av forskarna i detta projekt ingår i Science for Life Laboratory (SciLifeLab) vid Uppsala universitet. Länk http://www.uu.se/node808 . Forskare från SLU, Linköpings universitet och Karolinska institutet har också deltagit.
Länk till Uppsala Genome Center http://www.genpat.uu.se/node462
Länk till UPPMAX http://www.uppmax.uu.se/
Kontaktinformation
Kontakt: Professor Leif Andersson, institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet och SLU, tel: 018-471 49 04, 070-514 4904, e-post: Leif.Andersson@imbim.uu.se
Lena Marie Beillon visar i sin avhandling ”Att värdera vårdbehov – ett kliniskt dilemma” att det inom ambulanssjukvården förekommer både överutnyttjande och underutnyttjande. Vid för låg prioritering kan svårt sjuka eller skadade personer, som är i behov av den prehospitala vårdens resurser, utsätts för allvarliga risker.
För hög prioritering innebär att personer använder ambulanssjukvården trots att det inte behövs. Det innebär att det kanske inte finns ambulans till hands för de svårast sjuka.
Medicinska prioriteringar innebär att använda hälso-och sjukvårdens resurser där de gör störst nytta. Underutnyttjande innebär att den prehospitala vårdens kompetens och resurser inte används när de behövs som bäst och ett överutnyttjande innebär misshushållning med begränsade resurser.
Studierna är genomförda inom ambulanssjukvården i Västra Sverige, i Norrbotten och i Södra Finland. Resultaten visar att det överallt förekommer både överutnyttjande och underutnyttjande, men att överutnyttjandet är vanligast i storstadsregionerna.
En vanlig uppfattning bland allmänheten är, att det mest omfattande behovet av ambulanstransporter finns i samband med olyckor, men i Lena Marie Beillons studier var det bara en tiondel av ambulanstransporterna, som skedde i samband med olyckor. Den vanligaste orsaken till behov av ambulanstransport är ont i bröstet med misstanke om akuta hjärtproblem.
Viktiga fynd i studierna är att ambulanser överutnyttjas både för personer utan medicinskt behov och för planerade transporter av patienter mellan vårdenheter, som inte alls behöver den prehospitala vårdens kompetens och resurser. En slutsats är därför att det behövs fler alternativ till ambulanser både för personer med mindre akuta problem, men som inte kan åka taxi t.ex. för att man behöver ligga ner och för planerade transporter.
För medicinska prioriteringar finns i regler i lagstiftningen. Dessa bygger på att personer med störst behov skall ges företräde till vården. Lena Marie Beillons avhandling visar att detta mål tycks vara svårt att uppnå inom ambulanssjukvården.
Kontaktinformation
Avhandlingens titel: Att värdera vårdbehov – ett kliniskt dilemma
Författare: Lena Marie Beillon Telefon: +46-070-5790092
E-post: lenamariebeillon@gmail.com
Handledare: Professor Ingvar Karlberg Göteborgs universitet, GU telefon +46-0733-768003
Docent Björn Ove Suserud Institutionen för vårdvetenskap Högskolan Borås telefon +46-033-174776
Professor Johan Herlitz Institutionen för vårdvetenskap Högskolan Borås/ Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Telefon +46-031-3427548
Opponent: Professor Björn Guldvog, Bergens Universistet, Helsedirektoratet Oslo +47-24163050
Disputation: fredagen den 19 mars 2010, Aulan Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, NHV
Adress: Fredrik Bloms väg 25, Nya Varvet, Göteborg
Avhandlingen kan beställas för 150 kr exklusive porto: mailto:kirsi.gomez@nhv.se
Monica Bengtson, informatör NHV 031-69 39 52
Tidigare forskning har visat att överdriven, sjuklig fettansamling i musklerna spelar en viktig roll vid uppkomsten av insulinresistens och vuxendiabetes, diabetes typ 2. Därför är det viktigt att försöka förstå och kontrollera hur fettupptaget från blodet till musklerna regleras. Blodkärlens funktion vid fettupptaget har i stort sett förblivit outforskad, trots att fettsyrorna måste transporteras igenom cellerna i kärlväggen innan de kan tas upp och metaboliseras (förbrännas) av de arbetande muskelcellerna.
