Med intensivodling menar man i utredningen sådana skötselmetoder som kan ge väsentligt ökad produktion, samtidigt som dagens lagstiftning eller myndigheters allmänna råd begränsar användningen. Det rör sig till exempel om intensivare gödsling och en ökad användning av klonade plantor samt främmande trädslag.
Budskapet från utredningen är att intensivodling kan öka svensk skogsproduktion väsentligt och samtidigt ge förbättrad lönsamhet i skogsbruket samt positiva klimateffekter.
Men intensivodling medför också risker. Mot bakgrund av den osäkerhet som råder om miljökonsekvenserna menar utredarna att en fortsatt utveckling bör tillåtas bara under vissa villkor. Intensivodlingen föreslås följas och utvärderas mycket noggrant inom ramen för en strategi för adaptiv skötsel. Då kan formerna för intensivodling revideras i takt med att kunskapen växer.
Utredningens slutsatser kommer även att presenteras på ett seminarium som SLU och KSLA arrangerar den 8 oktober i Stockholm.
Ökad skogsproduktion samhällsekonomiskt lönsam
– Vi ser att flera intensivodlingsmetoder är lönsamma både ur ett företagsekonomiskt och samhällsekonomiskt perspektiv. Det är särskilt intressant att en ökad skogsproduktion för med sig flera positiva klimateffekter, säger Göran Ståhl, vicerektor vid SLU, som varit utredningens projektledare.
Intensivodling av skog kan bidra till att fossila bränslen i högre grad ersätts med biobränslen och andelen klimatbelastande byggnadsmaterial kan minska. Dessutom ökar intensivodling av skog inbindningen av kol från atmosfären till skogsekosystemet. Effekterna beror på hur stora arealer som tas i anspråk.
Mångfald och övergödning kan påverkas negativt
Utredningen pekar på flera risker med intensivodling av skog. Förutsättningarna för biologisk mångfald försämras och övergödningen av sjöar, vattendrag och hav kan komma att öka. Effekterna på havsmiljön är dock mycket små jämfört med påverkan från jordbruket. Samtidigt pågår i dag ett arbete med att begränsa utsläppen till haven där nya källor inte är önskvärda.
– Det är viktigt att noga följa upp både produktions- och miljökonsekvenser av intensivodling. Vår bedömning är att det finns väldigt mycket att vinna på en bred samverkan mellan berörda aktörer inom ramen för en strategi för adaptiv skötsel av den här typen av skog, säger Stig Larsson vid SLU, en av två biträdande projektledare.
Adaptiv skötsel syftar till ett kontinuerligt lärande hos skogsägare, myndigheter, forskare, intressentgrupper och allmänhet. Intensivodlingen ska då följas kontinuerligt genom storskaliga experiment, riktade forskningsinsatser i verkliga bestånd och med miljöövervakningsprogram.
– Med adaptiv skötsel går det att utifrån bästa tillgängliga kunskap ompröva gällande skötselrekommendationer och regelverk, säger Tomas Lundmark, SLU, biträdande projektledare.
Syntesrapport:
Möjligheter till intensivodling av skog
http://www2.slu.se/press/2009/MINTSlutrapport.pdf
Seminarium den 8 oktober i Stockholm (SLU och KSLA)
Länk till information och anmälan
http://www.slu.se/?id=1362&Seminarier_id=238
Pressbilder
Göran Ståhl, professor och vicerektor på SLU med ansvar för fortlöpande miljöanalys. Foto: Julio Gonzalez/SLU.
http://www2.slu.se/press/2009/GStahl_FotoJGonzalez.jpg
Stig Larsson, professor vid SLU. Foto: Li Gessbo/SLU.
http://www2.slu.se/press/2009/SLarsson_FotoLGessbo.jpg
Skogsbild. Foto: Mats Gerentz/SLU.
http://www2.slu.se/press/2009/Skog_FotoMGerentz.jpg
Bakgrund
År 2008 fick SLU ett regeringsuppdrag att undersöka möjligheterna till intensivodling av skog (Jo 2008/1885). Slutrapporten lämnas i form av en syntesrapport, vilken baseras på sju faktaunderlag som utarbetats under projektets gång. Slutrapporten har författats av projektledare Göran Ståhl tillsammans med Stig Larsson och Tomas Lundmark som varit biträdande projektledare.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Göran Ståhl, projektledare samt professor och vicerektor på SLU med ansvar för fortlöpande miljöanalys, 070-6618216, goran.stahl@adm.slu.se
Stig Larsson, biträdande projektledare samt professor och vicedekanus för forskning på fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap, SLU, 070-8772333, stig.larsson@ekol.slu.se
Tomas Lundmark, biträdande projektledare samt professor och prodekanus på fakulteten för skogsvetenskap, SLU, 070-6317412, tomas.lundmark@esf.slu.se
Avbildningstekniken Nuclear Magnetic Resonance, NMR, är ett kraftfullt verktyg inom biomedicinen. Det kan användas för att studera molekyler av olika storlekar med en upplösning på atomnivå. Olika NMR-experiment utformas för att beskriva molekylstrukturer eller för att kartlägga biomolekylers interaktioner, stabilitet eller rörelse.
