I fantastiken beskrivs ett övernaturligt inslag i verkligheten. Texterna innehåller alltså drag av både det realistiska och icke-realistiska.
Genom att granska den fransktalande författaren Jean Muno och den nederländsktalande författaren Hugo Raes slår Åsa Josefson fast att fantastikens betydelse inom den belgiska litteraturen har sitt ursprung i en konstnärlig tradition med rötter i medeltiden. Hon visar också att genren används som en revolt mot gällande normer och regler.
– Visserligen var Jean Muno och Hugo Raes aktiva på var sin sida om språkgränsen mellan franska och nederländska, men båda skrev texter som hör till fantastikens område och revolttemat har samma betydelse hos dem båda, säger Åsa Josefson.
Bryter mot verklighetens regler
Muno beskriver i sina texter huvudpersonernas kamp mot omgivningens krav och påtryckningar. Enligt Åsa Josefson är det ofta det fantastiska elementet i texten som ger dem möjligheten att revoltera mot konventionens förtryck.
– I L’homme qui s’efface från 1963 flyger läraren François Rami iväg med sitt paraply för att slutligen landa i en tavla han tycker mycket om. Utan den ”övernaturliga” vinden som sveper iväg honom hade han aldrig kunnat frigöra sig från föräldraförtryck och allmän leda, säger Åsa Josefson.
På samma sätt går hans texter från sagans värld till fantastikens, som i sig kan betraktas som en revolt mot de lagar som styr verkligheten. De anknyter även till motiv från bland annat Pieter Bruegels och René Magrittes målningar.
Samhällskritisk revolt
Medan revolten i Munos verk är existentiell, är den i Raes texter mer samhällskritisk. Han är starkt färgad av 1960- och 1970-talens motståndsrörelser, som återspeglas i hans romaner och noveller. Texternas utgångspunkt är verklighetsförankrad och kan handla om svårigheter vid vetenskapliga experiment som går för långt, miljöförstöring eller kapitalistiska värderingar som beskrivs som cyniska.
– Jag visar att fantastikens funktion hos Raes inte i första hand är att skapa en möjlighet till revolt, som hos Muno, utan att illustrera och förstärka textens budskap genom att låta verkligheten övergå i en mardrömslik overklighet. Det finns också uppenbara paralleller mellan Raes ifrågasättande av överheten och den anarkistiska övertygelse som präglar Hieronymus Boschs måleri, säger Åsa Josefson.
I Belgien skrivs det inte många studier som inkluderar landets bägge litteraturer, vilket gör Åsa Josefsons avhandling förhållandevis ovanlig. Den är tänkt som ett bidrag till diskussionen kring fantastiken i belgisk litteratur, som nu pågått ett halvt sekel.
Kontaktinformation
Avhandlingens titel: Fantastique et révolte chez Jean Muno et Hugo Raes
Avhandlingsförfattare: Åsa Josefson
e-post: asa.josefson@rom.gu.se
Tid och plats för disputation: lördagen den 6 mars 2010 kl. 14.00, Sorbonne-Paris IV, Maison de la recherche, salle D040, 28, rue Serpente, 750 06 Paris
Fakultetsopponent: Professor Martine De Clercq, Bryssel
Här kan du läsa mer om avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/21816
De förnybara energislagen havsvågor, vind och sol, varierar i allmänhet mycket på kort tid. Till exempel är vattnet i en havsvåg i ständig rörelse. Denna energi kan omvandlas till el med hjälp av ett vågkraftverk med en boj. Bojen kopplas med en lina till ett kraftverk på havsbotten. I kraftverket rör sig magneter upp och ned i takt med bojens rörelse och el induceras i generatorns lindningar.
– En av utmaningarna med vågkraft är att energin i vågorna pulserar medan vi vill att lamporna i våra hem ska lysa lika starkt hela tiden. En station, ett undervattensställverk, har tagits fram för att kunna koppla samman flera kraftverk och därigenom bygga en vågkraftpark. Ju fler bojar som kopplas samman och rör sig i otakt med varandra, desto jämnare blir elproduktionen, förklarar Magnus Rahm.
Om ställverket placeras på havsbotten, istället för på en plattform, blir det billigare och det skyddas dessutom mot starka vindar och kraftfulla vågor. De genomförda experimenten är de första i sitt slag. Tidigare har endast resultat från datorberäkningar och från skaltester i vågtank rapporterats.
Magnus Rahms avhandling beskriver experiment till havs på Uppsala universitets forskningsanläggning för vågkraft. Anläggningen ligger utanför Orust, sydväst om Lysekil, och här sjösattes det första vågkraftverket 2006. Under 2009 sjösattes ytterligare tre vågkraftverk och ett ställverk.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Magnus Rahm, tel: 018-471 58 31, 070-495 26 64,
e-post: magnus.rahm@angstrom.uu.se
Vissa djursjukdomar är så allvarliga att det anses vara ett samhällsintresse att hålla dem borta från svenskt lantbruk. Det handlar om sjukdomar som medför stora ekonomiska förluster, som innebär stort lidande för djuren eller som kan göra människor svårt sjuka. Exempel som varit aktuella i Europa under senare år är mul- och klövsjuka och svinpest, och i Sverige fågelinfluensa samt grissjukdomen PRRS.
Möjligheterna att förebygga och bekämpa smittsamma djursjukdomar påverkas av många faktorer. Hur snabbt en nyinkommen sjukdom upptäcks, avgörs bland annat av djurägarnas egna kunskaper. När ett utbrott sedan ska bekämpas är det viktigt att information kan nå ut till alla djurägare. Spridningen av sjukdomar mellan gårdar påverkas starkt av mängden transporter av levande djur, men också av smittskyddsrutiner, som att det används rena skyddskläder vid gårdsbesök. Maria Nöremark har i sitt doktorsarbete vid Sveriges lantbruksuniversitet och Statens veterinärmedicinska anstalt undersökt alla dessa faktorer.