I den nu publicerade studien har forskarna undersökt den biologiska funktionen av proteinet VEGF-B som signalerar från muskelcellerna till kärlväggen. Forskarna kunde visa att nivåerna av VEGF-B står i relation till muskelcellernas innehåll av mitokondrier, respektive energistatus. Vidare visade forskarna att VEGF-B kan kontrollera nivåerna av fettransportproteiner, så kallade FATP, i kärlväggen. VEGF-B-signalering från musklerna till cellerna i kärlväggen ledde till ökad mängd FATP-fettransportörer och därmed ökat fettupptag genom kärlväggen.
– Möss som saknade antingen signalproteinet VEGF-B eller dess receptorer i kärlväggen hade som följd lägre fettupptag till muskel och hjärta, och mindre ackumulering av fett i vävnaderna. Istället fann vi att det oupptagna fettet samlades i den vita fettvävnaden och ledde till något ökad vikt hos mössen, säger docent Ulf Eriksson, som lett studien vid Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet.
Mest sensationellt var dock fyndet att mössen som saknade VEGF-B, och därmed hade lägre muskulärt fettupptag, istället ökade upptaget av socker till hjärtat. Eftersom insulinresistens och vuxendiabetes hos människor karakteriseras av högt blodsocker och reducerat sockerupptag till vävnader, finns det hopp om att dessa forskningsresultat i framtiden kan utvecklas till nya behandlingsalternativ mot flera metabola sjukdomar, inklusive vuxendiabetes.
– Det finns ett välkänt samband mellan fettansamling i muskelvävnad och uppkomsten av insulinresistens och vuxendiabetes. Vi jobbar nu intensivt med att undersöka hur vi kan påverka insulinsignalering och sänka blodsockernivån hos diabetiska möss genom att blockera VEGF-B signalering, säger Ulf Eriksson.
Förutom Ulf Erikssons forskargrupp vid Karolinska Institutet har forskare vid Uppsala universitet, Göteborgs universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Karolinska Universitetssjukhuset samt Universitetet i Kuopio, Finland deltagit i studien. Ulf Eriksson är även knuten till Ludwiginstitutet för cancerforskning vid Karolinska Institutet.
Publikation: ”Vascular endothelial growth factor B controls endothelial fatty acid uptake”, Carolina E. Hagberg, Annelie Falkevall, Xun Wang, Erik Larsson, Jenni Huusko, Ingrid Nilsson, Laurens A. van Meeteren, Erik Samen, Li Lu, Maarten Vanwildemeersch, Joakim Klar, Guillem Genove, Kristian Pietras, Sharon Stone-Elander, Lena Claesson-Welsh, Seppo Yla-Herttuala, Per Lindahl & Ulf Eriksson, Nature, 14 March 2010.
BILDEN: Ulf Eriksson, foto av Stefan Zimmerman.
För ytterligare frågor, kontakta:
Docent Ulf Eriksson
Tel: 08-52 487 109
Mobil: 070-6805056
E-post: ulf.pe.eriksson@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: Katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Studien publiceras i tidskriften Environmental Science and Technology. Fiskarna i studien utsattes för outspätt, renat avloppsvatten från tre svenska reningsverk i Stockholm, Umeå och Göteborg. Studien visar att levonorgestrel som finns i flera p-piller, bland annat så kallade akut p-piller, kan ha effekter i miljön och utgör en riskfaktor för fiskarnas fortplantningsförmåga. Levonorgestrel ska efterlikna det kvinnliga könshormonet progesteron och framställs på syntetisk väg.
En tysk studie visade helt nyligen att mindre än en miljarddels gram av levonorgestrel per liter hämmar fortplantningen hos fisk i akvariemiljö.
– Vi hittar dessa nivåer i svenskt, renat avloppsvatten, berättar Jerker Fick vid kemiska institutionen, Umeå universitet.
Sedan ungefär tio år tillbaka känner man till att syntetiskt östrogen från p-piller kan påverka fisk nedströms reningsverk. Den nya studien visar att det finns risker även med syntetiska progesteron-liknande hormon i p-piller.
Fiskarna i studien utsattes för outspätt, renat avloppsvatten, och i miljön sker oftast en utspädning i vattendragen. Men i studien påpekas att det också finns vattendrag med ganska liten utspädning, och sannolikt finns det reningsverk som renar bort hormonet sämre än de verk som studerades.
Upptäckterna bidrar till att förstå vilka substanser som är viktiga att rena bort från avloppsvatten.
– Om vi vet hur våra mediciner påverkar miljön får vi också större möjligheter att välja miljömässigt bra alternativ, men vi måste alltid sätta patientens hälsa i första rummet, påpekar Joakim Larsson vid Sahlgrenska akademin, en av forskarna bakom studien.
