För att det dagliga livet ska löpa behöver samspelet mellan barn och föräldrar fungera. Familjerna, som Kerstin Neander har följt i sin avhandling, hade stora problem med stress, nedsatt psykisk hälsa och relationer, när de inledde samspelbehandlingen. De var rädda för att de inte skulle kunna klara av föräldraskapet och de till och med undrade om de var skadliga för sina barn.

– Jag mötte föräldrar som var rädda att de skulle bli underkända som föräldrar, men som trots sin rädsla bad om hjälp och med behandlingens hjälp lyckades vända den negativa spiralen.

För att göra behandlingsarbetet möjligt har föräldrarna trots sin rädsla varit öppna om sina svårigheter och beredda att pröva det behandlarna föreslår. Behandlarna har lyssnat, bekräftat och gett vägledning.

– Föräldrarna beskriver den ideala behandlaren som en kunnig, vanlig, vänlig människa som kan erkänna att han eller hon kan ha fel.

Det unika med den här studien är att papporna är inkluderade till skillnad från tidigare vetenskapliga undersökningar. Kerstin Neander tycker att det är förvånande att man inte alltid inkluderar pappor i behandling eftersom det finns tydliga vetenskapliga belägg för betydelsen av pappors engagemang för barns utveckling.

– Det är positivt att föräldrarna fullföljer behandlingen och tycker att behandlingen varit till hjälp. Många upplever att de har fått ett ökat självförtroende och en förändrad syn på sitt barn och på barnets svårigheter. Det kan också betyda att de är öppna för att söka hjälp igen om det behövs och att de har haft en positiv upplevelse av kontakten med behandlingsenheten.

Kerstin Neander har också studerat familjers kontakter med personer utanför behandlingen som föräldrarna har tyckt haft en positiv betydelse för barnens utveckling. Det rörde sig till exempel om lärare, socialsekreterare, bvc-sköterskor och förskollärare. Många av föräldrarna hade tidigare dåliga erfarenheter från till exempel socialtjänst och förskola, men trots detta och trots att förutsättningarna inte alltid var de bästa kunde bra möten uppstå.

– Föräldrarna beskriver att de kände att personen de mötte hade goda avsikter och ville dem väl även om det var under dåliga omständigheter som till exempel efter en anmälan till socialtjänsten. Man avläste bland annat i tonfall och andra vardagliga uttryck ett personligt engagemang. Forskaren Ann Masten kallar denna positiva, vardagliga kontakt för ”vardaglig magi”.

Det är viktigt att värna om sådan vardaglig magi när den uppstår. Om det till exempel växer fram en bra kontakt mellan en förskollärare och ett barn som har det jobbigt, kan det spela en stor roll för barnets fortsatta utveckling.

Kontaktinformation
För mer information kontakta: Kerstin Neander: mobil nr 070-794 77 75.

Om Sverige ökar sin avverkning avsevärt kommer skogarna att fånga mindre växthusgaser. Det är en av slutsatserna i den utredning om växthusgasflöden i skog och mark som SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) lämnar till regeringen i dag, som ett underlag inför klimatförhandlingarna i Köpenhamn.

– Efterfrågan på produkter från skogen ökar förmodligen i framtiden. Det kan göra att man avverkar mer, vilket bidrar till att skogens inlagring av koldioxid blir mindre. Men en minskad koldioxidinlagring innebär också att vi använder mindre fossila resurser och ökar inlagringen i träprodukter, säger Mattias Lundblad vid SLU som är projektledare för regeringsuppdraget.

SLU-forskarna har gjort scenarioanalyser för flöden av växthusgaser från skog och skogsmark inför klimatförhandlingarna i Köpenhamn. I ett av alternativen, där forskarna justerat avverkningsnivåerna jämfört med ett referensscenario, visar det sig att kolinlagringen i skog är väldigt känslig för hur mycket man avverkar.

– Redan i vårt referensscenario avverkar man relativt mycket. Men nivåerna är ändå hållbara enligt Skogsstyrelsens ekologiska restriktioner. En ökning av avverkningen med 10 procent skulle innebära att vi passerar gränsen för ett hållbart brukande. En sådan ökning kan innebära att kolinlagringen i den svenska skogen minskar med 60 procent till år 2030, säger Mattias Lundblad.

Enligt forskarnas beräkningar är nettoinlagringen i skog och mark ca 15 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Upptaget har minskat under de senaste åren, främst beroende på en ökad avverkning och de stora stormarna Gudrun och Per, men nu visar modellberäkningarna att kolinlagringen kommer att stabiliseras.

I utredningen diskuterar forskarna också hur man kan beräkna och bokföra användningen av träprodukter som till exempel virke och papper. En fördel med att inkludera träprodukter i klimatrapporteringen är att rapporteringen blir mer korrekt eftersom man då tar hänsyn till produkternas livslängd. Det betyder att utsläppen från produkterna räknas in när de verkligen sker.

– Om man tar med träprodukter i rapporteringen visar det sig att produkterna kan lagra in mellan 0 och 20 miljoner ton koldioxid per år. De stora skillnaderna beror framförallt på hur export och import av produkterna hanteras i de olika beräkningsmodellerna, säger Mattias Lundblad.

Forskarna lämnar sin slutrapport till regeringen den 1 december. De anordnar också ett seminarium i samband med förhandlingarna om ett nytt klimatavtal i Köpenhamn där de presenterar delar av rapporten.

