LiU-forskarnas resultat publiceras i den ansedda tidskriften Plant Cell.
Kloroplasterna är de kemiska fabriker inne i cellerna där fotosyntesen sker. Det gröna klorofyllet är fästat vid långa membransystem, tylakoider, som för att få plats inuti kloroplasten bildar strukturer som kan liknas vid staplar av mynt. Dessa så kallade grana är föränderliga vilket medger att fotosyntesen kan fungera effektivt även när klimatet varierar.
Men hur växterna reglerar denna membranstruktur, hur den bibehålls och vad som avgör storleken har hittills varit okänt.
Professor Alexander V. Vener och hans forskargrupp vid Avdelningen för cellbiologi visar nu att det är en specifik proteinmodifiering, fosforylering, som ligger bakom dynamiken. Fosforylering som innebär att en eller flera fosfatgrupper binds till proteinet är den vanligaste formen av intern signalering i alla organismer.
Som modellväxt har forskarna använt backtrav (Arabidopsis thaliana). En muterad variant som saknar de enzym som sätter igång fosforyleringen, kinaser, har jämförts med den vilda typen av samma växtart. När enzymet inte var verksamt bildade den muterade växten abnormt stora staplar av grana. Dynamiken i membranen upphörde och nödvändiga adapteringsprocesser påverkades.
Detta förklarar resultaten av tidigare forskning där plantor av den muterade backtraven producerat 41 procent färre frön än plantor av den normala växttypen.
Slutsatsen av studien som genomförts i samarbete med kolleger i Genève, Schweiz, är att fosforylering av membranproteiner påverkar den makroskopiska strukturen hos fotosyntesmembran, vilket tillåter växter att anpassa sig till olika klimatförhållanden.
Kontaktinformation
Kontakt:
Alexander V. Vener, professor i cellbiologi, 013-224050, alexander.vener@liu.se
Rikard Fristedt, doktorand i medicinsk cellbiologi, 013-225133, 073-9047374, rikard.fristedt@liu.se
Resultaten publiceras i tidskriften Swedish Dental Journal. I studien undersöktes 500 slumpvis valda ungdomar i Västra Götaland (Fyrbodal och Skaraborg).
– I genomsnitt hade ungdomarna bakteriebeläggningar på hälften av alla sina tandytor, vilket är alldeles för mycket. Sju av åtta ungdomar hade mer plack än de nivåer som anses vara okej, säger doktoranden Jessica Skoog Ericsson.
Även tandköttsinflammation var vanligt som en följd av den dåliga munhygienen. Sammantaget kan detta öka risken för framtida tandproblem och för att utveckla tandlossning.
Studien visar att en stor majoritet av ungdomarna, 76 procent, borstar sina tänder minst två gånger om dagen. Fyra procent av ungdomarna använder också tandtråd dagligen, men lika många rengör inte sina tänder alls vissa dagar.
– Visst kan det vara så att en del friserar sanningen och säger att de borstar sina tänder oftare än de faktiskt gör, men det finns andra studier som visat att ungdomar överlag borstar sina tänder ofta. Antagligen beror den dåliga munhygienen på att de inte borstar tillräckligt väl och inte använder tandtråd, säger Kajsa Henning Abrahamsson, universitetslektor i odontologi vid Sahlgrenska akademin.
Munhygienen var något sämre bland killarna i studien, jämfört med tjejerna. Ungdomarna från Skaraborg hade i genomsnitt mindre plack och tandköttsinflammation än ungdomarna i Fyrbodal. Socioekonomiska faktorer, baserat på ett index för den klinik ungdomarna tillhörde i regionen, spelade däremot ingen roll för ungdomarnas munhygien.
Detta är inte den första vetenskapliga studien som visat på dålig munhälsa bland svenska ungdomar.
– Det är bedrövligt att så många av ungdomarna har så dålig munhygien trots stora satsningar på information och förebyggande insatser. Nu behöver vi som arbetar i tandvården fundera över varför vi inte når ungdomarna bättre, säger Kajsa Henning Abrahamsson.
Tidskrift: Swedish Dental Journal
Artikelns titel: Periodontal health status in Swedish adolescents: an epidemiological, cross-sectional study
Författare: Jessica S Ericsson, Kajsa H Abrahamsson, Anna-Lena Östberg, Maj-Karin Hellström, Kerstin Jönsson och Jan L Wennström
Swed Dent J 2009; 33: 131-139
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Kajsa Henning Abrahamsson, universitetslektor, telefon 031-786 3711, 031-786 3788, 0738-526683, e-post Kajsa.Henning.Abrahamsson@sahlgrenska.gu.se
– Autonoma gruvfordon skulle vara till stor nytta för gruvindustrin, och mätningar i 3D är ett viktigt instrument för att nå det målet, säger Martin Magnusson, som presenterar sin forskning i en nyskriven doktorsavhandling i teknik.
– Men metoden är inte begränsad till mobil robotik. Den kan tillämpas överallt där man använder 3D-modeller, till exempel inom medicin och arkeologi.
