Transportmyndigheterna har fått uppdraget att skapa jämställda transportsystem vilket betyder att kvinnor och män ska ha lika möjligheter att påverka utformningen av vägar och järnvägar, busslinjernas dragning, tidtabeller och andra faktorer som påverkar tillgängligheten för medborgaren.
– Målet om ett jämställt transportsystem infördes eftersom man hade konstaterat att trafikplaneringen är mansdominerad. Män konstruerar vägar för män. Kvinnors erfarenheter ges inte tolkningsföreträde i planeringsprocesserna, och det vill regeringen ändra på, berättar Eva Wittbom.
I sin avhandling visar Eva Wittbom hur normerna för verksamhetsstyrningen förvränger jämställdhetsmålets innebörd om att makten ska fördelas jämnt mellan kvinnor och män. För att kunna styra och följa målets utveckling riktar myndigheterna ljuset mot könsfördelning, hur många kvinnor och hur många män som är närvarande i beslutsprocesserna.
– Men antalet kvinnor respektive män säger ingenting om vilka behov och erfarenheter som får tolkningsföreträde. Ur genusperspektiv är jämn könsfördelning inte tillräckligt för att veta om makten är jämnt fördelad.
Ekonomistyrningsmodeller bygger på kvantitativ information och siffror ger begränsad information om ett tillstånd.
– Problem uppstår när det finns en organisationskultur som bara litar till det mätbara. Då förstärker ledningen och medarbetarna styrningens krav på enkla indikatorer och nyckeltal. Man är mer trogen sitt styrsystem än det mål man ska styra mot, och därför går det faktiskt att signalera måluppfyllelse trots att målet inte är nått, påpekar Eva Wittbom.
Avhandlingens namn: Att spränga normer – om målstyrningsprocesser för jämställdhetsintegrering. Disputation äger rum den 29 maj kl 13 i Philipssalen, hus 3, Kräftriket.
Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på
http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:202293
Kontaktinformation
Ytterligare information: Eva Wittbom, Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 36 29, 0708 16 26 50, e-post ewi@fek.su.se
Porträttbild kan laddas ner på http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=6936&a=63690
– Förbättringarna innebär att felmarginalen kan minskas för så gott som alla urvalsundersökningar av det här slaget, säger Anders Lundquist.
Förutom PISA används metoderna vid t.ex. bestämning av konsumentprisindex (KPI), Statistiska centralbyråns årliga undersökning av företagens ekonomi och i Skolverkets nationella utvärderingar av den svenska skolan.
När tv, radio eller tidningar presenterar ”resultatet av en undersökning” är det i stort sett alltid en urvalsundersökning som har utförts. Det är en undersökning där man endast undersöker ett urval av alla man egentligen är intresserad av.
Ett exempel är opinionsundersökningar av olika slag, t.ex. undersökningar om partisympatier, inställningen till att byta valuta till Euro. När SIFO genomför sin månatliga s.k. väljarbarometer brukar de fråga ett urval på ca 2000 personer av Sveriges ungefär sju miljoner röstberättigade.
Den metod som används för att göra urvalet måste väljas på ett sådant sätt att man får en så liten felmarginal som möjligt i sina resultat. Vi tar SIFO:s väljarbarometer från april i år som exempel, i den sägs det att ”om det vore val idag så skulle moderaterna få 30,6 procent av rösterna, med en felmarginal på plus/minus 2,1 procentenheter”, eller lite annorlunda formulerat ”om det vore val idag så skulle moderaterna få någonstans mellan 28,5 och 32,7 procent av rösterna”.
I praktiken är resurserna, både de ekonomiska och tidsmässiga, begränsade. Det innebär att det också finns en gräns för storleken på urvalet. Då måste man försöka göra urvalet på ett smart sätt, så att felmarginalen blir så liten som möjligt. Ofta går det att via register av olika slag få tillgång till viss information om de individer, företag, skolklasser, etc. som skall urvalsundersökas. Exempel på sådan information är taxerad inkomst, omsättning, antal elever i klassen.
Det anses allmänt bland statistiker att ett bra sätt att utnyttja sådan information är att använda den för att göra ett s.k. pps-urval, vilket tillämpas av statistiska centralbyråer världen över för att ta fram officiell statistik av olika slag, såsom OECD:s undersökning PISA 2006 och det svenska Skolverkets nationella utvärderingar.
Det finns många sätt att göra pps-urval på, i avhandlingen har Anders Lundquist arbetat med några av dessa. Framför allt förbättras den metod för pps-urval som Statistiska centralbyrån (SCB) rekommenderar och själva använder vid t.ex. bestämning av konsumentprisindex (KPI).
Avhandlingen föreslår också några alternativa metoder till den som SCB rekommenderar, och jämför och diskuterar dessa utifrån mer teoretiska perspektiv.
Torsdagen den 4 juni försvarar Anders Lundquist, Institutionen för matematik och matematisk statistik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Contributions to the theory of unequal probability sampling”.
