REDE-projektet (Respekt, Empati, Djur, Etik) har utformat elva olika övningar som syftar till att öka barns empati för djur. Enligt Malin Angantyr är det viktigt med forskning kring barns förmåga att känna empati, dels för att få bättre kunskap om barns empati, dels för att få kunskap om hur empatin kan påverkas. Utvärderingen av REDE-projektet visar just på detta.
– Den viktigaste slutsatsen är att träning kan påverka empati. Tidigare studier har visat att flickor har varit mest mottagliga för empatiträning men nu kan alltså även pojkar, med hjälp av REDE-projektets övningar, komma upp i samma empatinivåer som flickor, säger Malin Angantyr.
I utvärderingen ingick fyra skolor där två klasser från varje skola deltog. Av de båda klassarna utförde endast den ena REDE-projektets övningar innan utvärderingen, medan den andra fungerade som kontrollklass. Båda klasserna fick sedan se en bild på en skadad hund och höra en berättelse om hur hunden skadat sig. Därefter fick barnen fylla i en enkät om hur de kände när de hörde om hunden. Resultatet visade att pojkar som gjort övningarna hade mer empati för hunden än pojkar som inte hade utfört övningarna. Mellan de båda flickgrupperna var det dock ingen större skillnad.
Resultatet av utvärderingen medför en del insikter för framtida forskning.
– Resultatet visar för det första att det finns anledning att gå vidare med empatiträning då den har visat sig ha effekt. För det andra kan det vara idé att fokusera forskningen mot pojkars utveckling av empati, då flickor verkar utveckla sin empati på egen hand. Sist men inte minst så visar utvärderingen att just REDE-projektets övningar är användbara och kan utvecklas i framtida forskning, säger Jakob Eklund.
Kontaktinformation
För mer information kontakta;
Malin Angantyr
021-410243
073-9993694
malin_angantyr@hotmail.com
Läs mer om REDE-projektet på www.rede.se
Jonas Nordström från SLU:s forskningsstation Grimsö i Bergslagen har undersökt hur omfattande rovdjurspredationen är på rådjurskid, i olika landskap och vid olika tillgång på andra bytesdjur.
I barrskogsområdet runt Grimsö förseddes kid med radiosändare för att forskarna skulle kunna följa deras vidare öden. Under de sex år som studien pågick dödades i genomsnitt 14 procent av de märkta kiden av räv under kidens första sommar. Under år med mycket sork dödades färre kid av räv än under år med få sorkar. Räven utnyttjar alltså rådjurskid som ett alternativt byte när sorkarna är få. Detta samband har dock försvunnit i Mellansverige under senare år, då sorktillgången legat på en ganska låg nivå utan uttalade ”sorkår”.
En intressant upptäckt var att lodjur dödade en lika stor andel av kiden under sommaren. Lodjur lever i hög grad av vuxna rådjur, men ingen har tidigare observerat att även små kid ingår i dieten.
Rävtikar med valpar är knutna till gryt och anses vara viktiga predatorer på kid, men det finns en gräns för hur långt en rävtik är villig att släpa hem bytet till valparna. Därför har rågetter nära ett gryt i genomsnitt lite färre kid på hösten än rågetter längre från ett gryt. Denna effekt är svag, men når överraskande långt ut från gryten, och därför finns inga områden helt utan risk för rävpredation på kid i barrskog.
Jonas Nordström och hans kollegor har också undersökt om det går att minska predationen på kid genom att utfodra rävar. Trots att vissa matplatser hamnade många kilometer från närmaste gryt visade rester vid gryten att rävtikar med valpar åt det utlagda fodret. Utfodringen ökade dock inte kidens chanser att överleva. I barrskog sker rävarnas predation på kid antagligen slumpmässigt medan rävarna letar sork och annan mat. I områden med öppen jordbruksmark däremot jagar rävar kid medvetet och med stor framgång, då de kan se rågetter och kid bättre i öppen terräng än i skog.
Att kid vars mor väljer större andel öppen mark i hemområdet löper större risk att dödas av räv än kid vars mor har hemområde i skog, visades i en undersökning av radiomärkta rådjur i ett annat område, på Bogesundslandet strax norr om Stockholm. Samtidigt finns det bra bete för rågeten i jordbruksmarken och eftersom hennes reproduktionsframgång under livet till stor del beror på hennes livslängd är det viktigt för henne att få bra mat. Rågeten tvingas alltså att göra en avvägning när hon väljer hemområde, mellan risken att årets kid dödas av räv och möjligheten att trygga sin egen överlevnad, kondition och framtida reproduktion.
—————————-
Biolog Jonas Nordström, Grimsö forskningsstation, institutionen för ekologi, SLU, försvarar sin avhandling Temporal and spatial variation in predation on roe deer fawns.
Tid: Fredag den 29 januari 2010, kl. 09.00
Plats: Loftets hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Steeve Coté, Department of Biology, Université Laval, Québec, Kanada
Mer information: Jonas Nordström, tel. 0581-69 73 07, Jonas.Nordstrom@ekol.slu.se
Jonas Nordström kommer från Munkfors och bor nu i Ramsberg.
I en ny rapport, ”Tobak och avvänjning”, från Statens folkhälsoinstitut sammanställs kostnader och skador för samhälle och individ kopplat till tobaksbruket i Sverige.