Svårigheten med att skapa 3D-modeller är att det ofta inte går att läsa av hela det område eller objekt som man är intresserad av. Det betyder att man måste göra flera skanningar från olika vinklar som sedan ska fogas ihop till en fullständig modell, vilket kan vara svårt och tidsödande. Att passa ihop en fragmenterad 3D-modell kan jämföras med att lägga pussel.
Större precision
Men med den metod som Martin Magnusson utvecklat är det alltså möjligt att passa ihop fragmenten både snabbare, mer pålitligt och med större precision än tidigare. På sikt är tanken att det ska kunna ske helt automatiskt, och till exempel utföras av en robot som kartlägger omgivningen.
Martin Magnussons avhandling fokuserar på hur metoden ska kunna tillämpas i autonoma (självständiga) underjordiska gruvfordon, som kan ersätta människor i farliga och ohälsosamma jobb.
– Gruvdrift har alltid varit, och är fortfarande, mycket riskfyllt. Enligt officiell statistik från Kina dog inte mindre än 8 726 människor i gruvolyckor är 2004. Det är en skrämmande siffra.
Tillförlitlig 3D-karta
Men att lokalisera sig i underjordiska gruvor är långt ifrån enkelt. Med hjälp av Martin Magnussons metod kan en robot göra det genom att hela tiden jämföra det den ser med vad den har sett tidigare. På det sättet kan roboten också skapa en tillförlitlig 3D-karta. Det gör att roboten kan lokalisera sig på ett pålitligare sätt, jämfört med de system som testas i vissa gruvor i dag, och även i nya och helt okända miljöer.
– Det här är, enkelt uttryckt, ett mycket användbart och effektivt hjälpmedel för en mobil robot som har tappat bort sig, säger Martin Magnusson.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Martin Magnusson, 073-667 22 58.
Publikationen från konfliktdataprogrammet (UCDP) rapporterar kring trender i organiserat våld och fokuserar särskilt på utvecklingen i väpnade konflikter och i ensidigt våld mot civila.
– De stora krig vi sett under 00-talet är nästan alla relaterade till internationell terrorism. Kampen om terrorismen färgade stormakters agerande redan innan 2001, och sedan den 11 september har flertalet mellanstatliga krig och många inbördeskrig haft detta som motiv för de stora staternas militära aktioner, menar fredsforskaren Peter Wallensteen, som leder konfliktdataprogrammet
States in Armed Conflict 2008 rapporterar att den nedgång i antalet konflikter som registrerades under 00-talets första år tydligt upphört sedan 2004 och i stället vänt uppåt. År 2003 var 29 konflikter aktiva; den lägsta siffran sedan 1970-talet. Sedan dess har antalet sakta stigit år för år och 2008 var motsvarande siffra 36. Mellan dessa år ökade alltså antalet konflikter i världen med nästan 25 procent.
– Även om det totala antalet konflikter har ökat så gäller inte det den dödligaste typen av dem, säger Lotta Harbom, projektledare inom UCDP.
Medan det årliga antalet krig (konflikter med minst 1000 döda i strid under ett år) tidigare varit över tio innehöll denna grupp fem krig 2008. Konflikthärdarna finns i Sri Lanka, Afghanistan, Pakistan, Irak samt i Somalia.
– Det är en klart oroande utveckling att konflikterna åter ökar och det borde leda världens stater till eftertanke och till konfliktförebyggande åtgärder, menar Wallensteen.
Erik Melander vid konfliktdataprogrammet påpekar att konflikterna ändå är färre än under 1990- och 1980-talen och nämner de stora krigen i Balkan, Iran-Irak och södra Afrika som exempel.
Forskarna menar också att fredsansträngningar har nått resultat, framför allt i Afrika med viktiga avtal i flera långvariga konfliktländer som Liberia, Sudan och Elfenbenskusten.
– Faktum är att Afrika sett mer fredsavtal än någon annan världsdel under detta årtionde. Avtalet om Aceh i Indonesien, som belönades med Nobels fredspris 2008, är avvikande. Asiatiska stater har haft svårare finna förhandlingslösningar, säger projektledaren Stina Högbladh
Årets publikation innehåller ett särskilt kapitel om våld mot civila mellan 1989 och 2007. I detta inbegrips terrorism, folkmord och massakrer. Kapitlet är författat av UCDP:s projektledare Ralph Sundberg. Räknat i antal dödsoffer hade åren 2005 – 2007 de lägsta talen sedan det kalla krigets slut. De låga nivåerna är speciellt slående i jämförelse med de mycket blodiga åren i mitten på 1990-talet.
– Trenden är klart nedåtgående, men det finns ingen anledningar att fira, kommenterar Ralph Sundberg. Vi vet att trenden snabbt kan vända om några få aktörer tar till repression eller terror igen.
Afrika och Asien är de regioner som har varit, och är, mest drabbade av våld mot civila. Det är några kluster av länder som står för den största delen av våldet. Speciellt framhåller rapporten de katastrofala situationerna i området kring de Stora Sjöarna samt i den vidsträckta staten Sudan med närområde. Även om man inte tar med folkmordet i Rwanda 1994 så står Afrika för över 50 procent av de globala dödsfallen från våld riktat direkt mot civila.