Svensk titel: Bidrag till teorin om urval med varierande urvalssannolikheter.
Disputationen äger rum kl. 13.15 i sal MA 121, MIT-huset.
Fakultetsopponent är Associate professor Aleksandras Plikusas, Department of mathematics and applied statistics, Institute of mathematics and informatics, Vilnius, Litauen.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Anders Lundquist
Telefonnummer: 090-786 79 41 eller 070-366 90 59
E-post. anders.lundquist@stat.umu.se
En av viktigaste slutsatserna i avhandlingen är att innovationsprocessen, venture team-processen, samt rollprocessen i teamet, utvecklas i återkommande cykler. Dessa cykler växelverkar hela tiden med varandra och påverkar de olika processernas förlopp.
Avhandlingen läggs fram vid Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet den 29 maj av Tommy Larsson Segerlind.
Tidigare forskning om entreprenörers roll att bidra till ekonomisk tillväxt genom skapandet av nya produkter, distributionssätt eller tjänster har ofta utgått från att entreprenörer verkar ensamma.
Att istället studera entreprenöriella processer utifrån teamet som analysnivå hjälper oss att bättre förstå och förklara fenomen i innovationsprocessen som tidigare varit relativt outforskat.
Dessa fenomen handlar bland annat om perioder av utvidgning och förgrening i idéutvecklingen i innovationsprocessen, relationernas roll och hur samarbetet i team växer fram och förändras, samt hur venture-teamet kan utvecklas till ett balanserat och erfaret ledarskapsteam. En slutsats i avhandlingen är att även om konflikter är vanliga i dessa team, så driver konflikter ofta innovationsprocessen framåt.
– Det är inte heller konflikterna som i första hand gör att dessa team slutligen upplöses. Det beror istället på att deltagarna över tid ofta finner det mer meningsfullt att engagera sig i andra team-konstellationer, säger Tommy Larsson Segerlind.
Tommy Larsson Segerlind intresse av ämnesområdet väcktes efter att ha medverkat som medförfattare till en bok om Tetra Pak (”Tetra – historien om dynastin Rausing”).
I boken gjordes upptäckten att det var en handfull personer som låg bakom framgången i innovationsprocessen i Tetra Pak från 1944 och framåt. Dessa nyckelpersoner var eller blev också delägare i Tetra Pak, innan det blev ett rent familjeföretag på 1970-talet, dvs. de var ett ”venture team”.
– Arbetet med Tetra-boken ledde fram till syftet med denna avhandling som är att utforska vilka teoretiska, begreppsmässiga, empiriska och metodologiska insikter som uppnås genom att studera innovationsprocessen i nya företag. Och att utgå från teamet som analysnivå, säger Tommy Larsson Segerlind.
I avhandlingen finns Tetra-caset med som ett pilot-case, men det huvudsakliga caset är hämtat från den polska förlagsbranschen under perioden mellan 1985 till 2003.
– Huvudcaset kan också läsas som en berättelse om Polens samhälliga och ekonomiska förändring från 1985 till 2003, berättad från ett ovanligt perspektiv, nämligen teamet. Vi behöver alternativa berättelser om entreprenörskap som inte enbart utgår från en enskild entreprenör eller för den delen helt utelämnar människorna i dessa processer, poängterar Tommy Larsson Segerlind.
Avhandlingens namn: Team Entrepreneurship – A Process Analysis of the Venture Team and the Venture Team Roles in relation to the Innovation Process. Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-26815
Kontaktinformation
Ytterligare information
Tommy Larsson Segerlind, Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet och Institutionen för ekonomi och företagande, Södertörns högskola, tfn 0709-60 44 28, 08-608 44 70, e-post tommy.larsson@sh.se
Porträttbild kan laddas ner på http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5918&a=63691.
Avhandlingen är en epidemiologisk studie av frågor kring den mentala hälsan hos den kurdiska befolkningen i den islamska republiken Iran. Den aktuella delen av landet var direkt berörd av kriget mellan Iran och Irak 1980—88.
I studien ingår ca 1 000 hushåll i Sanandaj, provinshuvudstaden i det iranska Kurdistan.
En medlem av varje hushåll fick besvara frågor i fem internationellt använda frågeformulär för att mäta psykisk hälsa.
Det visade sig att ungefär 27 procent av de tillfrågade led av mentala störningar som de definieras i General Health Questionnaire (GHQ12). Inga könsskillnader kunde påvisas, men ogifta och arbetslösa personer var mest utsatta.
De tillfrågade uppger, föga förvånande, mycket få erfarenheter av självmord eller självmordsbeteende i den egna familjen. Självmord är förbjudet enligt den islamskt traditionella lagstiftningen i landet. Kvinnor är mer benägna än män att anse det vara möjligt att förebygga självmord.
