Stefan Thor, professor i utvecklingsbiologi och doktoranderna Magnus Baumgardt och Daniel Karlsson publicerar sina fynd i den ansedda vetenskapliga tidskriften Cell.
Våra kroppar innehåller närmast ofattbara mängder celler. Dessa celler bildas framförallt under fosterstadiet av speciella stamceller. Stamceller finns också i den vuxna kroppen, och arbetar under hela livet med att ersätta skadade celler och organ.
När en stamcell delar sig sker detta asymmetriskt. Den ena cellen bibehåller stamcellskapacitet medan den andra, ”avknoppade” cellen oftast utvecklas till en särskild typ, till exempel en hud- eller nervcell.
Forskning på nervsystemet har påvisat att stamceller knoppar av olika slags celler vid olika tidpunkter. Förenklat kan man säga att en stamcell tillverkar en slags celler på måndag, en annan på tisdag och så vidare. Även om detta fenomen har varit känt under en längre tid, har det varit oklart hur detta förlopp regleras. Under de senaste åren har studier på bananflugans stamceller visat att styrningen sker via särskilda gener: en som bestämmer ”måndagskompetens”, en annan ”tisdagskompetens” och så vidare. Men många viktiga frågor kvarstår att reda ut.
För att förstå beteendet använder forskargruppen vid LiU en speciell stamcell i bananflugans nervsystem. Med hjälp av biomarkörer kan man följa den genom hela dess släktträd.
Denna stamcell delar sig tio gånger, och knoppar av olika sorters nervceller vid olika tidpunkter enligt ett visst schema. Forskarna fann dock att denna stamcell inte bara knoppar av sig olika celler på måndag och tisdag, utan även olika celler på förmiddagen, eftermiddagen och kvällen. Hur sådana kompetensförändringar sker vid bestämda stadier var tidigare helt okänt. Det visade sig att de tidigare kända regleringsgenerna åstadkommer dessa förändringar genom att aktivera förmiddags-, eftermiddags- och kvällsgener, vilka kan arbeta för att indela dagen i olika kompetensfönster.
– Vi finner ständigt nya reglermekanismer, och jag tror att det är svårare än man tidigare trott att rutinmässigt använda stamceller i behandling av sjukdomar och reparation av organ – framförallt för att reparera det centrala nervsystemet, säger Stefan Thor.
Kunskaper om hur stamceller förändrar sin kompetens med tiden är avgörande för arbetet med att få fram önskade typer av celler från en stamcell.
– Dessutom är dessa kompetensförändringar kopplade till det mycket viktiga beslutet huruvida stamcellen ska fortsätta dela sig eller inte. Ett av de största problemen när det gäller att transplantera stamceller är att få dem att sluta dela sig när man väl fått dem att bilda rätt celltyp. Annars kan processen leda till tumörbildning, säger Stefan Thor.
Artikel: Neuronal Sub-type Specification within a Lineage by Opposing Temporal Feed-forward Loops. Magnus Baumgardt, Daniel Karlsson, Javier Terriente, Fernando J. DíazBenjumea and Stefan Thor. Cell, 25 nov 2009.
Kontaktinformation
Kontakt:
Stefan Thor 013-22 57 75, 0768-97 58 85, stefan.thor@liu.se
Könshormonet progesteron och dess nedbrytningsprodukter allopregnanolon, THDOC och isoallopregnanolon är steroider som varierar i mängd över menstruationscykeln. De når sina högsta nivåer under tiden mellan ägglossning och menstruation (lutealfasen) och det är under den senare delen av denna fas som många kvinnor får negativa symtom, s.k. premenstruellt syndrom (PMS). De här steroiderna bildas i äggstockarna under menstruationscykeln men också i moderkakan under graviditet samt i binjurebarken och hjärnan vid bl.a. stress.
Steroider som har effekter i hjärnan kallas neurosteroider. Allopregnanolon och THDOC är sådana. De påverkar det dämpande GABA-systemet i hjärnan och gör det svårare för nervsignaler att skickas vidare. Därigenom ger de samma typ av påverkan som alkohol och lugnande läkemedel (benzodiazepiner, t.ex. Valium®).
I avhandlingen beskrivs att när en råtta hålls sövd med allopregnanolon under en längre tid (90 minuter) utvecklas en akut tolerans mot steroiden, kopplad till specifika regioner i hjärnan. Forskargruppen har tidigare visat att allopregnanolons effekter på bl.a. nedsövning kan blockeras med en annan av progesteronets nedbrytningsprodukter, isoallopregnanolon. Avhandlingen visar att allopregnanolon försämrar den rumsmässiga inlärningen hos råttor. Det sker troligtvis genom att allopregnanolon ytterligare förstärker dämpningen av GABA-systemet via vissa regionspecifika mottagarmolekyler (receptorer). Resultaten i avhandlingen visar dock att isoallopregnanolon inte kan blockera allopregnanolonets effekt på den typ av GABA-receptorer som har med inlärning att. Därför är isoallopregnanolon inte lämplig för att hindra allopregnanolonets negativa effekt på inlärning.
