I statistiken framgår att landets totala virkesförråd fortsätter att öka. Liksom de senaste åren står lövträden för den största ökningen. Totalt utgör lövträden nu nästan en femtedel av virkesförrådet i Sverige.
– Vi nådde det förra seklets bottennivå för andelen lövträd runt år 1980. Efter det ser vi att lövträden har ökat från 400 till drygt 600 miljoner kubikmeter, säger Per Nilsson, som är redovisningsansvarig på Riksskogstaxeringen vid SLU.
Effekter från de stora stormarna Gudrun och Per märks genom en något lägre tillväxt och ett lägre virkesförråd i Götaland. Men skogens totala tillväxt är fortsatt hög och uppgår nu till 121 miljoner kubikmeter per år.
Tätortsnära skog mer lövrik
Årets temaavsnitt i publikationen Skogsdata 2009 handlar om den tätortsnära i skogen i Sverige.
– Vi ser att den tätortsnära skogen är betydligt rikare på lövträd än annan skog. Den är också virkesrikare och har mer buskar men mindre blåbärs- och lingonmarker, säger Per Nilsson som författat temaavsnittet.
Publikationen Skogsdata 2009, med den officiella statistik som SLU ansvarar för, finns kostnadsfritt tillgänglig som pdf via:
http://www-riksskogstaxeringen.slu.se
Fakta
Riksskogstaxeringen är en årlig landsomfattande stickprovsinventering av skog och mark i Sverige. De insamlade uppgifterna används bland annat till att producera officiell statistik om Sveriges skogar. Riksskogstaxeringen är en del av SLU:s fortlöpande miljönalys program Skog och finns vid SLU i Umeå.
Kontaktinformation
Mer information:
Per Nilsson, enhetsledare vid Riksskogstaxeringen, SLU i Umeå,
090-786 84 72 eller 070-3096919, Per.Nilsson@srh.slu.se
Förlust av biologisk mångfald och förändrad markanvändning – där har du två av nio kritiska farorna på den nyuppdaterade miljödagordningen.
Det är en internationell grupp bestående av 28 välrenommerade forskare som identifierat hoten. Dessutom har de slagit fast vilka kritiska gränsvärden för sju av nio hot som mänskligheten bör hålla sig inom för att våra samhällen ska kunna fortsätta utvecklas och blomstra.
Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid KTH och medförfattare till artikeln om miljöhoten, säger konskvensen av korsade gränsvärden kommer att bli en rejält besvärlig tillvaro för jorden samtliga innevånare.
– En obalans i ekosystemen leder till sjukdomar bland djur och växter. Är man fattigt och bor i fel del av världen drabbas man som vanligt dessutom betydligt hårdare, säger Sverker Sörlin.
Han anser att arbetet är viktigt eftersom det kan fungera som ett stödjande instrument för att sätta upp riktlinjer för hur vår miljö ska hanteras.
– Det blir exempelvis lättare för världens regeringar att sätta gränser för industrins utsläpp. Se bara hur bra det fungerat runt gränserna för koldioxidutsläpp. Nu tillkommer ytterligare sex gränsvärden att jobba med, säger Sverker Sörlin.
Men det är inte bara politikerna som har nytta av det arbete som gjorts, även företagen själva får det lättare att sätta gränser. Sverker Sörlin hänvisar till en nypublicerad artikel i tidningen The Guardian om att flygindustrin ska skära ned koldioxidutsläppen med 50 procent till år 2050.
– En annan mycket viktig poäng och styrka med artikeln är att den tydliggör klimatfrågan, och når fram till dess kärna, säger Sverker Sörlin.
Arbetet som ligger till grund för artikeln har varit omfattande, och pågått under två år. Arbetet i sig bygger dessutom på forskning som sträcker sig ännu längre tillbaka i tiden.
– Kartläggningen av alla de data som ligger till grund för studien är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan naturvetenskapliga forskare, arkeologer och miljöhistoriker, säger Sverker Sörlin.
Enkelt uttryck har forskarna ritat den första preliminära kartan över var jordens säkerhetsmarginaler finns. Utanför dessa vill mänskligheten inte gå, enligt kollegan, professor Jonathan Foley, chef för Institute on the Environment vid University of Minnesota.
Hela listan på de nio hoten – hot som på ett eller flera sätt har en koppling till varandra – ser ut som följer:
Utsläpp av växthusgaser.
Uttunning av ozonlagret.
Försurning av haven.
Förändrad markanvändning.
Användning av sötvatten.
Förlust av biologisk mångfald.
Tillförsel av kväve och fosfor till land och hav.
Aerosoler i atmosfären.
Utsläpp av miljögifter.
För mer information, kontakta Sverker Sörlin på sorlin@kth.se eller 070 – 545 25 26.
– Människans påverkan på planeten har nu nått en sådan omfattning att abrupta globala miljöförändringar inte längre kan uteslutas. För att vi ska kunna fortsätta att utvecklas och leva säkert, måste vi hålla oss borta från kritiska tröskeleffekter i jordens miljö och respektera jordens klimatologiska, geofysiska, atmosfäriska och ekologiska processer, säger studiens huvudförfattare professor Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.
– Att passera de planetära gränsvärden vi nu presenterar kan bli förödande för mänskligheten, men om vi respekterar dem ser våra framtidsutsikter ljusa ut, fortsätter han.
I forskargruppen bakom den nya studien ingår bland annat Hans Joachim Schellnhuber, Will Steffen, Katherine Richardson, Jonathan Foley och Nobelpristagaren Paul Crutzen. Gruppen har försökt att kvantifiera biologiska och fysiska gränser, utanför vilka det inte längre är säkert att jorden kan stanna kvar i det relativt stabila stadium där den befunnit sig de senaste 10 000 åren då våra mänskliga civilisationer utvecklats.