Ett fåtal tillfrågade rapporterar något självmordsförsök under det senaste året. Att vara gift verkar ha en förebyggande effekt mot självmord hos män men inte hos kvinnor. Det finns inget säkert samband mellan självmordsbeteende och posttraumatisk stress, däremot en koppling till svåra depressioner.
Yngre personer och kvinnor rapporterar i högre grad tankar om att vara trött på livet och de som hade gjort självmordsförsök är också i genomsnitt yngre. Självmordsförsök är vanligare hos gifta kvinnor än hos män.
Ungefär 11 procent av de tillfrågade har tecken på posttraumatisk stress. Det är en högre andel än i andra länder, men ändå lägre än väntat. Symtomen är vanligare hos kvinnor än hos män. Kvinnor rapporterar också fler tillfällen när de återupplever och blir upprörda av sina minnen från kriget.
En brist i studien är att frågorna har besvarats uteslutande av personer i provinshuvudstaden. Resultaten kan därför inte generaliseras till kurder på landsbygden.
På grund av komplexiteten i frågeformulären har de som svarat dessutom i allmänhet högre utbildningsnivå än stadsbefolkningen som helhet. Resultaten måste därför tolkas med en viss försiktighet.
Naser Modifi är doktorand vid Inst. för klinisk vetenskap, psykiatri, Umeå universitet, samt leg. psykolog och leg. psykoterapeut, verksam inom barn- och ungdomspsykiatrin i Karlshamn, Blekinge, där han kan nås på tel. 0454- 73 28 91,
e-post naser.mofidi@ltblekinge.se
Torsdagen den 4 juni 2009 försvarar Naser Mofidi, Inst. för klinisk vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Studies on mental health in Kurdistan in Iran.
Fakultetsopponent är prof. Itzhak Levav, Israel Ministry of Health, Jerusalem.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal A, psykiatriska kliniken, by. 23, NUS.
Kontaktinformation
Porträttbild kan hämtas via webbversionen av pressmeddelandet på
http://www.umu.se/om-universitetet/pressinformation/pressmeddelanden/
– Det speciella i det här fallet är att just formförändringar av SOD1 kan kopplas till att nervcellerna i ryggmärgen skadas och dör – man drabbas av sjukdomen ALS. Exakt hur dessa formförändringar ser ut är ännu inte klarlagt men när vi nu kan se att proteinet veckas fel i provröret ligger det nära till hands att dra paralleller till vad som händer under ALS. Vi rör oss i den absoluta utkanten av vårt vetande. En människa är uppbyggd av 30 000 olika sorters proteiner och endast en handfull av dessa verkar orsaka felvecknings-sjukdomar som till exempel ALS och Alzheimers. Inget vet egentligen varför så gissningarna är många, säger professor Mikael Oliveberg, Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, som lett studien.
Upptäckten att den gradvisa utvecklingen av proteiners funktion sker i konflikt med deras formfasthet ger således ett nytt perspektiv på flera av våra vanligaste nervsjukdomar – evolutionen av våra minsta byggstenar har pågått sedan den första organismen uppträdde för 3.5 miljarder år sedan och är således mycket äldre än människan själv. Är det så att SOD1 orsakar ALS därför att det, likt en molekylär dinosaurie, har fastnat i en evolutionär återvändsgränd? Proteinet har blivit funktionellt frustrerat.
– Vi måste göra fler kontroller för att se om vi är på rätt spår men vi är försiktigt optimistiska. Bara för några veckor sen amputerade vi bort de frustrerade delarna från SOD1 proteinet och samtidigt förlorade proteinet sin förmåga att döda odlade nervceller, säger Mikael Oliveberg.
Forskningen finansieras av Hjärnfonden och Bertil Hållstens forskningsstiftelse.
Artikelns namn: Functional features cause misfolding of the ALS-provoking enzyme SOD1, publicerad i PNAS Online Early Edition.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Professor Mikael Oliveberg, Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, tfn 08-162459, mobil 070-760 3149, e-post mikael.oliveberg@dbb.su.se
Porträttbild på Mikael Oliveberg kan laddas ner på http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5918&a=38007.
Skogsgenetiker vid SLU i Umeå har studerat en tallpopulation bestående av träd som etablerats från frötallar inom ett 25 hektar stort område norr om Umeå. De har använt moderna molekylärgenetiska och sofistikerade statistiska metoder för att undersöka sambanden mellan genetisk struktur och inavel bland tallarna.
I studien fann man ingen geografisk genetisk struktur, men betydande inavel. Tidigare studier på andra tallarter har visat att inavel på den funna nivån kan leda till mellan 5 och 20 procents försämring i produktion, t.ex. höjd och volym.
Resultaten är av intresse för svensk skogsindustri och speciellt för de många privata skogsbrukare som använder denna metod för plantföryngring.