Rökning är den riskfaktor som står för den största andelen av landets totala sjukdomsbörda, näst efter högt blodtryck som i sig även har tobaksbruk som en riskfaktor. Varannan rökare dör i förtid av sin rökning och förlorar i genomsnitt tio år av sin förväntade livslängd.
Antalet förtida dödsfall orsakade av passiv rökning beräknas nu till cirka 200 i Sverige. Motsvarande siffra år 2004 beräknades till minst 500 personer.
– Vi ser en positiv utveckling är att andelen som utsätts och dör till följd av passiv rökning, det vill säga till följd av andras rök, då de kraftigt har minskat sedan 2005. En starkt bidragande faktor är naturligtvis rökförbudet på serveringar, säger Cecilia Birgersson, utredare. Det visar att samhällsinsatser genom politiska beslut har stor effekt och att faktorer som dödlighet snabbt kan påverkas till det bättre.
Det totala antalet förtida dödsfall på grund av sin egen rökning är relativt oförändrad jämfört med 2004 och beräknas idag till cirka 6 400 stycken. Av dem uppskattas knappt 40 procent, eller 2 500, ske i hjärt- och kärlsjukdomar och drygt 40 procent, eller 2 600 dödsfall i olika cancerformer. Omkring 20 procent eller 1 300 dödsfall, sker i KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom).
Fortfarande röker 900 000 svenskar varje dag. Av dessa beräknas 600 000 vilja sluta och minst var tredje vill ha hjälp med det.
– Rapporten pekar också på att landstingen behöver utveckla marknadsföringen och metoderna för att nå alla de rökare som vill sluta och få hjälp. Ett effektivt sätt att öka efterfrågan på hjälp är en kort rådgivning med en hänvisning till var hjälpen finns. Och personer behöver få anpassad hjälp där han eller hon befinner sig, till exempel hos socialtjänsten, psykiatrin, ungdomsmottagningen, mödra-barnhälsovården eller tandvården, säger Cecilia Birgersson.
Kontaktinformation
För mer information:
Cecilia Birgersson, utredare, 063-19 96 68, e-post: cecilia.birgersson@fhi.se
Rift Valley-feber (RVF) är en virussjukdom som sprids av myggor. Den förekommer allmänt i hela Afrika, sedan början av 2000-talet också på den arabiska halvön. Ett stort antal djurarter kan insjukna.
Hårdast drabbas kor, får och getter med en dödlighet på upp till 100 % hos ungdjur. Ett typiskt drag för sjukdomen hos boskap är att den orsakar missfall, en ”abortstorm” sveper genom hjordarna. Människor insjuknar oftast i en mild och influensaliknande form av sjukdomen, även om det förekommer svåra fall med blödarfeber och hjärnhinneinflammation.
Dödligheten har i allmänhet varit låg vid RFV-epidemier, lägre än 1 % av de drabbade, men från de senaste utbrotten rapporteras betydligt högre siffror.
Med jämna mellanrum uppkommer RVF-epidemier av olika storlek, ofta i samband med kraftig nederbörd och översvämningar som ökar antalet myggor. I Egypten infekterades 1977 mellan 20 000 och 200 000 personer med 594 rapporterade dödsfall. RVF-utbrott har stor påverkan på de drabbade samhällena eftersom utbrotten inte enbart påverkar djurhållningen och folkhälsan utan också stör matproduktionen och ekonomin. Animaliska produkter måste förstöras och exportförbud införas för att hindra smittspridning.
Viruset överlever i äggen hos vissa myggarter (Aedes), som sprider smittan till olika värddjur vilka i sin tur överför viruset till andra myggarter, t.ex. Anopheles, Culex, Eretmapoites och Mansonia. Flera av dessa myggarter finns i Europa och övriga världen, vilket gör det möjligt för sjukdomen att spridas utanför Afrika.
Avhandlingen utvärderar en ny och snabbare metod för att ställa diagnos på sjukdomen, polymeraskedjereaktion (eng. Polymerase Chain Reaction (PCR)). Det är ett sätt att påvisa och mäta virusets arvsmassa. Denna metod visar sig stabil och pålitlig för att spåra Rift Valley-feber och ett bra komplement till de vanliga metoderna, framför allt isolering av viruset.
Det finns idag inga specifika läkemedel mot Rift Valley-feber hos människa och de vacciner som finns är endast för veterinärbruk.
I avhandlingen studeras två olika metoder för att vaccinera människor och av dem visar sig den typ som bygger på viruslika partiklar vara mest framgångsrik. Partiklarna kan beskrivas som ”tomma virus”, de är uppbyggda av virusets proteiner men saknar dess arvsmassa och är inte sjukdomsalstrande. De stimulerar emellertid immunförsvaret på liknande sätt som det äkta viruset och ger höga nivåer av specifika antikroppar som kan neutralisera viruset och skapa immunitet mot RVF. Slutsatsen är att RVF-viruslika partiklar har stor möjlighet att utvecklas till ett framgångsrikt och säkert vaccin.
Jonas Näslund är doktorand vid Inst. för klinisk mikrobiologi, där han kan nås på
tel. 090- 785 09 22, e-post jonas.naslund@climi.umu.se
Fredagen den 5 februari försvarar Jonas Näslund, Inst. för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Rift Valley Fever – development of diagnostics and vaccines (Rift Valley Feber – utveckling av diagnostik och vaccin).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal Betula, by. 6M, NUS.