Charlotte Öfverman (Lindblad) är doktorand vid Inst. för klinisk vetenskap, enheten för obstetrik och gynekologi, Umeå universitet, tel. 090-785 33 24 eller 070-175 30 85, e-post charlotte.ofverman@obgyn.umu.se
Lördagen den 5 december 2009 försvarar Charlotte Öfverman, Inst. för klinisk vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Progesterone Metabolites – Learning, Tolerance, Antagonism, & Metabolism”(Progesteronmetaboliter – Inlärning, tolerans, antagonism och metabolism).
Disputationen äger rum kl. 10.00 i Sal 914, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS..
Fakultetsopponent är prof. Esa Korpi, Helsingfors universitet, Finland.
Forskaren Agneta Moulettes följer hela processen hur begreppet ”nationell kultur” skapas, hur det sprids och sedan används bland människor i arbetslivet.
Hofstedes kulturmodell är en av de modeller som blivit så pass etablerad att den numera tas för sanning. Faktum är dock att modellen, förutom att den baseras på en attitydundersökning av vita, medelålders män i ett enda internationellt företag, där samtliga arbetade som marknadsförings- eller säljchefer, också har sina rötter i kolonialismen.
– Hofstede konstruerar sin modell utifrån eurocentrisk ideologi, som bygger på den forskning som finns i väst och som utgår från att människor i väst är moderna och civiliserade medan resten av världen är ociviliserad och bakåtsträvande, säger Agneta Moulettes.
En dimension i modellen handlar om femininitet kontra maskulinitet. Bland annat används konsumentundersökningar där försäljning av kaffefilter används som ett mått på feministiska kulturer medan bilmärken och bilars prestanda används som ett mått på maskulina kulturer.
Författare av affärslitteratur tar modellerna för sanningar och återskapar bilden av ett kulturellt överlägset Väst (vi som är rationella, effektiva, moderna, framåtsträvande) och ett underlägset Icke-väst (de som är emotionella, vidskepliga, traditionsbundna och religiösa).
– Det står i böckerna att ”det här är stereotyper, men…”. Förenklingar, som dessutom upprepas, är ju det man tar fasta på för det är dem man kommer ihåg. Studenterna som läser alla de här böckerna tar till slut stereotyperna som någon slags sanning. Sedan reser de ut i världen och tror att det ska vara på ett visst sätt. Men vi har inte alla vissa värderingar och beter oss inte på ett visst sätt bara för att vi är svenska. Vi har alla olika erfarenheter med oss.
De anställda i två internationella organisationer pratar dock litteraturens språk, enligt intervjuer som Agneta Moulettes gjort. De anställda framställer sig själva som lyhörda och anpassningsbara till andra kulturer, men lever inte upp till det i realiteten. Personerna antar att ju längre bort ett land ligger, desto svårare är det att anpassa sig till kulturen där. Har man liten erfarenhet av ett land litar man på hörsägen.
– Och den nationella kulturen blir lätt syndabock. När det uppstår problem i mötet med människor från andra länder så skyller man på nationella kulturskillnader, istället för att ta fasta på att vi alla är olika som individer.
Avhandlingen heter “The discursive construction, reproduction and continuance of national cultures. A critical study of the cross-cultural management discourse” och disputationen ägde rum den 20 oktober vid Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
Agneta Moulettes har prisbelönts av det brittiska förlaget Emerald.
Läs mer: http://www.ehl.lu.se/omehl/aktuellt/nyheter?item=196
Kontaktinformation
Kontakta Agneta Moulettes på 046-516 23.eller agenta.moulettes@fek.lu.se
En vanlig föreställning är att det inte spelar någon roll att Sverige har ett kungahus eftersom kungen inte har någon formell makt. Men hur är det egentligen med den saken – är det verkligen så att kungen inte har någon makt eller något att säga till om?
– Statschefens uppgift är att vara en nationell symbol och ”stå över” politiken. Och just för att statschefen saknar politisk makt har han en stark symbolisk betydelse, säger Cecilia Åse.
De kungligas liv, och inte minst deras familjeliv, ger uttryck för en mängd normer om till exempel familj och härstamning, genus och sexualitet. Att de kungliga ska ”stå över” politiken gör det samtidigt svårt att kritisera och ifrågasätta hur dessa normer kommer till uttryck.