Den stora frågan i Köpenhamn är hur nettoinlagringen från skogsbruk ska bokföras i framtiden. I dag får bara en liten del tillgodoräknas (2,13 Mton koldioxid), men de alternativ som nu diskuteras kan innebära att skogens bidrag till bokföringen av ländernas växthusgasutsläpp radikalt förändras. Prognoserna, tillsammans med historiska data är nödvändiga för att utvärdera tänkbara bokföringsmodeller.

Kontaktinformation
Mer information: Mattias Lundblad, institutionen för mark och miljö vid SLU, mattias.lundblad@mark.slu.se, 070-9281287

Forskarna började redan 2005 att undersöka hur arbetsplatser kan underlätta för sina anställda att både göra karriär och ha ett liv vid sidan av jobbet. En hypotes var att medarbetarsamtal kunde vara en bra grund för att i lugn och ro få diskutera problem och möjliga lösningar.

Fast så är det inte, visar det sig. Tvärtom kan medarbetarsamtalen bli en arena där normer kring hur en god medarbetare bör vara understryks och verkställs. Också den medarbetare som har antytt att arbetsbelastningen är för hög, glider under samtalets gång över till att i samspel med chefen bagatellisera problemen och lägga ansvaret för en eventuellt upplevd stress på sig själv eller ett krävande familjeliv.

– Normen är stark att den goda medarbetaren ska se stress som prestationshöjande och inte klaga. Det sägs till och med uttryckligen: ”Trivs man inte med det får man nog hitta nåt annat.”, säger Christina Olin-Scheller, som är lektor i litteraturvetenskap vid Karlstads universitet.

Studien har gjorts på ett tjänsteföretag med cirka hundra anställda. Hela personalen fick svara på en enkät om hur de upplever medarbetarsamtalen. Därutöver har åtta medarbetarsamtal videofilmats och analyserats av två språkvetare, en sociolog och en litteraturvetare.

– Materialet är unikt. Det är visserligen ganska litet, men det visar på mycket intressanta mönster. Eftersom medarbetarsamtalen är så nära kopplade till lönesättning, blir det alldeles för riskfyllt att klaga på arbetsförhållandena och därmed visa att man inte är stresstålig, säger Erica Sandlund, lektor i engelska.

Istället för att problemen ska individualiseras i samtal mellan chefen och enskilda medarbetare, efterlyser forskarna mer kollektiva arenor för att diskutera arbetsbelastningen.

– Det kan till exempel vara anonyma enkätundersökningar eller gruppsamtal, säger Christina Olin-Scheller.

Forskningen är en del av projektet Jämväxt vid Karlstads universitet. Projektet arbetar för att skapa mer jämlika villkor i arbetslivet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta

Christina Olin-Scheller, tel 0703-151 291
christina.olin-scheller@kau.se

eller

Erica Sandlund, tel 0705-606 559
erica.sandlund@kau.se

Enligt avhandlingen upplever en stor grupp individer att de har fel yrke.

– Konsekvenserna för hälsa och välbefinnande är tydliga: personer som upplever sig vara på fel plats har fler symptom på ohälsa och de rapporterar också sämre lärande och utvecklingsmöjligheter i arbetet, ett mindre inflytande samt lägre stöd från överordnade, säger Sara Göransson.

Avhandlingen visar att en stor grupp individer i arbetslivet har arbeten som påverkar hälsan negativt på olika sätt. Förutom den risk detta innebär för individens egen hälsa och utveckling tyder resultaten på att det också får konsekvenser för organisationens utveckling och hållbarhet.

– Individer som ser en negativ inverkan på hälsan från arbetet ger mindre tillbaka till organisationen på olika sätt, och vill inte heller vara kvar om de kan välja. Här finns en oanvänd potential för företagen, menar Sara Göransson.

Att individer mår dåligt av arbetet kan ha olika orsaker, som att arbetet är fysiskt tungt, monotont, stressigt etc.

– Företag och organisationer har stor makt i att ta ett större ansvar och bidra till en mer hållbar utveckling för både individer och organisationer, genom att exempelvis genomföra förändringar med omsorg. Min avhandling visar att medarbetare på ett sjukhus där man fått vara mer delaktig i en förändring mådde bättre och hade mer positiva attityder till sin arbetsgivare än medarbetare på ett sjukhus där förändringen genomförts utan delaktighet från medarbetarna, berättar Sara Göransson.

Avhandlingens titel: ”Seeking Individual Health and Organizational Sustainability: The Implications of Change and Mobility”.

Avhandlingen finns att ladda ned som pdf på http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-31123

Kontaktinformation
Ytterligare information
Sara Göransson, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 070-540 33 44, e-post sagn@psychology.su.se

– När införselkvoterna avskaffades 2004 och alkoholkonsumtionen i Sverige nådde rekordnivåer var det inte många som förutspådde den nedgång vi nu ser i våra data, säger Mats Ramstedt, alkoholforskare på SoRAD. Mekanismerna bakom konsumtionsutvecklingen är uppenbarligen mer komplexa än vi trodde och det blir en viktig uppgift för alkoholforskningen att studera detta närmare.

Sett i ett lite längre tidsperspektiv ligger alkoholkonsumtionen i Sverige fortfarande på en relativt hög nivå, trots den aktuella nedgången menar Mats Ramstedt.

– Den uppgång som skedde från mitten av 1990-talet och fram till 2004 var exceptionellt kraftig och konsumtionen under 2008 är fortfarande närmare 20 procent högre än vid mitten av 1990-talet. (gjort om till citat)

Nedan följer några huvudresultat från årsrapporten som finns tillgänglig på www.sorad.su.se.