När Maria Nöremark gick igenom de inrapporterade svin- och nöttransporter som gjordes mellan svenska gårdar under drygt tre år visade det sig att de flesta besättningar inte hade några eller bara ett fåtal direkta kontakter med andra besättningar genom djurförflyttningar. Samtidigt fanns det ett antal besättningar som hade omfattande kontakter och som därigenom skulle kunna ha stor inverkan på smittspridningen. En fördjupad analys visade också att en del gårdar med få direkta kontakter kan ha många indirekta kontakter, genom handel med gårdar som i sin tur köper djur från många gårdar.
Flertalet förflyttningar gjordes inom en radie på 10 mil från ursprungsgården. Det förekom dock längre förflyttningar; upp till 120 mil för nötkreatur och 100 mil för grisar.
– Att det förekommer så pass långa transporter stödjer tankarna på att det bör införas ett totalstopp för transporter av mottaliga djur om mul- och klövsjuka skulle upptäckas i Sverige, säger Maria Nöremark.
En enkätstudie visar att smittskyddsrutinerna på svenska gårdar varierade mycket. Generellt var rutinerna bättre på gårdar med enbart grisar än på gårdar med nötkreatur, får, getter eller blandade djurslag. Smittskyddet var också bättre på gårdar med större besättningar än på gårdar med få djur.
Enkäten visar också att en del djurägare förväntade sig att bli informerade i tid innan ett utbrott, för att hinna förbättra sina rutiner – utan att tänka på risken för smittspridning innan det första fallet har upptäckts.
Hur ofta besökare använde skyddskläder varierade också. Bäst var rutinerna bland veterinärer och seminörer, medan de var sämre bland t.ex. djurtransportörer (som ofta var inne i stallarna).
– Enkäten visar att smittskyddsrutinerna på gårdsnivå och bland besökare behöver förbättras, säger Maria Nöremark.
Som en följd av utbrottet av grissjukdomen PRRS* sommaren 2007 undersöktes djurägares sjukdomsmedvetenhet och informationssökning. Det framkom att djurägare med stora besättningar var väl medvetna om sjukdomen, men att vissa djurägare med små besättningar inte hade nåtts av informationen och därmed inte visste om att det varit ett utbrott. En fjärdedel av djurägarna hade ändrat sina smittskyddsrutiner under utbrottet. Djurägare som bodde nära utbrottet sökte i större utsträckning själva efter information än de som bodde på större avstånd. Svenska Djurhälsovården ansågs vara den viktigaste och pålitligaste informationskällan, följt av de veterinära myndigheterna (Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA).
Resultaten från avhandlingen är ett underlag som kan användas för att förbättra det arbete som görs för att förebygga och bekämpa allvarliga djursjukdomar i Sverige.
* Porcine Reproductive and Respiratory Syndrome är en smittsam virussjukdom som orsakar fortplantningsstörningar och luftvägssjukdom hos gris.
—————————-
Veterinär Maria Nöremark, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, försvarar sin avhandling Infection through the farm gate. Studies on movements of livestock and on-farm biosecurity.
Tid: Fredag den 5 mars 2010, kl. 09.15
Plats: Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, Ultuna, Uppsala
Opponent: Dr Armin Elbers, Central Veterinary Institute of Wageningen, Nederländerna
Mer information: Maria Nöremark, 018-67 44 34, maria.noremark@sva.se
Maria arbetar som veterinär epidemiolog vid enheten för sjukdomskontroll och smittskydd vid SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt). Doktorsarbetet är genomfört i samarbete mellan SLU och SVA.
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002227/
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/page.cfm?page=102
Stjärnskådare världen över känner till stjärnbilden Orions karakteristiska profil. Mindre känd är den subtila nebulosan NGC 1788, en välgömd skatt som ligger bara ett par grader bort från de ljusa stjärnorna i Orions bälte.
NGC 1788 är en så kallad reflexionsnebulosa. Dess gas och stoft sprider ljuset från en liten hop unga stjärnor så att den svaga glöden tycks rita fram en gigantisk fladdermus som sprider sina vingar. Av nebulosans stjärnor är det mycket få som syns i denna bild, för att de flesta är gömda av de dammiga kokongerna som ännu omger dem. Den mest framträdande stjärnan, som har katalognamnet HD 293815, kan särskiljas som en ljus punkt i molnets övre del, strax ovan bildens mitt och det utpräglade mörka stoftstråket som korsar nebulosan.
Vid första anblick verkar NGC 1788 vara ett isolerat moln i rymden. Men observationer av stjärnfält bortom det som syns i denna bild har faktiskt avslöjat att ljusa, tunga stjärnor som tillhör Orions vidsträckta stjärnfamilj har spelat en nyckelroll i att forma NGC 1788 och sätta igång dess stjärnbildning. De har också fått vätgasen i de delar av nebulosan som vetter mot Orion att flamma upp, som i den röda, nästan lodräta kanten i bildens vänstra del.
Samtliga stjärnor i området är mycket unga, med en snittålder på bara en miljon år. Det är blott ett ögonblick jämfört med solens ålder på 4,5 miljarder år. Astronomer som analyserat dem har upptäckt att dessa ”förskolestjärnor” delar sig naturligt i tre välåtskilda klasser. De äldre ligger till vänster om den röda kanten. De lite yngre, till höger om kanten, utgör den lilla hopen som nebulosan omsluter och som lyser upp den. Och så finns de allra yngsta stjärnorna längre ut mot höger, ännu djupt inbäddade i sina stoftrika kokonger. Även om inga av de yngsta egentligen syns i denna bild, på grund av stoftlagren som skyler dem, har tiotals kunnat upptäckas genom observationer gjorda i ljus med infraröda och millimetervåglängder.