FAKTA P-PILLER
Kombinerade p-piller innehåller syntetiska former av kvinnliga könshormoner, exempelvis syntetiskt östrogen och progesteronliknande hormon. Vilka hormoner som ingår varierar mellan olika läkemedel, men levonorgestrel är ett progesteronliknande hormon som förekommer i flera p-piller, hormonimplantat och akut-p-piller. Uppskattningsvis använder cirka 80-90 miljoner kvinnor p-piller i världen och cirka 400 000 av dem är svenska kvinnor.
Studien genomfördes som en del av forskningsprogrammet MistraPharma.
Tidskrift: Environmental Science and Technology.
Artikelns titel: Therapeutic levels of levonorgestrel detected in blood plasma of fish: results from screening rainbow trout exposed to treated sewage effluents.
Författare: Jerker Fick, Richard H Lindberg, Jari Parkkonen, Björn Arvidsson, Mats Tysklind, D G Joakim Larsson
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Jerker Fick, Fil Dr och forskarassistent vid kemiska institutionen, Umeå universitet
Telefon: 090-786 9324
E-post: jerker.fick@chem.umu.se
Joakim Larsson, docent och forskare vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Telefon: 031-786 3589
E-post: joakim.larsson@fysiologi.gu.se
Cecilia Cassinger vill ge ett nytt perspektiv på imagebegreppet genom att visa hur det innefattar tidsliga och rumsliga dimensioner. Något hon menar är svårfångat och går förlorat i mätstudier.
– Inom marknadsföring har synen på imageskapande traditionellt varit att det är företaget som kommunicerar ut ett budskap som leder till en image i konsumentens medvetande. Jag ser istället imageskapande som en aktivitet som framförallt utförs när konsumenterna berättar om sina upplevelser av företaget. Att konsumera prylar och produkter handlar till stor del om att berätta vad vi gör med dem i vardagskulturen. Vare sig vi är medvetna om det eller inte ger våra berättelser företag mening och därmed image. Det handlar om en osynlig produktion av image som sker i tid och rum, framförallt i hemmet där många produkter används. På så vis är berättandet om konsumtion ett användbart verktyg för att fånga imageskapande.
För att undersöka hur image skapas har hon intervjuat IKEA-kunder i Shanghai och Malmö för att sedan noga analysera dessa berättelser. Intervjuer har också gjorts med olika befattningshavare inom IKEA. Hon menar att det finns likheter mellan konsumenternas berättande om IKEA och berättandet i Homeros antika epos Odysséen. I avhandlingen beskrivs tre olika sätt att berätta om IKEA enligt tre tidslinjer: en linjär, en cirkulär och en parallell tidslinje.
– Jag har låtit konsumenterna ta foton av i sina hem av någon möbel de köpt på IKEA och bett dem berätta vad de minns om hur det gick till när de köpte den och hur de har använt den hemma sedan dess, säger Cecilia Cassinger.
– Berättelser om konsumtion i vardagen kan tyckas triviala, inget verkar hända i dem, fortsätter hon. Men tittar man närmare på dem rymmer de en oerhörd komplexitet som kan synliggöras genom att låna redan etablerade former av berättande från den litterära traditionen. Både berättelserna om IKEA och Odysséen innehåller flera olika tidslinjer. Medan Odysseus äventyr hör till den moderna linjära tidsuppfattningen, kan till exempel hans fru Penelopes repetitiva vävande hänföras till en cirkulär form av berättande. Penelope väver på dagen för att repa upp alltihop på natten för att vinna tid och bevara tronen åt Odysseus. Det påminner mycket om hur många bygger ihop sina IKEA-möbler för att sedan ta isär dem när de ska flytta eller möblera om. Eller när man år efter år målar om sin byrå. Det repetitiva handlandet är en viktig del av berättelsen om IKEA.
Konsumenternas berättelser synliggör likheter och skillnader i IKEA:s image mellan Sverige och Shanghai där IKEA har funnits sedan 1999. I Shanghai tycker många att IKEA står för design och heminredningskunskap snarare än kvalitet och många har låtit hantverkare tillverka IKEA-liknade möbler eftersom det ibland blir billigare än att köpa dem på varuhuset. I Sverige är det fler generationer som har växt upp med IKEA, som därmed blivit en stor del av konsumenternas vardag och till och med en del av barndomsminnena.
Cecilia Cassinger menar att konsumenters berättande innehåller stor potential för att förstå hur image skapas.