• En vuxen svensk drack under år 2008 i genomsnitt cirka 5 liter sprit, 30 liter vin, 55 liter starköl, 17 liter folköl och knappt 3 liter cider/blandrycker vilket motsvarar totalt 9,4 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. Motsvarande nivå år 2004 var 10,5 liter.

• Högst alkoholkonsumtion noterades i Stockholms- och Västra Götalands län, där konsumtionen uppgick till 10,2 liter per invånare 15 år och äldre. Lägsta konsumtionen finns i Norrland med 8,1 liter medan övriga regioner ligger mellan 8,6 och 9,6 liter. Konsumtionen i Skåne ligger inte längre över riksgenomsnittet vilket var fallet 2001-2005.

• Systembolagets försäljning stod år 2008 för 56 procent av totalkonsumtionen medan resandeinförsel och smuggling stod för 18 respektive 6 procent. Resterande alkohol konsumerades på restauranger (11%), handlades i livsmedelsbutiker som folköl (7%) eller var hemtillverkad alkohol (2%). Av den hemtillverkade alkoholen står hembränt för hälften vilken ger 1 procent av totalkonsumtionen. Alkoholinköp via Internet stod för mindre än 0,5 procent.

• Systembolagets marknadsandelar för olika drycker uppgick till 80 procent för vin, 54 procent för öl och 46 procent för sprit. Tar man hänsyn till restaurangkonsumtionen dvs. beräknar den totala registrerade konsumtionens andel, så ökar andelen främst för öl, till 76 procent, medan motsvarande siffror för vin och sprit var 83 och 53 procent.

• Resandeinförsel och smuggling är fortfarande vanligast i södra Sverige och utgör ca 40 procent av konsumtionen i Skåne, Blekinge, Kronoberg och Halland. Lägst nivå på införsel och smuggling har Norrland där dessa delmängder uppgår till 0,8 liter per invånare och därmed står för 10 procent av totalkonsumtionen. Totalt sett står införsel och smuggling för 24 procent av svenskarnas alkoholkonsumtion.

• Senare års nedgång i resandeinförsel beror inte på ett minskat utlandsresande, utan på att andelen resenärer som tar med alkohol har minskat. Mellan 2004 och 2008 minskade t.ex. andelen av svenska utlandsresenärer som tog med sig alkohol från 63 till 53 procent. Denna nedgång gällde främst resor med flyg och bil.

• Nedgången i smuggling beror främst på att färre svenskar köper smugglad alkohol och inte på att man köper mindre mängder. År 2008 uppgav 2,6 procent av befolkningen i åldern 16-80 år att de köpt smugglad alkohol under de senaste 30 dagarna vilket är en minskning jämfört med toppåret 2005 då siffran var 4,7 procent. Det är vanligare att man köper smuggelalkohol i södra Sverige men de regionala skillnaderna har minskat och är betydligt mindre 2008 jämfört med 2002.

• Statistik baserad på enbart självrapporterade alkoholvanor (telefonintervjuer med 18 000 slumpmässigt utvalda svenskar per år) tyder på minskad genomsnittskonsumtion bland män och speciellt yngre män (<50 år) sedan 2004 men inte för kvinnor. En liknande utveckling noterades för riskkonsumtion (hög genomsnittskonsumtion) medan intensivkonsumtion (berusningsdrickande) och negativa konsekvenser relaterade till hög alkoholkonsumtion, däremot minskade bland både män och kvinnor. Detta mönster var speciellt tydligt i yngre åldersgrupper medan konsumtionen inte minskade bland äldre.

• Under perioden 2002 till 2008 har stödet för en restriktiv alkoholpolitik ökat i befolkningen, en förändring som omfattade både kvinnor och män i olika åldersgrupper. Stödet för att börja sälja vin i livsmedelshandeln minskade t.ex. från 56 till 39 procent bland kvinnor och från 69 till 50 procent bland män. En klar majoritet stödjer även 20-årsgränsen för att få handla alkohol på Systembolaget och att föräldrar inte bör bjuda ungdomar under 18 år på alkohol.

SoRADs kartläggning inleddes i juni år 2000 och är baserad på både försäljningsstatistik (registrerad alkoholkonsumtion) och självrapporterade uppgifter om resandeinförsel, smuggling och hemtillverkning (oregistrerad alkoholkonsumtion). De självrapporterade uppgifterna bygger på telefonintervjuer (genomförda av Synovate) med 1500 slumpmässigt utvalda svenskar varje månad dvs. totalt 18 000 personer per år. I denna intervjuundersökning ställs även frågor om alkoholvanor som möjliggör att man får en bild av hur konsumtion och dryckesmönster utvecklas i olika grupper av befolkningen. En beskrivning av undersökningens metodologiska överväganden samt av det underliggande frågeformuläret i intervjuundersökningen finns i årsrapporten.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Mats Ramstedt, SoRAD, tfn 08-16 34 08 mobil 070-266 96 24, e-post mats.ramstedt@sorad.su.se

Planering av högskolebiblioteksbyggnader har blivit komplexare sedan sent 1900-tal. Förändringar inom pedagogik, informationsteknik och högre utbildning och forskning utgör en bakgrund till överväganden som biblioteksföreträdare och andra medverkande behöver göra då en ny byggnad ska planeras. Planeringsprocessen innebär att olika intressenter och företrädare för olika professioner, inte minst bibliotekarier och arkitekter, interagerar.

I samband med planerandet av högskolebiblioteket i Kalmar i slutet av 1990-talet tydliggjordes detta sammanhang kring biblioteksarkitektur inför 2000-talet. Processen har undersökts retrospektivt av Krister Johannesson, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås och Göteborgs universitet.