– I stort sett allt våld mot civila utförs i krigstid, vilket innebär att väpnade konflikter kan utgöra dubbla hot mot civilbefolkningen, säger Ralph Sundberg.
Medan våld mot civila i den övriga världen domineras av icke-statliga aktörer så är regeringar i Asien och Afrika nästan lika inblandade i detta våld som icke-statliga aktörer, till exempel rebellgrupper. Demokratiska stater är de som utöver minst våld mot civila.
– Detta faktum tycks hänga ihop med att både Asien och Afrika har stater som antingen är svaga eller mycket auktoritära. Det verkar som det antingen är mycket svaga eller mycket starka regimer är benägna att använda våld mot civila, säger Ralph Sundberg.
Kontaktinformation
För kontakt med forskarna:
Lotta Harbom, tel: 0708-23 36 82
Stina Högbladh, tel: 0702-92 53 17
Ralph Sundberg, tel: 0736-82 15 61
Peter Wallensteen, tel: 070-675 2679
Springerförlaget i Tyskland ger nu ut en monografi som handlar om hur energirika jonstrålar kan användas för studier inom nanovetenskap och nanoteknik.
Boken handlar bland annat om tillverkning av kraftfullare elektronikchips för framtida persondatorer, tillverkning av nanomaterial och tillämpningar inom biomedicinteknik. Boken är den första i sitt slag där många olika aspekter på jonstrålars uppförande i nanomaterial har samlats i en volym.
De olika kapitlen behandlar inte bara tillämpningar, metoder och verktyg, utan också den bakomliggande teorin. Trettiofyra författare från olika delar av världen har bidragit till den nästan femhundrasidiga volymen.
Bokens tre redaktörer, Ragnar Hellborg, Harry Whitlow och Yanwen Zhang, har alla anknytning till Lunds universitet.
Ragnar Hellborg är professor emeritus i tillämpad kärnfysik vid Fysiska institutionen. Han har under en följd av år utvecklat och använt jonstrålar inom olika tillämpningsområden såsom arkeologi, kvartärgeologi, omgivningsradiologi och biomedicin.
Harry Whitlow och Yanwen Zhang har båda varit verksamma inom Nanokonsortiet vid Fysiska institutionen med tillämpning av jonstrålar inom nanovetenskap.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Ragnar Hellborg, ragnar.hellborg@nuclear.lu.se tel 070-607 76 44 eller 0413-13707
Karin Beland Lindahl har studerat regeringsuppdraget att skydda skog med höga naturvärden. Med Jokkmokk som exempel har hon försökt förstå vad som hände och varför det blev som det blev.
Ambitionen har varit att försöka se världen med de olika aktörernas ögon och undersöka betydelsen av aktörernas egen relation till skogen.
– En utgångspunkt för att kunna hantera skogens intressekonflikter i framtiden är att förstå dem, säger Beland Lindahl.
Studien illustrerar vilken mångsidig resurs skogen är och hur intressen till skogen uttrycks i människors vardagsliv såväl som i organisationer, företag och politik på olika nivåer.
Beland Lindahl har utforskat vilka aktörer och synsätt som fick genomslag i den praktiska politiken. Tydligt blir då att det är ett fåtal centralt placerade aktörer som har störst möjlighet att påverka. Flera lokala aktörer saknade både information och möjlighet att delta i processen.
– Alla aktörer på den lokala nivån är inte marginaliserade, men det är bara de som har tillgång till nätverk och resurser som har inflytande, säger Beland Lindahl.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Karin Beland Lindahl, 0765–40 12 12 eller Erik Westholm, forskningsledare vid Institutet för Framtidsstudier, 08–402 12 29.
Arbetsrapporten går att ladda ner i sin helhet på www.framtidsstudier.se.
Institutet för Framtidsstudier, Tel: 08-402 12 00, E-post: info@framtidsstudier.se
Ungefär hälften av alla människor i världen är infekterad med Helicobacter pylori, framför allt i magen. De flesta får aldrig några symtom, men drygt tio procent får magsår och cirka en procent utvecklar magsäckscancer. Utan antibiotika klarar inte kroppen att göra sig av med bakterien.
– Helicobacter pylori stör vårt immunförsvar så att det inte klarar av att bekämpa bakterien tillräckligt effektivt, trots att immunförsvaret aktiveras, säger biologen Malin Hansson som skrivit avhandlingen.
När immunförsvaret sätts igång ska en viss typ av celler ta sig till lymfkörtlarna för att aktivera nya vita blodkroppar, och tala om för dem vart de ska bege sig för att bekämpa infektionen. När kroppen är infekterad av Helicobacter pylori kommer många av dessa celler inte iväg som de ska.
– Helicobacter pylori gör så att det bildas ansamlingar av vita blodkroppar i vävnaden. Många celler som borde hämta fler nya vita blodkroppar stannar istället vid ansamlingarna och börjar aktivera dem istället, vilket leder till en kronisk inflammation som vi tror gynnar Helicobacter pylori, säger Malin Hansson,
Avhandlingen öppnar också för ett framtida vaccin mot magcancer. Tidigare forskning har visat att många infekterade patienter som fått magcancer har låga nivåer av en viss sorts antikroppar i vävnaden, trots att Helicobacter pylori annars ger ovanligt höga nivåer av antikropparna. Antikropparna skulle därför kunna vara skyddande mot magcancer. För första gången i prover från människa visar Malin Hansson att antikropparna lockas till vävnaden av ett signalämne som kallas MEC.