– Konsumenters berättande ger företaget en mångfacetterad image. Genom att lyssna på deras berättelser kan företag förstå hur de uppfattas i vardagskulturen, säger Cecilia Cassinger. I avhandlingen föreslår jag att företag behöver utveckla en narrativ kompetens genom att till exempel läsa mer skönlitteratur. Ofta är vi inte medvetna om vilka vi är förrän vi upptäcker oss själva genom någon annans ögon. Vare sig vi pratar om företag eller människor är det svårt att ställa sig utanför och få perspektiv på sig själv. Företaget har därför mycket att vinna på att se sig själv genom konsumenterna.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Cecilia Cassinger på telefon 0739-08 25 30, 046-222 01 88 eller cecilia.cassinger@fek.lu.se (fredagen den 12 mars är hon tillgänglig först efter kl 12.30)
Cecilia Cassinger disputerar fredagen den 12 mars med avhandlingen Retailing Retold – Unfolding the Process of Image Construction in Everyday Practice i Crafoordsalen på Ekonomihögskolan
– Terrordåden följdes av vad som kan kallas en ”remaskulinisering” av det amerikanska samhället, säger Anna T. Höglund, docent i etik vid Centrum för forsknings- och bioetik och tidigare gästforskare vid Centrum för genusvetenskap.
Trots att den amerikanska brandkåren och polisen har både manliga och kvinnliga medarbetare var den bild som gavs i media efter attentaten i huvudsak att det var modiga män som rusade till undsättning och offrade sig för att rädda andra, främst kvinnor och barn. Till en början var det också mycket få kvinnor som fick komma till tals i debatten om hur USA skulle svara på attackerna.
I boken visar Anna T. Höglund också hur de afghanska kvinnornas situation lyftes fram som ett alibi för att rättfärdiga kriget i Afghanistan. Strax innan kriget startade kablades bilder av beslöjade kvinnor ut i amerikansk media, med budskapet att detta var ett förtryck som USA:s trupper nu skulle göra slut på. Men så fort kriget var igång avtog medieintresset för kvinnornas rättigheter.
För att ytterligare legitimera kriget mot terrorn använde president Bush en rad argument med hänvisningar till hegemonisk manlighet, som att de amerikanska soldaterna skulle ”vara redo” och ”göra amerikanerna stolta”.
— Bush använde också ”Vilda Västern-uttryck” som att bin Laden var ”Wanted – Dead or Alive” och att terroristerna skulle ”rökas ut ur sina hålor”, säger Anna T. Höglund.
Boken tar även upp mediebilden av den amerikanska soldaten Jessica Lynch som, efter att hon tillfångatagits i kriget, snarast framställdes som en civil kvinna som måste räddas av manliga soldater. Detta jämför Anna T. Höglund med bilden av en annan kvinnlig amerikansk soldat, Lynndie England, som dömdes till tre års fängelse för övergreppen mot irakiska fångar i fängelset Abu Ghraib. I motsats till Lynch beskrevs England som övervägande ”okvinnlig”. Trots att hon födde en son strax innan domen mot henne föll, var till exempel bilden av henne som mor i stort sett obefintlig i media.
— Retoriken omkring kriget mot terrorismen både byggde på och bidrog till att konstruera och rekonstruera hierarkiska genusmönster, säger Anna T. Höglund.
Boken “Gender and the War on Terrorism – The Justification of War in a Post-9/11 Perspective” är utgiven i Centrum för genusvetenskaps skriftserie. Recensionsexemplar kan beställas på adressen publications@gender.uu.se.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anna T. Höglund, 018-471 62 28, e-post: anna.hoglund@crb.uu.se
Det har sedan länge varit känt att ärftlighet är en viktig riskfaktor för huruvida en person kommer att drabbas av stroke under sin livstid. Har man en eller flera nära släktingar som drabbats av sjukdomen ökar risken att själv drabbas. Det har dock visat sig svårt att definiera de exakta genetiska orsakerna som bidrar till den ökade risken att drabbas. Tomas Janungers avhandling, med titeln ”Genetikens roll för stroke i norra Sverige”, visar att områden på kromosom 5 och 9 är kopplade till ökad risk att drabbas av stroke.
Genom att studera familjer med rötterna i Norrbottens län och Västerbottens län där flera familjemedlemmar drabbats av stroke har forskargruppen i Umeå kunnat konstatera att det finns gener som kan förklara en del av den ökade risken att drabbas.