– Jag har studerat visioner bakom byggnaden, processens förlopp och det färdiga bibliotekets arkitektur, säger Krister Johannesson.

Avhandlingen visar hur bibliotekschefen i Kalmar tidigt i processen formulerade en vision för biblioteket. Där presenterades biblioteket som en informationsresurs, en mötesplats mellan olika användare och en arbetsplats avsedd att främja lärande och kunskap.

Utifrån bibliotekarieprofessionens perspektiv innebär visionen en avhierarkisering av relationerna inom bibliotekspersonalen respektive mellan personal och besökare.

Detta utgår från högskolans utbildningsuppdrag och manifesteras arkitektoniskt av ambitionen att reducera gränserna mellan bibliotekets personal och besökare, särskilt högskolans studenter.

– Min undersökning, säger Krister Johannesson, visar hur den tidigt formulerade visionen har underlättat valet av arkitekter. Här har beställarna också haft hjälp av arkitektonisk expertis.

I Kalmar har det också gått att urskilja ett behov av att förankra valet av arkitektförslag med hjälp av biblioteksexpertis och användarsynpunkter. Studien visar hur vissa arkitektoniska lösningar, genom deras betydelse för hur personal och besökare möts i biblioteket, kan vara kontroversiella för bibliotekarier.

– Ledande personer i processen har framställt högskolebiblioteket som en arbets- och mötesplats. Detta motsvarar tendenser som gjort sig gällande i samhället och inom högre utbildning under den studerade perioden.

Avhandlingens titel: I främsta rummet: Planerandet av en högskolebiblioteksbyggnad med studenters arbete i fokus

E-länk: http://hdl.handle.net/2320/1821
Fakultetsopponent: Dr Nan Dahlkild, Danmarks biblioteksskole

Disputation: fredagen den 4 december 2009, kl. 13.15, sal D207, Allégatan 1, Borås

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Krister Johannesson, 0500-415140 (hem), 0500-448049; e-post: krijoh@artech.se
Avhandlingen kan beställas hos boel.bissmarck@hb.se

Mitokondriellt nedärvd sensorisk ataktisk neuropati, eller SAN, är en ärftlig neurologisk sjukdom som hittills bara har setts hos hundar av rasen golden retriever. I Karin Hultin Jäderlunds doktorsavhandling beskrivs sjukdomen för första gången från grunden. Avhandlingen täcker den kliniska symtombilden, prognosen, de sjukliga förändringarna i nervsystemet och den genetiska bakgrunden.

Historien började hösten år 2002 då tre hundar med en ny typ av neurologiska symtom kom in till Smådjurskliniken vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, där de undersöktes av veterinär Karin Hultin Jäderlund. Hundarna var alla släkt med varandra och en ärftlig sjukdom kunde misstänkas redan på det stadiet. Totalt 27 hundar med denna sjukdom är sedan dess diagnosticerade och sjukdomsutvecklingen har följts noggrant hos de drabbade hundarna.

– Hundarna visade symtom som inte gick att hänföra till någon sjukdom jag sett eller hört talas om förut. Redan då anade jag att det var en sjukdom som ingen tidigare beskrivit, berättar Karin Hultin Jäderlund.

Samtliga 27 hundar visade sina första sjukdomssymtom redan i valpåldern. De hade alla ett onormalt rörelsemönster med okoordinerade rörelser och ostadighet. De drabbade hundarna blev långsamt allt sämre och cirka hälften av dem hade avlivats på grund av sina neurologiska symtom innan de fyllt fyra år.

Arvsgången visade sig vara maternell, vilket innebär att endast tikar hade fört sjukdomsanlaget vidare till sina avkommor. En sådan arvsgång för en sjukdom har bara konstaterats en gång tidigare när det gäller hund. Merparten av alla arvsanlag hos människor och andra djur finns i kromosomerna i cellkärnan, men den här sjukdomen orsakas av en defekt i den lilla del av arvsmassan som finns i cellernas mitokondrier – en arvsmassa som bara nedärvs genom äggcellen, och därmed bara från hondjur/tikar.

Mitokondrierna framställs ofta som cellens ”kraftverk”, där energirikt adenosintrifosfat (ATP) produceras för att sedan användas som bränsle i cellernas livsprocesser. De celler som drabbas hårdast av brist på ATP är företrädesvis de med hög energikonsumtion, t.ex. nervceller. Karin Hultin Jäderlunds undersökningar av sjuka hundar bekräftade att dessa hade dåligt fungerande mitokondrier och att nervceller tynade bort i långsam takt, vilket ledde till neurologiska symtom.

I fördjupade studier identifierades sedan en sjukdomsframkallande mutation i de mitokondriella arvsanlagen. Mutationen har gått att spåra cirka tio hundgenerationer bakåt i tiden och cirka fem procent av den svenska golden retriever-populationen har beräknats vara bärare av det defekta anlaget. Sedan mutationen upptäcktes har det tagits fram ett DNA-test som kan användas för att hitta anlagsbärare, så att sjukdomsanlaget inte behöver föras vidare till kommande generationer. Golden retriever kan därigenom bli en friskare ras. Likartade sjukdomar (s.k. mitokondriella sjukdomar) förekommer även hos människor och Karin Hultin Jäderlunds studier kan därmed tjäna som modell för motsvarande sjukdomstillstånd hos människa.

—————————-

Veterinär Karin Hultin Jäderlund, institutionen för kliniska vetenskaper, försvarar sin avhandling Mitochondrially inherited sensory ataxic neuropathy in golden retriever dogs. Phenotype, clinical course and genotype of a novel neurological syndrome.