Hur skall man förklara att monarkin har en så stark ställning i Sverige idag?
– Jag tror att det handlar om den kungliga “vanligheten”, om att de kungliga är upphöjda nationella symboler samtidigt som de är människor som vem som helst. Kungligheter föds som offentliga personer och deras liv kan beskrivas som en nationell angelägenhet. De kan framställas som annorlunda och speciella, men också som helt vanliga människor. Detta är nyckeln till för att förstå de starka känslor och det enorma genomslag som till exempel de kungliga förlovningarna har fått, inte minst i medierna.
Kan kungen verkligen vara opolitisk i sitt agerande?
– Här finns en intressant paradox; att vara opartisk är detsamma som satt stå bakom regeringens politik, alldeles oavsett vilken regering det är. Statschefen ska alltså inte ge uttryck för sin egen politiska övertygelse. I grundlagens förarbeten skriver man också att det allra viktigaste är att medborgarna upplever att det inte finns någon motsättning mellan statschefen och regeringen.
På vilket sätt påverkar monarkin den politiska diskussionen?
– När man diskuterat statsskicket har man inte gjort det utifrån de föreställningar som är grundläggande i en demokrati, till exempel jämlikhet och allas rätt till självförverkligande. Istället pratar man om de kungliga personerna och släktförhållanden. Detta innebär att idéer som annars är viktiga i svensk demokrati sätts på undantag.
Går det att se några politiska fördelar med att statschefen kommer från samma familj generation efter generation?
– Ur demokrati- eller jämlikhetsperspektiv är det svårt att se några fördelar. Arvsprincipen står ju i direkt konflikt med principen om att offentliga uppdrag ska vara öppna för alla och på lika villkor. Men det är ju inte heller ur ett sådant perspektiv som monarkin hämtar sin legitimitet. Snarare är det föreställningar om nation, familj och biologiskt arv som monarkin vilar på.
Om författaren
Cecilia Åse är forskare och föreläser i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Hon har tidigare publicerat Makten att se – om kropp och kvinnlighet i lagens namn (2000) och har också skrivit boken Politikens paradoxer (1996) med Maria Wendt.
För att beställa recensionsex eller boka intervju med Cecilia Åse kontakta Jenny Bjarnar, tel: 0708-539903, e-post: jenny.bjarnar@ordfront.se.
För ytterligare information
Cecilia Åse, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, tel.08-16 26 25, e-mail: cecilia.ase@statsvet.su.se.
Fisken tångsnälla, som är släkt med sjöhästen, har ett ovanligt sätt att organisera barnomsorgen. Hos fiskarten är det pappan som tar hand om äggen, som han får från en eller flera honor och sedan vårdar i en ruvningsficka på svansen där ett slags ”faderkaka” ger embryona syre och näring.
Men tångsnällan är inte fullt så omsorgsfull som namnet antyder. Några embryon brukar nämligen försvinna under ruvningsprocessen.
De försvunna embryona har länge varit en gåta för forskarna, som spekulerat i om andra embryon möjligen absorberar dem. Nu har Gry Sagebakken och hennes kollegor vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, upptäckt att det inte handlar om syskonkannibalism – utan om faderskannibalism.
I sin studie, som nu uppmärksammas i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society, visar doktoranden Gry Sagebakken att tångsnällepappan inte bara använder sin ”faderkaka” för att ge näring utan även för att suga ut näringen ur sina egna barn. Resultatet blir att embryona helt enkelt försvinner.
Tångsnällans faderskannibalism upptäcktes i ett experiment där forskarna märkte honornas ägg med radioaktiva näringsämnen. De märkta äggen kunde på så sätt följas med speciella instrument, som registrerade hur näringsämnena förflyttades från ruvningsfickan och vidare ut i tångsnällehannens kropp.
–Hannen har cirka 100 embryon i sin ruvningsficka, och allt från inga till alla ägg kan bli absorberade. Papporna kan på så sätt använda sina barn för sitt eget välbefinnande, säger Gry Sagebakken.
Artikeln Brooding fathers, not siblings, take up nutrients from embryos publiceras onsdag 25 november i Proceedings of the Royal Society, som ges ut av den brittiska vetenskapsakademien The Royal Society.
Kontaktinformation
Kontakt:
Gry Sagebakken, doktorand vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet
0707-145145
031-786 3499
gry.sagebakken@zool.gu.se
Åsa Hedmark vid SLU har studerat hur effektiv markinfiltration är för att minska innehållet av fosfor och organiskt kol i timmerlakvatten. Infiltrationssystemen i försöken var bevuxna med al, salix, engelskt rajgräs eller rörflen. Infiltrationen gav goda reningsresultat för organiska ämnen och för fosfor. De olika växtarterna fungerade lika bra.