Etablering av plantor genom att ställa fröträd eller skärmträd är relativt vanlig inom svenskt skogsbruk (28 procent av föryngringsytorna). Det är ett ekonomiskt sätt att få täta föryngringar, men man kan inte dra fördel av det utvalda plantagefröets genetiska fördelar. Tall är mer lämpat för naturlig föryngring än gran eftersom tallen har jämnare fröproduktion och är mindre skadedrabbat.
Kontaktinformation
Patrik.Waldmann@genfys.slu.se, M.Rosario.Garcia@genfys.slu.se, 090-786 85 99
Joint analysis of spatial genetic structure and inbreeding in a managed population of Scots pine. Heredity: 2009, http://www.nature.com/hdy/journal/vaop/ncurrent/abs/hdy200933a.html
Robusta frön till framtidens skog http://www.slu.se/?id=551&puff=289
Naturlig föryngring av tall och gran http://www.svo.se/episerver4/templates/SNormalPage.aspx?id=36532
Insekternas artegna doftsignaler, feromoner, skulle emellertid kunna förbättra inventeringen av många av dessa arter, enligt forskare vid SLU i Alnarp, Lunds universitet och Högskolan i Gävle. Med fångst i doftfällor skulle man kunna bedöma den verkliga utbredningen av enskilda insektsarter, utan specialistkunskaper och med en rimlig arbetsinsats. Forskarna håller på att utveckla nya metoder för att övervaka dessa svårinventerade insektsarter och få mer detaljerade uppgifter om deras utbredning och om vilka egenskaper som gör dem sårbara.
Läderbaggens (Osmoderma eremita) feromon har identifierats och har visat sig vara ett ganska bra komplement till andra inventeringsmetoder. Det är ett feromon som produceras av hanar och som lockar honor. Det är dock inte lika effektivt som de renodlade sexualferomonerna från mulmknäpparhonor (Elater ferrugineus). Det senare feromonet visade sig ha en mycket stark dragningskraft på hanarna inom arten, även vid låg populationstäthet. Sexualferomonerna hos äkta malar (Tineidae) och glasvingar (Sesiidae) består av olika kombinationer av tolv typiska ämnen, och forskarna söker nu efter effektiva blandningar för olika arter.
Nackdelen med den här metoden är att varje insektsart har sina egna feromoner som måste identifieras och utprovas. Genom ett samarbete med de inventerare som ändå är ute och letar kan dock detta arbete påskyndas.
Kontaktinformation
Mattias.Larsson@ltj.slu.se, 040-41 53 10, 0732-44 53 88
Pheromones for conservation, http://www.pheromone.ekol.lu.se/projosmoderma-1.html
Projektet FeroBio – feromonövervakning av biodiversitet http://www.chemicalecology.se/PheroBio.htm (öppnar inom kort)
Forskare vid SLU i Uppsala har nu kommit fram till att man med avel kan anpassa kons mjölk med avseende på mjölkproteinets sammansättning, så att den lämpar sig bättre för tillverkning av ost- och filprodukter.
Kaseiner är de proteiner som utgör stommen i det koagulerade ämne (koagel) som ger de karakteristiska strukturerna åt ost och filmjölk. För ostframställning är det viktigt med ett högt innehåll av kappa-kasein, medan även vassleproteiner spelar en viktig roll vid filtillverkning.
Studien visar att man kan förbättra mjölkens ystningsegenskaper genom att avla fram kor med genen för kappa-kasein B, som ger en bättre koagelstruktur än E-varianten av samma protein. När det gäller filtillverkning är resultaten mer tvetydiga. Kor som bär genen för A-varianten av vassleproteinet beta-laktoglobulin producerar mjölk som ger bra konsistens på filmjölk, tack vare att de bildar mer beta-laktoglobulin. Genen som kodar för beta-laktoglobulin B resulterar i stället i mjölk med mindre beta-laktoglobulin, fast av bättre kvalitet.
Effekter av mjölkens proteinsammansättning på kvalitet och utbyte av mejeriprodukter,
http://www.lantbruksforskning.se/filearchive/5/5844/0130045%20Andrén%20Proteinsammansättning%20i%20mejeriprodukter%20rapport.pdf
Mjölkens proteiner i fokus, Livsmedel i fokus 1/2009, http://www.livsmedelifokus.se/DocumentBank/109.pdf
Kontaktinformation
Elin.Hallen@hgen.slu.se, 018-67 19 61
Anne.Lunden@hgen.slu.se, 018-67 19 61
Anders.Andren@lmv.slu.se, 018-67 20 38
Avhandlingen med abstract http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001879/
För att kunna utarbeta handlingsplaner för hur dessa arter ska bekämpas, och vilka av dem som vi bör inrikta oss på, underlättar det att veta vad de kostar samhället i nuläget.
Forskare vid SLU i Uppsala har uppskattat kostnaderna för tretton olika invasiva arter i Sverige. Totalt för samtliga dessa arter var kostnaderna mellan 175 och 565 kronor per capita och år, vilket är i samma storleksordning som det svenska programmet mot koldioxidutsläppen eller som åtgärdsplanen mot övergödningen av Östersjön.