Fakultetsopponent är prof. Richard Elliott, University of St Andrews. UK.
Riktlinjer är i ofta alltför kortfattade och innehållslösa för att kunna hjälpa den som tvekar om rätt handlingssätt. Och när de ger konkret vägledning, är det inte svårt att hitta en annan regel som motsäger den första eller svårligen låter sig förenas med den. Det menar Anna Höglund, docent i etik vid Centrum för forsknings- och bioetik i Uppsala, som varit projektledare i en studie finansierad av Riksbankens Jubileumsfond om etiska riktlinjer inom medicinsk verksamhet.
Det är alltså ingen idé att lagstifta fram en mer etisk vård, konstaterar hon. I stället bör etisk kompetens underhållas genom utbildning och träning.
Ytterligare ett problem är att en del av de yrkesgrupper som ställs inför svåra etiska dilemman, som exempelvis forskningssjuksköterskor, ofta saknar utbildning i etik.
När Anna Höglund intervjuade sjuksköterskor och läkare i sin undersökning var det många som tyckte att det fanns för mycket etiska regler att hålla sig till.
– Samtidigt kunde jag konstatera att många trots detta inte kände till särskilt många av de regler som fanns. De etiska koderna och riktlinjerna som faktiskt finns, blir alltså sällan en del av det dagliga arbetet, där går det mesta som på många arbeten på rutin, säger Anna Höglund.
Ett problem med etiska riktlinjer är att det är svårt att skriva tydliga och lättolkade riktlinjer som samtidigt är handelsinriktade, visar Anna Höglunds forskning. Oftast blir riktlinjerna snarare formulerade som en värdegrund, inte som ett stöd för daglig handling. Det gör dem inte meningslösa men svåra att förhålla sig till.
Riktlinjer behövs visserligen men är otillräckliga. Det som hänt är att man slagit sig till ro och därmed inte gjort mer.
– Riktlinjerna måste kompletteras. Och ett sådant arbete kräver etisk kompetens. Dessutom måste de som arbetar ute i vården förstå att de har ett eget ansvar och att de hela tiden måste göra etiska värderingar själva i sitt arbete. Annars finns det en risk att man som sjuksköterska eller läkare lutar sig tillbaka och förlitar sig på riktlinjerna. Det är inte bra. Dessutom finns risk att man glömmer att tolka riktlinjerna, och bara följer dem i ett strikt regelföljande.
Ett problem som Anna Höglund sett i sin studie är att man ofta har många riktlinjer och det gör det svårare i det dagliga arbetet.
– Det går inte att lära sig alla riktlinjer om det finns en djungel av regler som man ska förhålla sig till. Det viktiga är att man förenar de etiska regler som finns inom vården med kunskap om hur man ska tolka reglerna.
Anna Höglunds studier bygger på analyser av riktlinjerna i sig och på intervjuundersökningar med forskningssjuksköterskor och läkare. Med i studien var också fil. dr Gert Helgesson och teol. dr Stefan Eriksson.
Kontaktinformation
Anna Höglund nås på anna.hoglund@crb.uu.se
Den nya studien, som finns publicerad i tidskriften Biochemistry, kan i förlängningen få betydelse för framställning av terapeutiska proteiner mot degenerativa sjukdomar och åldrande, som visats ha ett samband med “oxidativ stress” i kroppens celler.
Nedbrytningsprodukter av fleromättade fettsyror binds till proteiner och kan påvisas i hjärnan på patienter med Alzheimers och Parkinsons sjukdom. Kroppen har avgiftningsenzymer som kan oskadliggöra de farliga produkterna och studier av flugor, maskar och möss har visat att ökad mängd av enzymerna är knuten till ökad livslängd.
De farliga ämnena förekommer ofta i två spegelvända former, som kan jämföras med en vänster- och en högerhand. Enzymer kan vanligen bara verka på vänster- eller högermolekyler precis som en vänsterhandske bara passar på vänsterhanden.
Resultatet skulle väntas bli att endast hälften av det farliga ämnet bryts ned och att stora mängder blir kvar.
Bengt Mannerviks forskargrupp har tidigare upptäckt det enzym som oskadliggör ämnet som binds till proteiner i sjuk hjärnvävnad.
I den nya studien visar forskarna tillsammans med amerikanska kollegor hur avgiftningsenzymet kringgår problemet med de spegelvända giftiga molekylerna, så att fullständigt skydd kan uppstå. Uppbyggnaden av enzymets katalytiska centrum skiljer sig på ett avgörande sätt från besläktade enzymer.
– Betydelsen av resultaten ligger främst i att vi fått fördjupad förståelse för hur biologiska organismer kan skräddarsy enzymer som skyddar mot bland annat cancer, neurodegeneration, grå starr och för tidigt åldrande. I förlängningen kan den nya kunskapen bli till hjälp för framställning av terapeutiska proteiner, säger Bengt Mannervik.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Bengt Mannervik, tel: 018-471 4539, 070-3756600
e-post: bengt.mannervik@biorg.uu.se
Offentlig upphandling handlade förr mest om att staten skulle bli mer effektiv ur en ekonomisk synvinkel. Idag är lagen tydlig med att miljökrav kan ställas vid upphandling av olika tjänster. Ändå görs det bara i 60 procent av fallen och när det görs så är de ofta bara i form av tandlösa ja-och-nej-frågor typ ”finns miljöpolicy?”.