Denna prydliga uppdelning av stjärnorna, med de äldre närmare Orion och de yngre samlade på motsatt sida, tyder på att en våg av stjärnbildning med ursprung i Orions tunga och heta stjärnor har spritt sig genom och bortom NGC 1788.
Bilden är tagen med kameran WFI (Wide Field Imager) monterad på det 2,2-meter stora MPG/ESO-teleskopet vid ESO:s La Silla-observatorium i Chile.
Mer information
ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta mellanstatliga organisation för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 14 länder: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av kraftfulla markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra viktiga vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal driver ESO Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och VISTA, det största kartläggningsteleskopet. ESO är den europeiska partnern i ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och det största astronomiska projekt som finns. ESO planerar för närvarande ett 42-meters europeiskt extremt stort teleskop för synligt och infrarött ljus, E-ELT, som kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.
Bild: ESO, Den kosmiska fladdermusen – NGC 1788
Läs mer: http://www.eso.org/public/sweden/press-rel/pr-2010/pr-09-10.html
Kontaktinformation
Kontakt i Sverige
Robert Cumming, astronom, kontaktperson för ESO:s utåtrikade verksamhet i Sverige
070 49 33 114, robert@astro.su.se
http://www.eso.org/public/outreach/eson/
Christine Lundberg är universitetsadjunkt vid Högskolan i Borås och tycker att den är en del av henne själv.
– Jag tror att en avhandling speglar den som skrivit den. Jag har alltid varit intresserad av de frontanställda, som gör jobbet och möter gästen. Chefer och marknadsstrateger på stora företag planerar hur deras anställda ska jobba för att det som lovas i reklamen ska uppnås, men det är de frontanställda som ska leverera det utlovade. Jag har gått en KY-utbildning inom hospitality och läst Turismvetenskapliga programmet på Mittuniversitetet i Östersund. Dessutom jag har varit volontärarbetare i Israel och tåg- och båtluffat i Europa så ämnet ligger mig nära.
Christine Lundberg har arbetat med att sammanställa fyra studier till en avhandling. Den första studien var en enkät till säsongsarbetare i Åre kommun.
– Kommunen ville veta vad som motiverade de anställda att komma dit för att arbeta, för att sedan få dem att stanna kvar på orten.
– Det är många unga som arbetar som säsongsarbetare och det är kanske första gången de får ta ansvar i sitt arbete. Den sociala aspekten med kollegor i samma ålder skapar en tillfällig familj, som ersätter den man lämnat. Man arbetar tillsammans, man festar tillsammans. För dem som flyttar in på orten som säsongsarbetare är det sociala viktigare än lönen, men för dem som bor där är den ekonomiska tryggheten viktigare.
Nya grepp
De andra tre studierna var djupintervjuer med frontanställda i turistbranschen.
– För att få ut mer av intervjuerna har jag använt bilder, s.k. projektiva tekniker, som personerna fått prata kring. Det kan vara svårt att berätta om sina egna erfarenheter och känslor. Om man får se bilder kan man beskriva dem, fast att man i själva verket pratar om sig själv. Det är ett nytt grepp jag provat i den här avhandlingen.
Det som gör Christine Lundbergs avhandling unik är att den fokuserar på de anställda, bland annat i egenskap av marknadsförare. Fokus är på de anställdas berättelse och upplevelser. Samtidigt tittar Christine Lundberg på sitt material utifrån marknadsföring.
– Som marknadsförare segmenterar vi marknaden i olika grupper för att kunna förstå dem och rikta budskapet på ett bättre sätt. Då är det viktigt att inte bara se till personalen och kompetensutveckling utan även se de anställda som marknadsförare i mötet med kunderna.
– Mycket forskning, även där man pratat med anställda, har handlat om hur kunden reagerar eller hur man kan göra för att bli en bra chef. Jag har fokuserat på de anställda.
Vikten av skvaller
Många större företag håller ofta internutbildningar av olika slag. I turistbranschen, där man har många korta anställningar och stor personalomsättning, förekommer inte internutbildningar i lika hög grad. Då är andra egenskaper viktigare.
– Jag belyser skvallrets betydelse på arbetsplatsen. Det är okej med skvaller, det behöver inte vara så formellt med information om hur man ska bemöta en kund. Det kan handla om att man sitter på en fikarast och pratar om hur man bemött kunder i olika situationer och så lär man av varandra.
Nu när arbetet med avhandlingen är klart tittar Christine Lundberg framåt och har många projekt på gång. Bland annat kommer hon ingå i en forskargrupp som ska titta på media och turism. Studien kommer titta på turism där en film är själva motorn. Fans som reser till inspelningsplatser, följer med på PR-turnéer och så vidare. Forskargruppen kommer också titta på ett annat intressant fenomen kring turism.
– Mycket inom turism handlar om äkthet. Åker man till Afrika ska man åka på en äkta safari eller till en äkta afrikansk by. Mediaturism är motsatsen. Man reser för en fiktiv upplevelse. I vår forskargrupp kommer vi titta på olika delar i fenomenet och jag kommer fokusera återigen på hur de anställda reagerar och agerar utifrån de nya förutsättningarna. Det kommer bli tvärvetenskapliga studier där vi kommer åka runt i världen för att uppleva och se vad mediaturismen gör och hur den skapas, säger Christine Lundberg.
Kontaktinformation
Christine Lundberg, Institutionen för data- och affärsvetenskap vid Högskolan i Borås
Telefon: 033-435 40 88, mobil: 0703-368959,
e-post: christine.lundberg@hb.se
Båttvättar är ett alternativ till giftiga båtbottenfärger och fungerar ungefär som en biltvätt där stora borstar tvättar bort ovälkomna påväxtorganismer som minskar båtens fart. Eftersom båtar traditionellt har målats med bottenfärger som läcker giftiga ämnen för att förhindra påväxt är båttvättarna försedda med uppsamlingsbassänger för borttvättade färgflagor.