Först identifierades nio globala processer och potentiella biofysiska tröskelvärden, som om de passeras, kan skapa oacceptabla miljöförändringar för mänskligheten. Därefter beräknades de gränsvärden som bör respekteras för att minska risken att tröskelvärdena passeras.
De nio globala processerna inkluderar utsläpp av växthusgaser, uttunning av ozonlagret, förändrad markanvändning, vattenanvändning, förlust av biologisk mångfald, försurning av haven, tillförsel av kväve och fosfor till land och hav, aerosoler i atmosfären och miljögifter. Enligt denna första analys har gränsvärdena för tre av dessa globala processer (för klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och kvävetillförsel till biosfären) troligen redan passerats.
Dessutom betonar forskarna att de nio processerna är starkt sammankopplade – passeras ett gränsvärde kan detta allvarligt äventyra möjligheterna att hålla sig inom säkra nivåer för de andra.
– Vad vi nu presenterar är ett nytt ramverk som förhoppningsvis gör den vetenskapliga förståelsen av jordsystemet mer användbar i politiska beslutsprocesser, säger medförfattaren Katherine Richardson, professor vid Earth System Science Center vid Köpenhamns universitet.
Forskarna menar vidare att den snabba ökningen av mänsklig aktivitet på jorden sedan den industriella revolutionen nu har skapat en global geofysisk kraft som är i paritet med några av de stora naturkrafterna.
– Vi är på väg in i Antropocen, en ny geologisk era där människans aktivitet hotar hela planetens förmåga att reglera sig själv. Vi har börjat driva planeten ur sin nuvarande stabila fas, Holocen, den relativt varma period som började för ungefär 10 000 år sedan och under vilken jordbruk och komplexa samhällen, inklusive vårt eget, har utvecklats och blomstrat. Det säger medförfattaren professor Will Steffen, chef för ANU Climate Change Institute vid The Australian National University.
– Mänsklighetens framfart äventyrar nu hela Holocenperiodens fortsatta utveckling, en stabil era som annars skulle kunna ha sträckt sig tusentals år in i framtiden, fortsätter han.
En annan av medförfattarna, professor Hans Joachim Schellnhuber, påpekar att hela klimatsystemet visar tydliga tecken på grundläggande förändringar. Risken för stora plötsliga förändringar i klimat och miljö har ökat markant.
– Observationer som pekar i den här riktningen inkluderar bland annat den snabba minskningen av sommarisen i Norra ishavet, smältande glaciärer överallt i världen, och en allt snabbare havsnivåhöjning de senaste 10-15 åren, säger professor Schellnhuber, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research i Tyskland.
Forskarna understryker att den nya studien inte gör anspråk på att komma med någon komplett vägbeskrivning för vad som krävs för en hållbar utveckling, men den bidrar med en viktig komponent genom att identifiera grundläggande planetära processer och deras gränsvärden.
– Inom dessa gränser har mänskligheten stor flexibilitet och många möjligheter att välja nya vägar för framtida utveckling och välbefinnande. Enkelt uttryck kan man säga att vi ritat den första – mycket preliminära – kartan över vår planets säkerhetszoner. Utanför dessa vill vi inte gå. Vår framtida forskning kommer att inriktas på hur våra samhällen kan utvecklas inom dessa gränser – på ett säkert, förnuftigt och hållbart sätt, säger medförfattaren professor Jonathan Foley, chef för Institute on the Environment vid University of Minnesota.
Featureartikeln ”A Safe Operating Space for Humanity” publiceras i tidskriften Nature, 24 september, tillsammans med expertkommentarer och läsarreaktioner: http://www.nature.com/news/specials/planetaryboundaries/index.html
En längre vetenskaplig artikel: ”Planetary Boundaries: Exploring the safe operating space for humanity” samt video intervjuer, grafik och ytterligare bakgrundsmaterial finns på: http://www.stockholmresilience.org/planetary-boundaries
För intervjuer och ytterligare information:
Johan Rockström, huvudförfattare och chef för Stockholm Resilience Centre, tel: 073 707 85 47, epost: johan.rockstrom@stockholmresilience.su.se
Kevin Noone, medförfattare och forskare vid Stockholm Resilience Centre, tel: 08 674 75 43, 073 707 85 47, epost: zippy@itm.su.se
Kontaktuppgifter till övriga citerade medförfattare:
Hans Joachim Schellnhuber, tel: +49 331 288 2507, epost: director@pik-potsdam.de
Katherine Richardson, tel: +45 35324285, +45 28754285, epost: KARI@science.ku.dk
Will Steffen, tel: +61 404 074 593, +61 2 6125 6599, epost: will.steffen@anu.edu.au
Jonathan Foley, tel: +01 952 715 9586; epost: jfoley@umn.edu
Kontaktinformation
Presskontakter:
Stockholm Resilience Centre: Ellika Hermansson Török/Sturle Hauge Simonsen, tel: +46 73 707 85 47, +46 73 707 85 50, Epost: ellika@stockholmresilience.su.se
Potsdam Institute for Climate Impact Research: Uta Pohlmann/Patrick Eickemeier, tel: +49 331 288 25 07, epost: press@pik-potsdam.de
University of Copenhagen: Svend Thaning, tel: +45 35 32 42 81, +45 28 75 42 81, epost: svt@science.ku.dk
The Australian National University: Roz Smith, ANU Climate Change Institute, tel: +61 2 6125 6599, +61 2 402 286 325, epost: roz.smith@anu.edu.au
University of Minnesota: Todd Reubold, tel: +01 612 624 6140, epost: reub0002@umn.edu
Johan Östman har studerat hur människor läser och förstår nyhetsjournalistik. Likhetstecknet mellan dåligt och utländskt är nästan alltid outtalat i texterna, men hans studie visar att människor accepterar dessa outtalade värderingar.
