Djuren som lever i Östersjöns djupa bottnar, musslor och små kräftdjur, livnär sig främst av nedsjunkande organiskt material från algblomningar. Genom att äta av algrester i sedimentet och samtidigt själva vara bytesdjur för fisk, till exempel torsk och strömming, utgör de en länk mellan sedimenterat organisk material och fiskproduktion.
Djursamhället på botten förändras till följd av övergödningen genom att känsliga arter försvinner från områden med syrefattiga bottnar, medan tåliga arter ökar i antal. En minskning av antalet arter innebär att utnyttjandet av blomningsmaterialet blir mindre effektivt eftersom vi har sett att de olika arterna kompletterar varandra beträffande födostrategier. Det innebär att artrika bottnar kan föra vidare mer näring från alger eller cyanobakterier upp i näringskedjan än artfattiga bottnar.
På senare år har många nya arter etablerat sig i Östersjön, bland annat en havsborstmask och frågan huruvida detta tillskott påverkar upptag och nedbrytning av alger har gett oväntade resultat.
— Jag har inte sett några tendenser till att den främmande masken konkurrerar med de inhemska arterna om algblomningsmaterial, snarare verkar den bidra till ett ökat resursutnyttjande vilket är positivt för djurens tillväxt, säger Agnes Karlson.
Avhandlingens titel
Benthic use of phytoplankton blooms: uptake, burial and biodiversity effects in a species-poor system.
För ytterligare information
Agnes Karlson, Systemekologiska institutionen, agnes@ecology.su.se, 073-638 6720.
För bild
press@su.se eller 08-16 40 90.
— Feromonerna kan bli ett miljövänligt, skarpt verktyg i kampen mot skadeinsekter i granfröplantager, säger Olle Rosenberg, Skogforsk.
De allvarligaste skadegörarna är fjärilsarterna grankottmott och grankottvecklare samt grankottflugan.
— I tolv plantager som följts i 18 år var över 40 procent av grankottarna angripna av en eller flera av dessa tre arter. Och även om fröna inte alltid förstörs så fördyras och försvåras klängningen av kottarna och efterbehandlingen av frö på grund av kåda och exkrementer, säger han.
I dag finns ett biologiskt bekämpningsmedel som är godkänt att använda i fröplantager, Turex 50 WP. I Skogforsks studier minskar det angreppen av grankottmott med 60 procent. Men det har ingen effekt på grankottvecklaren.
— Vi har under 2005-2008 testat ett stort antal andra bekämpningsmedel, men inte lyckats reducera skadorna av grankottvecklaren. Därför behövs nya verktyg. Feromonerna kan mycket väl bli ett sådant, säger Olle Rosenberg.
Fakta
* Ett syntetiskt feromon för grankottmott har utvecklats av Lunds universitet, Skogforsk, INRA (Frankrike) och University of California (USA).
* Lunds universitet och Skogforsk har tagit fram ett syntetiskt feromon som lockar grankottvecklare.
* I båda fallen rör det sig om sexferomoner som honorna sänder ut för att locka till sig hanar.
Läs mer i Resultat nr 19, 2009 som finns att beställa på www.skogforsk.se/butiken.
Kontaktinformation
Kontakt
Olle Rosenberg, Skogforsk. Tel: 018-18 85 46, 070-620 70 36
Anna Franck, pressansvarig. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88
Det här är första gången man har undersökt hur arbetsgivare ser på nyutexaminerade med juristexamen, eller juris kandidater som de hette fram till den 1 juli 2007.
— Vi ville dels få en bild av vad arbetsgivarna tycker om dem som examineras ut från våra utbildningar, dels höra om arbetsgivarna hade några synpunkter på sådant vi kan förbättra, berättar Hans Eklund, studierektor vid juridiska institutionen vid Uppsala universitet och den som koordinerat undersökningen.
Drygt 500 personalansvariga på företag, myndigheter och organisationer deltog i enkäten, som genomfördes av företaget Exquiro. Av de arbetsgivare som inom de fem senaste åren har anställt nyutexaminerade jurister bedömer 82 procent att de nyutexaminerade har helt eller i stort sett tillräckliga juridiska faktakunskaper för att klara sitt arbete. De flesta bedömer också att de nyutexaminerade har helt eller i stort sett tillräckliga kunskaper i juridisk argumentation (72 procent), självständigt arbete (68 procent) och skriftlig framställning (65 procent). Något färre arbetsgivare är nöjda med kunskaperna när det gäller samarbete med andra (58 procent) och muntlig framställning (53 procent). Privata arbetsgivare ger generellt något lägre betyg än statliga, kommunala och ideella arbetsgivare.
Den nyttigaste delen av utbildningen är de juridiska faktakunskaperna, som 57 procent av arbetsgivarna ser som mycket viktiga. Därefter kommer skriftlig framställning, juridisk argumentation och självständigt arbete. Mindre användbara är, enligt arbetsgivarna, kunskaperna i muntlig framställning och samarbete med andra, alltså samma färdigheter som man ansåg att de nyutexaminerade inte har fått tillräcklig träning i.