Katja Petzold har i sin avhandling använt NMR för att beskriva av två interaktioner mellan värd och sjukdomsframkallande (patogent) agens: en reglerande RNA-molekyls rörelse i hepatit B-viruset och hur magsårsbakterien Helicobacter pylori cellmembran är uppbyggt, vilket möjliggör dess överlevnad i den sura magsäcken.
Hepatit B-viruset (HBV) replikeras genom att en mellanform av RNA binder till ett protein som kallas viral reverse transcriptase. Det primära bindningsstället på proteinet är den 27 nukleotider stora yttersta slyngan. RNA:ts struktur, som beskrivits av Katja Petzolds grupp med hjälp av NMR, visade tidigare att flera väl bevarade nukleotider kan anta olika strukturer. Dessa strukturella förändringar kan relateras till mekanismer hos det bindande proteinet. Katja Petzold analyserade därför RNA:ts rörelse.
Analysen visar att delar av RNA är rigida, medan andra delar som i första hand innehåller bevarade nukleotider (slyngor och utbuktningar) är flexibla. De kan därför vara viktiga för interaktionen mellan proteinet och RNA.
Helicobacter pylori är en bakterie som är inblandad vid magsår och cancer i magsäcken. Den överlever även i den mycket sura miljön i magen. Bakterien innehåller många proteiner, som är placerade i dess membran och är viktiga för vidhäftning till magslemhinnan. Detta väcker frågan om deras aktivitet hänger ihop med bakteriemembranets uppbyggnad.
Eftersom analys av fosfolipider, huvudkomponenten i bakteriemembran, är svårt med tidigare använda metoder har Katja Petzolds forskargrupp konstruerat en ny analysmetod byggd på NMR. Metoden ger hög upplösning och god förmåga till mätning av fosfolipider för att kunna beskriva biologiskt relevanta förhållanden.
Den nya analysmetoden användes för att analysera hur lipidinnehållet ser ut inne i Helicobacter pylori, samt i dess inner- och yttermembran och i membranvesikler (små sfärer av cellmembran) som frisätts av bakterien. Målet med studien var att beskriva dessa vesiklar, som man tror är inblandade i den inflammation som bakterien orsakar i magsäcken. Yttermembranet och vesiklarna visade sig ha likartade sammansättningar av fosfolipider, vilket tyder på att vesiklarna kommer från yttermembranet och inte från insidan av bakterien.
NMR-resultaten i avhandlingen förklarar detaljer i hur molekylära system som är inblandade vid uppkomst av sjukdom fungerar, vilket är en god grund för design av läkemedel mot dessa sjukdomar.
Fredag 25 september försvarar Katja Petzold, Inst. för medicinsk kemi och biofysik, sin avhandling med titeln NMR studies of host-pathogen interactions.
Disputationen äger rum klockan 10.00 i sal KB3A9, KBC-huset. Fakultetsopponent är associate professor Hashim Al-Hashimi, University of Michigan, USA.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-25710
Kontaktinformation
Katja Petzold nås på telefon 090-786 97 19, 070-588 17 78 eller e-post katja.petzold@medchem.umu.se.
Möjligheten att uttrycka händelser och förankra dem i tid, rum och i relation till oss själva är gemensam för alla språk. När vi lär oss ett nytt språk noterar vi samtidigt skillnader mellan språken. Vi inser att tidsrelationer uttrycks på olika sätt.
Till och med nära besläktade språk som engelska, tyska och svenska har delvis olika system för hur händelser förankras i tid. Svenskar som lär sig engelska kan till exempel ha svårt med valet mellan enkel form (it rains) och progressiv form (it is raining), eftersom den distinktionen inte görs på svenska; det regnar kan svara både mot it rains och mot it is raining. I svenskan och engelskan kräver adverbial som igår en enkel dåtidsform (jag arbetade igår), medan tyskan gärna använder ett sammansatt tempus perfektum (ich habe gestern gearbeitet dvs. ’jag har arbetat igår’).
I de äldsta germanska språken var systemet för tempus gemensamt i högre grad än i de moderna språken. I de äldsta fornengelska texterna används inte progressiv form (raining) utan enkel form som i svenska (rains/regnar). Den äldsta tyskan saknar (liksom t.ex. fornengelska och gotiska) tempus perfektum (har regnat) och använder i stället oftast en enkel dåtidsform (regnade) när de moderna språken har perfektum. Ida Larsson undersöker just hur perfektum har vuxit fram i de germanska språken, särskilt svenskan, och hon spårar utvecklingen med hjälp av det bevarade språkhistoriska materialet (till exempel runinskrifter och eddapoesi).
I modern svenska kan vi göra skillnad på perfektum som i jag har skrivit brevet och resultativa konstruktioner som jag har brevet skrivet eller brevet är skrivet. I de äldsta germanska språken fanns bara den senare möjligheten, då perfektum saknades. I till exempel den fornisländska diktsamlingen Den poetiska eddan är uttryck som jag har brevet skrivet betydligt vanligare än i moderna texter, och de används på ett sätt som liknar det moderna bruket av perfektum. IdaLarsson antar att det som kan noteras i Eddan är en påbörjad utveckling av perfektum; förskjutningar i frekvensen av ett språkligt fenomen brukar tyda just på pågående språkförändring.