Nyhetsjournalistiken bidrar till att upprätthålla och till och med att förstärka nationsgränserna. Den definierar nationen och framför allt vad och vilka som ingår i den eller inte. Detta trots allt tal om att vi lever i en globaliserad värld där nationsgränser spelar allt mindre roll för hur vi ser på oss själva och andra.
– Min forskning behandlade bland annat texter om kat-missbruk bland människor med somalisk bakgrund i Stockholm. Dessa människor betraktas då som icke-svenska och det svenska välfärdssamhället fråntas ansvaret för deras sociala situation, säger Johan Östman.
På det här sättet utesluts människor ur den föreställda gemenskapen. Även människor som är kritiska till nyhetstexternas sätt att skildra verkligheten delar den grundläggande förståelsen, med de mer okritiska läsarna.
– Min forskning talar alltså tydligt emot den bild av medietexter som mångtydiga, öppna och komplexa vilken delvis dominerat medieforskningen de senaste decennierna, säger Johan Östman.
I artiklar som beskriver hur knark smugglas in från öst blir Östeuropa ett hot mot Sverige. Vissa deltagare i studien anmärkte att det kändes överdrivet. Att svensken sitter hjälplöst och knarket ”väller in” utan att de kan göra något. Läsaren kan konstatera att den ökade politiska och ekonomiska öppenheten i Europa gör Sverige sårbart och utsatt.
– Det är viktigt att undersöka hur medierna påverkar människors syn på världen och samhället och att man är medveten som läsare om kopplingen mellan nyhetsjournalistik och nationalism, säger Johan Östman.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Johan Östman: 0706-39 28 97, johan.ostman@oru.se
Ett intensivt fältarbete har i vintras pågått i Sibirien där ett forskarteam på 40 personer har tagit prover av sediment från den arktiska sjön El’gygytgyn. Efter 4 månaders fältarbete har de nått 315 meter ner i sedimentet vilket motsvarar de senaste 3.6 miljoner åren. Som jämförelse är isproppen från Grönland där man drar stora slutsatser om vårt tidigare klimat bara 123 000 år gammal och ispropparna från Antarktis som mest 1,1 miljon år gamla.
– Det provtagna sedimentet kommer därför att kunna förlänga vår kunskap om klimatet i Arktis nästan 30 gånger, säger Peter Rosén, forskarassistent vid Umeå universitet och verksam vid Climate Impact Research Centre (CIRC) i Abisko.
Han har tillsammans med Umeåkemisten Per Persson en nyckelroll i forskningsprogrammet.
De har utvecklat en ny metod för klimatrekonstruktioner med hjälp av infraröd spektroskopi (FTIRS) och metoden har hittills visat sig vara den bästa för att rekonstruera klimat från El’gygytgyns sediment. Själva instrumentet finns vid kemiska institutionen vid Umeå universitet och i veckan kommer cirka 400 prover att analyseras. Ambitionen är att totalt 15 000 prover ska undersökas de kommande två åren.
En fördel med den utvecklade metoden är att det endast behövs väldigt små mängder av sedimentet (10 mg) och att de snabbt får fram information. Proverna hälls upp i 16 små koppar, som likt en karusell sedan körs i FTIR maskinen.
– Vi kommer att kunna studera klimatets svängningar under flera värme- och istider. Det kommer att ge oss möjligheter att ta reda på hur klimatet på norra och södra halvklotet följer varandra. Vi är speciellt intresserade av perioder med snabb global uppvärmning och hur klimatets svängningar varierar då. Vi vet till exempel att den nuvarande värmetiden inleddes med en ovanligt kall period på norra hemisfären för 13 000 år sedan, berättar Peter Rosén.
Perioden kallas Yngre Dryas och pågick under 1500 år innan temperaturen ökade 5-10 grader.
Orsaken till Yngre Dryas tror forskare berodde på att Golfströmmen upphörde när stora mängder is smälte under en kort period. Det finns i dag rapporter om att salthalten i norra Atlanten håller på att minska. Orsaken kan vara uppvärmningen i Arktis och att havsisar och glaciärer smälter. Mindre salthalt i norra Atlanten kan göra att Golfströmmen minskar eller upphör.
– Vi vill ta reda på hur klimatet på norra och södra halvklotet följer varandra. Är det generellt så att värmetider startar med en snabb avkylning på norra halvklotet? Om så är fallet så kan prognoserna för vårt framtida klimat ändras radikalt. Analyserna av proverna från El’gygytgyn kommer att ge oss värdefull information om detta, avslutar Peter Rosén.
Förutom prover från El’gygytgyn kommer även sediment från den argentinska sjön Laguna Potrok Aike att undersökas. Proverna från denna sjö är 110 000 år gamla, vilket är det längsta kontinentala klimatarkiv som finns från det subantarktiska området, närmast norr om Antarktis.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Peter Rosén, forskarassistent vid Climate Impact Research Centre (CIRC) i Abisko
Mobil: 070-333 88 83
E-post: peter.rosen@emg.umu.se
I Christian Lenemarks doktorsavhandling i litteraturvetenskap, Sanna lögner, riktas fokus mot två förgrundsgestalter i den samtida medialiseringen av författaren – Carina Rydberg och Stig Larsson. Hur har dessa författare och mediestrateger gått in i den nya postmoderna mediedramaturgin? Hur arbetar de med sina personer i medierna och i sina författarskap? Och hur ser mediernas svar på detta ut?
I den omfattande teoribildning som vuxit fram angående författares självbiografiska texter under 2000-talet har intresset genomgående varit riktat mot författarens agerande och de självbiografiska texternas utformning.
I Lenemarks undersökning framgår emellertid att också mediedramaturgin spelar en mycket viktigt roll. Författarna blir skrivna i lika hög grad som de skriver sig. Dock inte på samma sätt. Den mediala berättelsen är starkt könad och den förhåller sig i de exempel Lenemark diskuterar genomgående sympatiskt och auktoriserande till den manlige författaren medan den kvinnliga läses misstänksamt och avauktoriserande.