Den i särklass viktigaste egenskapen vid anställning av nyutexaminerade jurister är enligt arbetsgivarna juridisk utbildning. 64 procent anser att det är den enskilt viktigaste egenskapen, och 72 procent anser att det är en av de tre viktigaste egenskaperna. Social kompetens ses också som en av de tre viktigaste egenskaperna, och nämndes av 67 procent. 42 procent nämner betygen som en av de tre viktigaste aspekterna. När man anställer jurister med några års arbetslivserfarenhet är det utbildningen, erfarenheten och social kompetens som de viktigaste egenskaperna, medan bara 26 procent av arbetsgivarna tycker att betygen är viktiga.
— Det här bekräftar det vi redan visste, nämligen att examen väger tyngst. Betygen är inte det viktigaste ens när man är nyutexaminerad. Senare i yrkeslivet spelar de ännu mindre roll, säger Hans Eklund.
Majoriteten av arbetsgivarna, 68 procent, anser att längden på juristprogrammet är bra som den är, alltså 4,5 år. 26 procent av de tillfrågade hade ingen uppfattning i frågan. Många arbetsgivare efterlyser mer praktik under utbildningen, och många anser att det behövs mer muntlig träning.
— Arbetsgivarna och vi är överens om vad vi behöver förbättra i utbildningen. Exakt hur vi ska gå vidare med de här resultaten kommer vi att diskutera på en konferens i Lund i april, säger Hans Eklund.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Uppsala universitet: Hans Eklund (koordinator för undersökningen), 018-471 25 31 eller 070-713 77 03, e-post: hans.eklund@jur.uu.se
Göteborgs universitet: Jenny Peters, 031-786 15 35, e-post: jenny.peters@law.gu.se
Lunds universitet: Katarina Olsson, 046-222 10 28 eller 070-629 14 59, e-post: Katarina.Olsson@jur.lu.se
Stockholms universitet: Charlotta Malmgren, 08-16 34 31, e-post: charlotta.malmgren@juridicum.su.se.
Umeå universitet: Ulf Israelsson, 090-786 55 75, e-post: ulf.israelsson@jus.umu.se
Örebro universitet: Annica Burman, 019-30 39 60, e-post: annica.burman@oru.se
Boken ”Den utvärderingstäta politiken” är en fallstudie av den statliga storstadssatsning som pågick 1998-2006 i 24 utsatta bostadsområden i sju kommuner kring Stockholm, Göteborg och Malmö, i syfte att bryta boendesegregationen och skapa tillväxt i områdena. Satsningen bestod av hundratals mindre projekt, och det är utvärderingarna av dessa som forskaren Nils Hertting och professor emeritus Evert Vedung vid Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet har studerat. Utgångspunkten var att ta reda på hur en utvärdering går till – vad förklarar att man gör på ett visst sätt och inte på ett annat?
— Utvärderingar spelar en central roll i politiken, därför är det viktigt att förstå hur de fungerar. På samma sätt som det finns många olika utvärderingskoncept finns det en mängd olika styrningsdoktriner, och vi förväntade oss att det skulle finnas ett samband mellan hur styrningen av projektet och utvärderingen av den ser ut, berättar Nils Hertting.
I boken identifierar och tillämpar forskarna tre idealtypiska styrningsdoktriner – mål- och resultatstyrning, nätverksstyrning och brukarstyrning. Teorin om att de här tre styrningsdoktrinerna skulle ge upphov till skilda upplägg av utvärderingarna visar sig stämma till viss del, även om hypotesen enligt forskarna behöver preciseras ytterligare.
— Storstadssatsningen styrdes av idéer om dialog och samverkan, därför förväntade vi oss att man också i utvärderingsskedet skulle dra in boende och andra intressenter. Men den externa utvärderingen var mycket traditionell och ganska teknokratisk, forskarna dominerade alla faser av processen. Det var oväntat, men samtidigt ser vi en logik i det, säger Nils Hertting.
Att det bör finnas en koppling mellan styrning och utvärdering anser Nils Hertting och Evert Vedung fortfarande.
— Den som får i uppdrag att göra en utvärdering har goda skäl att sätta sig in i vilka idéer som låg bakom insatsen och hur den var tänkt att fungera, säger Nils Hertting.
”Den utvärderingstäta politiken” är utgiven av förlaget Studentlitteratur.
Kontaktinformation
För mer information och recensionsexemplar, kontakta Nils Hertting, 018-471 72 75, 070-330 34 65, e-post: nils.hertting@ibf.uu.se eller Evert Vedung, 018-471 65 11, 070-440 13 15, e-post: evert.vedung@ibf.uu.se
Om TV-apparater, datorer, plaster eller textilier som innehåller bromerade flamskyddsmedel börjar brinna avges bland annat stora mängder giftiga bromerade dioxiner. Detta har forskare vid kemiska institutionen sett i sina tidigare studier.
— Sådana här bränder leder helt klart till att den närmaste omgviningen, och inte minst räddningstjänstens personal, utsätts för höga halter av giftiga ämnen. Men utsläppen kan också innebära en mer långsiktig risk om miljön runt omkring olycksplatsen blir förorenad, säger Staffan Lundstedt, forskare vid kemiska institutionen.