— Förutsättningarna för att bedriva god genetisk forskning i Norrland är unika, säger Tomas Janunger. Dels är befolkningens historia väl känd genom de kyrkböcker som förts under lång tid, dels har den stora befolkningsökningen som skett fram till 1900-talets början skett framförallt genom stora barnaskaror medan inflyttningen varit liten. Detta har inneburit att den genetiska variationen i befolkningen är mindre än andra jämförbara befolkningar.
Stroke, eller slaganfall som det också kallas, är en sjukdom som varje år drabbar ca 30 000 svenskar årligen och är den näst vanligaste dödsorsaken i västvärlden. Vård av strokepatienter kostar årligen över 10 miljarder kronor i Sverige och innebär dessutom ett stort lidande för såväl de insjuknade patienterna som de anhöriga. I förlängningen hoppas Tomas Janunger kunna identifiera de gener som ligger bakom den ökade risken och därigenom öka förståelsen för hur sjukdomen uppkommer. Med den kunskapen kommer man att bättre kunna bedöma en persons risk att drabbas av sjukdomen och även kunna skräddarsy förebyggande behandlingar utifrån patientens specifika förutsättningar.
Fredagen den 19 mars försvarar Tomas Janunger, Inst. för medicinsk biovetenskap, medicinsk och klinisk genetik, Umeå universitet sin avhandling med titeln The genetic contribution to stroke in northern Sweden (Genetikens roll för stroke i norra Sverige).
Disputationen äger rum klockan 9.00 i hörsal Betula under Medicinska biblioteket i byggnad 6M, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Holger Luthman, Lunds universtitet, Lund.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-31929
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna Tomas Janunger på:
Telefon: 090-785 84 71
Mobiltelefon: 070-553 98 90
E-post: tomas.janunger@medicin.umu.se
Havstulpanerna, som trots sitt namn hör till djurriket, är de mest ökända av havets fripassagerare. Ett fartyg med skrovet täckt av deras hårda kalkskal går långsammare och drar mer bränsle.
Den vanligaste metoden att undvika påväxt är att använda giftiga bottenfärger. Den mest effektiva substansen har varit tributyltenn (TBT), som numera är totalförbjuden. Men hittills har inga riktigt bra ersättningar för giftfärgerna tagits fram.
– Vår strategi är i stället att designa ytor där havstulpanlarvens klister inte fastnar. Tanken är att larven ska simma iväg och hitta en annan plats att sätta sig fast för resten av livet, säger Tobias Ekblad, doktorand i molekylär fysik och medarbetare i EU-projektet AMBIO.
För att undersöka hur larven med sina ”fötter” – egentligen de främre delarna av ett par antenner – promenerar omkring och lämnar mikrometerstora avtryck använder sig forskarna av så kallad ytplasmonresonans. Denna mätmetod, baserad på elektromagnetiska vågrörelser i gränsskiktet mellan ytan och havsvattnet, kan detektera de minimala optiska förändringar som sker när de tunna (10 miljondels millimeter) fotavtrycken fastnar. På så vis kan man i realtid se hur avtrycken uppstår och följa deras rörelser sig fram och tillbaka över ytan.
Resultaten som läggs fram i Tobias Ekblads doktorsavhandling visar att det är kemin som avgör om larverna gillar en yta eller inte. Ekblad har utvecklat en metod att täcka ett material med tunna lager av en vatteninnehållande gel, hydrogel, som testats med olika kemisk sammansättning. Till exempel har beläggningar som innehåller polymeren polyetylenglykol (PEG) visat mycket goda resultat.
Forskarna har också studerat ytors effekt på hur blod koagulerar, ett problem som bland annat uppstår när proteser opereras in i kroppen. Liksom i påväxtprojektet har det visat sig att de användbara materialen är de som kraftigt minskar bindningen av proteiner till ytan.
Avhandlingen läggs fram fredag 19 mars kl 10:15 i sal Planck, Fysikhuset, campus Valla, Linköping. Opponent är professor Jan Gentzer, North Carolina State University, USA.
Kontaktinformation
Kontakt:
Tobias Ekblad 013-285648, 070-3345768, tobias.ekblad@liu.se
Schimpansen är människans närmaste släkting. I sin avhandling har Anna Wetterbom studerat olika sorters skillnader i arvsmassan för att se om, och i så fall hur, de kan ge upphov till de olika särdrag vi kan se mellan arterna. Jämförelser mellan människa och schimpans kan leda till en större förståelse för mekanismer bakom sjukdomar och ökad kunskap kan rädda schimpansen från utrotning.