Arter som har införts oavsiktligt, t.ex. kräftpest och husmus, orsakar minst tre fjärdedelar av kostnaderna, medan de som ursprungligen införts för att användas på något sätt, t.ex. jättebjörnloka, mink och signalkräfta, bara står för en fjärdedel.
Forskarna jämförde de svenska kostnaderna för de tretton arterna med åtta andra länders beräknade kostnader.
I de flesta länderna återfanns huvuddelen av kostnaderna inom jordbrukssektorn. Undantag var Kanada, Tyskland och Sverige, där man tar med i beräkningen att de invasiva ogräsarterna har trängt undan de inhemska ogräsen, vilket begränsar skadan i odlingssystemet.
Olikheter i skattningsmetoder mellan länder gör följaktligen dessa jämförelser osäkra. Eftersom risken för fler invasiva arter ökar när klimatet ändras, kommer behovet av kostnadsuppskattningar av det här slaget ändå att öka.
Rapport:
Costs of Alien Invasive Species in Sweden
Vid SLU i Balsgård har man karakteriserat svenska äppelsorter för att se hur allergena de är. Det visade sig att exempelvis Gyllenkroks Astrakan och Åkerö från Gripsholm hade höga halter medan Mio, Boskoop och Gloster fanns bland de sorter som hade låga halter. Nummersorten B0654 (Allgott) hade mycket låga halter. Denna sort har nu planterats på flera platser i hela Sverige för att man ska kunna utvärdera odlingsegenskaperna.
I en pilotstudie fick 20 allergiska barn och ungdomar äta skalade och oskalade bitar av två äppelsorter, utan att veta vilken sort de åt. Det visade sig att Allgott gav färre och mildare symptom är den vanliga sorten Discovery.
Skalen innehåller betydligt mer allergen än fruktköttet i samtliga sorter. Studierna pekar också på att nyskördade äpplen generellt innehåller mindre allergen och att halterna förändras åt olika håll i olika sorter efter lagring. Efter en till två månader i lager med extra låg syrehalt blev de lagrade äpplena mindre allergena än i vanligt kyllager. Odlingssätt och skördetid var också avgörande för innehållet av Mal d 1. Om sorten Aroma skördades vid optimal skördetid var halterna lägre än om de plockades tio dagar senare.
Kontaktinformation
Helena.Persson@ltj.slu.se, 040-41 55 21, Hilde.Nybom@ltj.slu.se, 044-26 58 02
Växtförädling – hortikultur, Balsgård
http://www.ltj.slu.se/balsgard/
Äpplen för allergiker, Viola Trädgårdsvärlden 10/2009 sid. 20
– Det gör det bland annat betydligt enklare att utveckla och testa nya läkemedel, säger Ravi Vumma, som presenterar resultaten i en doktorsavhandling i biomedicin, samt i tidskriften Neuroscience Letters.
En av orsakerna till schizofreni och bipolärt syndrom (tidigare kallad manodepressiv sjukdom) antas vara att nivån av viktiga signalsubstanser i hjärnan är för låg, vilket påverkar signalöverföringen negativt. Det, i sin tur, beror på att cellerna i blod-hjärnbarriären inte transporterar in tillräckligt mycket av de aminosyror som krävs för att hjärnan ska kunna tillverka signalsubstanser som dopamin, noradrenalin och serotonin.
– En förändrad transport av aminosyrorna tyrosin och tryptofan kan vara en av förklaringarna till den störda signalöverföringen hos patienter med schizofreni och bipolärt syndrom, förklarar Ravi Vumma.
Han har därför kartlagt hur transporten av de två aminosyrorna går till, vilka vägar de tar in i cellen. Olika aminosyror använder olika transportsystem och för att öka kunskapen om schizofreni och bipolärt syndrom är det nödvändigt att identifiera vilka system som är relevanta för just tyrosin och tryptofan.
Dessutom ville han ta reda på om bindvävsceller i huden (så kallade fibroblaster) transporterar aminosyrorna på samma sätt som hjärnendotelceller, eftersom det skulle innebära en dramatisk förbättring av möjligheterna att studera hur ämnen passerar blod-hjärnbarriären. De båda celltyperna har liknande membranfunktion, att stänga ute oönskade ämnen och bara transportera in de ämnen som kroppen behöver.
– Min forskning visar att tyrosin och tryptofan huvudsakligen använder samma transportsystem och att det fungerar på samma sätt i både bindvävsceller och blod-hjärnbarriärens endotelceller.
Därutöver kunde Ravi Vumma konstatera att intransporten av tyrosin i bindvävscellerna var lägre hos patienter med bipolärt syndrom jämfört med en frisk kontrollgrupp. Eftersom tidigare forskning har visat att den även är lägre hos personer med schizofreni, tyder hans upptäckt på att de två sjukdomarna har en gemensam förändring, som troligen orsakas av en gemensam genetisk variation.