Tid: Fredag den 4 december 2009, kl. 09.15
Plats: Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Andrea Tipold, Tierarztliche Hochschule, Hannover, Tyskland

Mer information: Karin Hultin Jäderlund, +47-22 96 49 13, KarinHultin.Jaderlund@nvh.no

Karin Hultin Jäderlund är legitimerad veterinär och Diplomate of the European College of Veterinary Neurology. Hon genomförde sitt doktorsarbete vid Sveriges lantbruksuniversitet och är numera verksam vid Norges Veterinærhøgskole i Oslo. Hemort: Ski, Norge.

Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00002161/

Detta och övriga pressmeddelanden från SLU: http://www.slu.se/page.cfm?page=102  

Agronom Serina Ahlgren har i sitt doktorsarbete vid SLU i Uppsala i systemanalyser studerat hur beroendet av fossila resurser kan minskas inom växtodlingen. Fokus har legat på mineralkvävegödsel och traktorbränsle, de två största fossila energiposterna i lantbruket.

Kvävegödsel tillverkas idag främst av naturgas. Ungefär en tredjedel av naturgasen används som energi till processen och två tredjedelar som råmaterial. Processen kallas Haber-Bosch-syntes.

– Men det finns möjligheter att byta ut naturgasen mot mer klimatvänliga alternativ, t.ex. biogas av rötade grödor eller termiskt förgasad biomassa, berättar Serina Ahlgren. Detta kan ge stora klimatvinster, samtidigt som användningen av fossila resurser minskas.

Enligt hennes beräkningar kan man få ut ungefär 4 ton kväve från 1 hektar salix, vilket skulle räcka för att gödsla ungefär 30 hektar vete.

Serina Ahlgren har också räknat på hur fossilt traktorbränsle ska kunna ersättas av olika biodrivmedel. Hon har studerat produktionen av både första och andra generationens förnybara drivmedel. Första generationens drivmedel är sådana som finns färdigutvecklade idag, till exempel etanol, biogas och rapsmetylester . Andra generationens förnybara drivmedel är inte kommersiellt tillgängliga än. Några sådana bränslen är Fischer-Tropsch-diesel, dimetyleter, vätgas och metanol. Vissa av de studerade drivmedlen kräver traktorer med modifierade motorer eller helt nya drivsystem, till exempel bränsleceller.

– Min studie visar att det finns stora möjligheter för lantbruket att byta ut den fossila dieseln som används i dagens traktorer. Men det kan vara svårt att initialt få ekonomin att gå ihop utan stöd från samhället för lantbrukare som vill börja använda biobaserade drivmedel.

Sammantaget beräknas att ungefär en tiondel av den svenska åkerarealen skulle behövas för att försörja lantbruket med drivmedel och kväve. Denna siffra baserar sig på förgasning, med salix som råvara. Det är också möjligt att använda halm; då behöver inte mark tas i anspråk vilket innebär att matproduktionen inte blir lidande.

– Men man bör inte se detta som konkurrerande med andra användningar av åkermarken. Att producera drivmedel och kväve är en förutsättning för en fortsatt hög produktion av livsmedel, även när fossila bränslen tar slut eller blir för dyra att använda.

Kontaktinformation
——————————— Agronom Serina Ahlgren, Institutionen för energi och teknik, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Crop Production without Fossil Fuel. Production Systems for Tractor Fuel and Mineral Nitrogen Based on Biomass”. Disputationen avser agronomie doktorsexamen. Tid: Torsdagen den 17 december 2009 klockan 13.00 Plats: Föreläsningssalen, Institutionen för energi och teknik, Ultuna, Opponent: Seniorforskare Niels Halberg, Aarhus University Mer information Serina Ahlgren, Serina.Ahlgren@et.slu.se, 018-67 18 87, 073-683 93 40 Avhandlingen, http://diss-epsilon.slu.se/archive/00002151/ Klimatsmart gödsel från salix och halm, http://www.slu.se/?id=551&puff=228 Institutionen för energi och teknik, SLU i Uppsala, http://www.et.slu.se

Akut leukemi är den vanligaste cancerformen hos barn. Den nya studien visar att DNA-metylering är ett viktigt verktyg för att förutsäga hur sjukdomsförloppet kommer att se ut. DNA-metylering är en så kallad epigenetisk förändring av arvsmassan. Med epigenetiska förändringar menar man förändringar av arvsmassans DNA som inte påverkar själva DNA- sekvensen – i motsats till nedärvda mutationer.

I den nu aktuella studien analyserades metylering av DNA i benmärgsceller från 400 barn med akut lymfatisk leukemi (ALL) från de nordiska länderna. Dessa prover är unika även i ett internationellt perspektiv. Barnonkologer i alla de nordiska länderna har samlat in detaljerad information om patienterna och dokumenterat denna i en nordisk databas under flera år.

På basen av en preliminär analys av 8000 av människans gener valde forskarna ut 400 gener för DNA-metyleringsanalysen. Med hjälp av metyleringsanalys av ett 40-tal gener kunde patienterna med en viss typ av leukemi delas in i subtyper med motsvarande noggrannhet som de i dag använda cytogenetiska metoderna. Forskarna identifierade även grupper av gener vilkas DNA-metyleringsnivåer korrelerade med behandlingssvaret hos ALL-patienterna.

Det är professor Ann-Christine Syvänen vid Uppsala universitet som tillsammans med professor Gudmar Lönnerholm från Akademiska barnsjukhuset lett studien.