– Ett problem är att samordningen inom kommunerna är dålig, säger Lina Wedin. Det finns kompetens om miljöfrågor men den förblir outnyttjad.
I sin forskning har Lina Wedin studerat åtta kommuner och två regioner som har gjort stora upphandlingar inom byggsektorn.
I samtliga fall uppgav upphandlarna brist på tid, resurser och kompetens som skäl till att miljöaspekten kom i bakvattnet. En annan orsak till att man inte ställde miljökrav var att man var rädd för att upphandlingen skulle avgöras i domstol och dra ut på tiden.
– Många upphandlare uppgav också brist på direktiv från politikerna som anledning, säger Lina Wedin.
De kommuner och regioner som studerats är: Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Eskilstuna, Växjö, Sandviken och Varberg, Region Västra Götaland och Västerbottens Landsting. Materialet samlades in under perioden 2003-2006.
Kontaktinformation
Lina Wedin disputerade med avhandlingen Going green – A study of public procurement regulations. Den finns som pdf på www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1487409
Lina Wedin nås på telefonnummer 046-222 88 38, 046-222 88 10 eller Lina.Wedin@soclaw.lu.se
Den 17 mars medverkar Lina Wedin i en konferens om Grön upphandling. Se länk för mer information.
http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.277929
EU kritiseras bland annat för att inte lagstifta mot till exempel våld mot kvinnor, men Sofia Strids forskning visar att kommissionen använder andra vägar. De finansierar både kvinnoorganisationer inom området och andra bredare organisationer som driver kvinnors intressen på EU- och på nationell nivå.
– Men jag föreslår ett starkare, mer formaliserat och mer reglerat samarbete mellan kommissionen och intresseorganisationer eftersom det skulle kunna öka kommissionens och därmed EU:s legitimitet.
En intresseorganisation som får ekonomiskt stöd från kommissionen och som är en unik plattform från vilken kvinnor kan driva sina intressen på EU-nivå är European Women’s Lobby, EWL. Den är partipolitiskt obunden, och den har ett nära samarbete med Europeiska kommissionen och parlamentet.
– Paradoxalt nog kan ju det vara ett problem att vara finansierad av kommissionen eftersom man inte vill bita den hand som föder en. Även om EWL menar att man inte har stött på några svårigheter när det gäller de krav och frågor man driver, visar delar av min forskning att det faktiskt sker en avradikalisering av vissa krav inom EWL, säger Sofia Strid.
EWL är en paraplyorganisation som omfattar nationella, europeiska och internationella kvinnoorganisationer. Varje EU-stat har en nationell medlemsorganisation som får ansöka om medlemskap i EWL.
– Det har gjort att EWL har förändrat även kvinnors organisering på nationell nivå eftersom de måste leva upp till paraplyorganisationens krav.
EWL driver utvecklingen framåt men eftersom Europeiska kommissionen i första hand vänder sig till EWL kan de vara ett hinder för andra kvinnoorganisationer, som inte är medlemmar, men som skulle vilja föra fram sina åsikter.
– EWL har varit framgångsrika eftersom de har en organisationsform som matchar EU:s beslutsprocess och en organisation som har flera nivåer. Det har gjort det möjligt att påverka den europeiska politiken.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Sofia Strid: 44 (0)7547-152504, 44(0)1524594278, s.strid@lancaster.ac.uk
Genom att utgå från sammanställningar av den kunskap som arkeologiska utgrävningar har gett är det möjligt att göra tolkningar av landskapet som helhet utan att först gräva ut allt. Landskapet och hur människor har relaterat till det kan användas för att studera aspekter av samhället som annars kan vara svåra att komma åt.
De föremål och lämningar som framträder tydligast speglar ofta bara en liten del av befolkningen. På sikt erbjuder analyser av stora arkeologiska material som tas fram genom infrastruktursatsningar tillsammans med den tekniska utvecklingen av exempelvis geografiska informationssystem (GIS) möjligheter för arkeologer att få en bättre förståelse av samhällsövergripande förändringar.
– Ökad användning av digitala analystekniker av arkeologiska material kommer att kunna öka förståelsen av hur kultur och natur samverkar snarare än utgör ett motsatsförhållande. På så sätt kan även resultat från en rad olika undersökningar inom olika discipliner fogas samman och stärka varandra. Det är därför nödvändigt att den arkeologiska vetenskapen tar fördelarna med digitala analysmetoder på allvar, säger Daniel Löwenborg.
Ett exempel på en samhällsövergripande förändring som bättre kan förstås genom att titta både på det traditionella arkeologiska materialet och digitala analyser är följderna efter den förmodade klimatkatastrofen år 536 e.Kr. Katastrofen orsakades av ett mycket kraftigt vulkanutbrott eller meteoritnedslag och i delar av Skandinavien tycks detta ha resulterat i svår missväxt och en omfattande befolkningsminskning.
– Denna katastrof förmodas ha fått stora sociala konsekvenser, vilket bland annat resulterat i att den arkeologiska perioden yngre järnålder anses börja efter denna tidpunkt, förklarar Daniel Löwenborg.
I avhandlingen analyserar han de sociala konsekvenserna av denna befolkningsminskning utifrån hur man efteråt anlade nya gravfält och framför allt hur dessa ligger placerade i landskapet. Detta kopplas till teorier om hur möjligheter till enskilt ägande av mark ökade samt hur delar av den kvarvarande befolkningen kunde samla mycket stora jordegendomar. Detta utgjorde i sin tur grunden för det starka samhällsskikt som syns under yngre järnålder i Mälardalen med båtgravar, runstenar och stora gravhögar.