— Vi vet att utsläppen av bromerade dioxiner kan vara stora, men vi vet inte vilka ”avtryck” detta ger i miljön. Det tänkte vi ta reda på nu. Fortfarande saknas till exempel kunskap om hur stabila de bromerade dioxinerna är i miljön och i vilken omfattning de lagras i vår omgivning.
Det finns misstankar om att de bromerade dioxinerna, i likhet med de mer kända klorerade dioxinerna, är både cancerogena och hormonstörande, och att de kan försämra fortplantningsförmåga och immunförsvar. Utsläppen av bromerade dioxiner vid okontrollerade bränder är i flera fall betydligt större än utsläppen av klorerade dioxiner. Vid en TV-brand som forskarna undersökt var utsläppen av bromerade dioxiner mellan 10 000 och 100 000 gånger högre än utsläppen av klorerade dioxiner.
— Den kunskap vi nu får fram är viktig för att vi på ett riktigt sätt ska kunna bedöma risker efter bränder i flamskyddat material. Det kan till exempel handla om vilka rekommendationer vi ska ge dem som bor i närheten av ett olycksområde, om de till exempel låta sina barn leka i sandlådan och äta sina egenodlade grönsaker?, berättar Staffan Lundstedt.
Forskarna kommer att söka svar på frågorna genom att undersöka prover av jord, sot och aska från platser där stora olycksbränder har inträffat.
Flera bromerade flamskyddsmedel har redan blivit förbjudna att användas inom Europa, men stora mängder finns kvar i produkter och byggnader i vår omgivning. Dessutom används de fortfarande i stor utsträckning i andra delar av världen, till exempel i Japan och USA.
— Kanske är det så att vi måste minska användningen av flamskyddat material ännu mer. Vi hoppas att våra resultat ska kunna underlätta en sådan bedömning, säger Staffan Lundstedt.
Forskningsprojektet finansieras med 1,8 miljoner kronor under två år av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (tidigare Räddningsverket).
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Staffan Lundstedt, kemiska institutionen
Telefon: 090-786 66 54
E-post: staffan.lundstedt@chem.umu.se
Jonas Aspelin pekar på att utredningen och troligen också den kommande propositionen om ny lärarutbildning betonar vikten av sociala relationer. Ett speciellt avsnitt ägnas åt sociala relationer, konflikthantering och pedagogiskt ledarskap i den nya lärarutbildningen. Lärosätena måste alltså rusta studenterna med kunskaper kring att utveckla sociala relationer
– Det är väl just detta som inspirerat mig till att skriva boken. Jag har suttit med i en arbetsgrupp på lärarutbildningen i Malmö som formulerat lärandemål kring relationer och ledarskap.
Så vad handlar boken om?
– Jag försöker visa att utbildning och i synnerhet undervisning går att beskriva som sociala skeenden eller relationer. Som lärare är man både delaktig i relationer och har pedagogiskt ansvar där man ska svara an på och möta den enskilda eleven.
Första delen i boken handlar om sociala relationer i klassrummet som analyseras med mikrostudier, enligt Jonas Aspelin Sociala relationer i klassrummet styrs till stor del av ett ramverk, man är i skolan, lärare och elever har olika roller, olika normer och ordningar sätter gränser m.m. Frågan som Jonas Aspelin tar upp är hur man ska förstå lärarens förhållningssätt i detta, där läraren och självfallet lärarstudenten måste utveckla någon slags relationskompetens.
I del två går Jonas Aspelin steget längre och menar att denna relationskompetens faktiskt inte riktigt räcker för att lyckas med läraruppdraget. Här använder han sig av filosofen Martin Buber som skiljer på sociala relationer och mellanmänskliga relationer.
– Det finns ögonblick av verkligt essentiella möten där man når varandra såsom man faktiskt är, enligt Buber. Dessa ögonblick kan man inte skapa som lärare. Men som lärare måste man vara genuint intresserade av andra människor, inte bara av deras prestationer. Först då får man bättre förutsättningar för att mellanmänskliga möten ska uppstå.
– Jag menar att lärare och lärarstudenter måste fundera på om de skapar grogrunder för dessa mellanmänskliga möten. Det handlar om delaktighet, total närvaro i nuet och en slags omedelbarhet där man ser sina elever som unika personer.
– Om och när en lärare träffar rätt, så är mycket vunnet även framöver. Det har etablerats ett kort fulländat möte som läraren och eleven bär med sig i stället för den misstro som många gånger existerar mellan elev och lärare.
Samtidigt menar Jonas Aspelin att det hänt mycket i skolsverige de senaste 15 åren. Skolledare och lärares sätt att tänka kring utbildning och undervisning och vikten av goda relationer i klassrummet lyfts fram.
– Det handlar inte längre om att som lärare ha en mängd ämneskunskaper och på ett effektivt sätt föra över det på sina elever utan den akademiska processen är bara en del av det myllrande sociala livet i klassrummet. Och just detta myller är grogrunden för bra undervisning men då måste ömsesidiga förtroenden mellan lärare och elev etableras.