– Våra resultat pekar på att DNA-metyleringanalyser av ett begränsat antal metylerade baser i DNA kan användas som markörer i ett DNA-test för att identifiera de grupper av patienter som inte kommer att svara på leukemibehandlingen, säger professor Ann-Christine Syvänen.

Trots att det nyligen har skett en dramatisk förbättring av behandlingsmetoderna vid akut barnleukemi, svarar vissa grupper av patienterna inte på behandling med cytostatika utan får återfall av sjukdomen.

Människans DNA innehåller tiotals miljoner baser som kan metyleras. Resultaten från studien kommer förhoppningsvis även att bidra till en ökad förståelse för epigenetiska mekanismer som förorsakar leukemi. Epigenetik är ett nytt forskningsområde inom vilket man alldeles nyligen fått tillgång till teknologi som möjliggör analyser över hela arvsmassan.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Ann-Christine Syvänen, tel: 018-611 29 59,
e-post: Ann-Christine.Syvanen@medsci.uu.se
Gudmar Lönnerholm, tel: 018-611 58 96,
e-post: Gudmar.Lonnerholm@kbh.uu.se

Många olika faktorer spelar roll, enligt forskning som presenterades på Skogskonferensen vid SLU 25-26 november.

Forskarna vet i dag att många insekter förflyttar sig norrut i takt med att temperaturen stiger. Det varmare klimatet ökar möjligheterna att överleva på nya platser eller att få fler generationer per år – men detta kan också resultera i en årstidsmässig ”mis-match”. Insekterna kanske kläcks vid en tidpunkt på året då växterna inte är så känsliga för angrepp.

Kunskap om hur ett ändrat klimat påverkar skadeinsekter, deras värdträd och naturliga fiender, till exempel rovlevande insekter, behövs för att kunna förutsäga skaderisker i framtiden. Mycket tyder på att de svarar olika på samma temperaturförändring; växterna svagast, skadeinsekterna medelstarkt och fienderna allra mest.

Insekter skiljer sig åt när det gäller hur snabbt de reagerar på ett varmare klimat.Det hävdas ofta att eftersom ett varmare klimat leder till att insekter kan få fler generationer per år så kommer skadorna att öka.

-Det är dock inte självklart. Det finns ett påvisat samband mellan en arts generationstid och dess benägenhet att få utbrott. Sambandet verkar dock vara det omvända mot förväntat, notoriska utbrottsarter bland barrsteklar har oftast få generationer per år, säger Christer Björkman, professor på institutionen för ekologi vid SLU.

Med hjälp av årsringsanalyser kan man rekonstruera insektsutbrott bakåt i tiden. En liten fjäril som angriper lärk i alperna har haft mer eller mindre regelbundna utbrott åtminstone sedan början av 1700-talet.

Under senare tid finns inga tendenser till ökad utbrottsfrekvens hos denna fjäril trots att man har kunnat konstatera en temperaturstegring. Snarare tvärtom; de regelbundna uppgångarna som pågått under sekler har upphört.
Detta tros bero på en årstidsmässig ”mis-match” mellan träd och insekt, vilket i sin tur tycks bero på ovanligt höga temperaturer under tre år i rad.

-Genom en bättre förståelse av samspelet mellan växt, insekt och fiender kan vi, menar jag, skaffa oss bättre förutsättningar för att bedöma risken för insektsskador i framtidens skogar. Våra kunskaper inom detta område är ännu otillräckliga, säger Christer Björkman.

Kontaktinformation
Christer Björkman, institutionen för ekologi, SLU
Christer.bjorkman@ekol.slu.se 018-67 15 32

Gunvie Möllås har undersökt hur skolan organiserar sin verksamhet och hur eleverna själva upplever och förstår sin studiesituation.

I skolans vardag möts, samtalar och handlar elever, lärare och övrig skolpersonal i många olika sammanhang. Vilken betydelse har samspelet och kommunikation som förs med och om elever? Hur förstår eleverna själva sin delaktighet, kommunikationen och sitt lärande?

Forskningsarbetet har skett vid två gymnasieskolor under drygt tre år och Gunvie Möllås har följt elva elever från det att de avslutade grundskolan fram till studenten.

Resultatet visar på gymnasieskolans komplexitet där formella sammanhang som t.ex. elevvårdsteamsmöten och  klasskonferenser har en begränsad betydelse för hur eleverna lyckas med sina studier. För elever som når framgång trots en komplicerad skolgång och livssituation i övrigt är kompisgemenskap betydelsefull, men framförallt framstår delaktigheten i den egna lärandeprocessen som en avgörande faktor. Detta ställer krav på kontinuerliga samtal och uppföljningar där undervisande lärare och inte minst klassföreståndare/mentor intar en central roll.

– Jag hoppas att avhandlingens resultat ska väcka intresse och diskussioner på olika nivåer, säger Gunvie Möllås.

Det gäller alla som är verksamma i gymnasieskolans vardag, men också i grundskolan som försörjer gymnasieskolan med nya elever. Resultatet borde också vara intressant för beslutsfattare och tjänstemän som ska hantera gymnasieskolans framtida utveckling, inte minst med tanke på den  förestående reformen.

Gunvie Möllås är född 1957 och uppvuxen i Aneby. Hon är utbildad mellanstadielärare, specialpedagog och har en fil.mag. i pedagogik. Sedan 1978 har hon varit verksam i Vaggeryds kommun och är numera anställd som universitetsadjunkt vid Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) i Jönköping, där forskarutbildningen påbörjades hösten 2003. Sedan dess  har hon under tre och ett halvt år varit projektanställd vid Göteborgs universitet.