Människa och schimpans delade en gemensam urmoder för ungefär 6 miljoner år sedan. Under den tid som har gått sedan arterna skiljdes åt har både människan och schimpansen samlat på sig skillnader i arvsmassan. Arvsmassan är ”livets kod” och innehåller all information som behövs för att tillverka de proteiner som är cellens byggstenar. Celler som i sin tur blir beståndsdelar i kroppens olika organ som tillsammans bildar en hel organism.
Anna Wetterbom har specifikt studerat hur variation i arvsmassan påverkar vilka delar som skrivs av till transkript, vilka senare används som mallar för att tillverka proteiner i cellen. Med hjälp av mikroarrayer har hon analyserat tre olika vävnader, hjärta, hjärna och lever, för att se vilka gener som uttrycks olika mycket i människa och schimpans.
– Resultaten visade att skillnaderna i genuttryck var större mellan olika vävnader, till exempel hjärta och hjärna, inom samma art än mellan människa och schimpans i en specifik vävnad, till exempel hjärta, berättar Anna Wetterbom.
Ett litet antal gener uttrycktes bara i en av arterna och samma sak gällde för mindre delar av gener (så kallade exoner). En gen kan ge upphov till flera olika genprodukter, så kallade transkript.
– Studien visade en betydande transkriptvariation mellan arterna. Min avhandling bidrar till en djupare förståelse för den variation som finns mellan människan och schimpansen, både i arvsmassan och bland de transkript som uttrycks från gener i arvsmassan. Resultaten kan ligga till grund för fortsatta evolutionära studier för att förstå artbildning och uppkomst av de båda arternas olika särdrag, säger Anna Wetterbom.
I en uppföljande studie användes sedan storskalig sekvensering för att leta efter nya regioner som bara uttrycks i schimpansens arvsmassa. Forskargruppen fann ett stort antal transkript som inte dokumenterats tidigare, varken i människa eller i schimpans.
Avhandlingen försvaras den 24 mars vid Uppsala universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Anna Wetterbom, tel: 018-471 4969, e-post: anna.wetterbom@genpat.uu.se
Föreställ dig att du blir ombedd att komma ihåg vad du gjorde för exakt en vecka sedan. Du behöver då antagligen uppbåda en viss mental ansträngning för att söka igenom ditt minne. Vid ett annat tillfälle kan en doft, en bild eller ett ord plötsligt och oväntat väcka ett levande minne av något som hänt dig. Vetenskapen förstår ännu inte fullt ut varför din hjärna ibland automatiskt levererar ett minne som vi inte har någon avsikt att försöka komma ihåg, medan den vid andra tillfällen inte kan komma ihåg saker trots att vi gör ansträngningar för att lyckas.
Studierna i Kristiina Kompus avhandling visar att dessa två olika sätt att komma ihåg saker initieras av helt olika signalvägar i hjärnan. Ansträngningen, att hämta ett specifikt minne hanteras av den övre delen av frontalloben. Detta område i hjärnan aktiveras inte enbart vid minnesrelaterade ansträngningar utan vid alla typer av mentala ansträngningar och avsikter, visar avhandlingen. Denna del av hjärnan är inte inblandad i början av processen att utan avsikt komma ihåg någonting som en respons på yttre stimuli. I stället aktiveras sådana minnen av specifika signaler från andra områden i hjärnan, nämligen de som hanterar just inkommande stimuli som dofter, bilder och ord. Ibland tros sådana minnen vara mer livliga eller känslofyllda, annars skulle de inte aktiveras på detta sätt. Kristiina Kompus avhandling visar att så inte är fallet – minnen behöver inte nödvändigtvis vara känsloladdade för att kunna återupplivas spontant, utan avsikt. Minnen som återupplivas spontant aktiverar heller inte hjärnan mer än andra minnen.
Studierna visar också att vårt långtidsminne är mer flexibelt än vi tidigare trott. Det finns inte en enda neurologisk signaleringsväg för att återuppliva gamla minnen, utan flera stycken som är skilda åt anatomiskt. Detta fynd är viktigt eftersom det hjälper oss att förstå hur vi kan hjälpa människor som har svårt att minnas, oavsett om det beror på åldrande eller på någon sjukdom i hjärnan. Det kan också hjälpa människor som har problem med att obehagliga minnen ständigt förföljer dem. Sådant kan hända efter traumatiska upplevelser, men också vid depression.