Sanna lögner är en avhandling som griper rakt in i de senaste årens diskussion om fakta- och fiktionslitteraturen och författarens villkor i mediesamhället.
Avhandlingens titel: Sanna lögner. Carina Rydberg, Stig Larsson och författarens medialisering
Disputationen äger rum fredagen den 9 oktober 2009, kl 13.15
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Opponent: professor Anders Ohlsson
Avhandlingen ges ut av Gidlunds förlag (www.gidlunds.se) och kan köpas i välsorterade boklådor och beställas från de flesta internetbokhandlar.
Mer om Christian Lenemark se www-adress hemsida: http://www.lir.gu.se/personal/doktorander/christian-lenemark/
Här kan du läsa mer om avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/21052
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Christian Lenemark, Tel: (hem) 031422840 ; (mobil) 0708896445, E-post: christian.lenemark@lir.gu.se
Anders Hjalmarsson, adjunkt vid Högskolan i Borås, har just skrivit en doktorsavhandling i ämnet informationssystemsutveckling.
– Det finns fortfarande intressanta kunskapsluckor i det här området, säger han. Man har tidigare studerat olika arbetssätt för så kallad modellering, alltså hur man beskriver verksamheter i modeller, men vad som mer händer under mötena är det ingen som har beskrivit.
Det han gjort var att videoinspela workshops på tre olika företag, när konsulter besökte dem och hjälpte dem med modelleringsarbetet. Sedan studerade han noga och analyserade det han såg på de totalt över 100 timmarna film.
Till slut hade han vaskat fram sex olika åtgärder som konsulterna använde för att underlätta och möjliggöra arbetet.
– En sådan åtgärd är till exempel att motivera deltagarna, en annan är att justera agendan, alltså att styra mötesordningen medan man håller på och arbetar. Var och en av dessa åtgärder kan utföras på flera olika sätt. Mycket hänger på konsultens lyhördhet och undermedvetna kunskaper, som grundar sig på hans eller hennes tidigare erfarenheter.
När Anders Hjalmarsson hade hittat åtgärderna stämde han av detta tillsammans med de konsulter som hade filmats. På så sätt fick han ta del av deras syn på arbetet och kunde fördjupa kunskapen om hur de arbetar med de olika åtgärderna.
– De arbetar ofta med flera perspektiv samtidigt och återkopplar till dåtiden parallellt med att de planerar för framtiden. Så här kan de säga: ”I dag började vi med att gå igenom hur arbetet fungerar på lagret. Detta kan vi ha i åtanke nu när vi ska fokusera på ledningsgruppens uppgifter.”
Anders Hjalmarsson liknar konsulternas åtgärder för att få samarbetet att fungera vid att snurra på en kub, så att den passar in på olika sätt i ett utrymme.
– Gemensamt för konsulterna var att de är duktiga på att fokusera samtidigt som de snurrar på kuben. De fokuserar omväxlande mellan detalj- och helhetsperspektiv och varierar detta i nutid, dåtid och framtid.
Han hoppas att det som avhandlingen visar ska bli en grund för fortsatt forskning och teoriutveckling om hur man underlättar och möjliggör samarbete i sådana här workshops.
– Under de sex år som jag har arbetat med avhandlingen har vi här på Högskolan i Borås fokuserat mycket mot så kallad co-design, alltså samskapande, vid verksamhetsinriktad systemutveckling. Det som jag bidrar med kan hjälpa till i det arbetet.
Han ser flera olika målgrupper som kan ha nytta av dessa kunskaper. Till exempel företagare som ska skaffa nya IT-system, konsulter som ska hjälpa företagen i modelleringsarbetet och studenter som ska bli systemvetare.
– Man kan också tänka sig att mina teorier på sikt kan användas ihop med IT-verktyg, alltså att man kan utveckla tekniska hjälpmedel som underlättar i workshoparbetet. Jag kan tänka mig att det blir en naturlig fortsättning för mig.
Avhandlingens titel: Behovet av struktur och frihet – en avhandling om situationsanpassad facilitering vid samarbetsinriktad modellering
Tid för disputation: Den 24 september 2009 vid Linköpings Universitet, Institutionen för Ekonomisk och industriell utveckling.
Handledare: Göran Goldkuhl, Linköpings unviersitet, Stefan Cronholm, Linköpings universitet/Högskolan i Borås, Mikael Lind, Högskolan i Borås/Viktoria institutet
Opponent: Professor Anne Persson, Högskolan i Skövde.
Betygskommitté: Professor Ann Hägerfors, Luleå Tekniska Högskola, professor Jens Allwood, Göteborgs universitet, professor Andreas Opdahl, Universitetet i Bergen.
Kontaktinformation
Anders Hjalmarsson, Institutionen för data- och affärsvetenskap, Högskolan i Borås
E-post: anders.hjalmarsson@hb.se
Telefon: 033-4354365
Mobiltelefon: 0768-984396
Avhandlingsförfattaren som är utbildad civilekonom och har mångårig erfarenhet av marknadsföring och arbete med reklambilder från reklambyrå- och marknadskommunikationsfältet, är verksam som lärare i konst- och bildvetenskap vid Göteborgs universitet.
Hon förespråkar en syn på bilden som aktör, snarare än passivt verktyg, och belyser bildspråkets dynamik.
Parfymannonser är fyllda av intressanta motsägelser. Produkten är doft, ändå är doftsymboliken märkligt frånvarande i annonserna. Det handlar om en bruksvara, ändå avbildas flaskan ofta som ett konstverk eller en statussymbol.
Syftet med parfym borde vara att lukta gott, ändå berättar bilderna om helt andra saker. Och trots detta fungerar annonserna.
I avhandlingen studeras bilden av doft inom annonsens ramar. Att produkten, doften, inte syns och därför inte kan avbildas är en poäng i sammanhanget. Den måste alltså gestaltas med hjälp av en metaforik och ett bildspråk som åskådliggör den tänkta effekten samt formgivning av det enda synliga elementet, produktens förpackning.