Ravi Vummas upptäckter visar att humana bindvävsceller kan användas för att studera transporten både av aminosyror och av de mediciner som använder samma transportsystem. Problemet i dag är nämligen att bara ett fåtal av de centralstimulerande mediciner som utvecklas för att påverka hjärnan kan ta sig förbi blod-hjärnbarriären, vilket gör att de inte får avsedd effekt.
Ravi Vumma disputerar på avhandlingen Functional Characterization of Tyrosine and Tryptophan Transport in Fibroblasts from Healthy Controls, Patients with Schizophrenia and Bipolar Disorder 29 maj, klockan 13:15 i Hörsal M på Musikhögskolan.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Ravi Vumma 0761-66 60 44
Strax över 200 personer fick fylla i ett frågeformulär, först en vecka efter sin infarkt och sedan igen efter fyra månader. En stor grupp patienter intervjuades också.
Ungefär hälften av patienterna uppgav att de hade en besvärande trötthet fyra månader efter sin infarkt. Var tredje av patienterna beskrev att de hade uttalad trötthet, och var femte hade dessutom symtom på depression.
– Många upplevde tröttheten som ny och annorlunda. Den kunde inte relateras till ansträngning eller avsaknad av vila och den var oförutsägbart överrumplande och utan direkt orsak, säger sjuksköterskan Pia Alsén som skrivit avhandlingen.
Tack vare bättre behandling i det akuta skedet av en hjärtinfarkt överlever betydligt fler och patienterna slipper vara kvar på sjukhuset lika länge. Men för att prognosen ska vara god i ett längre perspektiv räcker inte den medicinska behandlingen till. Patienterna måste även ändra sin livsstil, men många klarar inte att genomföra de livsstilsförändringar som krävs. De deltar inte heller i de rehabiliteringsprogram som erbjuds.
– Patientens egen uppfattning om sin sjukdom kan vara avgörande för om de tar till sig denna del av behandlingen eller inte. Med större förståelse för patienternas sjukdomsuppfattning kan vi anpassa informationen individuellt och få in fler patienter i uppföljningsprogrammen, säger Pia Alsén.
Fyra månader efter insjuknandet var det fler som uppfattade att de hade en kronisk sjukdom.
– Uppfattningen om att man hade en kronisk sjukdom berodde på i vilken grad man reflekterade över sin infarkt. De som inte ville reflektera kring orsak och samband uppfattade den mer som en isolerad händelse, säger Pia Alsén.
En annan faktor som påverkade sjukdomsuppfattningen var om man tyckte att man själv kunde påverka sin sjukdom, eller om man satte sin tillit till medicinering och andra utomstående faktorer. Tilliten hos patienterna att själva kunna kontrollera sjukdomen genom till exempel livsstilsförändringar minskade efter fyra månader.
Fakta hjärtinfarkt
I Sverige vårdas varje år cirka 30 000 personer på sjukhus för hjärtinfarkt. Det är den enskilt vanligaste dödsorsaken i vårt land. Hjärtinfarkt beror nästan alltid på åderförkalkning i hjärtats kranskärl och utlöses ofta av en blodpropp i ett förkalkat kärl.
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Avhandlingens titel: Illness perception and fatigue after myocardial infarction
Avhandlingen försvaras tisdagen den 2 juni, klockan 13.00, hörsal 2118, Hälsovetarbacken Hus 2, Arvid Wallgrens backe, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Pia Alsén, leg sjuksköterska, telefon 0520-22 39 02 (arbete), 0521-123 24 (hem), 070-270 80 09, e-post pia.alsen@hv.se
Handledare:
Docent Lars-Olof Persson, telefon 031-786 00 00, e-post lars.persson@fhs.gu.se
Universitetslektor Eva Brink, telefon 031-786 00 00, e-post eva.brink@fhs.gu.se
Alzheimers är en smygande, dödlig demenssjukdom som kännetecknas av att plack och nystan av styva proteintrådar, amyloid, bildas och nervceller bryts ned. De bromsmediciner som finns tillgängliga har mycket begränsad effekt och behovet av nya behandlingsmetoder är stort.
I samarbete med det svenska läkemedelsföretaget Medivir har forskare vid Linköpings universitet arbetat inom detta viktiga område med att designa och syntetisera kemiska föreningar som hämmar aktiviteten hos proteasenzymet, BACE-1, som anses bidra till uppkomsten av Alzheimers sjukdom. Resultaten hittills är lovande.
– Vi har framställt flera molekyler som visat effekt i tidiga testsystem. Samspelet mellan en av de mest aktiva inhibitorerna och proteasenzymets yta har beskrivits i detalj med hjälp av röntgenkristallografi, säger Marcus Bäck, organisk kemist som lägger fram resultaten i sin doktorsavhandling vid LiU.