Gunvie Möllås försvarar sin avhandling fredagen den 27 november 2009 kl.13.15 i sal Hc 218 på HLK i Jönköping.

Professor Ann Ahlberg, Göteborgs universitet och professor Claes Nilholm, Högskolan för Lärande och Kommunikation har varit handledare.

Fakultetsopponent är professor Reidun Tangen, Oslo universitet.

Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) är en av fyra fackhögskolor inom Högskolan i Jönköping. HLK erbjuder utbildningar inom lärande och kommunikation. Vid HLK finns fyra forskningsmiljöer: CHILD, Livslångt lärande, Medie- och kommunikationsforskning samt Skolnära forskning. HLK har cirka 5 000 registrerade studenter, cirka 170 anställda och omsätter 160 mnkr.

Kontaktinformation
Gunvie Möllås,
tfn 036-10 13 54, mobil 073-599 06 05, gunvie.mollas@hlk.hj.se
Professor Ann Ahlberg,
tfn 031-786 20 81, ann.ahlberg@ped.gu.se

Undersökningen upprepar delar av motsvarande undersökning som gjordes 2004 av forskningsprogrammet FjällMistra. Forskarna har därför kunnat jämföra resultaten och ser också förändringar i svaren.

– Idag har fler erfarenhet av stora rovdjur, fram för allt av björn. Konsekvensen blir att man är mindre positiv till rovdjuret och att färre personer vill öka antalet rovdjur i Sverige jämfört med 2004, säger forskningsledare och professor Göran Ericsson, Vilt, fisk och miljö vid SLU.

Här följer de viktigaste resultaten i punktform från undersökningen:

Kontaktinformation
Presskontakt SLU: Göran Ericsson: 070-6765012, Camilla Sandström: 070-2196344
Norrbotten: Anna Berhan 070-358 77 01, Västerbotten: Johan Nyqvist 070 – 623 32 42, Jämtland: Maano Aunapuu 072 235 80 50, Västernorrland: Gunnar Ledström, 070-274 80 10, Dalarna: Per Johansson 070-33 81265, Gävleborg: Sara Hommen 0730 54 90 42, Stockholm: 08-785 40 00/ Naturvårdsenheten.

– Att stärka demokratin i Tanzania handlar inte enbart om att etablera de formella strukturerna för flerpartisystem. Det handlar även om att etablera en förståelse på individnivå för hur ett flerpartisystem främjar demokratin i ett land, säger Petri Ruotsalainen som studerat demokratiseringen i Tanzania.

Avhandlingen i freds- och utvecklingsforskning undersöker orsakerna till det styrande partiets fortsatta starka ställning och frågar vilka möjligheter och hinder som kan finnas för att konsolidera ett demokratiskt flerpartisystem i Tanzania?

– När flerpartisystemet infördes och människor skulle börja rösta på olika partier var många oerhört rädda för att massakrer liknande dem i Rwanda även skulle ske i Tanzania, säger Petri Routsalainen.

Med utgångspunkt från den politiska demokratiseringsprocessen i Tanzania och genom ett antropologiskt fältarbete har Petri Routsalainen studerat hur övergången från enpartisystem till flerpartisystem upplevts av befolkningen på landsbygden.

Avhandlingen visar upp en annan bild av demokratiseringsprocessen än den etablerade västerländska synen. Tanzanierna har varit vana vid enpartisystemet och är ett land som präglas av intern fred, enighet och harmoni sedan självständigheten, något som man inte kan säga om Tanzanias grannländer.

En av avhandlingens slutsatser är att landets historia med ett parti, en landsfader som Julius Nyerere, och en politisk ambition att upprätthålla fred, enighet och harmoni i landet har blivit argument mot flerpartisystemet, vilket visar sig i stort stöd för CCM vid valen.

– Det styrande partiet använder sig också av dessa begrepp för att visa för väljarna att de är det enda partiet som kan garantera dessa värden. Det ger partiet en speciell och unik ställning som oppositionspartierna inte kan möta, säger Petri Routsalainen.

Avhandlingens titel: Under the Same Shade. Popular Perceptions of Political Change and the Challenges of Consolidating Multiparty Democracy in Tanzania

E-länk: http://hdl.handle.net/2077/21268

Fakultetsopponent är Professor Göran Hydén, University of Florida, Gainesville, USA

Disputation: Onsdagen den 2 december 2009, kl. 14.15, Sal 326, Annedalsseminariet,
Seminariegatan 1, Göteborg

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Petri Ruotsalainen tel 031-7861325 (arb.), 0733-579545 (mobil.)
e-post:.petri.ruotsalainen@globalstudies.gu.se
Avhandlingen kan beställas hos annika.forssell@globalstudies.gu.se kr plus exklusive porto.

Ny forskning kring sjukdomen rapporterades om vid Skogskonferensen som hålls 25-26 november vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Uppsala. Forskarna har utvecklat artspecifika verktyg som gör det möjligt att spåra svampen direkt från kvistar, bark och ved.

– Oron för askens framtid är befogad. Stora arealer ask har slagits ut i ursprungsländerna och en liknande utveckling verkar pågå i Sverige och övriga länder. Ärftliga faktorer styr askens resistens mot sjukdomen; vissa askar är friskare än andra, säger Stina Johansson, forskare på institutionen för skoglig mykologi och patologi vid SLU.

– Visst är det riskfyllt att plantera ask, men vill och vågar man, ska man välja frön från friska träd och plantera askplantor utan symptom.