I svenskan fortskrider utvecklingen under en avsevärd tidsperiod. I modern svenska har vi (till skillnad från engelska, tyska och norskt Bokmål) olika former av verbet i perfektum och resultativer; jfr jag har skrivit brevet och jag har brevet skrivet. Det nutida bruket av perfektum och distinktionen mellan formerna skrivit och skrivet etableras först i modern tid.
Frågan om hur perfektum växer fram hänger naturligtvis nära samman med hur kategorin perfektum förstås och hur de skiljer sig från de resultativa konstruktionerna. Uttryck som jag har skrivit brevet och jag har brevet skrivet betyder inte riktigt samma sak, och ordföljden och ordformerna skiljer sig också åt. En central del av avhandlingen diskuterar just vad som skiljer perfektum från de resultativa konstruktionerna och från enkla dåtidsformer (skrev). Larsson prövar ett sätt att se på de olika verbformerna (skrev, skrivet och skrivit) och deras varierande egenskaper och betydelse, där skillnaderna och variationen är förankrad i det gemensamma formatet för människans språkliga förmåga.
Avhandlingens titel: Participles in Time. The Development of the Perfect Tense in Swedish.
Disputationen äger rum lördagen den 26 september 2009 kl. 10.15
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Opponent: Christer Platzack
Avhandlingen kan beställas från Institutionen för svenska språket via e-post: erik.falk@svenska.gu.se
Avhandlingen finns som fulltext i Göteborgs universitets publikationsdatabas GUPEA: http://hdl.handle.net/2077/20772
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Ida Larsson, ida.larsson@svenska.gu.se
– En procentenhets förbättring av det utbytet kan för ett normalt sågverk i regionen innebära ökade exportinkomster med mellan 5 och 10 miljoner kronor per år, säger Calle Lundahl.
I sin forskning har han använt sönderdelnings- och flödessimuleringsmodeller för att analysera
sågverksprocessen och hur den kan förbättras med ett utvecklat kvalitetsfokus.
Flödesmodeller som imiterar såglinjens produktion ger möjlighet att utvärdera hur kapaciteten kan höjas och produktionen förbättras, innan eventuella åtgärder genomförs.
Simuleringsmodeller för sönderdelning ger möjlighet att imitera verklig sågning av en eller flera stockar upprepade gånger med olika inställningar, för att hitta den kombination som ger högsta värdet på plank och bräder.
I sin forskning kring förbättrad sönderdelning har han bl a använt stockbeskrivningar som skapats med en datortomograf, en röntgenapparat som vanligtvis används inom sjukvården, men som även kan beskriva stockarnas geometri och visa kvistar, kärnved och fel.
– Resultaten i min studie visar på en stor potential att öka den andel av stocken som blir brädor och plank, genom att optimera varje enskild stock utifrån dess unika egenskaper, säger Calle Lundahl.
I sin forskning har Lundahl även studerat hur man kan göra arbetet på sågen mera effektivt och med hjälp av GPS mäta hur truckarna som hanterar timret används. Den insamlade informationen har använts för att skapa en flödesmodell för ett sågverks timmerplan med målet att optimera hanteringen av timmer, men även minska truckarnas bränsleförbrukning och miljöbelastning.
Kontaktinformation
Calle Lundahl, Luleå tekniska universitet, Institutionen i Skellefteå, 070 – 57 14 843, calle.lundahl@ltu.se
Behandlingen av hjärtpatienter är fortfarande främst inriktad på att återställa cirkulationen och behandla traditionella riskfaktorer som högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes, övervikt, rökning och avsaknad av motion. Inom primärvården i Uppsala pågår dock sedan några år tillbaka ett unikt projekt, SUPRIM-studien, där patienter som vårdats på sjukhus för kranskärlssjukdom utvärderas med kognitiv beteendeterapi (KBT) inriktad på stresshantering. Hälften av alla patienter som skrivits ut får genomgå behandlingen.
Under det första året efter utskrivningen träffas patienterna vid tjugo tillfällen i små grupper, och får då under ledning av en psykolog bland annat lära sig hur en jäktig livsstil påverkar hjärtat och hur man kan förändra stressframkallande tankemönster. Efter varje möte får patienterna en hemläxa, till exempel att avsiktligt välja en långsammare bilkö, för att sakta men säkert vänja sig av med stressbeteendet. Under två års tid genomgår patienterna dessutom fem stycken omfattande medicinska undersökningar, samt svarar på enkäter om livskvalitet och sin sjukdom.
– Resultatet efter nio års uppföljning visar en klar skillnad mellan patientgrupperna. Av dem som fått KBT var det betydligt färre som återinsjuknat i hjärt-kärlsjukdom eller haft ny hjärtinfarkt, jämfört med dem som inte hade genomgått behandlingen. Ju fler gånger patienterna hade deltagit i gruppundervisningen, desto lägre var risken att återinsjukna, berättar Mats Gulliksson vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
När det gällde traditionella riskfaktorer och livskvalitet var skillnaderna mellan patientgrupperna dock små. De patienter som hade fått KBT var mer optimistiska inför framtiden och hade ett aningen lägre blodtryck än kontrollgruppen, men i övrigt fanns inga skillnader.