Paradoxen att visuellt gestalta något osynligt öppnar för analyser av reklamens motivval och de associationer som byggs in i bildspråket. En studie av doftannonsering förankras i teoretiska avsnitt som diskuterar ämnesområdena doft och bild. Doftavsnittet tar upp doftens kulturhistoria, från antikens rökelse och parfymerad olja till samtida bruk av väldoft. Vad doft är och hur vi uppfattar och påverkas av den diskuteras. Vidare undersöks parfymbranschens anknytning till modeindustrin samt de ekonomiska aspekter som styr annonsering och marknadsföring av produkten parfym. Bildavsnittet handlar om bilden i annonsen, där drömmar tar form. Avhandlingen undersöker hur temat doft gestaltas i parfymannonseringen samt hur bilden samverkar med annonsens övriga delar. Utifrån detta material diskuteras kopplingar till motiv och bildspråk, samt i vidare mening hur annonsbilden kan förmedla andra värden än saklig information om produkten.
Författaren konstaterar att bilden av doft i parfymannonsens värld numera ligger långt ifrån själva parfymens lukt. Istället berättar bilden om något annat: doften av skönhet, framgång, attraktion och pengar. Bildmaterialet utgör en lockande ingång, men är otillräckligt för den som söker information om den verkliga produktens karaktär och innehåll. Annonserna fyller ett annat syfte än det rent informativa.
De avbildar inte vad parfymen är i sig utan vad den kan göra för bäraren och kan alltså istället sägas vara suggestiva. Det är inte kunskap eller information som säljer parfym, det är drömmar. Drömmar, som i en längtan efter något utöver det vardagliga. Drömmar, som i en önskan att uttrycka den vi är, eller egentligen vill vara. Och här är bilden som en aktör som förmår väcka önskningar och visa möjligheter.
Avhandlingens titel: Doft i bild. Om bilden som kommunikatör i parfymannonsens värld
Disputationen äger rum fredagen den 10 oktober 2009 kl. 13.15
Plats: Röhsska museets hörsal, Vasagatan 37-39
Opponent: Universitetslektor Gary Svensson, Linköpings universitet
Avhandlingen kan beställas från Göteborgs universitetsbibliotek, e-post: acta@ub.gu.se
Här kan du läsa mer om avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/20773
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Viveka Kjellmer, e-post: viveka.kjellmer@arthist.gu.se
Intensivvårdsavdelningarna är framför allt utformade för att rädda liv och inte för att ge vård i livets slutskede. När en patient avlider på en intensivvårdsavdelning har insjuknandet ofta kommit plötsligt, och varken patienten eller närstående är förberedda för ett avsked.
– Miljön och platsen där människor avlider betyder mycket både för den som ska dö, för dem som ska vårda och för de som ska leva vidare efter sin förlust, säger sjuksköterskan Isabell Fridh som skrivit avhandlingen.
Avhandlingen visar att svenska intensivvårdsavdelningar ofta saknar möjlighet att vårda döende patienter i enskilda rum.
De så kallade ”anhörigrum” som de närstående hänvisas till är ofta för få och för små. De flesta av avdelningarna saknar vårdprogram för vård i livets slut och många saknar också rutiner för uppföljning av närstående efter dödsfall, vilket är praxis inom till exempel hospice-vården.
Resultaten visar också att nästan hälften av patienterna avlider inom ett dygn efter det att de kommit in på intensivvårdsavdelningen, och att 40 procent av dessa inte har någon närstående närvarande vid dödsögonblicket.
– Det här kan tyckas vara en dyster bild, men faktum är att de flesta av de närstående jag intervjuat i min avhandling tyckte att vården varit en positiv erfarenhet, trots förlusten och saknaden över den som har gått bort. Många känner att ens nära fått tillgång till sjukvårdens alla resurser och därmed att allt som kunde göras för att rädda den anhöriges liv också blivit gjort, säger Isabell Fridh.
Närstående klagar sällan på den fysiska miljön, men de vill inte bli separerade från sin anhörige mot sin vilja och de uppskattar mycket om de får tillbringa den sista tiden med sin anhörige i ett avskiljt enkelrum.
Isabell Fridh har också intervjuat intensivvårdssjuksköterskor, som gör sitt yttersta i vården av döende patienter även om vårdmiljön är dåligt anpassad för detta. Sjuksköterskorna använder den medicinsk-tekniska utrustningen för att lindra patientens lidande och anstränger sig för att skapa avskildhet och för att ge de närstående en bestående upplevelse av den anhöriges död som fridfull och värdig.
FAKTA INTENSIVVÅRD
På intensivvårdavdelningar övervakas patienter med livshotande tillstånd, men som bedöms vara behandlingsbara. Döende patienter, som inte går att behandla, läggs i allmänhet inte in på intensivvårdsavdelning. Avdelningarna har hög personaltäthet, specialistutbildad personal och avancerad medicinsk teknik för övervakning och behandling dygnet runt.
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Avhandlingens titel: Vårdmiljö, vård och omvårdnad vid livets slut inom intensivvård
Avhandlingen försvaras fredagen den 2 oktober, klockan 09.00, hörsal 2118, Arvid Wallgren backe, Hus 2, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Isabell Fridh, leg specialistsjuksköterska, telefon 031-786 60 59, 070-172 27 28, e-post isabell.fridh@fhs.gu.se
Handledare:
Professor Ingegerd Bergbom, telefon 031-786 60 70, 070-604 34 27, e-post ingegerd.bergbom@fhs.gu.se
Universitetslektor Anna Forsberg, telefon 031-786 60 89, 070-730 11 99, e-post anna.forsberg@fhs.gu.se
Att vi står inför klimatförändringar som till stor del beror på våra utsläpp av växthusgaser kan inte ifrågasättas, men det finns fortfarande stora osäkerheter om hur omfattande förändringarna kommer att vara och hur snabbt de kommer att ske. Denna osäkerhet måste politiker och tjänstemän måste hantera för att kunna föra en klimatpolitik, menar Åsa Knaggård.