– Om antikropparna verkligen skyddar mot utvecklingen av magcancer skulle det vara möjligt att utveckla ett vaccin som ökar utsöndringen av MEC och som därmed gör att det kommer mer antikroppar till vävnaderna, säger Malin Hansson.
FAKTA HELICOBACTER PYLORI
Helicobacter pylori är en av de vanligaste sjukdomsframkallande bakterierna hos människor. Bakterien producerar ett enzym som spjälkar urinämne till koldioxid och ammoniak, som i sin tur neutraliserar magsäckens saltsyra. Utan behandling kan infektionen ge upphov till sår på magens och tolvfingertarmens slemhinna som kan vara dödliga om de inte behandlas. Bakterien är också den viktigaste orsaken till magcancer.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin, avdelningen för mikrobiologi och immunologi
Avhandlingens titel: Trafficking of dendritic cells and B cells in Helicobacter pylori-induced gastrits.
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Malin Hansson, biolog, telefon 070-541 26 06, e-post malin.hansson@microbio.gu.se
Handledare:
Professor Marianne Quiding-Järbrink, telefon 031-786 62 15, e-post marianne.quiding@microbio.gu.se
Knallarna från fyrverkerier kan vara mycket skadliga.
– Det är ett bedrägligt ljud, för i och med att det är så kortvarigt registrerar inte hjärnan hur starkt det är. Vi uppfattar det inte som så farligt, men örat kan ta skada i alla fall, säger Stephen Widén, forskare i psykologi.
Han ingår i en forskargrupp på Högskolan Väst i Trollhättan som under en längre tid samarbetat med amerikanska kollegor om studier kring ungdomar och risktagande i miljöer med högt ljud. Tidigare har forskarna bland annat visat att det finns stora skillnader mellan Sverige och USA i det här avseendet. Svenska ungdomar är bättre på att skydda sig.
I en ny studie har de svenska och amerikanska forskarna undersökt i vilken grad olika hörselproblem påverkar ungdomars attityder till höga ljud och risktagande.
Undersökningen genomfördes på 258 amerikanska collegestudenter. De som hade upplevda problem som tinnitus, ljudöverkänslighet och tydligt märkbara hörselnedsättningar skyddade sin hörsel mer än andra.
Det alarmerande var att det fanns en grupp ungdomar med positiva attityder till höga ljud, som hade hörselnedsättningar fastän de inte visste om det och som tenderade att inte använda hörselskydd. En mindre pilotstudie gjord i Sverige visar att det sannolikt ligger till på samma sätt här.
Upplevda hörselproblem verkar alltså göra ungdomar starkt motiverade att använda hörselskydd. Forskarna bakom studien föreslår därför att informationskampanjer om det här kompletteras. Ungdomar borde få höra hur det kan vara att ha tinnitus eller att inte kunna uppfatta vad andra människor säger, för att få en mer konkret bild av hur det kan vara.
Det är nödvändigt att skydda sin hörsel för fyrverkeriknallar, men det borde inte vara nödvändigt att använda hörselskydd på konserter, menar Stephen Widén.
– Jag tycker att ska man gå och lyssna på musik så ska man inte behöva stoppa nånting i öronen. Det är helt vansinnigt egentligen, säger han.
Studier har visat att det går att använda den ljudteknik som finns för att sprida ljudet jämnt i lokalen. Då kan man hålla sig inom oskadliga decibelnivåer, men ändå ge känslan av ”tryck”.
För mer information kontakta Stephen Widén, 0730-93 69 99, stephen.widen@hv.se
Referens:
Hearing, use of hearing protection, and attitudes towards noise among young American adults, Widen, Stephen E., Holmes, A. E., Johnson, T., Bohlin, Margareta, Erlandsson, Soly. I., International Journal of Audiology, 2009
Ett stort antal studier har redan undersökt relationen mellan vikt mätt med BMI (body mass index) och dödlighet. Forskarna har dock varit oeniga om hur sambandet mellan vikt och ökad dödlighet ser ut och hur starkt det är. Det har i tidigare studier varit svårt att få bort effekterna av en mängd andra omständigheter som påverkar resultaten, exempelvis socioekonomiska faktorer och rökning.
Nu har forskare från Karolinska Institutet och universitetet i Bristol, Storbritannien, hittat en statistisk metod att kringgå problemet genom att titta på vikten hos över en miljon unga män och dödlighet hos deras föräldrar. Forskarna visar att man genom denna nya analysmetod kan eliminera felkällan att allvarliga sjukdomar, exempelvis lungcancer, ofta ger viktminskning – vilket tidigare har kunnat tolkas omvänt som att lågt BMI ökar risken dessa sjukdomar. Effekten av andra livsstilsrelaterade kringfaktorer kunde också reduceras med den nya metoden.