– KBT i grupp verkar påverka kranskärlssjuka på ett positivt sätt. Även om vi inte kan se någon inverkar på de traditionella riskfaktorerna kan vi se att behandlingen minskar risken att återinsjukna. Detta är goda nyheter för hjärtpatienter. KBT kan stärka egenförmågan och motivera till ett mer hälsosamt beteende, säger Mats Gulliksson.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Mats Gulliksson, 070-631 90 96, e-post: mats.gulliksson@pubcare.uu.se
I dag har Bolognaprocessen, som är ett samarbete mellan 46 europeiska länder för att främja rörlighet men också anställningsbarhet, hamnat i fokus. De olika partiblocken står inte längre för någon variation och de har alla varit positiva till Bolognaprocessen.
– Den innebär att våra möjligheter att själva formulera politiken på högskolans område begränsas. Den svenska högskolepolitiken antar en byråkratisk karaktär och kommer främst att administrera och förvalta övernationella beslut, säger Ingrid Unemar Öst.
Inom utbildningspolitiken har alltid en relation mellan arbetsmarknad och utbildning varit viktig men det har också påtalats att högre utbildning inte enbart ska handla om vem studenten ska bli i arbetslivet utan också som person. Att få ett arbete är ett av målen men också att utvecklas till en självständig, kritiskt tänkande och aktivt deltagande student.
Efter millenniumskiftet har till exempel demokratimålen om samverkan, breddad rekrytering och mångfald hamnat i skymundan. De hade tidigare ett starkt politiskt stöd inom den svenska utbildningspolitiken och högskolorna uppmanades arbeta aktivt för att motverka snedrekrytering och för att utbilda studenter som både skulle kunna ta plats på arbetsmarknaden och delta aktivt i samhällets demokratiska processer.
– Målet var att utbilda studenter som arbetade för demokrati, jämlikhet och rättvisa, säger Ingrid Unemar Öst.
Ingrid Unemar Öst efterfrågar en bredare diskussion och granskning av den utveckling som vi ser i dag.
– Nästan hälften av alla individer i en årskull studerar på högskolan någon gång i livet. Inriktningen av högskolans verksamhet är viktig och min forskning ger ett underlag för vidare diskussion om vilken roll den högre utbildningen ska spela i samhället i dag, säger Ingrid Unemar Öst.
Ingrid Unemar Öst disputerar på avhandlingen Kampen om den högre utbildningens syften och mål 25 september 2009 klockan 13:00 i hörsal P2, Prismahuset, Örebro universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Ingrid Unemar Öst: 070 216 40 83, ingrid.unemar-ost@oru.se
Att en arts genetiska struktur delas upp är grunden för all evolution och anpassning. En uppdelning på populationsnivå är det första steget mot reproduktiv isolering, och därför en viktig del i artbildningens utveckling. Sara Bergek vid institutionen för ekologi och evolution har med hjälp av DNA-prover undersökt den genetiska variationen hos abborrar i sjön Erken i norra Uppland, samt i S:t Annas skärgård och Öregrund vid Östersjökusten. Hon visar i sin avhandling att det finns lite genetiskt utbyte mellan abborrarna i lokala områden, och att detta gäller både i sjön Erken och i Östersjön. Det finns genetiska variationer mellan populationer som ligger så nära varandra som 300 meter.
– Avståndet är inte den faktor som spelar störst roll. I Östersjön finns den största genetiska skillnaden mellan abborrpopulationer i de områden där skillnaderna i vattentemperaturen om våren är som störst. Det är nämligen då som abborren leker, förklarar hon.
Abborrarna som lever i olika populationer skiljer sig även från varandra till utseendet. Resultaten visar enligt Sara Bergek att en genetisk struktur kan uppkomma även hos arter som lever nära varandra i homogena miljöer, och att denna struktur även kan vara stabil över tid.
– Det är inte bara fysiska hinder som öar eller dammar som påverkar genflödena, utan det kan finnas barriärer även under ytan, säger hon.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Sara Bergek, 070-568 74 55, e-post: Sara.Bergek@ebc.uu.se
Många utlandsfödda barn klarar sig dåligt i den svenska skolan. Samtidigt är bostadsmarknaden etniskt segregerad. Forskare i Sverige och andra länder har länge intresserat sig för om dessa båda faktum hänger samman. De flesta tidigare studier finner att barn i invandrartäta områden lyckas sämre.
Men den nya rapporten visar att sambanden inte är entydiga. En hög andel utlandsfödda verkar påverka skolresultaten negativt. Men samtidigt påverkas grundskolebetygen positivt om det finns landsmän med hög utbildning i närheten. Det senare resultatet kan tolkas som en effekt av sociala nätverk och kontakter. Mönstret stämmer väl med tidigare studier som visar att resurserna hos personer i närområdet påverkar individen.
– Vi ser att omgivningen har betydelse. Den verkar spela störst roll bland de barn som varit i Sverige längst och har kunnat påverkas av närmiljön under lång tid, säger Olof Åslund som är en av författarna bakom rapporten.
Pojkar och barn till lågutbildade påverkas mer än flickor och barn med högutbildade föräldrar. Detta är i linje med tidigare forskning som visar att omgivningen har större inverkan på grupper där resultaten i genomsnitt är sämre.