Båttvättar har nu använts på ett knapp tiotal platser i framförallt Stockholmstrakten. Stiftelsen Håll Sverige Rent har initierat flera av tvättarna, däribland en i Trosa hamn 2005 och en i Käppalahamnen på Lidingö 2008. Driften av båttvätten i Trosa hamn har därefter fortsatts av Trosa kommun. På uppdrag av Håll Sverige Rent och Trosa kommun har institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) vid Stockholms universitet mätt utsläpp av farliga ämnen från båtbottenfärger i uppsamlingsbassängerna under dessa båttvättar.
TBT är ett mycket giftigt ämne som påverkar många organismer i mycket låga halter. Det har varit förbjudet sedan 20 år för fritidsbåtar. Idag finns ett globalt förbud mot användning av TBT i båtbottenfärger även för stora fartyg.
– I sedimenten från uppsamlingsbassängerna konstaterades halter på ca 50 000 mikrogram TBT/kg torrt sediment. Halter på 100 anses mycket högt i många länder. I Sverige finns inget tröskelvärde. Det föreslagna tröskelvärdet inom EU för en säker miljö är 0,02 mikrogram TBT/kg torrt sediment, berättar Britta Eklund, forskare vid ITM, Stockholms universitet.
Var kommer TBT:n ifrån, kan det vara gamla underliggande färglager?
– De som tvättar sina båtar i en båttvätt har ofta inte målat sina båtar alls innan sjösättningen för året. Eftersom TBT-färger har varit förbjudna så länge som 20 år är det knappast många som har kvar gamla färgburkar med TBT-färg idag. Även gifter som till exempel koppar och zink påvisas i uppsamlingsbassängerna, berättar Britta Eklund.
I uppsamlingsbassängerna under båttvättarna koncentreras gifterna och tas omhand. Men vad händer med de gifter som finns på de många båtar som inte tvättas i båttvättar?
— Förmodligen hamnar det mesta på backen vid båtuppläggningsplatser. Med regnvatten kommer dessa gifter att spolas ner i vattnet. Hur stort detta problem är vet ingen. Ett viktigt steg i att minska dessa risker är att samla upp färgrester vid till exempel slipning och spolning av båtar, säger Britta Eklund.
Nu drar årets båtsäsong igång och aktörerna bakom studien menar att det behövs konkreta insatser från alla håll, från myndigheter, kommuner, båtorganisationer, färgfabrikanter, båtförsäljare och båtägare för att få till stånd en minskning av spridning av gifter från båtfärger. Lösningar måste fram så att giftspridning både i vattnet och på land kan undvikas.
— Våra politiker, speciellt i kommunerna, bär ett stort ansvar för att infrastrukturen byggs ut på rätt sätt så att båtlivet kan bidra till att uppfylla våra nationella miljömål. I år har kommuner och organisationer för första gången kunnat söka bidrag för lokala vattenvårdssatsningar inklusive båttvättar. Nu måste dessa aktörer visa att de tar problemet på allvar och våga satsa på nya lösningar. Det måste vara enkelt för båtägarna att byta ut färgburken mot mer miljöanpassade alternativ, så som båttvättar av olika slag eller varianter av torrsättning. Det vinner alla på, både båtägare och våra vatten, säger Elin Svensson, projektledare för havsmiljö vid stiftelsen Håll Sverige Rent.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Britta Eklund, docent, Institutionen för tillämpad vetenskap, Stockholms universitet, tfn 08-674 7211, 070 – 604 7613, e-post britta.eklund@itm.su.se
Elin Svensson, projektledare havsmiljö, Stiftelsen Håll Sverige Rent, tfn 08-505 26352, 070-5827231, e-post elin.svensson@hsr.se
Karl-Axel Reimer, kommunekolog, Trosa kommun, tfn 0156-52024, 070-2122024, e-post Karl-Axel.Reimer@trosa.se
Enzymerna kontrollerar och påskyndar kroppens omvandling av kemiska ämnen. Vilket enzym som kan påverka vilka ämnen avgörs av en molekylär anpassning, som kan liknas vid en nyckel som endast passar ett visst lås. Enzymet fungerar endast med molekyler av en bestämd form. Enzymer med som liknar varandra till utseendet kan dock ha helt olika funktioner.
En forskargrupp vid Uppsala universitet, ledd av professor Bengt Mannervik vid institutionen för biokemi och organisk kemi, upptäckte för några år sedan ett nytt enzym i hormonproducerande organ som katalyserar en kemisk reaktion i produktionen av könshormoner, bland annat testosteron och progesteron. Det nya enzymet är mycket likt glutationtransferas, som igår i kroppens avgiftningssystem. I den nya studien har Bengt Mannervik och hans kollegor studerat vilka detaljer i de två enzymerna som gör att deras funktioner är så olika varandra.
– Våra resultat visar att det endast är fem av enzymets mer än 200 aminosyror som avgör om könshormoner kan bindas till enzymets aktiva säte i en orientering så att hormonet omvandlas. Om man byter ut dessa aminosyror byter enzymet också funktion. Hormonet binds då i fel orientering, nyckeln går alltså baklänges in i låset, berättar Bengt Mannervik.
Studien förklarar på molekylär nivå hur ett viktigt enzym i hormonproduktionen känner igen sin målsubstans. Resultaten visar också hur nya enzymfunktioner kan uppkomma genom mutationer i proteinstrukturen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Bengt Mannervik, 018-471 45 39 eller 070-375 66 00, e-post: bengt.mannervik@biorg.uu.se
Avhandling: Migration, Wage Inequality, and the Urban Hierarchy
Empirical Studies in International and Domestic Population Movements, Wage Dispersion and Income: Sweden, 1993-2003
I amerikanska studier av invandring och inhemsk förflyttning har ofta antagits att den efterföljande ökade lönespridning mellan de högsta och de lägsta lönerna beror på att de inflyttade ofta hamnar i låglönesektorer och därmed sägs skapa en ökad konkurrens om låglönearbeten. Den ökade konkurrensen skapar en press nedåt på de lägsta lönerna.