Åsa Knaggårds studie omfattar perioden 1975 till 2007. Hon visar att ett vanligt sätt för politiska beslutsfattare att angripa det osäkra vetenskapliga underlaget har varit att utgå från vad som är politiskt möjligt att uppnå.
-Att bedöma hur stora utsläppsminskningar av växthusgaser som krävs för att undvika olika negativa effekter på miljö och samhälle innehåller stora vetenskapliga osäkerheter, säger Knaggård. Istället för att basera klimatpolitiken på det, har politiska beslutsfattare tagit utgångspunkten i hur stora minskningar som är möjliga att åstadkomma med olika politiska åtgärder.
-De klimatmål som finns i Sverige och EU för perioden fram till 2012 har baserats på ett politiskt snarare än vetenskapligt underlag, säger Knaggård. Ett annat sätt att hantera osäkerheten är att utgå från den kunskap som finns. Ett exempel är att anpassningen i kommuner till ett förändrat klimat kan utgå från kunskap om dagens extrema väder istället för kommande klimatförändringar.
Att politiska beslutsfattare har valt att utforma en klimatpolitik trots att man inte vetat exakt vad klimatförändringarna kommer att innebära har i flera fall grundats på försiktighetsprincipen:
–Flera av de politiker och tjänstemän jag intervjuat menade att de ville undvika misstaget att föra en inaktiv politik i avvaktan på mer kunskap, ett misstag som i flera andra miljöfrågor lett till mycket allvarliga konsekvenser. Att avvakta mer forskning har därför inte varit en vanlig strategi.
Knaggård menar att forskare i stor utsträckning har påverkat hur klimatfrågan kommit att uppfattas som politiskt problem, där vetenskaplig osäkerhet varit en delvis bidragande orsak. Däremot har forskare inte i någon större utsträckning kunnat påverka vilka politiska åtgärder som genomförts eller deras utformning.
-De argument som framförs från vissa håll, om att politiken i högre utsträckning måste baseras på forskningsresultat, måste ställas mot risken att debatten blir alltför vetenskaplig och teknisk, menar Knaggård.
Diskussionen för och emot vetenskaplig inblandning i politiken har varit återkommande.
-Problemet är att politiska beslut inte kan fattas utan vetenskaplig kunskap i till exempel klimatfrågan, samtidigt som kunskapen i stor utsträckning är osäker, säger Knaggård. Politiska beslutsfattare är dock vana att hantera osäkerhet och den är en naturlig del av politiken. Vetenskaplig osäkerhet skiljer sig här inte från annan osäkerhet, avslutar hon.
Kontaktinformation
Avhandlingen finns i fulltext på http://www.svet.lu.se/fulltext/asa_knaggard.pdf eller kan beställas genom Kristina Nilsson på svet@svet.lu.se.
Åsa Knaggård kan nås på 046-222 01 64, 0701-50 49 57 eller asa.knaggard@svet.lu.se.
Disputationen äger rum 2 oktober 10.15 Eden hörsal, Statsvetenskapliga institutionen. Avhandlingens titel är Vetenskaplig osäkerhet i policyprocessen. En studie av svensk klimatpolitik.
Anabola androgena steroider (AAS) påverkar hjärnans kommunikationssystem, vilket ger upphov till psykiska effekter. Hjärnans celler kommunicerar med varandra via så kallade transmittorer, som frisätts från en cell och sedan binder till mottagarenheter, så kallade receptorer, på nästa cell.
Kristina Magnusson har i sin avhandling studerat två sådana transmittorer, vars frisättning är kopplad till aggressivt beteende respektive kognitiva processer och beroendemekanismer i specifika regioner av hjärnan. Båda två kan brytas ner till mindre transmittorsubstanser, som fortfarande är biologiskt aktiva men som binder till andra receptorer, och som därför kan ge upphov till helt andra effekter.
I avhandlingen undersöker hon vilka effekter behandling med nandrolon, som är en vanlig typ av AAS, har på hanråttor. Resultaten visar tydligt att nandrolon påverkar nedbrytning av de båda transmittorerna, och även påverkar den receptor som den ena transmittorn binder till.
– De här förändringarna i hjärnan kan vara en del av förklaringen till de beteendeförändringar som rapporterats hos AAS-missbrukare, säger Kristina Magnusson.
Resultaten från ett beteendeförsök visar att de råttor som fått nandrolon fick försämrat rumsligt minne och sänkt inlärningsförmåga. De fick också förändringar i dynorfin-systemet i hippocampus, ett område i hjärnan som är starkt kopplat till minnesfunktioner.
– Det går inte att översätta resultaten från de här studierna på djur rakt av och vara säker på att AAS har samma effekter på människor. Men resultaten ger ändå en fingervisning om vilka effekter som också skulle kunna uppstå hos mänskliga AAS-missbrukare, säger Kristina Magnusson.
Fakta: AAS består av det manliga könshormonet testosteron eller ämnen som liknar testosteron. Alla idag kända AAS har både muskeluppbyggande och maskuliniserande effekter. Tidigare har användandet av AAS främst förekommit bland atleter och kroppsbyggare i syfte att öka den fysiska prestationen, men idag används AAS även utanför den idrottsliga sfären och i andra syften, till exempel för att öka det egna självförtroendet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kristina Magnusson, 018- 471 41 17, 076-363 26 32, kristina.magnusson @farmbio.uu.se
Layard avslutar sin artikel:
”Jag har ägnat huvuddelen av mitt arbetsliv åt arbetslöshetsfrågan. Massarbetslösheten var tidigare en skam för Storbritannien och en del svårigheter återstår att lösa. Men idag är det psykisk ohälsa som är vårt största sociala problem – större än arbetslöshet och större än fattigdom.”