Timmerlakvatten leddes också genom en anlagd våtmark vid ett sågverk. Våtmarken i studien renade dock inte lakvattnet, vilket kan tyda på att den var för liten eller att lakvattnet var för syrefattigt.
Stormfällt timmer, som låg kvar i skogen under ett år och som sedan lagrades och bevattnades på sågverken, visade sig ge upphov till större fosforutsläpp än timmer som kom direkt till sågverken efter fällningen. Det beror på att träden börjat brytas ned och tappa ytterbark i skogen. Dessa rön är mycket aktuella, då det förmodas storma allt mer i framtiden och sågverken behöver förbereda sig på att lagra alltmer stormfällt timmer.
Text: Nora Adelsköld
Kontaktinformation
Läs mer
Avhandlingen ”Treatment of log yard runoff”, http://diss-epsilon.slu.se/archive/00002071/
Kontakt
Asa.Hedmark@sprod.slu.se
Institutionen för skogens produkter, http://www.sprod.slu.se/
Det forntida Uppsala har i många sammanhang framställts som det gryende Svearikets politiska, juridiska och kultiska centrum. Gamla Uppsala har kommit att betraktas som den plats där Sverige i politisk mening först blev till ett rike. Av den anledningen blev det forntida Uppsala en mycket användbar plats och har i skilda tider tillfredställt alla sorters utforskare och närt alla sorters ideologier och alla sorters tvivel.
– Nästan samtliga skildringar av Gamla Uppsala har tillkommit i tider och under omständigheter då det funnits anledning att belysa hur förhållandet mellan folket och eliten, mellan eliten och kungamakten eller mellan den andliga och den världsliga makten borde vara, berättar Magnus Alkarp.
I sin avhandling visar Magnus Alkarp att Olof Rudbecks drömmar om Gamla Uppsala inte var mer fantasifulla än det tidiga 1900-talets. Rudbecks arkeologiska observationer har många gånger visat sig stämma, även om slutsatserna varit egendomliga. Magnus Alkarp visar också hur svenska högerextremister skapat egna berättelser om Gamla Uppsala som lämnat avtryck i den populära framställningen av platsen.
– Ett genomgående drag var, och är, att framställa de forntida aktiviteterna bortom all rationalitet. Att göra den obegripliga, grymma, intuitiva och irrationella forntiden till något man framställer som en spegling av människans verkliga natur – en minst av allt demokratiskt sinnad varelse, ständigt beväpnad och utrustad med en outsläcklig blodtörst, säger Magnus Alkarp.
Enligt Magnus Alkarp beskriver arkeologin och de skriftliga källorna något helt annat. Gamla Uppsala var en plats där människor sammanstrålade. I Gamla Uppsala kunde folket både välja och avsätta en kung. Praktiskt taget allt i Gamla Uppsala pekar på ett brett folkligt inflytande över viktiga samhällsfunktioner och betydande influenser från främmande länder och religioner.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Magnus Alkarp, e-post: magnus.alkarp@arkeologi.uu.se
Ledgångsreumatism, eller reumatoid artrit, drabbar ungefär en procent av befolkningen. De allra flesta är kvinnor. Symptomen kommer oftast smygande med ledvärk, stelhet och svullnad. Dessa kan härledas till en pågående inflammation i leden, så kallad artrit. Aktiverade B-celler producerar antikroppar som på ett felaktigt sätt reagerar mot kroppens egen vävnad i leden och inflammation uppstår.
Kajsa Prokopec har i sin avhandling studerat B-celler vid ledgångsreumatism. Specifikt har hon studerat hur receptorer för komplementprotein och antikroppar på B-celler reglerar cellens aktivering.
I en studie visar hon att avsaknad av komplementreceptorer hos honmöss ökar risken att utveckla ledinflammation.
– Kvinnligt könshormon hade en skyddande effekt mot artrit genom att bevara uttrycket av komplementreceptorer på B-celler. Avsaknad av kvinnligt könshormon resulterade i ökad mottaglighet av ledinflammation hos möss, förklarar Kajsa Prokopec.
I människa fann hon att B-celler från friska kvinnor, men inte män, hade minskad mängd komplement- och antikroppsreceptor med ökad ålder. Det låga uttrycket av dessa receptorer kan vara en bidragande orsak till att kvinnor lättare drabbas av ledgångsreumatism.