Föreliggande avhandling pekar på att det också i Sverige finns ett samband mellan befolkningsomflyttningar (inhemsk och internationell migration) och ökad ojämlikhet i löneinkomster. Men i Sverige verkar detta ske utan låglönekonkurrens och utan att lågutbildade som grupp förlorar på en ökad inflyttning.
— I Sverige uppstår den ökade lönespridningen inte av att de lägsta lönerna sjunker ytterligare, utan av att de högsta lönerna höjs, säger Martin Korpi, författare till avhandlingen.
En förklaring kan vara att en ökad inflyttning leder till ökad specialisering av arbetskraften och ökad efterfrågan på vissa typer tjänster inom den lokala arbetsmarknaden
— Även om invandring kanske inte helt saknar betydelse för inkomstspridning, så verkar den inte vara någon särskilt viktig faktor i detta sammanhang, säger Martin Korpi
Avhandlingen är finansierad av Institutet för Framtidsstudier och framlagd vid Handelshögskolan i Stockholm.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Martin Korpi, Institutet för Framtidsstudier, 0763 – 78 65 07
Hanna Zetterberg Struwe, kommunikationsansvarig Institutet för Framtidsstudier
08 – 402 12 13 eller hanna.zetterberg_struwe@framtidsstudier.se
Avhandlingen ”Migration, Wage Inequality, and the Urban Hierarchy. Empirical Studies in International and Domestic Population Movements, Wage Dispersion and Income: Sweden, 1993-2003” kan beställas från EFI (The Economic Research Institute) på efi.publications@hhs.se
Institutet för Framtidsstudier
Tel: 08-402 12 00
E-post: info@framtidsstudier.se
Lars-Erik Hedlund har i sin avhandling som nyligen försvarades vid Uppsala universitet undersökt om individens självschema, mätt med responstid, kan förbättra prognosförmågan hos personlighetsbedömningar. Självscheman är kognitiva generaliseringar som vi har om oss själva. De består av minnen, tankar och självkategoriseringar rörande vårt beteende inom ett givet område. Personlighetsdrag som individen identifierar som typiska och centrala för det egna självet kallas för självschematiska.
I undersökningen har personer fått ta ställning till olika påståenden i ett datorbaserat frågeformulär. Personerna har på en femgradig skala tagit ställning till hur väl påståendet stämmer överens med de egna värderingarna. Förutom att registrera svaren har svarstiden, responstiden, också noterats.
– Grunden för att använda responstid vid personlighetsbedömningar är att när vårt självschema konfronteras med information som är relevant för vårt själv så aktiveras det automatiskt, vilket ger korta responstider. Fördelen med indirekta mått som responstid är att de reflekterar mer automatiska, omedvetna processer. Personen har inte hunnit reflektera över vad som till exempel är politiskt korrekt, säger Lars-Erik Hedlund.
De inledande studierna visade att individer svarar snabbare på påståenden som rör personlighetsegenskaper som är i enlighet med deras självschema eller som är rakt motsatta deras självschema, jämfört med personlighetsegenskaper som endast är måttligt självbeskrivande. Relationen får formen av ett upp och nervänt U.
Om en person till exempel svarar snabbt på påståendet: ”Jag skulle gärna vilja se en kvinna som statsminister i Sverige” visar detta att frågan är viktig för den individen (personen har ett självschema som motsvarar detta påstående). Dröjer svaret ett längre tag är frågan inte särskilt viktig för personen (individen saknar självschema för detta).
Resultatet i en följande studie visade också att mätning av självschema markant förbättrade möjligheten att förutsäga fördomsfullhet jämfört med studier som enbart använder sig av personlighetsdrag.
Det finns stora likheter mellan självschemaforskning och forskning om attityders styrka. Tidigare studier har påvisat ett samband mellan attitydstyrka och heritabilitet (statistiskt mått på en egenskaps ärftlighet). Heritabiliteten är den del av en observerad varians som kan förklaras med genetisk varians.
Avhandlingens resultat visade att högre grad av heritabilitet var förknippat med närvaron av ett självschema (snabbare responstid). Det är första gången någon påvisat detta samband. Denna upptäckt ger möjlighet till ytterligare förståelse av vikten av genetisk påverkan som grund till individuella skillnader när det gäller beteendemässiga eller psykologiska karaktäristika.
– Sammantaget ger resultaten i avhandlingen stöd för tanken att självschema, mätt genom responstid, är en användbar och betydelsefull variabel i personlighetsforskning då kunskap om individens självschema bland annat kan förbättra prediktionen av olika fenomen, säger Lars Erik Hedlund.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Lars-Erik Hedlund, tel: 070-338 49 51, 0247-600 90,
e-post: lars-erik.hedlund@psyk.uu.se
Hur samspelet mellan immunförsvar och hjärna fungerar var länge oklart. Frågan var hur inflammatoriska signalämnen kunde ta sig förbi blod-hjärnbarriären, som stoppar större molekyler från att ta sig in i hjärnan. Professor Anders Blomqvists forskargrupp i neurobiologi vid LiU upptäckte en signalväg över barriären, som sätter igång syntes av det hormonliknande ämnet prostaglandin E2 inne i hjärnans blodkärl och orsakar feber.
Nu visar Louise Elander i sin doktorsavhandling att prostaglandinernas roll vid inflammation är ännu större än väntat. De förser hjärnan med information om att en inflammation pågår någonstans i kroppen och styr förutom feber även andra sjukdomsreaktioner som aptitförlust och ökad utsöndring av stresshormon.