Forskarna har jämfört resultaten för hur BMI påverkar risken att dö i olika folksjukdomar beräknat med den nya statiska metoden och konventionella metoder. Den nya metoden visar på klart starkare samband mellan högt BMI och dödlighet i hjärtkärlsjukdom, diabetes och vissa cancerformer än vad tidigare studier har visat.
–Våra resultat bekräftar och understryker därmed tidigare studier när det gäller riskerna med högt BMI. Däremot kunde vi med nya metoden inte se några tydliga orsakssamband mellan lågt BMI och dödlighet i olika lungsjukdomar, som man sett i tidigare studier. Detta samband verkar med andra ord vara kraftigt överdrivet, säger professor Finn Rasmussen vid Karolinska Institutet.
Publikation: “The association between body mass index and mortality using offspring BMI as an indicator of own BMI: large intergenerational mortality study”, George Davey Smith, Jonathan AC Sterne, Abigail Fraser, Per Tynelius, Debbie A Lawlor and Finn Rasmussen, BMJ online 23 december 2009.
För mer information, kontakta:
Professor Finn Rasmussen
Institutionen för folkhälsovetenskap
Tel: 08-524 801 81 eller 070-737 09 84
Epost: finn.rasmussen@ki.se
Presskontakt: 08-524 86077 eller pressinfo@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Det kan agronom Sveinn Ragnarsson konstatera i sin avhandling vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). Han har studerat om det är skillnad mellan islandshäst och varmblodig travhäst när det gäller förmågan att smälta fodret.
På Island har den inhemska hästrasen under lång tid, mer än 1000 år, utsatts för både strängt klimat och begränsad födotillgång. Trots dessa förhållanden tycks islandshästen kunna leva på det foder som erbjuds i deras miljö.
Idag finns en utbredd uppfattning att islandshästen har en bättre fodersmältningsförmåga än andra raser och att den därför klarar av att leva på liten mängd foder och foder med låg näringsmässig kvalitet.
En tidigare teori har varit att islandshästens mag-tarmkanal är större och därför utnyttjar fodret bättre. Ragnarssons avhandling visar nu att så inte är fallet.
– Studien som jämför smältbarhetsförmågan hos islandshästar med varmblodiga travhästar kan inte bekräfta att islandshästar har en bättre fodersmältningsförmåga, vare sig på ett sent eller tidigare skördat blandgräsvallfoder, säger Sveinn Ragnarsson.
I genomsnitt var det var liten skillnad i rasernas förmåga att smälta energi, råprotein och fiber i fodren. De varmblodiga travhästarna visade dock en något högre smältbarhetsförmåga, särskilt på det tidigast skördade fodret. Orsaken till detta är oklar.
Hästar kan, tack vare de mikroorganismer som lever i deras stora blind- och tjocktarm, utnyttja mycket av den energi och näring som finns i gräs.
I hästens magsäck och tunntarm börjar fodret brytas ner av de magsmältningsvätskor och enzymer som hästen själv producerar. Enkla sockerarter, aminosyror och fett, som finns i gräset, tas upp i kroppen.
Fibrerna i gräset kan hästen inte själv bryta ner utan de kommer till grovtarmen där mikroorganismer bryter ner dem och använder som energikälla. Generellt gäller att ju mer färdigväxt ett gräs är (från några blad till blad med strå, blomma och färdiga frön) desto mer fibrer och förvedade fibrer innehåller det.
Dessa fibrer kan vara svåra eller omöjliga även för mikroorganismerna att bryta ner. Det är dock känt att gräs som växer i nordiska klimat (kallt och ljust) har en annorlunda åldringsprocess och deras fiberinnehåll kan fortsätta vara ganska tillgängliga för mikroorganismerna fast de är färdigväxta.
OLIKA TIDPUNKTER
I forskningsprojektet har Sveinn Ragnarsson undersökt hur fodersmältningen, energi- och proteinutnyttjandet hos islandshästar påverkas när de erbjuds gräsvallfoder som skördats vid olika tidpunkter och utfodrats i olika mängder.
Hästarna utnyttjade energin och fibrerna i fodret bättre när de utfodrades med den minsta fodergivan.
Orsaken till detta kan vara att fodrets passage genom digestionskanalen går långsammare om mängden foder är liten och därmed får mikroorganismerna mer tid på sig att bryta ner fodret.
Även om islandshästarna inte visade sig ha en bättre kapacitet att smälta foder visar resultat från Sveinn Ragnarssons avhandling att de ändå kan räknas som “lättfödda”, det vill säga de behöver litet mindre energi för sitt “uppehåll” än andra hästar.
Det blev extra tydligt i studien där islandshästarna ökade i vikt och travhästarna gick ner i vikt.
Blodprov från hästarna indikerade också att travhästarna bröt ner kroppsprotein mer än islandshästarna.
Avhandlingen i dess helhet går att läsa på följande webbadress:
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002187/
Sveinn Ragnarsson, institutionen för husdjurens utfodring och vård vid SLU, försvarade sin avhandling, Digestibility and Metabolism in Icelandic Horses Fed Forage-only Diets, 18 december 2009 vid SLU i Uppsala.