I avhandlingen dras paralleller mellan denna befolkningsminskning och konsekvenserna av befolkningsminskningarna efter den medeltida digerdöden, samt med moderna kriser som den ekonomiska kollapsen efter Sovjetunionens fall och den efterföljande framväxten av en rik oligarki.
En annan aspekt som belyser människans roll i en ömsesidig samverkan med landskapet blir tydlig i analysen av den medeltida administrativa indelningen i hundare. Vattenvägar var viktiga kommunikationsleder innan vägnätet blev utbyggt och vatten har ofta tolkats så som sammanlänkande i landskapet.
Genom att analysera topografin i GIS med verktyg för hydrologisk modellering har avrinningsområden beräknats. Dessa motsvarar i hög grad utsträckningen av de medeltida hundarna, och kan på så sätt bidra till förståelsen av hur den administrativa indelningen uppstått.
Liknande system finns även bland annat på Hawaii där de traditionella polynesiska regionerna är uppbyggda kring avrinningsområden.
Avrinningsområden är även tillbaka som grund inom administrativ indelning i modern tid genom EU:s ramdirektiv för vatten, vilket anger att varje medlemsland ska delas in i avrinningsdistrikt som en utgångspunkt för miljöarbete. Att ett liknande system uppstått redan under järnåldern visar på att människan och samhällsorganisationer är del av en ekologisk helhet vilken kan förstås genom analyser av landskapet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Daniel Löwenborg, tel: 018-471 15 70, 070-537 60 93
e-post: daniel.lowenborg@arkeologi.uu.se
De flesta forskare är överens om att den agrara revolutionen var ett avgörande steg i Europas och Sveriges historia. Under tvåhundra år skedde enorma nyodlingar. Nya odlingssystem och nya grödor infördes samtidigt som jordbrukstekniken utvecklades dramatiskt. Men orsakerna bakom denna stora jordbruksomvandling har tolkats på många olika sätt.
Pablo Wiking-Faria har granskat flera olika teorier om drivkrafter från historiker i Nordvästeuropa och Skandinavien. Hans avhandling ifrågasätter till exempel om priser och marknader haft så stor betydelse som en del tidigare forskare velat göra gällande. Avhandlingen går också emot uppfattningen att alla framsteg kommit uppifrån, från godsägare och andra ståndspersoner.
Istället är Pablo Wiking-Farias slutsats att den bondepositiva politik som fördes i Sverige från år 1720 och framåt var drivkraften bakom framstegen. När bönderna inte behövde riskera en skattehöjning för att de ökade sin produktion, blev de motiverade att utveckla sitt jordbruk.
Men alla bondekategorier gynnades inte lika. Frälsebönder hade arrenden som när som helst kunde höjas.
– Det mest gynnande för jordbruksutvecklingen var när bonden var självägande. Friköpen till självägande skedde i någon mån under 1700-talet och i stor omfattning 1800-1860. Friköpen blev en motor i utvecklingen, säger Pablo Wiking-Faria.
Avhandlingen är också väldigt konkret: Den handlar till exempel om plogar och harvar, bönder och ståndspersoner, storskifte och laga skifte samt kor och hästar. Läsaren får bland annat reda på att svenska nötkreatur som lantraskor kunde utvecklas utan inblandning av utländska raser, att gödselmetoden märgling förmodligen var ineffektiv och att änkor var lika bra på att bedriva jordbruk som sina manliga kollegor.
Studien bygger på källmaterial från Halland, vilket gör att den kan användas som en sorts regionhistoria över utvecklingen på halländsk landsbygd under 1700- och 1800-talen. Samtidigt är huvudsyftet med avhandlingen att ge mer generella förklaringar.
– Alla bygder i Nordvästeuropa och Skandinavien genomgick ungefär samma process. Den agrara revolutionens resultat blev i princip lika överallt, säger Pablo Wiking-Faria.
Avhandlingens titel: Freden, friköpen och järnplogarna. Drivkrafter och förändringsprocesser under den agrara revolutionen i Halland 1700-1900.
Tid och plats för disputation: fredagen den 29 januari 2010 kl. 10.00, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Professor Maths Isacson
Avhandlingen kan beställas från Länsmuseet Varberg, e-post: agneta.svensson@lansmuseet.varberg.se
Den finns även digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/21466
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Pablo Wiking-Faria
0340-828 36 (arb.)
pablo.wiking.faria@lansmuseet.varberg.se
I studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Hypertension, har forskare vid Karolinska Institutet och Astrid Lindgrens barnsjukhus jämfört 19 barn till ickerökande föräldrar med 17 barn vars mammor rökte i genomsnitt 15 cigaretter om dagen under graviditeten och efteråt. Samtliga barn som ingick i studien var normalviktiga vid födseln och ammades. Forskarna undersökte förändringar i hjärtfrekvens och blodtryck – så kallade cirkulatoriska reaktioner – hos barnen när de vändes upprätt (60 graders vinkel) och därefter lades ner. Barnen undersöktes på detta sätt under de första levnadsveckorna, vid tre månaders ålder och vid ett års ålder.