Nya numret av Framtider tar sig an den psykiska ohälsan.
Sociologen Anton Lager ser den försämrade arbetsmarknaden för ungdomar som den största orsaken till gruppens ökade ohälsa.
Johan Eriksson, filosof, frågar sig om dagens dominerande terapiformer enbart handlar om att snabbt och billigt få tillbaka människor i arbete.
Sociologen Thor Norström problematiserar det vetenskapliga sambandet mellan konjunkturnedgångar, arbetslöshet och självmord.
Johan Cullberg, professor i psykiatri, letar efter synteser mellan kognitiv beteendeterapi, psykoterapi och biologiska metoder.
Idéhistorikern Inga Sanner ger oss en överblick av vår syn på normalitet och på sjukt och friskt genom de senaste århundradena.
Tidskriften Framtider ges ut av Institutet för Framtidsstudier och utkommer med fyra nummer per år. I varje nummer kombineras teman med en bevakning av svenska och internationella framtidsfrågor.
Kontaktinformation
För mer information kontakta redaktionen:
Susanne Alm 08-402 12 01 eller Mattias Tydén 08-402 12 37 eller gå in på www.framtidsstudier.se där du kan ladda ned det senaste numret som pdf.
– Hittills har man mest fokuserat på de fysiska symptomen. Men psykologiska och sociala faktorer har också stor betydelse för patientens möjligheter att komma tillbaka till samma liv som före operationen, säger Renée Allvin, som presenterar resultaten av sin forskning i en doktorsavhandling i kirurgi.
– Många betonar till exempel hur viktigt det är att kunna fungera i rollen som förälder, make/ maka eller arbetskamrat och leva upp till de förväntningar på återhämtning som omgivningen har.
I dag vårdas patienterna allt kortare tid på sjukhus efter en operation. Det innebär att en stor del av återhämtningen sker i hemmet, vilket skapar utmaningar för patienterna själva liksom för anhöriga och sjukvårdspersonal. Samtidigt saknas det kunskap om de olika faktorer som kan påverka återhämtningen och hur patienterna själva upplever mötet med vardagen efter att de lämnat sjukhuset.
Renée Allvin har därför intervjuat patienter, sjuksköterskor, distriktssköterskor och läkare för att få en samlad bild av vad återhämtning innebär. Utifrån detta har hon sedan utvecklat ett frågeformulär som gör det möjligt för patienterna att själva skatta sin återhämtning efter operationen under så lång tid som 12 månader. Hon har utgått från ett helhetsperspektiv, som omfattar fysiska symtom och funktioner, psykologiska och sociala faktorer, samt förmågan att utföra vardagliga aktiviteter.
– Det här är ett instrument som gör det möjligt att identifiera och kartlägga de problem och svårigheter som olika patientgrupper möter under återhämtningen. På så sätt kommer vi att kunna förbereda patienterna bättre än i dag och erbjuda rätt stöd vid rätt tidpunkt under återhämtningsperioden. Upprepad information som är individuellt anpassad var ett av de behov som kom fram i undersökningen och som ansågs ha stor betydelse för återhämtningsprocessen.
Andra faktorer som lyftes fram i intervjuerna var vikten av att få tid för återhämtning, både på sjukhuset och under sjukskrivningen, och att få hjälp och stöd från sjukvårdspersonal, anhöriga och vänner.
– Postoperativ återhämtning beskrevs som en utdragen process, där beroendet av hjälp och stöd från omgivningen till en början är stort, för att sedan minska gradvis, säger Renée Allvin.
Renée Allvin är smärtsjuksköterska vid Anestesi- och intensivvårdskliniken på Universitetssjukhuset Örebro.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Renée Allvin, 0704-18 50 66 eller rene.allvin@orebroll.se.
Boken, som ges ut av Cornell University Press, är dels en bred beskrivning av hemlöshet som ett växande socialt problem efter sovjetstatens fall, dels en inträngande skildring av människors försök att överleva rent fysiskt och, som de själva uttrycker det, ”som människor”, i en situation präglad av extrem social stigmatisering och utsatthet.
Utan mantalsskrivning saknar en ryss medborgerliga rättigheter som socialförsäkring och, framför allt, arbetstillstånd. Inte heller existerar alternativ hjälp som bidrag eller natthärbärgen. Däremot finns överlevnadsmöjligheter i den utbredda ”skuggekonomin” och i den lika oreglerade stadsbilden med sina olåsta vindar och källare. Priset är dock exploatering och våld, för den brist på statlig kontroll som möjliggör överlevnad innebär samtidigt en fullständig avsaknad av rättsligt skydd.
– De hemlösa sammanfattar själva sin situation som ”att inte vara behövd”, för hemlöshet är främst en fråga om sociala relationer. Ett pålitligt nätverk av släkt och vänner är det enda fungerande sociala skyddsnätet, men det är också i kretsen av de närmaste som man upplever sig ha ett existensberättigande. Hemlöshet är alltid kopplat till brister i dessa livsnödvändiga nätverk, samtidigt som existerande relationer förstörs av extrem utsatthet och bostadslöshet, berättar Tova Höjdestrand.
Även om andra hemlösa utgör ett visst stöd, så är denna gemenskap för oförutsägbar och genomsyrad av misstro för att utgöra ett alternativ.
– För de hemlösa blir människovärde till slut en fråga om att inte gå under, vilket främst manifesteras i att hålla sig ren. Inte för att detta, enligt denna boks huvudpersoner, medför en biljett tillbaka till de ”riktiga” människornas värld, men man vet i alla fall själv att man förtjänar den, säger Tova Höjdestrand.
Bokens titel: Needed by Nobody: Homelessness and Humanness in Post-Socialist Russia. 2009. Cornell University Press.