Följdaktligen, när patienter med ledgångsreumatism undersöktes visade det sig att dessa hade lägre nivåer av receptorerna än friska individer. Detta tyder på att ett högt komplement- och antikroppsreceptoruttryck på B-celler är viktigt för att motverka uppkomsten av ledgångsreumatism.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Kajsa Prokopec: 073-663 49 93, e-post: kajsa.prokopec@icm.uu.se
I dagens skogsbruk syftar röjning och gallring till att forma bestånd som i framtiden kan säljas som massaved och sågtimmer. Förutsättningarna håller dock på att förändras, genom högt uppsatta energi- och klimatpolitiska mål, i Sverige, i EU och globalt, och genom den växande efterfrågan på förnybar energi.
Täta ungskogar innehåller stora mängder biomassa. Endast en mindre del av denna biomassa är kommersiellt gångbar som massaved och sådana bestånd är dyra att röja. Den troliga framtida trenden här är att istället skörda hela träd för energiändamål. Dan Bergström från SLU i Umeå har i sitt doktorsarbete studerat en ny sådan gallringsmetod, s.k. krankorridorskörd. Metoden går ut på att klena träd i täta ungskogar avverkas i smala stråk eller korridorer in i bestånden och används till biobränsle. På så sätt kan ungskog bli en lönsam resurs i klimatarbetet och samtidigt kan träden som står kvar sannolikt utvecklas på ett bra sätt för framtida slutavverkning.
– Om man utför metoden på rätt sätt så syns ingen skillnad jämfört med konventionell gallring, säger Dan Bergström.
Merparten av biomassan tas tillvara för energiändamål, men en del näringsämnen lämnas kvar i skogen eftersom det går att använda teknik som avlägsnar löv och barr vid gallringen, vilket också ger mindre aska vid förbränningen. Metoden minskar också transportbehovet – och därmed koldioxidutsläppen – genom att materialet komprimeras innan transport. Fortfarande finns det dock mycket att förfina när det gäller teknikutveckling och här finns goda möjligheter för svenska teknikföretag.
Krankorridorskörd gör det möjligt att skörda stora, nya volymer skogsbränsle, något som är av stort intresse för ett land som Sverige där det årliga uttaget av biomassa närmar sig vad som idag är möjligt att ta ut. Täta ungskogar utgör cirka 12 procent eller 2,8 miljoner hektar av den beskogade arealen i Sverige, vilket gör att det handlar om cirka fem miljoner kubikmeter biomassa årligen för landet som helhet.
Resultaten visar att det kan vara lönsamt att börja sköta unga skogar på ett annat sätt än idag, så att de blir täta med hög volym biomassa.
—————————-
Högskoleingenjör Dan Bergström, institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, försvarar sin avhandling Techniques and systems for boom-corridor thinning in young dense forests.
Tid: Fredag den 27 november 2009, kl. 10.00
Plats: Sal Björken, SLU, Umeå
Opponent: Professor Jori Uusitalo, Metla, Verksamhetsenheten i Parkano, Finland
Mer information: Dan Bergstöm, 090-786 82 14, mobil 0730-49 80 14 dan.bergstrom@srh.slu.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00002154/
Andra länkar:
http://www.srh.slu.se/
http://www.forestpower.net/
http://www.biofuelregion.se/
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU: http://www.slu.se/page.cfm?page=102
I sin forskning har Hanna Bengtsson, doktorand i livsmedelsteknologi, upptäckt att kostfibrer från främst tomat, men även äpplen, har lättare att bilda nätverk och därmed även lättare att binda upp vatten. De kan därför tänkas passa bra för att ge ett livsmedel en fastare konsistens. Fibrer från morot och potatispulpa, som är en fiberrik biprodukt vid tillverkning av stärkelse från potatis, klumpar däremot lättare ihop sig, till följd av att de innehåller mycket av olösligt pektin, ett fiberämne som fungerar som klister mellan cellerna.
Men framförallt har Hanna Bengtsson studerat hur fiberstrukturen korrelerar med smaken, eller ”munkänslan”. För att kartlägga detta samband lät hon en professionell smakbedömningspanel, som till skillnad från ”vanliga” konsumenter är tränade att bedöma smaker på vissa sätt, bedöma olika fiberblandningar enligt fem olika smakparametrar: grynig, krispig, smältbar, tjock och salvig (hur smaken sprider sig i munnen). Enligt panelen upplevdes morot och potatis som krispig och grynig, medan äpple och tomat ansågs vara mer salvig och smältbar. Tomat och potatis upplevdes som tjocka.
För att påverka fibrernas konsistens och nätverksförmåga lät hon homogenisera, eller finfördela, de olika fiberblandningarna. Därefter studerade hon dem i mikroskop. Det var där hon såg den stora skillnaden mellan olika kostfibrer.