Elander har kartlagt signalvägarna genom försök med genetiskt modifierade möss och farmakologiska hämmare av de enzym som tillverkar prostaglandin E2. Resultaten visar bland annat att prostaglandin E2 har betydelse för den matleda som är typisk vid sjukdom, liksom för frisättningen av stresshormonet kortisol från binjurarna. Påslaget av stresshormon startar i hjärnans hypothalamus, går vidare till hypofysen som skickar en signalmolekyl i blodet till binjurebarken. Kortisolet är nödvändigt bland annat för att balansera immunförsvarets reaktioner (kortison är en syntetisk motsvarighet som används som antiinflammatoriskt läkemedel).
Aptitlöshet och feber upplevs som negativa symtom men är i själva verket effektiva vapen mot akuta infektioner. Fastan minskar bakteriernas tillgång till näring och järn, och den ökade kroppsvärmen sätter fart på immunförsvaret och hämmar bakteriernas förökning. Vid kroniska tillstånd som aids och autoimmuna sjukdomar orsakar felbalanserad kortisolutsöndring, feber och aptitlöshet i stället destruktiva processer som bidrar till ökad sjuklighet och dödlighet, vilket i framtiden förhoppningsvis kan motverkas med nya läkemedel.
Avhandlingen lades fram 26 februari 2010 vid Linköpings universitet med professor Marianne Schultzberg, Karolinska institutet, som opponent.
Kontaktinformation
Kontakt:
Louise Elander 070-3616131, louise.elander@liu.se
Anders Blomqvist 013-223193, anders.blomqvist@liu.se
Johan Larsson, forskare i kvalitetsteknik, visar i sin avhandling vid Mittuniversitetet hur chefers ledarskap är kopplat till medarbetarnas hälsa och organisationens effektivitet samt arbetssätt för att uppnå kvalitet.
En framgångsrik ledarskapsprofil för god hälsa, effektivitet och kvalitet ställer höga krav på många områden. Den måste integrera en positiv människosyn med en hög relationsorientering i beteendet, där de struktur- och förändringsorienterade beteendena anpassas efter situationen. Men också väl utformade ledarskapsverktyg behövs.
– På de framgångsrika arbetsplatserna var chefen bl.a. synlig, rörde sig på arbetsplatsen och diskuterade med medarbetarna i dialog för att bygga upp relationer och få beslutsinformation, säger Johan Larsson.
Varningssystemet bygger på frekvent mätning av medarbetarnas hälsa. All information bearbetas i verktygets styrdiagram, som ger statistiskt säkerställda varningar när någon betydande förändring sker på arbetsplatsen. Systemet är känsligt för både små och stora förändringar samt inkluderar en subjektiv hälsoindikator som även förutspår framtida sjukdom. Chefer ges därmed möjlighet att fånga upp hälsoförändringar innan de behöver övergå i sjukdom. Det har också en hög säkerhetsgrad gentemot falska alarm, där risken är ca 0,27 %. Detta innebär att i medeltal 370 mätningar kan göras på en arbetsplats i statistisk balans innan ett falskt larm inträffar. Det motsvarar drygt 30 års användning vid månadsmätningar av hälsan.
– Detta tidiga varningssystem rörande medarbetarnas hälsa tar beslutsfattandet till en ny precisionsnivå inom arbetsmiljöområdet, säger Johan Larsson. Det kan fungera som ett bra stöd för ett hälsofrämjande ledarskap. Även i ett internationellt perspektiv har jag inte sett denna typ av varningssystem med hög precision inom arbetsmiljöområdet.
“Leadership for Quality, Effectiveness and Health in Organisations”.
Johan Larsson disputerade i ämnet kvalitetsteknik den 26 februari i Östersund.
Kontaktinformation
Johan Larsson,
telefon 070-3900 390. E-postadress johan.larsson@miun.se
I de yrken där de högsta lönerna finns i Sverige arbetar ungefär lika många kvinnor som män. Dessa yrken är också de som har högst prestige och är högst värderade i samhället, till exempel jurister, journalister, läkare och gymnasielärare.
– Min avhandling visar att andelen kvinnor i ett yrke inte automatisk styr lönenivån. Det sambandet är snarare väldigt oregelbundet. Till exempel ser man att de yrken där andelen kvinnor är högst inte har den lägsta lönen. säger Charlotta Magnusson.
Arbete inom vård och omsorg värderas inte lägre än andra yrken och har inte heller en lönenivå som ligger lägre än andra jämförbara yrken. Tvärtom visar det sig vara positivt för lönen att arbeta med inom vård- och omsorgssektorn.
– Servicerelaterade yrken däremot både värderas lägre och ger sämre betalt än de flesta andra yrkeskategorier, säger Charlotta Magnusson.
Trots att de andelen kvinnor inte har en entydig negativ effekt på lönen finns det ändå en tydlig skillnad i lönesättningen mellan könen. I synnerhet gäller detta i yrken med hög prestige där skillnaden i lön mellan könen kan vara så hög som 32 procent.
Till stor del kan löneskillnaderna i yrken med hög prestige förklaras av att männens arbetsuppgifter i större utsträckning innehöll många tjänsteresor, krav på tillgänglighet utanför kontorstid och obetalt övertidsarbete, det vill säga jobbegenskaper som är karriärfrämjande men som är svåra att kombinera med barn- och familjeansvar.
– Kvinnorna missgynnas alltså på arbetsmarknaden när de får barn, säger Charlotta Magnusson.
Avhandlingens titel
Mind the Gap. Essays on Explanations of Gender Wage Inequality
För ytterligare information
Charlotta Magnusson, Institutet för social forskning (SOFI), tel.: 08-16 26 07, e-post: charlotta.magnusson@sofi.su.se.