Familjer med dåliga förutsättningar för skolarbetet tenderar att samlas i vissa områden. Tidigare studier kan ha tolkat denna självsortering som att faktorer i omgivningen påverkat barnens resultat negativt. Det är med andra ord lätt att dra felaktiga slutsatser om negativa effekter av boendekoncentration. Rapporten följer grundskolebetygen hos 20 000 barn som var 0–16 år då deras familjer kom till Sverige 1987–1991.
Rapport 2009:18 ”Bostadssegregationens effekter på invandrarbarns skolresultat” är skriven av Per-Anders Edin, Peter Fredriksson, Hans Grönqvist och Olof Åslund. Rapporten är en sammanfattning av Working paper 2009:20.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Olof Åslund på telefon 018-471 70 89, e-post olof.aslund@ifau.uu.se eller Peter fredriksson på telefon 018-471 70 80, e-post peter.fredriksson@ifau.uu.se.
Boken innehåller artiklar som ett fyrtiotal olika forskare har skrivit om den naturvetenskapliga grunden, om klimateffekter, anpassning och sårbarhet, och om åtgärder för att begränsa klimatförändringar.
Den naturvetenskapliga grunden
Modellering och mätningar är klimatforskarens viktigaste verktyg. Båda har sina begränsningar, men kompletterar varandra och klimatmodeller är det bästa för framtidsscenarier.
– Att bygga en klimatmodell är att balansera på en knivsegg mellan många olika faktorer, vissa som vi känner väl och andra mindre väl, skriver Michael Tjernström, Stockholms universitet. Moln är en akilleshäl och partiklar en annan. Dessutom finns det sådant som vi ännu inte vet att vi inte vet.
Vetenskapens prognoser slår inte alltid in, och de flesta av oss kan inte själva undersöka hur det står till med klimatet. Ändå bör vi tro på klimatförändringen. Vi litar på vetenskapen som process och när det finns en konsensus runt denna måste samhället utgå från detta som kunskap. Något annat har vi inte att tillgå. Det menar Sverker Sörlin, KTH.
Klimateffekter, anpassning och sårbarhet
När vi ska bestämma utsläppsmål för koldioxid får vi leva med flera osäkra faktorer. Det är osäkert vilken temperaturökning det blir när växthusgashalten ökar och vilka effekter en global temperaturökning får, skriver Daniel Johansson, Chalmers tekniska högskola. Det är inte heller självklart vad som är ”farlig” mänsklig klimatpåverkan. Om vi vill vara relativt säkra på att nå EU:s tvågradersmål måste vi börja minska utsläppen kraftigt redan idag, menar han.
Vilka åtgärder är vi beredda att vidta för att minska de ”farliga” klimateffekterna? Här har värderingar en given roll. Vetenskapen kan belysa följderna av olika handlingsalternativ och vad som behövs för att nå uppsatta mål, men kan inte förse oss med slutgiltiga svar om vad vi ska göra. Oavsett det måste vi ta beslut, skriver Markku Rummukainen, SMHI.
Exempelvis behöver vi ta beslut om vad vi ska göra med våra utsatta kustområden om och när vattnet stiger på grund av klimatförändringarna. Samhällena måste anpassa sig genom långsiktiga investeringar. Att göra ingenting är dyrt, både ekonomiskt och mänskligt. Bästa sättet att begränsa kostnaderna är att förebygga och minska utsläpp av växthusgaser, skriver Annika E Nilsson på Stockholm Environment Institute.
Åtgärder för att minska klimatförändringar
I retoriken kring EU:s klimat- och energipolitik syns inte samhällets målkonflikter. EU saknar regelverk och demokratiskt mandat för att göra en stor samhällsomställning av energisystem, transporter och konsumtionsmönster till en kolsnål framtid. EU:s klimat- och energipolitik är en tandlös tiger, enligt Karin Bäckstrand, Lunds universitet.
I slutet av boken beskrivs möjligheter efter Köpenhamnskonferensen. Björn-Ola Linnér, Linköpings universitet, och Bo Kjellén, Stockholm Environment Institute, skriver om klimatsamarbetet från Rio till Köpenhamn. Om resultatet från Köpenhamn i december 2009 blir svagt får vi troligen en debatt om klimatkonventionen. Är FN-vägen den rätta? Är det för mycket marknad och för lite politisk styrning i dagens klimatarbete? Vilka principer ska gälla?
För närmare information om boken se www.formasfokuserar.se där boken även kan beställas för 51 kr (inkl moms, exkl frakt). I bokhandeln är cirkapriset 64 kr.
För rec.ex. kontakta lena.jansson@formas.se, 08-775 40 65.
Kontaktinformation
För mer information:
Birgitta Johansson, Forskningsrådet Formas, birgitta.johansson@formas.se
Emilie von Essen, Forskningsrådet Formas, eve@formas.se
I början av 2000-talet blossade det upp en konflikt kring den Medicinska biobanken och bioteknikföretaget UmanGenomics. Konflikten bevakades i medierna under flera år och kom att involvera forskare, företagare, politiker, universitets- och landstingsledning, journalister och blodgivare. Det är mötet mellan alla dessa aktörers åsikter och retoriska utspel i pressen som Erik Lindenius har studerat i sin doktorsavhandling.