– Själv tycker jag att det är väldigt fascinerande att det går att avgöra hur en fibersort kommer att uppträda bara genom att titta i ett mikroskop. Fibrer från t ex tomat och morot har en helt annan struktur och kan därför bidra med olika slags smaker och konsistenser till ett livsmedel, konstaterar Hanna Bengtsson.
Tillsatta grönsaksfibrer påverkar inte bara smak och konsistens utan ger också ett något mer hälsosamt livsmedel. Livsmedelsverket rekommenderar att man ska äta 25 – 35 g kostfibrer varje dag, vilket kan vara svårt att få i sig, eftersom det motsvarar mer än ett kg morötter. Genom att tillsätta potatispulpa i 100 g korv tillförs 0,6 g kostfibrer.
– Den största fördelen är att potatispulpan ger korven en fastare konsistens och därför påminner mer om vanlig högfettskorv, som också har en fast konsistens. Så genom att tillsätta fibrer i korven kan man få i sig lite mer fibrer, samtidigt som man äter en god korv!
Hanna Bengtsson försvarar sin avhandling “The physicochemical and sensory properties of fruit and vegetable fibre suspensions – The effect of fibre processing and its addition to low-fat sausages”, den 2 december i hörsal B, Kemicentrum, Getingevägen 60, Lund.
För mer information, kontakta Hanna Bengtsson, 046-222 98 08, 0733-803 532, Hanna.Bengtsson@food.lth.se
– Det går att sanera mark som är förorenad med flera olika ämnen, med det krävs att man har god kunskap om jorden, säger Kristin Elgh-Dalgren, som liksom Zandra Arwidsson nyligen har presenterat sina resultat i en doktorsavhandling i miljövetenskap.
Zandra Arwidssons och Kristin Elgh-Dalgrens studier är exempel på verksamhetsnära forskning, och flera av deras resultat har redan fått användning i praktiken.
– Marksanering kostar innebär i dag en stor kostnad för samhället, och därför finns det behov av nya, billigare och mer effektiva metoder, säger Zandra Arwidsson.
Hon har undersökt hur man kan förbättra saneringen av jord som innehåller tungmetaller, medan Kristin Elgh-Dalgren har fokuserat på jordar som innehåller flera olika föroreningar samtidigt.
När det gäller metallsanering finns det två huvudalternativ. Antingen fixerar man metallen i jorden i en svårlöslig form, eller så gör man den vattenlöslig så att den kan tvättas bort. Men eftersom metaller reagerar på olika sätt är det nödvändigt att ha kunskap om deras egenskaper, för att kunna välja rätt strategi.
– När det är god tillgång på syre till exempel dominerar den giftigaste formen av krom, medan halvmetallen arsenik reagerar tvärtom och blir giftigast under syrefattiga förhållanden, berättar Zandra Arwidsson.
Även organiska föroreningar kan tvättas bort, men det är också möjligt att tillsätta mikroorganismer som bryter ner dem till koldioxid och vatten.
– Men om man ska använda biologisk sanering måste man känna till alla föroreningarna i jorden, eftersom den också kan påverka metaller och leda till oönskade effekter, säger Kristin Elgh-Dalgren
– Det finns inga genvägar. Man måste titta på varje enskild plats och kanske göra laboratorietester. Annars kan vi skapa större problem än i dag.
Därför är det viktigt att göra toxicitetstester, som visar hur giftig jorden är, även efter sanering. För Örebroforskningen har visat att även om den totala mängden giftiga ämnen minskar genom saneringen, kan giftigheten öka genom att vissa ämnen som tidigare varit hårt bundna i marken blivit mer lättillgängliga för levande organismer.
Kontaktinformation
Zandra Arwidsson: 070-2872300, 019-305184
Kristin Elgh-Dalgren: 073-638 03 90
Mössen som åt späck fick 60 procent av sitt totala energiintag från fett. De jämfördes med andra möss som fick fettsnål mat, där max tio procent av energin kom från fett. Mössen som åt fet mat blev som väntat tjockare. Ett mer överraskande resultat var att de även fick ett mindre aktivt immunförsvar. De vita blodkropparna blev sämre på att ta hand om bakterier i blodet, vilket kan ha bidragit till att många dog av blodförgiftning.
– Fetma är vanligtvis förknippat med inflammation som inte beror på någon infektion, vilket enkelt uttryckt innebär att immunförsvaret aktiveras i onödan. Ironiskt nog verkar nu möss som fått mycket fett i kosten ändå ha ett mindre aktivt immunförsvar när de verkligen behöver det, säger doktoranden Louise Strandberg som skrivit avhandlingen.
Även feta människor har en ökad risk att drabbas av infektioner, till exempel i samband med operationer. Avhandlingen tyder på att det är den feta kosten, snarare än fetman i sig, som påverkar förmågan att bekämpa en blodförgiftning som orsakats av bakterier.