Kontaktinformation
sveinn@holar.is
+ 354 -4556300, +354-8611128
eller Anna Jansson 018-67 21 06 anna.jansson@huv.slu.se
Resultaten visar att kön som studieobjekt eller analysdimension är mycket marginellt förekommande. Endast 2,5 procent av samtliga artiklar anlägger ett könsperspektiv. Trots den kunskap som finns i dag om hur fundamental betydelse kön har för samhällen, ges alltså könsanalyser ett ytterst begränsat utrymme i de vetenskapliga diskussionerna om framtiden.
– Om forskningen fortsätter att analysera framtida trender utifrån könsblinda angreppsätt kommer viktiga aspekter av framtidens sociala liv att utelämnas, menar Johannesson.
Studien visar att de få framtidsbilder med könsperspektiv som finns centreras kring tankar om att upphöja så kallade kvinnliga värden för att skapa fredligare, miljövänligare och mindre exploaterande framtidssamhällen.
– Jag är förvånad över att framtidsforskare så tydligt valt bort genusperspektivet, säger Johanesson, kommer inte kön att ha någon betydelse i framtiden?
Studiens slutsats är att fler analyser med olika typer av könsperspektiv behövs inom framtidsstudier, såväl i Sverige som internationellt, om man vill göra allvar av idén med att skapa demokratiska och inkluderande diskussioner om framtidens samhälle.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Livia Johannesson, 070 – 759 18 43 eller Livia.johannesson@framtidsstudier.se
Arbetsrapporten går att ladda ner i sin helhet på www.framtidsstudier.se
Institutet för Framtidsstudier, tel: 08-402 12 00, E-post: info@framtidsstudier.se
Skeppsmasken, som när den angriper marinarkeologiska fynd kan äta upp och förstöra dem inom tio år, har hittills undvikit Östersjön eftersom den inte är anpassad för de låga salthalterna. Nu har skeppsmasken påträffats både i danska och tyska Östersjövatten.
–Vid till exempel Rügen har skeppsmask angripit vrak som legat oskadda från angrepp ända sedan 1300-talet, och vi ser nu också angrepp längs den svenska kusten, bland annat på Ribersborgs kallbadhus i Malmö, säger Christin Appelqvist, doktorand vid Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet.
Enligt Christin Appelqvist och hennes kollegor kan skeppsmaskens framfart vara en effekt av klimatförändringen, där en högre vattentemperatur gjort det lättare för masken att klara bräckt vatten. För att ta reda på vilka marinarkeologiska fynd som hotas samarbetar Christin Appelqvist med kollegor i EU-projektet WreckProtect, med forskare från Sverige, Danmark och Holland, samt experter från Frankrike och Tyskland.
Syftet är att hitta metoder för att skydda vraken, till exempel att täcka dem med geotextil och bottensediment, samt att försöka förutsäga till vilka områden skeppsmasken kan tänkas spridas i framtiden. Enligt forskarna finns över 100 000 vrak i Östersjön.
–Ett hundratal vrak är redan angripna, och då har vi än så länge inte sett skeppsmasken passera Falsterbo. Den klarar att leva i så låga salthalter som Stockholms skärgård , men behöver saltare vatten för att kunna fortplanta sig, säger Christin Appelqvist.
Fakta skeppsmask:
Det finns 65 arter av skeppsmask. Den art som nu sprider sig till Östersjön med hjälp av strömmarna in genom Stora Bält, heter Teredo navalis. Skeppsmasken borrar upp till tre decimeter djupa gångar i alla former av trä, från båtar till bryggor. Masken lever i tre till fyra år, och är svår att upptäcka eftersom dess gångar göms inne i träet. Skeppsmasken kan överleva i en salthalt på 4 – 6 promille under en kortare period (salthalten i Stockholms skärgård är ungefär 5 promille), men behöver minst 8 promilles salthalt för att fortplanta sig.
Kontaktinformation
Kontakt:
Christin Appelqvist, Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet
0706-684405
Christin.appelqvist@gu.se
Jon Havenhand, Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet:
0761-15 52 29
jon.havenhand@marecol.gu.se
Projektet Wreck Protect koordineras av Charlotte Björdal, Statens Provningsanstalt.
Fakta skeppsmask:
Det finns 65 arter av skeppsmask. Den art som nu sprider sig till Östersjön med hjälp av strömmarna in genom Stora Bält, heter Teredo navalis. Skeppsmasken borrar upp till tre decimeter djupa gångar i alla former av trä, från båtar till bryggor. Masken lever i tre till fyra år, och är svår att upptäcka eftersom dess gångar göms inne i träet.
Skeppsmasken kan överleva i en salthalt på 4 – 6 promille under en kortare period (salthalten i Stockholms skärgård är ungefär 5 promille), men behöver minst 8 promilles salthalt för att fortplanta sig.
Begreppet ”governance” används inom internationell forskning, där man talar om en pågående förändring från ”government” till ”governance”, som på svenska skulle kunna översättas som en förskjutning från centralstyrning till interaktiv samhällsstyrning.