I studien jämförs tidningsbevakningen i lokal och nationell press med offentliga handlingar om Medicinska biobanken och UmanGenomics som under samma period inkom i Umeå universitets diarium. Lindenius visar att pressen lade fokus på andra frågor än vad som diskuterades internt på universitetet, men också att man använde en annan sorts ordval. Metaforen Guldgruva, som i början av konflikten ofta användes i medierna för att beskriva den Medicinska biobanken, förekom till exempel aldrig i universitetsdokumenten. När UmanGenomics fick ekonomiska problem efter några år försvann också metaforen ur mediernas språkbruk.
Mediernas användning av förenklande metaforer är en del av problemet med så kallade ”medierade konflikter” framhåller Erik Lindenius. Han anser att mediediskussionerna hade mått bra av att andra typer av perspektiv, andra typer av metaforer, fått större utrymme.
– Forskare, politiker och medier var överens om att Medicinska biobanken var en guldgruva, men guldfyndigheter kan som bekant skapa guldfeber och guldrush, säger Erik Lindenius. Mediernas bruk av ensidiga metaforer leder in diskussionen på ett spår som det kan vara svårt att avvika ifrån.
Efter att ha studerat mer än trehundra tidningsartiklar om konflikten konstaterar Lindenius att den skapade större intresse för den lokala än den nationella pressen, och att även infallsvinklarna var olika.
– De lokala nyhetsartiklarna lade större fokus på enskilda personer, säger Erik Lindenius. Nationella medier var däremot mer intresserade av att använda vissa händelser som exempel för att beskriva eller diskutera bioteknikbranchens tillstånd i Sverige överlag.
Fredagen den 25 september försvarar Erik Lindenius, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Guldgruvan som försvann? En mediestudie av konflikten kring UmanGenomics och Medicinska biobanken 2001-2006.
Disputationen äger rum kl 10.00 i Hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är docent Anna Olofsson, institutionen för samhällsvetenskap, Mitthögskolan, Östersund.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Erik Lindenius på
tel 090-786 51 52, 070-5857778 eller via e-post erik.lindenius@kultmed.umu.se.
Avhandlingen belyser hur anspråk på styrning och mening i olika utbildningspolicy och i lärarnas utvecklingsarbeten, ytterst handlar om lärarnas professionalisering och vad som är deras gemensamma kunskapsområden. I avhandlingen diskuteras hur detta på olika sätt utmanar lärarnas möjlighet att själva styra över sin profession och sina villkor i pedagogisk verksamhet.
Joakim Krantz har studerat lärarutbildningsreformen från 2001 och den kritik Högskoleverket riktar mot lärarutbildningen för att inte behandla centrala kunskapsområden. Han har vidare studerat den kritik Skolverket riktar mot skolan för brister i måluppfyllelse och likvärdighet i bedömningspraktik
Avhandlingens resultat visar att politiska och professionella anspråk på att göra pedagogisk praktik utvärderingsbar, bedömbar och mätbar leder mot en tydligare dokumentstyrning och ett administrativt inriktat arbete.
Lärarutbildningens och skolans demokratiska och kritiskt medborgarbildande uppdrag kommer i skymundan när krav och förväntningar ställs på tydligare resultatutfall och resultatansvar. Genom formulering och utvärdering mot förväntade lärandeutfall sker en förskjutning mot det förenklade lärandet snarare än det komplexa.
Avhandlingens resultat pekar också på en förändring från det ömsesidiga lärandet till det individuella samt från det långsiktigt och mer oförutsägbara till det kortsiktiga och förutsägbara. Politiska, professionella och marknadsorienterade anspråk formar ett spänningsfält mellan kontroll, objektivitet, brukarinflytande, individualisering, utveckling och kvalificerade samtal.
– Jag hoppas att min studie kan lämna ett kvalificerat bidrag till förståelsen av på vilka sätt lärarna förväntas förändra och förbättra och hur lärare förmår att handla självständigt med utgångspunkt från sin relativa professionella autonomi säger Joakim Krantz.
Joakim Krantz kommer ursprungligen från Tånnö. Han är sedan 2004 doktorand i pedagogik vid institutionen för pedagogik, Växjö universitet, där han undervisar och forskar i utbildningspolitik, demokrati och lärarutbildningens och skolans pedagogiska praktik.
Avhandlingen ”Styrning och mening – anspråk på professionellt handlande i lärarutbildning och skola” försvaras fredagen den 18 september 2009, kl. 10.00. Disputationen äger rum i sal Wicksell, Växjö universitet. Fakultetsopponent är docent Ninni Wahlström, Örebro universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Joakim Krantz, telefon: 0470-70 84 54 eller e-post: joakim.krantz@vxu.se
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se
Studien publiceras i nästa nummer av den vetenskapliga tidskriften FASEB Journal och är baserad på den omfattande befolkningsstudien Kvinnoundersökningen i Göteborg.
– Resultaten tyder på att de stora fettcellerna deltar i utvecklingen av typ 2-diabetes, och nu ska vi fortsätta studera på vilket sätt de bidrar till sjukdomsutvecklingen. Ökad kunskap om de stora fettcellerna, och effekterna av dem, kan leda till nya förebyggande åtgärder och behandlingar, säger Malin Lönn, docent i experimentell medicin vid Sahlgrenska akademin.
I studien har storleksmätningar på cellprover, tagna från 245 kvinnor i mitten av 1970-talet, analyserats. Resultaten visar att de 36 kvinnor som senare fick diabetes hade större fettceller på buken än de kvinnor som inte utvecklat sjukdomen.