Boken bygger på en doktorsavhandling (Needed by Nobody: Homelessness, Humiliation and Humanness in Post-Socialist Russia) som lades fram vid Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet, i december 2005.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Tova Höjdestrand, Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 073-6463567, nås på e-post tova.hojdestrand@socant.su.se
Bild på Tova Höjdestrand kan laddas ner på http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=12201&a=68347.
– Vi behöver få bättre förståelse för hur män som får prostatacancer upplever sin sjukdom och hur de väljer att hantera den nya situationen. Då kan vi bemöta männen bättre och anpassa deras behandling efter vilken fas de befinner sig i, säger sjuksköterskan Annikki Jonsson som intervjuat 37 män med prostatacancer i sin avhandling.
Resultaten visar att männen går igenom olika faser av anpassning efter det att de fått sin diagnos, och att deras vardagsliv påverkas på olika sätt beroende av vilken fas de befinner sig i.
Män som har mindre allvarlig prostatacancer hamnar i ett känslomässigt vakuum när de just fått sin diagnos. Under den här fasen, som brukar vara ungefär en vecka, är det meningslöst för sjukvårdspersonalen att försöka informera männen om deras sjukdom.
– Men männen uppskattar ändå att bli positivt bemötta och slippa ”tycka-synd-om-attityd” under den här första tiden. Och om det är så att de söker kontakt och har frågor är det förstås vikigt att ge dem svar, säger Annikki Jonsson.
När männen tagit sig igenom denna första fas får de tillbaka kontrollen över sina liv och sin drivkraft att leva. De börjar då aktivt söka information om sin sjukdom.
Män som fått veta att de har en aggressiv prostatacancer upplever att sjukdomen alltid är närvarande och känner ofta tomhet den första tiden efter diagnosen. För dessa män blir sjukdomen ett existentiellt hot. De tänker mycket på hur framtiden kommer att se ut och hur de kommer att dö.
– Männen jag intervjuade berättade att de levde mer intensivt, men det gick upp och ner. Ibland kände de sig mer levande för att i nästa stund känna att de riskerade att tappa kontrollen eller bli påminda om sin förändrade manlighet, säger Annikki Jonsson.
Två år efter det att de fått sin diagnos intervjuades männen igen. De berättade att de hade upptäckt att livet är skört och att det var påtagligt för dem att de inte visste hur länge de skulle leva. Samtidigt hade de fått mer tillit och tilltro till livet, och hade upptäckt att de kunde behålla sin självständighet och integritet trots sin sjukdom.
– Livet förändras och det gäller att upprätta en balans. Männen fokuserade sin energi på de relationer som var värdefulla för dem. De uppskattade små vardagshändelser på ett annat sätt än tidigare och hade fått en inre styrka av att vara sanna mot sig själva, säger Annikki Jonsson.
FAKTA PROSTATACANCER
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Varje år dör cirka 2500 män av sjukdomen, och ytterligare 9000 får diagnosen. Många av tumörerna växer mycket långsamt och ger inga symtom, men sjukdomen kan också ha ett mer aggressivt förlopp och ge metastaser bland annat i lymfkörtlarna och skelettet. Prostatacancer behandlas på flera olika sätt, beroende på tumörens stadium, patientens ålder och vilka besvär tumören ger.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för urologi
Avhandlingens titel: Prostate cancer and its Influence on Men’s Daily Lives
Avhandlingen försvaras torsdagen den 1 oktober, klockan 13.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Annikki Jonsson, leg sjuksköterska, telefon 0382-126 83, e-post annikki.jonsson@telia.com
Handledare:
Docent Gunnar Aus, telefon 031-342 38 78, e-post gunnar.aus@vgregion.se
Docent Carina Berterö, telefon 013-22 77 68, e-post carina.bertero@liu.se
I boken ”Global nedkylning” diskuteras olika historiska händelser, som kan ha påverkats av klimatförändringar, i ljuset av den senaste klimathistoriska forskningen.
– Ny forskning visar att klimatet på jorden växlat mycket mer än man tidigare trott och det har haft en stor betydelse för människor i många områden på jorden, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.
Den röda tråden i boken är att det vid alla klimatförändringar har funnits vinnare och förlorare. När det till exempel under början av medeltiden var så pass varmt att England konkurrerade med Frankrike i vinproduktion och vikingarna kunde bosätta sig som bönder på södra Grönland dukade samtidigt mayaindianerna under av svår torka.
I boken betonas betydelsen av kunskap om klimatförändringar förr i tiden för att kunna förstå dem som sker nu, till exempel genom att se tillbaka på vad som hänt när jorden varit varm förut.
Trots att jorden nu värms upp tycker Fredrik Charpentier Ljungqvist att titeln ”Global nedkylning” är passande:
– Även om vi nu upplever en global uppvärmning så har klimatet de senaste 5 000 åren successivt blivit kallare på jorden med ett par särskilt kalla perioder som Lilla istiden mellan 1300-talet och 1800-talet, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.
Boken, som är utgiven på Norstedts förlag, kombinerar historia och klimatvetenskap. Någon bok om klimatförändringar och deras konsekvenser under historien har inte tidigare getts ut i Sverige.
– Nu när global uppvärmning är en så stor fråga känns det angeläget med en bok som berättar om klimatets historia och hur klimatförändringar förr i tiden har påverkat människor på olika håll i världen, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.
Uppgifter om boken:
Fredrik Charpentier Ljungqvist, Global nedkylning. Klimatet och människan under 10 000 år (Stockholm: Norstedts, 2009): 336 sidor.
Kontaktinformation
Ytterligare information:
Fredrik Charpentier Ljungqvist, Historiska institutionen, Stockholms universitet, fredrik.c.l@historia.su.se, tfn 070-662 07 28.
Porträttbild samt bild på bokens omslag kan laddas ner på http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5833&a=68274.