– Många aktörer är inblandade. Nätverk och partnerskap formas, kontakter och initiativ korsar varandra. Konsekvensen är att den representativa demokratin som ideal och praktik kompletteras och ibland ersätts med andra former av inflytande och maktutövande, berättar statsvetarna Gun Hedlund och Stig Montin vid Örebro universitet, som är bokens redaktörer.
– Här finns det dock en risk, eftersom olika grupper i samhället har olika mycket makt och inflytande. Vidare kan möjligheterna att förstå vad som händer och hur man kan utkräva ansvar undergrävas för dem som berörs av besluten
Bokens elva författare, av vilka nio är verksamma vid Centrum för urbana och regionala studier på Örebro universitet, undersöker om samma utveckling sker i Sverige, genom att studera fem politikområden: internationell utvecklingspolitik, kvinnofridspolitik, skogspolitik, stadspolitik, demokratipolitik samt folkhälsopolitik.
Dessa och många andra områden hanterar svårlösta problem och politiska målsättningar som inte alltid är lätta att nå. Därför försöker stat och kommuner styra utvecklingen med hjälp av och tillsammans med andra aktörer i samhället, som medborgare, organisationer och företag, med varierande framgång. Boken innehåller exempel på både lyckade och misslyckade styrningsförsök.
– Inom flera områden har den offentliga styrningen förändrats på ett sätt som kan tolkas som en övergång från hård till mjuk styrning. Det mest framträdande draget tycks vara en övergång från att synliggöra, ibland motstridiga, partsintressen till en ambition att skapa en föreställning om en grundläggande samsyn mellan olika grupper, konstaterar Gun Hedlund och Stig Montin.
– Våra resultat visar hur viktigt det är att undersöka hur makt egentligen utövas bakom den nya blandningen av olika styrningsformer.
De författare som medverkar i boken är Ann-Catrin Andersson, Charli Eriksson, Karin Fröding, Ingemar Elander, Mikael Granberg, Gun Hedlund, Erik Hysing, Jon Pierre, Stig Montin, Dalia Mukhtar-Landgren och Joachim Åström.
Governance på svenska ges ut av Santérus Academic Press Sweden.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Stig Montin, 070-396 12 90, eller Gun Hedlund, 073-740 91 92.
– En del av koldioxidökningen i luften kan alltså tas om hand av skogen och bindas i biomassan hos träd, svampar och andra organismer, säger Emma Johansson.
En av nyckelfrågorna i forskningen om klimatförändringarna är just hur kolets kretslopp i naturen påverkas av den ökande koldioxidhalten i luften. Här har skogsekosystemen fått stor uppmärksamhet i debatten, eftersom det är osäkert om de kommer att fungera som en sänka (som binder kol) eller en källa för koldioxid.
Emma Johansson har därför i sin doktorsavhandling i miljövetenskap undersökt hur tallplantor och de mykorrhizasvampar som lever i symbios med trädrötterna påverkas av en ökad koldioxidhalt i atmosfären.
Hennes försök visade att vid en fördubblad koldioxidhalt jämfört med i dag, kunde tallplantorna öka sitt intag av koldioxid med 50 procent. Den ökningen kan dock begränsas av tillgången på näringsämnen i jorden.
Men eftersom en del av det kol som träden tar upp från luftens koldioxid redan inom några timmar släpps tillbaka ut i luften, har Emma Johansson även mätt den så kallade markrespirationen, det vill säga markens ”utandning” av koldioxid.
Hon upptäckte då att markandningen var dubbelt så stor som man hittills har räknat med, vilket gör skogsekosystemen till mindre effektiva kolsänkor än vad som tidigare antagits. Hela 40 procent av koldioxiden är snabbt tillbaka i atmosfären igen efter att kolet har transporterats från bladen ner till trädrötterna.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Emma Johansson, 0762-36 47 01.
Grafitoxid är uppdelat i många lager, precis som den vanliga grafiten som används till blyerts. Det är dock ett större avstånd mellan lagren i grafitoxid och den har också en unik förmåga att infoga olika vätskor mellan lagren. Trots att grafitoxid har studerats i 150 år är materialet fortfarande något av ett mysterium. På senare tid har materialet väckt stort intresse tack vare att det går att omvandla till grafen, som består av ett enda lager av kolatomer.
Grafen har potiential att fungera som källa för en helt ny typ av material som är väldigt starka samtidigt som de är otroligt lätta. Sådana material kan till exempel användas till nanoelektronik, solceller, vid framställning av papper med överlägsen styrka, men också till bränslesnåla bilar och flygplan.
Grafitoxid kan omvandlas till grafen genom uppvärmning, det räcker faktiskt med enbart en blixt från en vanlig kamera. Andra metoder är att behandla den kemiskt. För att omvandla grafitoxid till grafen mer effektivt behöver forskare mer kunskap om grafitoxid, bland annat hur den beter sig i vätskor och då de yttre förutsättningarna förändras.
– Vi har funnit en mängd olika fenomen när grafitoxid utsätts för högt tryck. Det ger ytterligare möjligheter att utveckla nya grafenbaserade material genom att utsätta grafitoxid för högt tryck och modifiera den kemiskt. Vi kan utan problem infoga stora molekyler mellan grafitoxidens lager tack vare att den expanderar vid högt tryck. När grafitoxidens lager separeras av vätskor är det också mer troligt att lagren fortsätter att vara åtskilda även då trycket minskar. Det förhindrar att grafit bildas och underlättar omvandlingen till grafen, säger Alexandr Talyzin, forskarassistent vid Umeå universitet.