Ju större fettcellerna var desto större var också sannolikheten att kvinnan senare utvecklade typ 2-diabetes. Fettceller varierar mycket i storlek, också på en och samma människa, och i analyserna användes ett genomsnitt av fettcellernas storlek.
Men studien visar också att det kan finnas ett enklare och snabbare sätt att se vilka kvinnor som riskerar att utveckla diabetes när de blir äldre: genom att mäta omkretsen på kvinnornas midja och sedan dividera detta mått med kroppslängden.
– Vår studie tyder på att detta mått kan vara ännu bättre än fettcellernas storlek när det gäller att bedöma risk för utveckling av typ 2-diabetes. Måttet kan användas för att se vilka som ligger i riskzonen, ju högre midja-längd-kvot man har, desto större är risken att utveckla diabetes, säger Malin Lönn.
Den här studien baseras på Kvinnoundersökningen i Göteborg, som startades 1968 av professor emeritus Calle Bengtsson. Nästan 1500 kvinnor mellan 38 och 60 år undersöktes då av läkare och blev intervjuade om sina liv.
Dessa kvinnor har sedan undersökts på samma sätt igen med några års mellanrum. Samtidigt har nya kvinnor rekryterats till undersökningen, vilket gör det möjligt att både följa en viss generation genom livet och att jämföra olika generationer med varandra. Från kvinnorna togs fettbiopsier mellan åren 1974-1975, och det är dessa kvinnor nu som följts upp i denna studie.
FAKTA DIABETES TYP 2
Diabetes typ 2 är en av våra stora folksjukdomar. Det är en kronisk ämnesomsättningssjukdom där grundproblemet är att kroppen bildar otillräckligt med insulin eller att insulinet inte har tillräcklig effekt (insulinresistens). Sjukdomen orsakas av ett antal gener i samverkan med andra faktorer. De flesta av de omkring 300 000 svenskar som har diabetes typ 2 är överviktiga.
Tidskrift: FASEB Journal
Artikelns titel: Adipocyte size predicts incidence of type 2 diabetes in women
Författare: Malin Lönn, Kirsten Mehlig, Calle Bengtsson och Lauren Lissner. Malin Lönn och Kirsten Mehlig har bidragit lika till studien.
PubMed-ID: 19741173
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Docent Malin Lönn, telefon 031-342 12 42, e-post malin.lonn@medic.gu.se
Professor Lauren Lissner, telefon 031-786 68 47, e-post lauren.lissner@medfak.gu.se
De nya upptäckterna, som just accepterats för publicering in den amerikanska tidskriften Astrophysical Journal Letters, öppnar för nya möjligheter att finna fler planetsystem som liknar solsystemet och kan hysa liv.
I jämförelse med andra stjärnor, som valts ut för att vara så lika solen som möjligt, är vår egen stjärna, eller åtminstone dess synliga lager, dvs atmosfär, lite fattigare på ämnen som lätt kondenserar till stoft, t ex järn, nickel och aluminium. Samtidigt är den ovanligt rik på ämnen som inte kondenserar i ett svalnande gasmoln, t ex kol, syre, svavel och zink.
– Skillnaderna är inte stora, och för att kunna påvisa dem var vi tvungna att pressa noggrannheten i den kemiska analysen av stjärnornas spektra till bättre än 3 procent, vilket med god marginal är ett världsrekord, säger Bengt Gustafsson, professor i teoretisk astrofysik vid Uppsala universitet.
Resultaten tyder på att det gasmoln som solen och planeterna uppstod ur för 4,6 miljarder år sen påverkades av stoftbildning innan solen blivit helt färdig. En rimlig gissning enligt forskarna är att planeterna, som mest består av sådana ämnen som är reducerade i solens atmosfär, just består av de ämnen som saknas i solen. Därför borde de stjärnor som har planetsystem som liknar vårt eget solsystem ha samma spektrala signatur – samma tecken på att de lättkondenserade ämnena hamnat någon annanstans än i stjärnans ytlager.
– Härigenom öppnas en möjlighet att med analys av stjärnspektra spåra sådana planetsystem, som ännu så länge är svåra att finna med andra metoder. Man har visserligen idag upptäckt mer än 300 planetsystem bortom vår eget solsystem, men de är alla ganska olika solsystemet, säger Bengt Gustafsson.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta professor Bengt Gustafsson, tel: 018-471 59 59, 070-425…., eller bengt.gustafsson@fysast.uu.se
De nya resultaten förklarar hur laddade delar av proteiner trots allt kan sättas in i cellmembran och fungera bland annat som jonkanaler – något som är helt centralt för att våra nervsystem och hjärtslag ska fungera.
Ett typiskt cellmembran består av små molekyler (lipider) som gör cellmembranet mekaniskt starkt och tätt medan proteinerna är viktiga för cellens funktion genom att sköta kommunikation med omvärlden och transportera molekyler. För att kunna sättas in bland lipiderna är de flesta membranproteiner fettlösliga, men några av de allra viktigaste (bland annat jonkalaner) måste istället vara laddade för att kunna fungera. Hittills har det varit en gåta hur dessa proteiner kan sättas in i membran, när de egentligen inte är särskilt fettlösliga.