Det visade sig då att nyfödda barn till rökande mammor hade en tioprocentig blodtrycksökning när de vändes upprätt vid en veckas ålder, men bara en fyraprocentig ökning vid ett års ålder. Hos barn till föräldrar som inte rökte var förhållandet det omvända: Vid en veckas ålder ökade blodtrycket med endast två procent för att sedan öka med tio procent vid ett års ålder. Hos barn till rökande mammor ökade också hjärtfrekvensen onormalt mycket när barnet vändes upprätt vid tre månaders ålder respektive ett år.
– Normalt när en person står upp, ökar hjärtfrekvensen och blodkärlen drar ihop sig för att behålla blodflödet till hjärta och hjärna. Vår studie visar att barn till rökare har tydliga problem med reglering av cirkulationen från födseln och att dessa problem består och förvärras under det första levnadsåret, säger Miriam Katz-Salamon, docent och forskargruppsledare.
Resultatet av studien tyder på att problem med hjärt- kärlsjukdomar i vuxen ålder kan grundläggas mycket tidigt i livet genom påverkan från den omgivande miljön, exempelvis rökning. Därför planerar forskarna nu att göra uppföljande studier för att se hur hälsan utvecklas hos barnen när de blir äldre.
– Det kan vara så att barn till rökare redan från början löper större risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom än andra. I så fall får den nya kunskapen stor betydelse både för att förebygga sjukdom och för att identifiera och behandla personer i riskzonen så tidigt som möjligt, säger Miriam Katz-Salamon.
Publikation: “Long-term Reprogramming of Cardiovascular Function in Infants of Active Smokers” Gary Cohen Heather Jeffrey, Hugo Lagercrantz and Miriam Katz-Salamon. Hypertension: Journal of the American Heart Association, 25 januari 2010.
För ytterligare frågor, kontakta:
Miriam Katz-Salamon, docent och forskargruppsledare
Institutionen för kvinnors och barns hälsa
Tel: 08-517 724 31
E-post: miriam.katz-salamon@karolinska.se
Katarina Sternudd, pressekreterare
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Att påvisa födoämnesreaktivitet mot annat än gluten är mycket svårt och tidskrävande. Det görs bland annat genom att ta bort olika födoämnen från kosten och genom provokation med det födoämne man misstänker ger besvär. Målet för forskargruppen där Maria Lidén ingår har varit ett provocera tarmslemhinnan med födoämnen, bland annat gluten, mjölkprotein och sojaprotein och avläsa om slemhinnan eventuellt reagerar med en övergående inflammation. Gruppen använde mucosal patch-tekniken som nyligen utvecklats vid Uppsala universitet. Den avläser på ett enkelt och skonsamt sätt en inflammatorisk reaktion i tarmslemhinnan.
– Förhoppningen är att i förlängningen kunna använda mucosal patch-tekniken för att identifiera patienter som kan dra nytta av kostomläggningar, förklarar Maria Lidén.
Praktiskt går testen till på följande sätt: Patienten provoceras rektalt med vetegluten, mjölkprotein eller sojaprotein på kvällen. På morgonen kommer patienten till kliniken och undersöks med hjälp av vår nya teknik. Ett litet instrument att likna vid gammeldags febertermometer förs upp en liten bit i ändtarmen. Efter 20 minuter är det dags att avlägsna instrumentet och analysera om en inflammatorisk reaktion har uppstått som tecken på reaktion mot ett specifikt födoämne.
I forskargruppens pilotstudie testades patienter med primärt Sjögrens syndrom, ledgångsreumatism och den inflammatoriska ryggsjukdomen spondylartropati med hjälp av mucosal patch-tekniken.
Primärt Sjögrens syndrom (pSS) är en autoimmun sjukdom som karakteriseras av torra slemhinnor i mun, ögon och luftvägar. Dessutom har patienter med pSS ofta mag-tarmbesvär och har en överrepresentation av celiaki (överkänslighet mot gluten). Resultaten visade att en fjärdedel av de undersökta patienterna reagerade mot gluten utan tecken på att ha sjukdomen celiaki. Vid provokation med mjölkprotein reagerade en grupp patienter även mot detta. Den observerade reaktiviteten mot komjölk var kopplat till patienternas IBS liknande besvär (Irritable bowel syndrome)
Det finns ett flertal studier rörande olika dieter för personer som lider av ledgångsreumatism (reumatoid artrit, RA). Vid fasta ses en övergående positiv effekt och vid en vegandiet utan gluten ses också en marginell förbättring hos en del RA patienter. I ett frågeformulär om självupplevd födoämnesöverkänslighet meddelade 27 procent av patienterna att de led av födoämnesöverkänslighet, vilket är i paritet med tidigare populationsbaserade undersökningar. Komjölk rapporterades som den vanligaste födoämnesöverkänsligheten.
I ett försök att relatera den självuppfattade födoämnesreaktiviteten till en reaktivitet efter rektal födoämnesprovokation, provocerades en grupp RA-patienter rektalt med komjölkprotein och gluten. Bara ett fåtal visade en kraftig respons efter provokation med komjölkprotein medan moderat ökad reaktivitet fanns hos 22 procent. 33 procent av patienterna visade en moderat reaktion efter glutenprovokation. Undersökningen visade alltså ingen korrelation mellan självupplevd födoämnesreaktivitet och mucosal reaktivitet.