Louise Strandberg har också undersökt olika varianter av tre gener som är viktiga för immunförsvaret, och sett att flera av de genvarianter som stärker immunförsvaret också ger mindre fetma.
– Det finns alltså flera olika sorters kopplingar mellan immunförsvaret å ena sidan och fetma och kost å andra sidan, säger Louise Strandberg.
FAKTA OM FETT
Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer bör ungefär en tredjedel av energiintaget komma från fett. Anledningen är att fettrik kost ökar risken för övervikt. Genom att välja livsmedel som innehåller mindre fett får man också i sig mer av andra näringsämnen, som kan vara viktiga för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för fysiologi
Avhandlingens titel: Interactions between nutrition, obesity and the immune system
Avhandlingen försvaras fredagen den 11 december, klockan 09.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Louise Strandberg, doktorand, telefon 031-786 3681, 073-994 65 05, e-post louise.strandberg@gu.se
Handledare:
Professor John-Olov Jansson, telefon 031-786 3526, e-post john-olov.jansson@medic.gu.se
En ökad individualisering av undervisningen har medfört att lärarna behöver större kunskap om varje enskild elev. I en ny doktorsavhandling i sociologi visar Lisbeth Ranagården vilka strategier lärarna använder sig av för att lära sig mer om sina elever.
Hon har även undersökt hur de sedan använder denna kunskap eller vad som hindrar dem från att använda den. Studien bygger på intervjuer med högstadielärare och på utvecklingssamtal som lärare genomfört med sina elever ur årskurserna 7, 8 och 9.
– Den nya lärarrollen innebär mer omfattande sociala arbetsuppgifter med ansvar för elevens hela utveckling och ställer krav på samarbete mellan lärare och med föräldrar, säger Lisbeth Ranagården.
I studien har hon bland annat följt lärare i deras förberedelser och genomförande av utvecklingssamtal och hur de sedan analyserar elevernas situation och kommer fram till förslag på hur man ska gå vidare.
– Eller snarare borde leda fram till sådana förslag, säger Lisbeth Ranagården. För det är just i denna fas som lärarens kunskaper eller redskap inte räcker till. I stället för professionella förslag till åtgärder för elevens framtida utveckling handlar lärares förslag oftast om elevers beteende. Att bete sig på rätt sätt i skolan belönas och oavsett problem tycks samma förslag till åtgärd gälla – läs läxorna bättre, prata mindre, räck upp handen mer, osv.
Men lärare får inte heller det stöd som behövs, menar Lisbeth Ranagården. Inom ramen för den formella lärarutbildningen finns begränsat utrymme för lärande om elevers sociala dimensioner. Därför efterlyser hon tid och handledning för lärares fortsatta lärande i yrkespraktiken. Hon menar att kommunerna inte har tagit – eller fått möjligheter att ta – sitt ansvar för lärares yrkesutveckling.
– Fortfarande syns spåren av de besparingar och den omvandling som skolsystemet och lärare utsattes för under 1990-talet. Lärarna i studien beskriver många situationer där de tvingas arbeta med större osäkerhet och utan erfarenhet under de nya förutsättningar som kommit att gälla. Organisationens ramar begränsar möjligheterna till individuella insatser och lärares professionella utveckling styrs av allt fler detaljerade centrala och lokala mål.
Avhandlingens titel: Lärares lärande om elever – en sociologisk studie av yrkespraktik
E-länk: http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/21280
e-post:.Lisbeth.Ranagarden@hh.se
Fakultetsopponent: Professor Per-Erik Ellström, Linköping
Tid och plats för disputation: fredagen den 27 november 2009, kl. 13.15
Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Lisbeth Ranagården, tel ++35/133300(bost.), 035/167238(arb.)
Avhandlingen kan beställas hos gunilla.gustafsson@sociology.gu.se, 159 kr plus porto.
Undersökningen som ligger till grund för avhandlingen genomfördes på Reproduktionscentrum vid Akademiska sjukhuset i Uppsala där drygt 800 kvinnor och män deltog. Helena Volgsten visar i sin avhandling att kvinnor som lämnar ett negativt graviditetstest efter genomförd provrörsbefruktning (IVF – in vitro fertilisering) och kvinnor som tidigare varit med om missfall löper ökad risk att drabbas av depression. Även fetma är en riskfaktor för depression i samband med IVF. För män var oförklarad infertilitetsorsak den enda riskfaktorn för depression.