I avhandlingen används en kombination av två avbildningsmetoder för hjärnan: functional magnetic resonance imaging (fMRI) och elektroencefalografi (EEG). Metoderna ger olika information om hjärnans funktion. Genom att kombinera dem har Kristiina Kompus både kunnat ta reda på vilken del av hjärnan som aktiveras och hur aktiveringen utvecklas under väldigt korta tidsintervall, storleksordningen millisekunder.
Torsdag 18 mars försvarar Kristiina Kompus, Inst. för strålningsvetenskaper, sin avhandling med titeln ”How the past becomes present: neural mechanisms governing retrieval from episodic memory”.
Disputationen äger rum klockan 9.00 i sal 206, Inst. för strålningsvetenskaper, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Emrah Düzel, University College London, UK.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-31873
Kontaktinformation
Kristiina Kompus är engelskspråkig. Hon nås på
Telefon: 090-786 51 86, ankn. 12.
Mobil: 070-758 79 24
E-post: kristiina.kompus@diagrad.umu.se
Fosfor är avgörande för jordens bördighet och växters växtkraft. Det är, liksom kväve och kalium, ett näringsämne som växterna tar upp ur jorden.
– Om ingenting görs kommer fosforbristen att skapa allvarliga problem. Redan 2035 beräknas efterfrågan på fosfor vara större än tillgången, säger Dana Cordell, som doktorerat vid Linköpings universitet med en avhandling om fosforbristens inverkan på global matsäkerhet.
Fosfor utvinns ur fosfatmalm, en icke förnyelsebar resurs som nästan enbart används i jordbruket. Två tredjedelar av världens tillgångar finns i Kina, Marocko och Västsahara.
– Efterfrågan på fosfor har ökat och priserna stigit lavinartat, med 800 procent mellan 2006 och 2008, berättar Dana Cordell.
Hon menar att bristen på fosfor inte enbart beror på att tillgången på fosfatmalm minskar. Många av världens bönder har inte tillräcklig köpkraft för att kunna köpa och använda fosforbaserad gödsel, vilket leder till att jordarna utarmas. Dessutom leder ineffektiv produktion till att bara en femtedel av fosforn i den brutna malmen når ända fram till maten.
– Det saknas också internationell styrning för att säkerställa den långsiktiga tillgången på fosfor, säger Dana Cordell och tillägger att hanteringen av fosforresurser måste förbättras.
Jordbruket måste effektiviseras, vi behöver äta mindre kött och mer vegetarisk kost och maten måste utnyttjas bättre i hela matkedjan. Samtidigt måste vi återanvända den fosfor som finns i växtrester, matsvinn, gödsel och mänsklig avföring.
– Om inget görs riskerar matproduktionen att kraschlanda med kraftiga prisökningar på konstgödsel, miljöförstöring, mindre skördar och minskad matsäkerhet, säger Dana Cordell.
Avhandlingen heter The Story of Phosphorus. Sustainability implications of global phosphorus scarcity for food security. Dana Cordell disputerade den 25 februari 2010.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Dana Cordell (engelskspråkig), dana.cordell@uts.edu.au
Tima Schmid Neset (svensktalande), tina.schmid.neset@liu.se, 013-28 22 88
Hög kolesterolhalt i blodet behandlas främst med en grupp läkemedel som kallas statiner, men behandlingen är inte alltid tillräckligt effektiv och högre doser är inte sällan förknippade med biverkningar.
Forskare från bland annat Karolinska Institutet visar nu i en klinisk prövning att en ny läkemedelssubstans, kallad eprotirome, kan sänka blodkolesterolet effektivt hos patienter som redan behandlas med statiner. Patienter som i studien fick tilläggsbehandling med eprotirome sänkte sina nivåer av skadliga blodfetter med upp till 30 procent jämfört med patienter som fick tilläggsbehandling med placebo.
Prövningen pågick under tre månader och omfattade totalt 189 patienter. Det återstår att undersöka om säkerhet och effekt är densamma hos ett större antal patienter och under längre tid.
— Det här läkemedlet kan komma att hjälpa patienter som inte tål statiner eller användas som tilläggsbehandling för dem inte svarar så bra på statiner, säger professor Bo Angelin som har lett studien.
Eprotirome efterliknar sköldkörtelhormonets naturliga förmåga att stimulera kroppens nedbrytning av kolesterol och utövar sin effekt uteslutande i levern. Utvecklingen av liknande icke-selektiva läkemedel har tidigare stoppats på grund av allvarliga biverkningar från andra organsystem, som hjärtmuskelförstoring och benskörhet eller påverkan på kroppens egen reglering av sköldkörtelhormoner.