En proteashämmare utövar sin effekt genom att binda starkt till proteasets (enzymets) yta och därmed oskadliggöra det. På marknaden finns idag läkemedel med proteashämmare bland annat mot HIV och högt blodtryck.
Forskargruppen vid LiU har även bidragit i Medivirs framgångsrika arbete med att utveckla en läkemedelskandidat mot den kroniska leversjukdomen hepatit C, som nu genomgår klinisk prövning på patienter (fas II) i samarbete med läkemedelsföretaget Tibotec (Johnson & Johnson). Detta läkemedel är byggt på en molekyl som hindrar aktiviteten hos proteaset NS3, vilken är nödvändig för virusets förökning. Även detta projekt beskrivs i avhandlingen.
– Det är mycket ovanligt att ett universitetsprojekt inom läkemedelsområdet leder så här långt, säger Marcus Bäck.
Avhandlingen lades fram 15 maj 2009.
Kontaktinformation
Kontakt:
Marcus Bäck 013-285692, 0708-947567, marba@ifm.liu.se
Genom att mäta hur energi överförs mellan färgämnen, i det här fallet kromoforer och fluoroforer, går det att studera hur bland annat proteiner och DNA-molekyler, ser ut och fungerar. Inom det forskningsprojekt Nils Norlin varit delaktig i, har forskarna vidareutvecklat den så kallade Försterteorin, som namngetts efter den tyske upphovsmannen Theodor Förster. I sin avhandling presenterar Nils Norlin en utökad Försterteori som är inriktad på hur de fluorofora molekylerna rör sig under den process då energi överförs mellan dem, en viktig del för att få ökad information om biomakromolekylers struktur. För att tillämpa den utvidgade Försterteorin har Nils Norlin studerat tidsförloppen för energiöverföring, något som vanligtvis sker på tidsskalan miljarddels sekunder (nanosekunder). För att vidare tolka och analysera experimenten med hjälp av den nya teorin har han använt omfattande datorsimuleringar.
Den molekylära information som Nils Norlin fått fram kan användas för att uppskatta avstånd mellan olika biomakromolekyler, men framför allt för att mäta avstånd mellan olika positioner i molekyler. Denna avståndsinformation ger kunskap om biomakromolekylers tredimensionella utsträckning. Mätförfarandet kan liknas vid en linjal som mäter avstånd på skalan miljarddels meter. Avhandlingen visar att den utvidgade Försterteorin ökar precisionen i de avstånd som ska mätas och gör det möjligt att studera strukturen hos biomakromolekyler. Metoden är ett komplement till de två stora strukturmetoderna kärnmagnetisk resonans, NMR, och röntgenkristallografi.
Fredagen den 5 juni försvarar Nils Norlin, Institutionen för kemi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Extended Förster Theory of Electronic Energy
Transport within Pairs of Reorienting Chromophoric Molecules”. Svensk titel: Utvidgad Försterteori för elektronisk energitransport inom par av reorienterande kromofora molekyler.
Disputationen äger rum kl. 13.15 i sal KB3A9, KBC-huset Umeå universitet.
Fakultetesoponent är professor Yehudi K. Levine, Debye Institutet, Utrecht Universitet, Nederländerna.
Nils Norlin är född och uppvuxen i Luleå och flyttade 2004 till Umeå för forskarstudier.
Kontaktinformation
Nils Norlin kan kontaktas via:
Tel: 090-786 59 73
E-post: nils.norlin@chem.umu.se
Annika Lantz-Andersson har i sin studie undersökt hur lärandeaktiviteten i relation till digitala läromedel ser ut. Fokus för studien är situationer när eleverna kör fast när de använder ett digitalt läromedel i matematik i sin skolvardag, där det digitala läromedlet fullt ut har ersatt den vanliga läroboken i matematik.
När eleverna försökte lösa ett matematiskt problem och datorn svarade med att lösningen var fel, fastnade eleverna många gånger i att leta efter orsakerna till felsvaret i funktioner hos det digitala läromedlet.
– De trodde att svaret skulle skrivas på ett annat sätt, att datorns svar var fel på samma sätt som det kan vara fel i facit till en mattebok och liknande förklaringar, säger Annika Lantz-Andersson.
Hennes studie visar att den återkommande tesen om att digitala läromedel är självinstruerande inte stämmer.
Hennes resultat visar att behovet av en stödjande person inte är mindre i arbetet med digitala läromedel än vad som gäller i traditionella undervisningssituationer.
– Det finns en slags stumhet i relationen mellan eleven och det digitala läromedlet. Datorn blir inte trött, klarar oändliga mängder av chanssvar, gör inte skillnad på elever men kan inte heller ge en individanpassad feedback, vilket är en av de viktigaste uppgifterna som lärare har, säger hon.