Istället för traditionellt laboratoriearbete har Anna Johansson, doktor i beräkningskemi vid Stockholms universitet, använt superdatorer och distribuerade beräkningar för att modellera hur alla atomer i cellmembran och proteiner växelverkar med varandra, och direkt räkna ut hur mycket energi det kostar att sätta in delar av proteiner i cellmembran. Ett av genombrotten i den nuvarande studien är att forskarna direkt visat hur kritisk sammansättningen av cellmembran är, och att membranproteiner kan ”hjälpa varandra”.
– Våra resultat visar att interaktionerna mellan proteiner och membranet är mer komplexa än vad man tidigare trott. Slutsatserna innebär främst ett stort steg framåt i vår förståelse för membranproteiners struktur och funktion. Men detta innebär också nya krav ställs på modellering av membranprotein, säger Anna Johansson.
Centrum för Biomembranforskning är ett strategiskt forskningscentrum vid Stockholms universitet,finansierat av Stiftelsen för Strategisk Forskning.
För mer information, se http://www.cbr.su.se
Kontaktinformation
För mer information om forskningsprojektet, kontakta:
Docent Erik Lindahl, lindahl@cbr.su.se, 0703-844534
Dr. Anna Johansson, annj@cbr.su.se, 0733-708464
– Min studie visar att risken för nedläggning faktiskt minskar då utländska multinationella företag förvärvar svenska anläggningar, konstaterar nationalekonomen Roger Bandick vid Örebro universitet och Århus School of Business.
Roger Bandick har undersökt företag inom tillverkningsindustrin under perioden 1993-2002, och jämfört de utländskt förvärvade anläggningarna med svenskägda. Resultaten presenteras i en rapport som inom kort kommer att publiceras i den välrenommerade ekonomitidskriften Canadian Journal of Economics.
– I själva verket ökar sysselsättningen hos de företag som köps upp av utländska investerare. Och det beror inte på att det handlar om de mest expansiva anläggningarna, som man skulle kunna tro, utan det tycks vara det utländska övertagandet i sig som förbättrar överlevandet och sysselsättningen.
Det är särskilt de exportinriktade företagen som visat sig dra nytta av ägarbytet, och enligt Roger Bandick kan det bero på att anläggningar som ingick i svenska multinationella företag inte skiljer sig mycket från de utländska köparna och därför lätt kan ta till sig den nya kunskap som kommer med utländska investerare.
Syftet med uppköpet har betydelse
En annan upptäckt är att resultaten skiljer sig beroende på det huvudsakliga syftet med den utländska investeringen. Roger Bandick har jämfört uppköp som främst syftar till att få tillgång till den svenska marknaden, så kallad horisontell direktinvestering, och investeringar som syftar till att utnyttja skillnader i faktortillgång och pris, så kallad vertikal direktinvestering.
– Det är framförallt när investeringen har vertikalt motiv som de anläggningar som blir utlandsägda överlever längre och har bättre sysselsättningstillväxt än de anläggningar som stannar kvar i svensk ägo. För övriga anläggningar finner jag däremot inte någon effekt av utländskt övertag.
Roger Bandicks slutsats är alltså att det inte finns någon grund för farhågorna att utländska ägare ska minska verksamheten, flytta jobben utomlands eller i värsta fall lägga ner hela verksamheter.
– Jag hittar ingenting som säger att så är fallet, säger han.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Roger Bandick, 070-453 63 39.
En stor del av landets vattenkraftpark är föråldrad och i behov av underhåll och ombyggnation – något som hittills varit en kostsam affär. Men nu är det möjligt att testa olika tekniska lösningar för modernisering, utan att dyra experiment i riktiga vattenkraftverk krävs.
– Även små förbättringar ger stora effekter på elproduktionen. Någon procentenhets ökning i en enskild turbin ger en samlad effekt som motsvarar många vindkraftverk. Här finns stor potential att utvinna mer förnyelsebar energi, säger Urban Andersson, industridoktorand på Luleå tekniska universitet och anställd på Vattenfall Research and Development.
– Moderniseringen av kraftverken innebär att ny utrustning monteras i gamla befintliga anläggningar vilket medför problem med anpassningen. Det är också svårt att vet hur optimal effekt ska uppnås.
– Experimentella studier i vattenkraftanläggningar är väldigt dyra att göra jämfört med optimeringar i datorn. Nu kan vi producera mer grön el utan att vinsten äts upp av kostnaderna, säger Urban Andersson.
Hans forskning gör det möjligt att vässa de verktyg som används vid datorberäkningarna. Han har samlat in stora mängder mätdata från en turbin som var vanlig på 50-talet. Dessa mätdata kan användas som underlag vid beräkningar för turbiner av samma typ och för att testa tillförlitligheten av resultaten. Ett effektiv och billigt sätt att minimera anpassningsproblemen samtidig som effekten i kraftverken ökar.
– Vattenkraften står för en stor del av vår förnyelsebara energi. Kan vi öka elproduktionen i våra gamla kraftverk är det ett värdefullt bidrag till ett ekologiskt och livskraftigt samhälle, konstaterar Urban Andersson.
Kontaktinformation
Urban Andersson
+46-(0)26 836 38
urban.andersson@vattenfall.com