Av de reumatologiska sjukdomarna är det framför allt patienterna med spondylartropati (SpA) som i tidigare studier har visat en välkänd koppling till tarmen. Exempelvis finns vid inflammatorisk tarmsjukdom relativt ofta ledbesvär och efter vissa tarminfektioner kan ledsvullnader uppkomma. En fjärdedel av de patienter som undersöktes av forskargruppen visade en kraftig reaktion mot mjölkprotein och en knapp femtedel visade en mindre reaktion mot gluten. Det inflammatoriska svaret efter provokation hos patienter med SpA var mycket mer uttalat jämfört med patienterna med ledgångsreumatism och primärt Sjögrens syndrom.
Forskargruppen kan ännu inte uttala sig säkert om dessa resultat är tecken på klinisk betydelsefull födoämnesöverkänslighet. Förhoppningen är att framtida studier ska ge svar på den frågan.
Kontaktinformation
För mer informationkontakta Marie Lidén, tel: 070-6419910
e-post: Maria.Liden@medsci.uu.se
– Det finns ett stort behov av tillförlitliga prognoshjälpmedel för skogsbränsle. Tidigare har man varit hänvisad till grova schabloner, men de har visat sig kunna slå rejält fel i enskilda fall, säger Johan J Möller, Skogforsk.
De flesta skördare kan i dag registrera data om varje avverkat träd. Utifrån dessa data kan programmet räkna ut bruttomängden skogsbränsle från avverkningen för både grot och stubbar. Det tar också hänsyn till att groten inte tas om hand från alla träd.
– Det finns delområden där det inte lönar sig att ta ut grot och partier med dålig bärighet där groten istället används för att skydda marken, säger han. En ny funktion i skördarna gör det då möjligt för föraren att för varje träd ange om avverkningen bränsleanpassats eller inte. Beräkningsprogrammet tar sedan bort alla träd där groten inte tagits om hand.
I praktiken lämnar också grotskotaren kvar det nedersta lagret i grothögen. Även denna volym räknas bort.
– Den kvarvarande nettomängden är en prognos över mängden grot som kommer ut till bilväg, säger Johan J Möller.
Beräkningsprogrammet håller nu på att implementeras hos SDC och i olika företagssystem.
Läs mer i Resultat nr 15, 2009 som finns att beställa på www.skogforsk.se/butiken.
Kontaktinformation
Kontakt
Johan J Möller, Skogforsk. Tel: 018-18 85 66, 070-318 85 66
Anna Franck, pressansvarig. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88
När man planerar förändringar eller utbyggnad av infrastruktur, undersöker man först vilken nytta människor kommer att ha av det planerade projektet och till vilken kostnad. Ofta är sparad tid den största nyttan och därför är det viktigt att man sätter rätt värde på den. Att det ger en rättvis reflektion av hur människor värderar sin tid.
– Desto högre lön och kortare restid desto bättre. Om människor blir erbjudna ett jobb som det är längre restid till kan det vara intressant om lönen blir tillräckligt mycket högre. Det betyder att det går att räkna ut ett värde på tiden som de spenderar på att pendla.
Jan-Erik Swärdhs avhandling visar att människor är beredda att betala mer för att korta sin pendlingstid än man tidigare har trott. I de samhällsekonomiska kalkyler som görs inom transportsektorn när man planerar infrastrukturinvesteringar räknar man med 51 kronor per timme för regionala privatresor.
– Vi fick fram ett medelvärde på 155 kronor per pendlingstimma. Det är en hög siffra om man jämför med medellönen för dem som deltog i studien, som var 88 kronor i timmen efter skatt. Dessutom värderar både män och kvinnor, som bor tillsammans, kvinnans restid högre än mannens.
I genomsnitt ökar den totala pendlingstiden år för år men vissa grupper särskiljer sig. Till exempel syns ingen ökning i pendlingstid bland dem som får barn.
– Det vore intressant att undersöka närmare hur man resonerar inom hushållet vad gäller pendling och den tid resor får uppta.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Jan-Erik Swärdh: 08-55577028, jan-erik.swardh@vti.se
I idealbilden av en modern demokratisk stat är staten separerad från privata intressen, ett förhållande som utgör en av förutsättningarna för demokratins upprätthållande.
Förhållandet kan dock knappast tas för givet, och problemet med separationen mellan stat och omgivning har därför präglat den politiska debatten under lång tid. En grundläggande fråga för en demokratisk stat är därför att säkra att den offentliga sektorn står fri från påverkan av privata intressen. Ett sätt för staten att hantera de privata intressena har varit att reglera tillträdet till den statliga verksamheten och dess resurser.
– Den svenska staten har i ett internationellt perspektiv kännetecknats som relativt väl avskiljd från omgivningen, åtminstone i ett socialt avseende, säger Daniel Castillo, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor, SCORE, Stockholms universitet.
Emellertid har den svenska staten de senaste årtiondena varit föremål för reformer som har syftat till att marknadsanpassa statens verksamheter. I kölvattnet av dessa reformer har nya former av relationer mellan staten och företag uppstått.
På senare tid har det också funnits anledning att ifrågasätta separationen. Politiska skandaler och korruption har fått ett större utrymme i den politiska debatten, då nära relationer mellan stat och företag uppdagats.
Genom att analysera sponsring av statliga myndigheter och korruption inom det statliga Systembolaget ger avhandlingen en inblick i separationens sociala och organisatoriska förutsättningar.