Kontaktinformation
Jonas Aspelin
e-post: jonas.aspelin@mah.se
telefon: 040 – 6658260
Risken att drabbas av hjärtinfarkt har minskat i befolkningen som helhet. Den postiva trenden kan dessvärre inte ses bland personer med typ 2-diabetes. Detta är bakgrunden till Eva Fhärms avhandling.
Hon visar där att behandlingsriktlinjer ger bättre kolesterolvärden. Fler uppnår behandlingsmålen för riskfaktorer, men det kvarstår förbättringsområden såsom kolesterolvärden, rökning och blodtryck.
I en delstudie av nydiagnostiserade typ 2-diabetespatienter i Västerbotten ställs frågan om förekomst av kranskärlssjukdom uppmärksammas i tillräcklig grad jämfört med t ex ögonbottenförändringar.
Erfarna distriktsläkare intervjuades, och dilemman i yrkesrollen och i kommunikationen med patienter med typ 2-diabetes framkom. Man tvekade bl a inför att ge patienten all information om sjukdomen och dess konsekvenser. Det fanns svårigheter att integrera vetenskap i diabetesvården och läkarna övervägde också om läkemedelsbehandling kunde minska patienternas benägenhet att vidta nödvändiga livsstilsförändringar.
Många personer med typ 2-diabetes upplever sig som friska, vilket också försvårade kommunikationen om förändringar och behandling som läkarna upplevde önskvärda.
Slutsatserna i avhandlingen är att behandlingen av kända riskfaktorer förbättrats de senaste tio åren i Sverige sedan Socialstyrelsen utfärdade sina riktlinjer för diabetesvården 1999.
En fortsatt förbättring har skett under perioden 2003-2008 även om det återstår en del till målen för kolesterolvärden, blodtryck och rökning. Behandligen måste intensifieras ytterligare och kommunikationen mellan läkare och patient förbättras för att personer med typ 2-diabetes ska bryta trenden med förhöjd risk för hjärtinfarkt.
Fredagen den 5 februari försvarar Eva Fhärm, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, allmänmedicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Treatment of Cardiovascular Risk Factors in Type 2 Diabetes – Time Trends and Clinical Practice.
Disputationen äger rum klockan 9.00 i sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är docent Carl-Johan Östgren, Linköpings universitet.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-30686
Kontaktinformation
Eva Fhärm är doktorand vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, allmänmedicin, Umeå universitet. Hon nås på:
Mobiltelefon 070-351 51 66
E-post eva.fharm@fammed.umu.se
Efter att kostnaderna för den svenska sjukförsäkringen skjutit i höjden vann bilden av de sjukskrivna som fuskare och inbillningssjuka mark. Sveriges sjukförsäkring pekades ut som ett lättlurat system, krav på hårdare tag hördes, drevet gick mot de sjukskrivna.
Vad som inte kom fram i debatten var att antalet nya sjukskrivna faktiskt inte hade ökat särskilt mycket. Istället var det rehabiliteringsarbetet ute på arbetsplatserna som hade havererat, med allt längre långtidssjukskrivningar som resultat.
Björn Johnson, forskare vid Malmö högskolas Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), visar i sin bok ”Kampen om sjukfrånvaron” (Arkiv förlag) hur debatten definierade om sjukfrånvaron från ett arbetsmiljöproblem till att handla om överutnyttjande och fusk. Ett allt mer polariserat och onyanserat debattklimat ledde politikerna att fatta beslut på bristfälliga och i vissa fall direkt felaktiga grunder.
– Det togs för givet att den höga sjukfrånvaron berodde på fusk och överutnyttjande. Sådant förekommer utan tvekan, men det väldigt lite som pekar på att de problemen verkligen ökade under början av 2000-talet, säger Björn Johnson.
Studien omfattar tiden från 1995 och framåt. De påståenden som var vanligast i medierna och den offentliga debatten jämförs med statistik och resultat från bland annat arbetsmiljöforskning, sociologi, statsvetenskap och nationalekonomi. Många påståenden saknade stöd i statistiken: tvärtemot vad som påstods i debatten minskade till exempel antalet nya sjukskrivna arbetslösa under den här tiden.
– Medierna har inte skött sin granskande uppgift, och politikerna har i sin tur grundat sina beslut på en felaktig och överdriven bild av problemet, säger Björn Johnson.
Boken riktar sig till alla sjukförsäkrade, till politiker, fackligt engagerade, arbetsgivare, sjukskrivna, forskare, studenter, journalister och alla andra som är intresserade av frågor som rör socialförsäkringarna och den svenska välfärdsstatens framtid.
Onsdag den 10 februari arrangerar Malmö högskola ett panelsamtal om sjukfrånvarodebatten.
Medverkar gör Björn Johnson, Dagens Nyheters ledarskribent Hanne Kjöller samt Jan Rydh, tidigare sjukförsörsäkringsutredare. Radiojournalisten Lars Mogensen leder samtalet.
Plats: Orkanenbiblioteket, Nordenskiöldsgatan 10, Malmö; Tid: kl 19.00
Kontaktinformation
För mer information, ring Björn Johnson: 070-438 39 73; bjorn.johnson@mah.se
– Stroke är en av de vanligaste orsakerna till handikapp och död. Därför är det viktigt att tidigt kunna identifiera personer i riskzonen, så att förebyggande insatser kan göras, säger Bernice Wiberg, läkare och doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper, som gjort studien tillsammans med docent Johan Sundström, huvudansvarig för studien.