Förra året rapporterade ett internationellt forskarlag från Sverige, Ungern, Tyskland och Frankrike om en ovanlig egenskap hos grafitoxid. Strukturen expanderade vid högt tryck då de tillsatte vatten. Den nya studien leds av forskare vid Umeå universitet och har genomförts vid Swiss-Norwegian beamline (ESRF, Grenoble). Resultaten visar att inte bara vatten utan även alkoholer, metanol och etanol, kan föras in mellan grafitoxidens lager vid högt tryck.
– Men det sker på ett helt annorlunda sätt än då vatten tillförs. Alkoholen förs in i ett enda steg i ett helt lager vid ett specifikt tryck, medan vatten förs in gradvis utan tydliga steg, förklarar Alexandr Talyzin.
Experiment med en mix av metanol och vatten visade att vatten mellan grafitoxidens lager är flytande och fortsätter att vara det även om överskottsvattnet övergår till fast form runt korn av materialet.
– När vi lättade på trycket frigjordes överskottet av vatten och metanol och det resulterade i en unik “utandningseffekt”. Det är också anmärkningsvärt att vi upptäckte att grafitoxid som utsätts för högt tryck tillsammans med etanol fortsätter att befinna sig i sin expanderade struktur även efter det att vi lättat på trycket, säger Alexandr Talyzin.
Experimenten har utförts med hjälp av den så kallade diamantstädsmetoden (Diamond Anvil Cell Technique). Den utnyttjar två små och spetsiga ”städ” av diamanter för att pressa ihop grafitoxiden och skapa det höga trycket. Materialets fasförändringar har forskarna mätt med hjälp av röntgendiffraktion genom diamanterna.
De nya resultaten är publicerade i J. Am. Chem. Soc. av Alexandr V. Talyzin, Bertil Sundqvist (Sverige), Tamás Szabó, Imre Dekany (Ungern) och Vladimir Dmitriev (Frankrike).
Läs också pressmeddelandet ”Material blir större av högt tryck”:
http://www.info.umu.se/Nyheter/Pressmeddelande.aspx?id=3295
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna:
Dr Alexandr Talyzin, Institutionen för fysik, Umeå univeristet
Telefon: 090-786 63 20
E-post: alexandr.talyzin@physics.umu.se
– Det är alarmerande att unga svenska män äter så mycket salt, och det måste åtgärdas. Vi kan egentligen bara spekulera om vilka konsekvenser det höga saltintaget kommer att få senare i livet, i form av hjärt- kärlsjukdom och stroke, säger Lena Hulthén, professor i klinisk nutrition vid Sahlgrenska akademin.
I studien ingår nästan hundra killar i 20-årsåldern. Urinprov från ett dygn har analyserats från samtliga deltagare. De fick också svara på frågor om vad de brukar äta och hur mycket. Urinanalyserna visade att ynglingarna åt minst dubbelt så mycket salt än det intag som världshälsoorganisationen WHO rekommenderar, maximalt sex gram om dagen.
– Högt saltintag kan leda till högre blodtryck, men det sambandet kunde vi inte se i vår studie. Högt blodtryck utvecklas vanligen inte förrän i 30- eller 40-årsåldern, eftersom njurarnas förmåga att ta hand om överskottssaltet blir sämre med åldern, säger Lena Hulthén.
Saltet i kosten kommer i stor utsträckning från färdiga rätter som pizzor och djupfryst oxpytt, men även från bröd, ost, köttpålägg, fiskprodukter, frukostflingor och annan mat som livsmedelsindustrin producerar. En tidigare dansk studie har visat att bara en tiondel av saltet vi får i oss kommer från vårt eget saltkar.
– Om den totala saltmängden ska minska behövs tydliga regler för hur mycket salt matindustrin får använda. Ett sätt skulle kunna vara att göra som i Finland, där salthalten måste anges tydligt på alla förpackningar så att konsumenter lättare kan välja produkter med mindre salt, säger Lena Hulthén.
FAKTA SALT I MATEN
Den som äter mycket salt har ökad risk för att utveckla högt blodtryck, som i sin tur är en av de viktigaste orsakerna bakom hjärtproblem och stroke. Livsmedelsverket har som mål är att svenska kvinnor ska äta max sex gram salt om dagen, och svenska män max sju gram, men allra helst skulle myndigheten vilja se att vi åt mellan fem och sex gram salt per dag. Även för barn vill Livsmedelsverket se en minskning när det gäller salt.
Tidskrift: Public Health Nutrition
Artikelns titel: Salt intake in young Swedish men
Författare: L Hulthén, M Aurell, S Klingberg, E hallenberg, M Lorentzon och C Ohlsson.
Public Health Nutr 2009 Dec 8: 1-5. [Epub ahead of print]
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Lena Hulthén, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, telefon 031-786 37 14, 070-857 49 91, e-post: lena.hulthen@medfak.gu.se