Med utgångspunkt i teorier om statens inre gränser, ekonomiska utbyten samt förtroende och misstro visar studien att statliga reformer, inspirerade av marknadens logik, introducerat nya möjligheter för privata intressen att erhålla privilegier och inflytande över statlig verksamhet.
Reformerna har inneburit att nya öppningar i statens gränser skapats som i sin tur underlättat för såväl formella som informella kontakter mellan stat och företag. Samtidigt har de statliga tjänstemännens handlingsutrymme varit stort, vilket inneburit att de undersökta statliga organisationerna blivit friare i sina relationer till företag.
– Men det är inte endast själva marknadsreformerna som bidragit till dessa möjligheter för privata intressen, även statens försök att skapa legitimitet för de nya relationerna har paradoxalt nog visat sig fungera som stimulerande faktorer när det gäller företagens tillträde och inflytande över den statliga verksamheten, påpekar Daniel Castillo.
Ett viktigt resultat i studien är att den svenska staten i högre grad kan ses som socialt sammanflätad med privata intressen. Detta innebär att man kan se de statliga funktionärerna som delaktiga i sammanhang där deras personliga integritet blir en allt viktigare faktor för upprätthållandet av separationen mellan staten och företagen.
På samma gång visar studien att det är svårt för staten att kontrollera de informella och personliga kontakterna som förekommer.
– Sammantaget visar min avhandling att en av de grundläggande faktorerna i en demokrati, nämligen förutsägbarheten i statens maktutövande, och medborgarnas förtroende för staten riskerar att undermineras under dessa förhållanden.
Avhandlingen kastar sålunda ljus över de problem demokratiska stater kan ställas inför när de interagerar med företag, säger Daniel Castillo.
Avhandlingens namn: Statens förändrade gränser. En studie om sponsring, korruption och relationen till marknaden.
Avhandlingen kan beställas från eddy.se.
Kontaktinformation
Ytterligare information: Daniel Castillo, Score (Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor), Stockholms universitet, tfn 070-458 48 89, 08-16 14 39, e-post daniel.castillo@score.su.se.
Porträttbild kan laddas ner via http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5833&a=73776.
– Tidigare har bara en transportväg till kloroplasten varit känd, men vi har nu upptäckt en helt ny passage för proteiner. Det här kan leda till att växternas kloroplaster i framtiden skulle kunna producera och lagra mycket större mängder av proteinbaserade läkemedel, berättar Stefan Burén.
För att en cell ska fungera normalt måste rätt uppsättning proteiner tillverkas. Dessutom måste de finnas på rätt ställe, det vill säga transporteras till rätt plats i cellen. Förenklat kan cellen sägas vara uppdelad i olika rum, organeller, som är omgivna av membran och har olika specifika funktioner. I växternas celler finns, till skillnad från animaliska celler, ytterligare en organell, kloroplasten, där fotosyntesen sker. Kloroplasten innehåller klorofyll, som gör växten grön, och många andra proteiner som tillsammans med klorofyllet tar tillvara på det solljus som träffar växten och använder detta till skapa energi som krävs för att omvandla koldioxid i luften och vatten till socker.
Stefan Burén har i sitt avhandlingsarbete studerat ett av de tusentals proteiner som finns i kloroplasten.
Vad som gör detta protein speciellt är att det transporteras till kloroplasten på ett hittills okänt sätt, via ett system av olika membran inne i cellen, det så kallade endomembrana systemet.
– Vi slog ut genen som kodar för detta protein och upptäckte då att kapaciteten för fotosyntesen minskade. Det här tyder på att proteinet har en central funktion för växtcellens kanske mest grundläggande och viktiga förmåga – fotosyntesen, säger Stefan Burén.
Forskarna har dessutom funnit att sockergrupper kopplas till kloroplastproteiner då de följer den nyupptäckta vägen.
Upptäckten av denna transportväg är inte bara intressant eftersom den ytterligare visar på hur komplex transport av proteiner kan vara, den kan också förklara hur växtcellen, och framför allt kloroplasten, uppkommit. Dessutom kan den möjliggöra ett nytt sätt att uttrycka och lagra kommersiellt intressanta proteiner i växter, något som kan bli intressant i framtiden.
I dag används oftast djurceller för att producera proteinbaserade mediciner och kostnaderna för dessa är väldigt höga. Om växter kunde användas mer effektivt för denna form av läkemedelstillverkning skulle prislappen kunna bli betydligt lägre.
Fredagen den 29 januari försvarar Stefan Burén, Umeå Plant Science Centre, Institutionen för Fysiologisk Botanik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Targeting and function of CAH1 – characterization of a novel protein pathway to the plant cell chloroplast”.
Svensk titel: ”Transport och funktion av CAH1 – karakterisering av en ny transportväg för proteiner till växtcellens kloroplast”.
Disputationen äger rum kl 10.00 i KB3A9, KBC-huset, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är Dr Muriel Bardor, Université de Rouen, Frankrike. Avhandlingen kommer att försvaras på engelska.
Stefan Burén är uppvuxen i Ånäset, läste naturvetenskaplig linje på Balderskolan i Skellefteå innan han studerade till civilingenjör i Teknisk Biologi vid Umeå universitet, där han senare antogs som doktorand vid Institutionen för fysiologisk botanik. Stefan Burén är numera bosatt i Madrid i Spanien.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Stefan Burén på:
Telefonnummer: 090-786 76 48, 073-0483348
E-post: stefan.buren@plantphys.umu.se