Avhandlingen visar att pojkar och flickor som varit mindre omtyckta bland lärare och elever under skoltiden har en ökad tendens att i vuxen ålder bli rökare, utveckla fetma (endast kvinnor) och sjunka socialt. Bakom dessa slutsatser ligger en uppföljning av alla 16-åriga skolelever födda 1965 i Luleå (totalt 575 pojkar och 506 flickor) som fyllt i enkäter fyra gånger fram till 30 års ålder och där även deras lärare intervjuats. Svarsfrekvensen under de 14 åren var 96,5 %.
I tonåren fanns inga klass- eller könsbundna skillnader ifråga om värk i nacke och rygg eller fetma. Det fanns inte heller någon klassmässig skillnad när det gällde andelen rökare, men signifikant fler flickor än pojkar rökte. Skillnaderna visade sig emellertid i vuxen ålder: Både rökning och värk i nacke och rygg var vanligast bland kvinnor i lägre social klass och förekom minst i gruppen män i högre socialgrupp. Däremot var fetma vanligast hos män i lägre social klass och minst förekommande hos kvinnor i högre klass.
Förklaringen till de klassbundna skillnaderna i vuxen ålder ligger delvis i förhållandena under skoltiden. En möjlig förklaring kan ligga i att elever som inte är omtyckta i skolan tappar intresset för högre utbildning. Detta kan påverka deras möjligheter till framtida arbete och höga inkomster, ytterst också deras hälsa. Studien visar också att de ungdomar från familjer med låg social status som lyckas skaffa sig en tvåårig gymnasieutbildning eller längre utbildning hade signifikant lägre andel rökning, fetma och värk i vuxen ålder än de som inte fortsatte studera.
Flera negativa faktorer i ungdomsåren verkade ha större betydelse för kvinnor än för män. En möjlig förklaring kan ligga i att kvinnor – trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder – ändå tenderar att få lågstatusarbeten och en allmänt lägre inkomstnivå. Det är möjligt att männens större möjligheter att få mer ansedda och välavlönade arbeten hjälper dem mer än kvinnor att kompensera för motgångar under skolåren. En politiskt viktig slutsats i avhandlingen är att skolmiljön bör användas för insatser som syftar till att utjämna skillnaderna i hälsoförutsättningar mellan sociala grupper. Skolan bör ge extra mycket stöd till barn som kommer från utsatta miljöer för att stimulera dem till högre utbildning och därmed hjälpa till att förbättra deras hälsa på sikt.
Masuma Novak är nutritionist, född och uppvuxen i Dhaka, Bangladesh. Hon arbetade tidigare för BRAC, en organisation med mål att bekämpa fattigdomen och öka hälsan i Bangladesh, och för det internationella forskningsinstitutet ICDDR,B. Hennes forskningsområde i hemlandet var mödra- och barnhälsa med särskilt fokus på unga kvinnor. Hon kom till Umeå universitet som utbytesstudent och är nu doktorand vid enheten för allmänmedicin, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin. Hon kan nås på
tel. 0302-271 284,
mobil 0768-955 419
e-post: masuma.novak@fammed.umu.se
Fredagen den 12 mars försvarar Masuma Novak, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Social inequity in health. Explanation from a life course and gender perspective” (Social ojämlikhet i hälsa. Förklaringar ur ett genus- och livscykelperspektiv).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal D, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är prof. Kate Hunt, Medical Research Council, Glasgow University, UK.
Den 3 mars lägger Anders Ryberg fram sin avhandling Camera modelling and calibration with machine vision applications vid Chalmers tekniska högskola. Forskningen har han utfört på Högskolan Väst i Trollhättan.
Idag kan robotar utföra svetsning om det handlar om långa serier med i stort sett exakt samma operation. Men de kan inte utföra jobbet som svetsbanan skiljer sig något åt från gång till gång och så är det ganska ofta. Det beror bland annat på att metallen deformeras av värmeutvecklingen under svetsningen. För att svetsa på rätt ställe behöver roboten då ha ett öga. De kamerametoder som finns i andra sammanhang ger inte den precision som krävs för svetsningsrobotar.
Anders Ryberg har utvecklat en ny modell för matematisk omvandling av bilder så att de kan användas för positionsbestämning av föremål. Den här kameramodellen ger högre noggrannhet än andra modeller och den kan också användas för alla typer av kameror, vilket inte var möjligt tidigare. Innan modellen används kalibrerar man den aktuella kameran, det vill säga tar reda hur just den förvrider verkligheten.
Den nya kameramodellen tar hänsyn till flera olika typer av förvrängningar som uppkommer i kamerabilder. Den viktigaste är radiell distortion. Det här ser man tydligt i en bild som är tagen med vidvinkelobjektiv. Det som är i mitten av bilden ser förstorat ut och det som är i periferin ser förminskat ut.
Med hjälp av den nya kameramodellen har Anders Ryberg utvecklat ett stereoseende-system för svetsningsrobotar. Det innebär att det möjliga användningsområdet för svetsningsrobotar nu har utökats kraftigt.
Anders Rybergs avhandlingsarbete har varit en del av projektet AFFIX, Aligning, Holding and Fixing Flexible and Difficult to Handle Components, finansierat av EU:s sjätte ramprogram. Hans handledare på Högskolan Väst har varit Anna-Karin Christiansson, universitetslektor i styr- och reglerteknik, och vid Chalmers, Bengt Lennartson, professor i automation.
Disputationen äger rum på Högskolan Väst, sal C118, onsdagen den 3 mars, kl 10.15-12.30.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Anders Ryberg, 0739-856930.
Pressmeddelande lämnat av forskningskommunikatör Charlotta Sjöstedt, 0733-975081.