Studien innefattar 930 friska män i 70-årsåldern (den s k ULSAM-studien), som deltog i tre olika tester som mäter mental/kognitiv förmåga. Ett av testen, ett enklare siffer- och bokstavstest (Trail Making Test B), visade intressanta resultat. 13 år senare hade 166 män fått en stroke, eller en TIA (transient ischemic attack). 105 av dessa män hade drabbats av hjärninfarkt, den vanligaste orsaken till stroke, vilket leder till att en del av hjärnan inte nås av tillräcklig mängd blod.
Studien visade att de 25 procent som hade sämst resultat när det gällde siffer- och bokstavstestet löpte mer än tre gånger så stor risk att få hjärninfarkt jämfört med de 25 procent som presterade bäst i testet. De andra båda testen kunde inte förutse stroke eller hjärninfarkt.
– Våra resultat visar att ett billigt test kan förutsäga risk för stroke. Om fler studier kan stödja dessa resultat kan det användas som ett enkelt test för att identifiera personer som behöver förebyggande insatser, säger Bernice Wiberg.
Fakta TIA: Ett enkelt strokesymptom som går över inom 24 timmar, men vanligen endast varar några minuter.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Bernice Wiberg, tel. 018-611 43 38, 070-866 23 55, bernice.wiberg@medsci.uu.se
En möjlig strategi för behandling av neurodegenerativa sjukdomar är att transplantera in stamceller i hjärnan som räddar de befintliga nervcellerna från att dö. Detta har lyckats i olika modellsystem, men hur det går till är fortfarande oklart. Enligt en hypotes mognar stamcellerna till färdiga nervceller som kommunicerar med den hotade hjärnvävnaden. Enligt en annan utsöndrar stamcellerna olika tillväxtfaktorer som påverkar värdens nervceller.
Den nya studien, som genomfördes i samarbete med flera internationella forskargrupper, visar att stamceller som transplanteras in i skadad eller hotad nervvävnad snabbt etablerar en sorts direktkanaler, så kallade gap-junctions, in i nervcellerna. I studien räddades nervcellerna från att dö endast då gap-junctions bildats. Försöken gjordes med stamceller från mus och människa i odlad hjärnvävnad samt flera musmodeller för mänskliga neurodegenerativa sjukdomar och akuta hjärnskador.
– Många olika molekyler kan överföras genom gap-junctions. Det innebär att en ny dörr för framtida behandlingsmöjligheter av nervcellskador har öppnats, både bildligt och bokstavligt, säger Eric Herlenius som har lett studien.
Utöver Karolinska Institutet deltog forskare från Sanford-Burnham Medical Research Institute och Harvard Medical School i USA samt Université Libre de Bruxelles, Belgien, i arbetet med studien.
Publikation: “Communication via gap junctions underlies early functional and beneficial interactions between grafted neural stem cells and the host”, Johan Jäderstad, Linda M. Jäderstad, Jianxue Li, Satyan Chintawar, Carmen Salto, Massimo Pandolfo, Vaclav Ourednik, Yang D. Teng, Richard L. Sidman, Ernest Arenas, Evan Y. Snyder & Eric Herlenius, PNAS Early Online Edition, 1 Feb 2010.
Förklaring bild: Stamceller kan ersätta eller rädda skadade hjärnceller. En ny mekanism för hur denna räddning skulle kunna ske är genom att fönster etableras direkt till celler med möjlighet att direkt överföra molekyler och återställa jämvikten i hotade hjärnceller. Bildrättigheterna tillhör Johan Jädersta & Eric Herlenius, Karolinska Institutet.
För mer information, kontakta:
Docent Eric Herlenius
Institutionen för kvinnors och barns hälsa
Tel: 08-517 706 47 eller 073-678 99 87
E-post: Eric.Herlenius@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Pernilla Vallenback har i sitt avhandlingsarbete studerat det vanliga gräset fårsvingel. Hos denna gräsart finns en särskild gen i en extra upplaga; man skulle kunna tro att det rör sig om en ren kopiering av originalgenen. Men Vallenbacks forskning visar att den aktuella extragenen istället måste ha kommit in i fårsvingelgräsets arvsmassa från en helt annan art tillhörande släktet gröe. Denna genöverföring är det första säkra exemplet på en hoppande gen mellan två gräsarter.
Avhandling vid:
Biologiska institutionen, genetik. Lunds universitet.
Titel:
Horizontal Gene Transfer in Plants – The Story of PgiC2.
Författare:
Pernilla.Vallenback@cob.lu.se
Handledare:
Bengt_Olle.Bengtsson@cob.lu.se
– Baserat på dagens forskning bör man välja insatser som är familje- eller kognitiv-beteendeinriktade (KBT), säger Anna-Karin Andershed, psykologiforskare vid Örebro universitet, som tillsammans med Henrik Andershed och Kerstin Söderholm Carpelan vid Socialstyrelsen är redaktör för boken Ungdomar som begår brott – Vilka insatser fungerar?