Eprotirome har utvecklats av läkemedelsföretaget Karo Bio i Huddinge som finansierar och deltar i forskningen.
Publikation: “Use of the Thyroid Hormone Analog Eprotirome in Statin-Treated Dyslipidemia”, Paul W. Ladenson, Jens D. Kristensen, E. Chester Ridgway, Anders G. Olsson, Bo Carlsson, Irwin Klein, John D. Baxter och Bo Angelin, New England Journal of Medicine (NEJM), 10 mars 2010.
Bilden: Bo Angelin, foto av Solveig Edlund
För mer information, kontakta:
Professor Bo Angelin
Institutionen för medicin, Huddinge
Tel: 08-585 823 44 eller 070-484 01 15
E-post: Bo.Angelin@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: Katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
– Vår idé var att med hjälp av mentorer öka ämneskunskaperna, få en bättre studiesocial miljö och lära känna varandra bättre, säger David Solberger, student och mentorskoordinator.
Det hela började som ett pilotprojekt inom ämnena teoretisk och praktisk filosofi under höstterminen 2009. Initiativet kom från studenterna själva som upplevde att de hade få lärarledda timmar, inte träffade sina kurskamrater särskilt ofta och i stort sett aldrig umgicks med de studenter som gick andra kurser i huset.
Försöket var så lyckat att det nu fortsätter och utvecklas under vårterminen. Bland annat hålls utbildningsdagar med hjälp av 60 000 kronor från Kvalitetsrådet vid Göteborgs universitet.
För att bli mentor krävs godkänt i fortsättningskursen inom det aktuella ämnet. Två mentorer och tre till fem studenter från grundkursen bildar en grupp där målet är att träffas minst en gång varannan vecka. Men mentorn är inte en lärare, poängterar Eva-Maria Eriksson, som också hon är mentorskoordinator.
– Meningen är att diskutera filosofi helt fritt utan att bli bedömd. Att studenterna ska kunna ställa frågor om sådant de inte förstår.
Mentorsverksamheten är inte en ersättning för lärarledd tid eller seminarier knutna till de olika kurserna. Istället handlar det om ett komplement för att skapa en mer sammanhållen studiemiljö.
Mentorerna ska alltså inte föreläsa, utan istället vara en intellektuell och pedagogisk resurs. Alla i gruppen ska kunna bidra och lära av varandra. Även mentorerna.
– Det är en chans att prata filosofi och hjälpa andra studenter. Att resonera och känna att man bidrar, säger Isa Nordqvist, en av mentorerna.
Tanken är också att lärarna får reda på vad studenterna har diskuterat och vad de tycker känns relevant. På så sätt kan studenternas funderingar ge inspiration till lektionerna och minska avståndet mellan lärare och studenter.
Att som student i en grundkurs delta i en mentorsgrupp är frivilligt. Av de cirka 100 studenter som läser grundkursen i praktisk och teoretisk filosofi har ett 40-tal nappat på att vara med. Simon Aramburo som går grundkursen i teoretisk filosofi nu under vårterminen är en av dem.
– Man får en annan sorts hjälp av någon som redan läst kursen. Och man får chansen att ta upp frågor som inte togs upp på lektionen. Det ger en stor förståelse för de teorier man får framlagda. Det är fruktansvärt kul, säger han.
Mentorsprojektet har också resulterat i att fler vill läsa vidare, säger Dick Kasperowski, viceprefekt för grundutbildningen.
– Vi har fler sökande än på länge till fortsättningskurserna. Och där tror jag det finns en koppling till mentorsprojektet, att det skapar en slags programsamhörighet fast vi egentligen inte har några program, säger han.
– Genom diskussionerna får studenterna en större överblick över ämnet, de ser att det är möjligt att gå vidare, fyller Eva-Maria Eriksson i.
En annan effekt av mentorsprojektet är att det tillfört energi till institutionen. Att det skapat en arena för filosofer att diskutera och träffas. Det gör upp med myten om den ensamma filosofen på sin kammare, tycker mentorskoordinatorn David Solberger och får medhåll av Eva-Maria Eriksson.
– Det gör institutionen mer levande och får oss att känna oss hemma här. Det gör oss till bättre filosofer, säger hon.
Kontaktinformation
Vill du veta mer om mentorsprogrammet? Kontakta Dick Kasperowski, viceprefekt för grundutbildningen på Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, 031-786 19 45 eller 0731-51 33 59