Av intervjuer som genomfördes med ett mindre antal kvinnor och män tre år efter att de genomgått misslyckad IVF framgick att män och kvinnor hanterade sin sorg över barnlösheten på olika sätt. Kvinnorna uttryckte sorg och symtom som kan förekomma vid depression. Männen intog en stöttande roll och uttalade inte sorg. Både män och kvinnor saknade stöd och råd om hur de skulle bearbeta sin sorg. De flesta män och kvinnor hade inte bearbetat barnlösheten, vilket indikerade att sorgeprocessen var obearbetad, tre år efter avslutad IVF behandling.
I intervjustudien framkom betydelsen av kontinuitet samt avslutande samtal efter IVF och vikten av att informera om orsaken till barnlösheten. Det framkom också att det är viktigt att erbjuda stöd och råd redan i ett tidigt skede av IVF om de emotionella reaktioner och den sorgeprocess som kan uppstå efter att ha genomgått misslyckad IVF behandling.
– Avhandlingsarbetet har visat behov på ökad kunskap och förståelse om risk och sårbarhetsfaktorer för depression i samband med infertilitet och misslyckad IVF-behandling.
En psykiatrisk anamnes inför IVF behandling bör ingå med frågor om pågående symtom samt om tidigare depression, för att identifiera individer med risk att utveckla depression och för att erbjuda evidensbaserad behandling, menar Helena Volgsten.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Helena Volgsten, tel: 018-6115787
e-post: helena.volgsten@kbh.uu.se
Under 2008 har man för första gången undersökt läckage av växtskyddsmedel från områden med stort inslag av trädgårdsodling (grönsaks-, bär- och fruktodling) och växthus i Sverige (1).
– Växthus har i vissa sammanhang betraktats som slutna miljöer. Därför har man inte haft samma höga krav när man bedömer risken för skadliga effekter i omgivande vatten av växtskyddsmedel som används i växthus, jämfört med på åkrar. Men våra resultat visar att det finns läckage av växtskyddsmedel även från svenska växthus, säger Jenny Kreuger, forskare och föreståndare för CKB.
Under 2008 undersökte SLU två områden med omfattande växthusodling. I nästan alla prov därifrån överskreds Kemikalieinspektionens riktvärden för växtskyddsmedel i ytvatten. Proverna från områden med frilandsodling av grönsaker, frukt och bär innehöll färre ämnen i förhöjda halter.
– Det här visar att arbetet med att minska riskerna för läckage vid användning av växtskyddsmedel i växthus måste förbättras, säger Jenny Kreuger.
SLU har nyligen även gjort en utredning av riskerna för att växtskyddsmedel från växthus läcker ut till mark och vatten (2).
(1). Bekämpningsmedel i vattendrag från områden med odling av trädgårdsgrödor under 2008. Ekohydrologi 110.
(2). Förluster av växtskyddsmedel till omgivande mark och vatten vid användning i svenska växthus- en genomgång av möjliga riskmoment. Rapport 2009:6.
Kontaktinformation
Kontakt:
Jenny Kreuger, Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB), SLU, 018-67 24 62, 0705-672462, jenny.kreuger@mark.slu.se
Forskarnas fynd baseras WOLF-studien (Work, Lipids and Fibrinogen) och omfattade 2755 manliga anställda på arbetsplatser i Stockholm. Deltagarna svarade på frågor om hur de brukar reagera när de har blivit orättvist behandlade eller råkat i konflikt på arbetet samt hur ofta de då använder undvikande taktiker (‘dold coping’) såsom att gå iväg eller låta saken passera utan att säga något.
Studien visar att ”dold coping” (bemästrande) med orättvis behandling på arbetet, där en person inte öppet visar att han/hon har blivit orättvist behandlad, har samband med risk för att insjukna i hjärt-kärlsjukdom.
– Att för det mesta gå iväg istället för att ta en konflikt eller låta saken passera fördubblade risken. Detta även efter att man tagit hänsyn till andra faktorer som kan tänkas påverka resultaten, som till exempel arbetskrav och biologiska faktorer, säger Constanze Leineweber, forskare vid Stressforskningsinstitutet.
Under studien undersöktes även ett flertal riskfaktorer hos deltagarna, såsom höga blodfetter, högt blodtryck och livsstil, vilka dock inte förklarade sambanden mellan dold coping och hjärt-kärlsjukdom.
Studien syftade inte till att utröna vilket som är det bästa sättet för att hantera orättvisor på arbetsplatsen och författarna påpekar att det inte fanns något samband mellan att uttrycka sina känslor och minskad risk för hjärtinfarkt.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta
Constanze Leineweber, Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, tfn: 08-5537 8937, e-post: constanze.leineweber@stressforskning.su.se
Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, tfn: 070-543 23 25, e-post: tores.theorell@stressforskning.su.se