Boken ger en översikt över vilka insatser som är utvärderade och som har visat sig vara effektiva för att motverka återfall i brott bland ungdomar både ur ett internationellt och svenskt perspektiv. Den ger också en introduktion till olika behandlingsmetoder som till exempel KBT inriktade och familjefokuserade och beskriver hur forskningsresultaten kan användas i det praktiska arbetet.
– Det är viktigt att personalen får lämplig utbildning och att man följer manualer och instruktioner. Då är det färre ungdomar som återfaller i brott, säger Anna-Karin Andershed.
I Sverige används metoder som inte är utvärderade alls till exempel mentorskap och ungdomstjänst. Det betyder att man inte vet vilken effekt de har på om ungdomar återfaller i brott.
– Vi vet helt enkelt inte om de är effektiva. Vi är i ett skriande behov av att utvärdera de olika insatser som vi utsätter ungdomar och deras familjer för men som vi faktiskt inte vet om de fungerar, säger Henrik Andershed.
Boken behandlar även insatser som har utvärderats och som visat sig sakna effekt. Det innebär att det i genomsnitt inte är någon skillnad i återfall mellan ungdomar som får och ungdomar som inte får ta del av behandlingen.
– Att till exempel sätta ungdomar i så kallade ”boot camps” där man med militär disciplin och fysiskt ansträngande arbete försöker förändra deras beteende har ingen effekt. Analyser visar också att det inte minskar utan snarare ökar risken för kriminalitet när man försöker avskräcka ungdomar genom studiebesök på kriminalvårdsanstalter, säger Henrik Andershed.
– I Sverige behöver vi avsätta tid och pengar att för att utvärdera insatser och verksamheter. Dessutom behöver vi uppmärksamma problembeteenden i tidig barndom och arbeta mer med förebyggande insatser. Då kan vi minska antalet människor som hamnar snett i livet, säger Anna-Karin Andershed.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Henrik Andershed: 070-6581381, henrik.andershed@oru.se
Anna-Karin Andershed: 070-6113896, anna-karin.andershed@oru.se
Ungdomar som begår brott – Vilka insatser fungerar? är utgiven av Gothia Förlag AB: http://www.gothiaforlag.se/se/butik/amnesomraden/?ew_101_p_id=52749&ew_101_cat_id=109&searchparam1=serial=72056664&content=true
Det är några slutsatser som dras av Skolverket i den omfattande rapporten ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?”. Bakgrunden till rapporten är att svenska grundskoleelevers kunskapsutveckling har en negativ trend i nationella och internationella studier.
På en alumnträff för lärare den 3 februari utvecklas slutsatserna av en av rapportförfattarna, professor Jan-Eric Gustafsson vid institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Rapporten ger en samlad bild av kunskapsläget inför en reformintensiv period av det svenska utbildningssystemet. Kunskapsöversikten innehåller en sammanställning av forskning och utvärdering som belyser olika faktorers betydelse för elevernas resultat i svensk grundskola.
Professor Jan-Eric Gustafsson, står tillsammans med andra Göteborgsforskare bakom flera av rapportens kapitel. Ett behandlar resursers betydelse.
– En av många slutsatser är att klasstorlek och lärartäthet har betydelse för elevers resultat, allra tydligast för elever i de tidiga åren och från hem där eleverna inte får stöd i sitt skolarbete. Men den allra viktigaste resursfaktorn i skolan är lärarnas kompetens, säger han.
Av rapporten framgår vidare att skolorna kompenseras blygsamt för socioekonomiska faktorer. Inte ens i de mest segregerade kommunerna tilldelas alltid skolorna extraresurser. När kommunerna tog över ansvaret för skolan under tidigt 90-tal var just en av idéerna att de med sin kunskap om lokala behov bättre skulle fördela resurserna för att göra skolan mer likvärdig. Så blev inte fallet.
Dessutom har segregeringen ökat under tidsperioden. Det fria skolvalet och boendesegregationen har lett till att elever med likartad bakgrund samlas på samma skola, något som är negativt för kunskapsutvecklingen.
Samma mekanismer som verkar segregerande på skolnivå finns även på gruppnivå i form av differentiering, det vill säga särskiljande lösningar, exempelvis särskilda undervisningsgrupper. Särskiljande lösningar har blivit vanligare för elever i behov av stöd.
På 90-talet infördes nya läroplaner och kursplaner med mycket begränsade anvisningar om innehåll och metoder i undervisningen. Tanken var att ge lärarna mer utrymme att forma undervisning efter elevernas olika förutsättningar och behov. Men istället har individanpassning inneburit mer arbete på egen hand och mindre lärarledd undervisning, något som har påverkat elevernas negativt och inneburit att stödet hemifrån blivit viktigare, enligt Skolverkets rapport.
De internationella undersökningar det gäller är PIRLS, TIMSS och PISA och det är läsförståelse, matematik och naturvetenskap som fokuseras. De svenska eleverna resultat har främst försämrats inom matematik och naturvetenskap, både i jämförelse med andra länder och i faktiska resultat.
– Den allra största förklaringen till sjunkande genomsnittsresultat i matematik och i naturvetenskapliga ämnen är individualiseringen i form av mer arbete på egen hand och mindre lärarledd undervisning, säger Jan-Eric Gustafsson i en kommentar.