Sjukdomen har en snabb framfart. Den uppmärksammades först i Polen och Litauen i början på 1990-talet. 2001 konstaterades sjukdomen första gången i Sverige och i dag finns den i 14 länder i Nord, Öst- och Centraleuropa.

Teleomorfen, eller det sexuella stadiet av svampen är en nedbrytare på asklöv. Chalara fraxinea är anamorfen, den asexuella formen av svampen. Teleomorfen har varit känd sedan 1800-talet, medan den sjukdomsalstrande varianten beskrevs först 2006.

Inom forskningen diskuteras orsakerna till den ändrade livsstrategin för svampen. Är det en genetisk förändring eller ändrade miljöfaktorer som gynnar en mer aggressiv livsstrategi?

Forskarna vid SLU har studerat hur interaktionen mellan trädet och svampen ser ut.

– I samarbete med kemister undersöker vi vilka ämnen som svampen producerar och vad effekten på asken är. Hittills har vi hittat toxinet viridiol som i test ger nekroser på unga askblad, säger Stina Johansson.

SLU-forskarna vill också veta hur sjukdomen utvecklas under året. I fältinventeringar av cirka 250 träd följer de varje månad utvecklingen av symptom.

-Vi ser en tydlig trend, att skadorna utvecklas mer under vår och sommar. Troligt är dock att svampen sprids under vinter och vår och att symptomen blir synliga med en viss fördröjning.

Kontaktinformation
För mer information: Stina Johansson, institutionen för skoglig mykologi och patologi, SLU Stina.johansson@mykopat.slu.se 018-67 18 19

Snytbaggen – ökande skador och nya åtgärder, var rubriken på ett av föredragen under Skogskonferensen 25-26 november vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Uppsala.
Professor Göran Nordlander, institutionen för ekologi vid SLU, redogjorde för strategierna för att stoppa snytbaggens angrepp.

I Götaland behandlas cirka 90 procent av barrträdsplantorna med insektsgift mot snytbaggen före plantering och ofta ytterligare en ombehandling i fält. Ändå dör över 20 procent av plantorna inom tre år. I Norrland behandlas högst 10 procent av plantorna och ofta dör 20-60 procent av de obehandlade plantorna.

Skadornas omfattning talar för att insatserna mot snytbaggen borde intensifieras, men sedan länge finns en strävan att komma ifrån den kemiska behandlingen av plantor. Frågan är vilka alternativ som finns?

Det finns ny kunskap om hur ren mineraljord kring plantan ökar överlevnaden. Markberedning och planteringspunkt har stor betydelse liksom valet av planta. Det finns även olika typer av fysiskt hindrande skydd mot snytbaggen som ger goda resultat, men som ännu inte är i kommersiell användning.

Olika åtgärder måste kombineras för önskat föryngringsresultat till lägsta totalkostnad. Som hjälp finns Snytbaggemodellen, som är ett nytt verktyg på nätet för att finna kostnadseffektiva kombinationer för södra Sverige.

Mer information om snytbaggen – biologi och aktuell forskning: http://www2.ekol.slu.se/snytbagge/

Kontaktinformation
Kontakt: Göran Nordlander: 018-67 23 65, Goran.Nordlander@ekol.slu.se

Magmassage har visat sig vara effektivt när det gäller att minska besvär i samband med trög mage. Deltagarna i Kristina Lämås studie rapporterar mindre besvär av trög mage och magsmärtor efter åtta veckors magmassage, jämfört med en kontrollgrupp. De får också tömma tarmen oftare och livskvaliteten ökar.

Magmassage är en mjuk massage där både händer och mage masseras 15 minuter dagligen av en massageterapeut. Effekten märks först efter någon vecka och ökar successivt under studiens gång. Att få magmassage beskrivs påverka hela personen.

Från att tidigare talat om sin tröga mage på ett fientligt sätt och något som skulle bekämpas beskriver deltagarna magen efter magmassageperioden i mjukare ordalag och relationen till magen kännetecknas av samarbete istället för kamp.

Deltagarna upplever förbättrad tarmfunktion, ökad kroppsmedvetenhet, förändrad sinnestämning och beröringen väcker positiva minnen från tidigare i livet. Besvär i samband med trög mage minskar efter magmassage, men deltagarna beskriver att om massagebehandlingen upphör försämras tarmfunktionen igen.

I likhet med många andra behandlingar passar inte magmassage alla. Alla är inte bekväma med att få massage. Särskilt känsligt kan det vara med massage på magen, då den är en intim del av kroppen. Studien visar också att cirka 40 % av deltagarna får god effekt av behandlingen. Detta kan jämföras med laxermedel som till exempel Lactulos®, där 30 % antas få god effekt. Därför bör val av behandling utgå från den enskildes behov och önskningar.

Till skillnad från laxermedel som ofta medför biverkningar i form av uppkördhet, gaser och magkramper visar Kristina Lämås studier att magmassage är en behaglig behandling. En hälsoekonomisk analys visar att magmassage är kostnadseffektivt då behandlingen givit god effekt.

Fredag 4 december försvarar Kristina Lämås, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Magmassage vid förstoppning – upplevelser, effekter och kostnadseffektivitet.
Disputationen äger rum kl 13.00 i Aulan, Vårdvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Inger Ekman, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Salgrenska Akademin, Göteborgs universitet.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-27014

Kontaktinformation
Kristina Lämås är doktorand vid Inst. för omvårdnad, Umeå universitet, och anställd vid Medicinkliniken, Norrlands universitetssjukhus. Hon nås på telefon 090-786 91 21 eller e-post kristina.lamas@nurs.umu.se.