Cancer i nervsystemet hos små barn kallas för neuroblastom och är den vanligaste solida tumören hos barn. Prognosen för sjukdomen är mycket dålig och omkring 40 procent av barnen dör av sjukdomen. Omega-3-fettsyran DHA finns framförallt i fet fisk, så som lax och makrill. Man vet sedan tidigare att fettsyran kan skydda friska nervceller från celldöd och även döda vissa typer av cancerceller. I den aktuella studien var forskarna därför intresserade av att förstå mer i detalj vad som händer med DHA inuti cancercellen.
Forskarna tittade på vilka produkter som bildades vid nedbrytningen av DHA och vilka av dessa som har en dödlig effekt på cancercellen. I arbetet använde de sig av en avancerad teknik som kallas vätskekromatografi tillsammans med en form av masspektrometri. De undersökte också vilka enzym som är inblandade i nedbrytningen av DHA.
– Vi såg då att DHA bildar både hydroperoxyfettsyror och hydroxyfettsyror inne i cancercellen. Dessa fettsyror är oxiderade med hjälp av enzym som kallas 5- och 15-lipoxygenas, men de kan också oxideras automatiskt. Framför allt hydroperoxyfettsyran gör att cancercellerna genomgår programmerad celldöd, säger Helena Gleissman, forskare vid Karolinska Institutet och studiens huvudförfattare.
Även i friska nervceller kan DHA omvandlas till dessa celldödande oxiderade fettsyror, men de omvandlas sedan vidare till substanser som kallas resolviner och protektiner. Alltså slipper man en ansamling av oxiderade fettsyror som kan leda till celldöd. Speciellt protektiner kan skydda nervceller från celldöd, vilket gör det extra intressant ur ett framtida behandlingsperspektiv att varken resolviner eller protektiner bildas i neuroblastomceller.
– På samma gång som DHA dödar cancerceller i nervsystemet via hydroperoxyfettsyror, skyddar DHA friska nervceller från celldöd via protektiner. Om vi kan hitta ett sätt att styra denna process finns det alltså en god chans att DHA kan verka som både svärd och sköld mot neuroblastom och fungera som ett komplement till cytostatikabehandling, säger Helena Gleissman.
Den aktuella studien bygger på ett samarbete mellan professor Per Kogners forskargrupp vid Karolinska Institutet och professor Charles N Serhans grupp vid Harvard Medical School. Forskarna ska nu gå vidare och undersöka hur DHA kan användas på bästa sätt i cancerbehandling. Forskningen finansierades av Barncancerfonden, Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Erik and Edith Fernström´s Stiftelse för Medicinsk Forskning samt Cystic Fibrosis Foundation och amerikanska National Institute of Health.
Publikation: “Docosahexaenoic acid metabolome in neural tumors: identification of cytotoxic intermediates”, Helena Gleissman, Rong Yang, Kimberly Martinod, Magnus Lindskog, Charles N. Serhan, John Inge Johnsen & Per Kogner, The FASEB Journal, print issue March 2010.
För ytterligare frågor, kontakta:
Helena Gleissman, med dr
Institutionen för kvinnors och barns hälsa
Tel: 08 5177 7515 eller 08 5177 7784
E-post: helena.gleissman@ki.se
Presskontakt: 08-524 860 77, pressinfo@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Vid universitetet i Dar Es Salaam arbetar forskare med att överföra teknologi och kunskap till småföretagare. De använder sig av metoder som är en kopia av de metoder som vi använder oss av vid västerländska universitet; studenter gör examensarbeten åt småföretagare, det finns inkubatorsprogram och olika former av samarbeten mellan småföretagare och ingenjörer vid universitetet. Det kan handla om allt från vad en innehållsförteckning ska innehålla och hur man mixar fram olika smaker vid juiceproduktion till hjälp med att utveckla en viss maskin.
Astrid Szogs har gjort fältarbete i Tanzania och följt upp den hjälp som afrikanska småföretagare har fått av universitetet i Dar Es Salaam. Hon har studerat vilka teknologiska och praktiska färdigheter som har byggts upp genom samarbetet och hon är inte imponerad av resultatet:
– Våra idéer kring hur en innovationsprocess ser ut går inte att överföra rakt av till afrikanska förhållanden eftersom deras verklighet ser så annorlunda ut, säger Astrid Szogs.
De tanzaniska småföretagen ägnar sig ofta åt en rad olikartade och snabbt skiftande verksamheter och är svåra att klassificera enligt västerländska mallar. Ett annat problem är att småföretagen ofta befinner sig geografiskt långt bort från universitetet vilket gör det svårt för forskarna att göra någon uppföljning. Uppföljningen försvåras också i dagsläget eftersom universitetet inte har någon databas över företagen de samarbetar med, vilket beror på att de är informella, det vill säga inte registrerade.
– Universitetet skulle behöva ha forskare på plats men det finns varken vilja eller pengar till det. Det är hårt att leva på den tanzaniska landsbygden, säger Astrid Szogs.
Idag kanaliseras en del av Sidas biståndspengar via universitetssamarbete mellan u-länder och i-länder och efter avslutat avhandlingsarbete betonar Astrid Szogs att det är viktigt att ett sådant samarbete inte bara går ut på att exportera våra västerländska modeller:
– Jag tror att fokus måste läggas på hur kunskap ska kunna byggas upp på plats, inte hur vi ska överföra vår kunskap till dem, säger hon.
Astrid Szogs ska inom kort åka ner till Tanzania och börja ett arbete på en afrikansk tankesmedja som heter African Technology Policy Studies.
– En av deras grundtankar är att forskning ska göras i landet och med lokala lösningar, säger Astrid Szogs som är organisationens enda ickeafrikan.
Kontaktinformation
Astrid Szogs har skrivit sin avhandling inom ramarna för CIRCLE – Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy och nås på telefonnummer 0709-76 76 67 eller astrid.szogs@home.se
Läs mer om avhandlingen “Technology Transfer and Technological Capability Building in Informal Firms in Tanzania”
http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1528561