Kontaktinformation
Jan-Eric Gustafsson talar onsdag 3 feb kl 18-19 inför verksamma lärare på Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Pedagogen, Västra Hamngatan 25, hus A, källarplan, Sal AK2 136.
Representanter för media är välkomna.
För mer information, kontakta Jan-Eric Gustafsson, 031-7862420, 0705-926600, jan-eric.gustafsson@ped.gu.se
Forskare vid institutionen för ekologi vid SLU i Uppsala har tillsammans med åtta andra universitet i Europa visat att en fördubblad avkastning i jordbruket innebär att hälften av växtarterna och en tredjedel av jordlöparna och fåglarna försvinner från odlingsmarken. Forskarna fann dessutom att den biologiska kontrollen av skadegörare försämrades, mätt som antalet utplacerade bladlöss som åts upp av sina naturliga fiender. Alla dessa minskningar var starkt kopplade till användningen av bekämpningsmedel.
– Trots ett antal politiska åtgärder inom EU sedan 1990-talets början har man alltså inte lyckats minska de stora negativa effekterna av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket, säger professor Jan Bengtsson vid SLU, koordinator för det europeiska projektet.
I många områden har mångfalden av biotoper (livsmiljöer) i landskapet minskat drastiskt i och med jordbrukets intensifiering. Häckar, åkerholmar, öppna diken och andra icke-produktiva inslag i landskapet har försvunnit. På själva jordbruksmarken har användningen av handelsgödsel och kemiska växtskyddsmedel ökat.
Forskarna i de nio områdena i Europa studerade effekter av åtta olika förändringar i landskapet, samt tretton faktorer kopplade till intensiteten i markanvändningen på fält- och gårdsnivå. Den omfattande studien visade att det framför allt var användningen av kemiska växtskyddsmedel mot insekter och svamp som genomgående hade negativa effekter på mångfalden av växter (som dessutom påverkades av ogräsmedel), jordlöpare och fåglar. Även ekosystemtjänsten biologisk kontroll av bladlöss påverkades negativt.
Gårdar med ekologisk odling, som inte använder kemiska bekämpningsmedel, liksom jordbruksstöd som minskar intensiteten i jordbruket, motverkade till viss del dessa effekter för växter och jordlöpare. Många fåglar, däggdjur, fjärilar och många andra insekter söker dock föda över större områden än enskilda gårdar. Det innebär att användningen av växtskyddsmedel på omgivande gårdar kan ha negativa effekter i landskapet, trots att enskilda brukare försöker motverka dem.
– Vi tror att det behövs en storskalig förändring av jordbruket, i riktning mot en minimerad användning av pesticider, för att behålla rikedomen av arter i jordbrukslandskapet. Då kan vi också göra det möjligt för naturliga fiender att kontrollera växtskadegörarna, avslutar Jan Bengtsson.
Mer information
Studien har publicerats i Basic and Applied Ecology: Persistent negative effects of pesticides on biodiversity and biological control potential on European farmland
EU-projektet Agripopes i vilket SLU ingår
Professor Jan Bengtsson (koordinator för Agripopes), Jan.Bengtsson@ekol.slu.se, 018-67 15 16, 070-233 51 18
Forskare Riccardo Bommarco, Riccardo.Bommarco@ekol.slu.se, 018-67 24 23
Professor Tomas Pärt, Tomas.Part@ekol.slu.se, 018-67 27 04
Forskare Sönke Eggers; sonke.eggers@ekol.slu.se; 018-67 27 40, 076-828 38 48
Pressfoto
(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges.)
Antalet åkerholmar och diken har minskat i jordbrukslandskapet och det inverkar menligt på den biologiska mångfalden. Foto: Camilla Winqvist
Vissa stammar av tarmbakterien Escherichia coli, så kallade EHEC*, har förvärvat sjukdomsframkallande egenskaper vilket gör att de kan ge blodig diarré hos människor. Infektion kan även leda till allvarliga följdsjukdomar, som bland annat akut njursvikt (HUS), och kan till och med leda till dödsfall. Den vanligaste EHEC-bakterien, VTEC O157:H7, finns mest hos idisslare, framför allt nötkreatur, men bakterien kan även isoleras från andra djurslag, såsom grisar .
Erik Eriksson arbetar som labveterinär vid SVA och har i sitt doktorsarbete där och vid SLU, institutionen för biomedicin och folkhälsovetenskap, ökat kunskapen kring VTEC O157:H7 bland svenska nötkreatur och grisar, och klarlagt i vilken grad dessa djurslag utgör smittkällor för människor. Han visade i en slakteristudie att VTEC O157:H7 fanns i avföringen på 1,2 procent av slaktade nötkreatur och 0,1 procent av slaktade grisar.
I en studie, omfattande 371 nötmjölkgårdar fördelade över hela Sverige, påvisades bakterien på 8,9 procent av gårdarna. Sannolikheten att hitta bakterien var högre ju fler mjölkkor det fanns på gården, om de provtagna nötkreaturen hade låg ålder och om det fanns grisar på gården. Det var dessutom större sannolikhet att bakterien skulle påvisas på halländska mjölkgårdar jämfört med övriga gårdar i Sverige, vilket stämmer bra överens med att antalet sjukdomsfall av EHEC är högre i Halland än övriga delar av landet.
Studier har även utförts på fyra gårdar där bakterien påvisats på grisar. På alla gårdarna visade det sig att de grisar som bar på VTEC O157:H7 hade haft direkt eller indirekt kontakt med idisslare inhysta på samma gård. När en grupp sådana smågrisar, efter förmedling till en ny gård, följdes med upprepade provtagningar fram till de slakt, konstaterades det att djuren hann rena sig från bakterien innan de slaktades.
Erik Eriksson kunde genom molekylära metoder (så kallad subtypning) visa att det bland de insamlade isolaten från nötkreatur fanns en specifik variant av bakterien, VTEC O157:H7 (PT4:vtx2,vtx2c), som helt dominerade bland isolat kopplade till humanfall. Dessa isolat tillhörde en specifik grupp av mycket smittsamma bakteriestammar, ”clade 8”, som anses ge mer allvarlig sjukdom på människa än andra VTEC O157:H7-stammar.
Erik Eriksson har också utvärderat olika typer av molekylära subtypningsmetoder med avseende på hur de kan identifiera VTEC O157:H7-stammar från svenska nötkreatur och grisar.
Resultaten i avhandlingen har redan haft en stor betydelse för riskhantering av VTEC O157:H7 i Sverige och kan visa sig vara mycket värdefulla vid framtagandet av Jordbruksverkets eventuellt kommande kontrollprogram avseende bakterien hos nötkreatur.
– Det vikigaste rådet för den enskilda människan för att undvika EHEC-infektion är att inte dricka opastöriserad mjölk, säger Erik Eriksson. Det är nämligen den vanligaste orsaken till att människor blir sjuka efter att ha varit på nötgårdar.
* EHEC=Enterohemorrhagisk Escherichia coli
Veterinär Erik Eriksson, institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Verotoxinogenic Escherichia coli O157:H7 in Swedish cattle and pigs”. Disputationen avser veterinärmedicine doktorsexamen.
Tid: fredagen den 5 februari klockan 09.15
Plats: Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, Ultuna
Opponent: Professor Roland Möllby, Karolinska Institutet, Stockholm
Mer information: Erik Eriksson, 018-67 43 98, 070-626 25 94, Erik.Eriksson@sva.se
Arbetar som labveterinär vid enheten för bakteriologi, SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt). Doktorsarbetet är genomfört i samarbete mellan SVA och SLU.
Ett projekt är en tidsbegränsad organisationsform inom ett avgränsat område som har fått en central roll för såväl företagens långsiktiga överlevnad som för deras kortsiktiga effektivitet. För att projektet ska vara framgångsrikt och för företagen ska bli konkurrenskraftiga måste dock kunskapen från projektet överföras innan det avslutats, vilket inte alltid sker. I sin avhandling synliggör Irene Martinsson hur standardiserad kunskap överförs och hon utforskar vilka speciella problem och möjligheter projektorganiserade företag ställs inför när kunskap standardiseras. Avhandlingen bygger på elva intervjubaserade fallstudier från bygg- och IT-sektorn.
– Det är svårt att överföra standardiserad kunskap. Standardisering är en kamp där moderorganisationen brottas med att överföra kunskap till och från projekt. Tidigare forskning och praktiker behöver begrepp som kan beskriva var problem uppstår och hur de bör hanteras, säger Irene Martinsson.
I sin avhandling utvecklar hon ett nytt ramverk som identifierar standardiserad kunskap och analyserar överföringsprocessen. Det nya ramverket är designat för att beskriva såväl lyckad som misslyckad kunskapsöverföring och identifierar även var eventuella problem uppstår. Resultatet visar att standardiserad kunskap är svår att fånga och kontrollera.
– Kärnan i standardiseringen är ett ideal som omfattar kunskap som bundits till projektmedlemmen, teamet, den permanenta organisationen samt den standardiserade produkten. I kärnan pågår en kamp om äganderätten över kunskapen, säger Irene Martinsson.
Det nya ramverket visar att standardiserad kunskapsöverföring är en lång resa där varje del av resan fyller en uppgift i standardiseringen. Ramverket visar också att den långa kunskapsöverföringsresan sällan sker, och att kunskap tenderar att överföras den kortaste vägen, det vill säga via projektmedlemmarna, samt identifierar svårigheterna med att aktivera den permanenta organisationen för att ta tillvara, standardisera och sprida erfarenheter från pågående och avslutade projekt.
– Att överföra standardiserad kunskap mellan projekt innebär att väga regler och rutiner mot lokal anpassning, tillägger Irene Martinsson.
Avhandlingen visar att standardiserad kunskap som överförs är omfattar mer än rutiner såsom tillexempel lokala kontakter, problemlösning inom kundens affärsområde samt anpassning av den standardiserade produkten.
Avhandlingens namn: Standardized Knowledge Transfer. A study of Project-Based Organizations in the Construction and IT Sectors.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Irene Martinsson, Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-473 31 45, 076-13 81 956, e-post im@fek.su.se