Annika Lantz-Anderssons studie ger inte heller några belägg för att elever uppfattar den digitala teknologin som en mer autentisk eller realistisk miljö att arbeta i, jämfört med ett konventionellt läromedel.
Den explosiva ökning av digitala läromedel som förutspåddes runt millennieskiftet har inte realiserats, även om de flesta läroböcker idag har en digital applikation, kopplad till de konventionella läromedlen.
– Digitala läromedel har många fördelar, inte minst interaktiviteten och att de uppmuntrar till samarbete mellan eleverna. Tron på ett förbättrat lärande med hjälp av digital teknologi är stark trots att det inte är något man kunnat bevisa, säger Annika Lantz-Andersson.
– Istället för att fastna i en diskussion kring hur digitala verktyg skulle kunna lösa olika typer av klassiska pedagogiska problem borde det vara mer relevant att fokusera på vilka nya typer av interaktion och vilken ny typ av kunskap användandet av digitala verktyg innebär.
Kontaktinformation
Annika Lantz-Andersson lägger fram sin avhandling ”Framing in Educational Practices. Learning Activity, Digital Technology and the Logic of Situated Action” vid institutionen för pedagogik och didaktik fredagen den 29 maj, kl 10.00.
Plats: Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen Hus A, Västra Hamngatan 25, Göteborg
Kontakt: Annika Lantz-Andersson: 031-7862275,
0705 – 464755, annika.lantz.andersson@ped.gu.se
I avhandlingen ”Managing risk for antagonistic threats against transport network” utgår han från terrorattacken mot World Trade Centre 2001, vilken totalt förändrade synen på logistik världen över. Attacken visade tydligt hur sårbara system för moderna transportkedjor faktiskt är, oberoende av vem som utgör ett hot eller varför.
– Hoten mot transportnäringen har alltid funnits och kommer att finnas i framtiden. Det är en jobbig slutsats för oss ingenjörer, vi vill lösa problemen. Men det här går att hantera, det gäller det att se på problemet från många olika perspektiv och att samarbeta, säger Daniel Ekwall vid Avdelningen för logistik och transport på Chalmers och Ingenjörshögskolan vid Högskolan i Borås.
Torsdag 28:e maj föreläser han på Logistik- och transportmässan i Göteborg i ämnet ”Pirater, terrorister och olagliga försörjningskedjor – ett hot mot världshandeln”
I avhandlingen diskuterar Daniel Ekwall problemet med hot mot transporter från flera olika perspektiv samtidigt som olika lösningar appliceras.
Ett exempel på sådana hot är de våldsamma kupperna mot värdetransportbilar för några år sedan, ett annat exempel är de så kallade kapellskärarna som skär sig genom långtradarens släp för att se om lasten är åtråvärd.
– Det krävs kunskap, mod, en särskild hänsynslöshet och vilja bland förövarna för att utföra sprängningar mot värdetransporter. Rånen mot värdetransporter minskade helt enkelt när tjuvarna kartlades och greps. I det andra fallet togs kapellen bort från transporterna och ersattes med stängda transporter.
Kärnan i avhandlingen är artikeln ”The Displacement effect in cargo theft”. Artikeln fokuserar på de så kallade transfereffekterna – eller oönskade bieffekter vid brottsbekämpning.
– En normalt erkänd transfereffekt är att de åtgärder som ska försvåra arbete för tjuven istället får förövaren att begå brott på nytt sätt. Ändringen i den tekniskt sociala miljön medför alltid att nya brottsmöjligheter uppstår. Dessa kan sedan innovativa kriminella utnyttja. Men vi ser att förändringarna gallrar ut tjuvarna. De blir färre. Vägpiraterna i Sverige har polisen hanterat bra med ett skickligt underrättelsearbete och genom att de kartlagt de utsatta rutterna och informerat allmänheten.
Daniel Ekwall forskning har uppmärksammats mycket av olika aktörer inom transportnäringen. Och han säger att det går att skydda rast- och viloplatser för transporter.
– Det handlar helt enkelt om vad aktörerna är beredda att investera i som skydd och vilka förluster de anser sig kunna göra innan de förändrar sina rutiner. Vissa aktörer kommer inte att klara av en förändring utan kommer att gå i konkurs medan andra kommer att tjäna på förändringen.
Hoten mot transportnäringen är ett laddat område. Alla vill inte berätta hur det förhåller sig. Tio procent av världshandeln består av illegala godsflöden. Dessutom finns det både en skurkromantik och en skurkrädsla säger Daniel Ekwall.
– Det gör det hela mycket svårare. Jag har utgått från ett europeiskt perspektiv i min avhandling med Sverige som målbild. Rent generellt kan man säga att problemen är tuffare närmare ett storstadsområde.
I vår har kaparna utanför Somalias kust diskuteras och debatterats på högsta politiska nivå internationellt. Problemet med piraterna är komplicerat, menar Ekwall. Mycket går tillbaka till den icke fungerande somaliska staten. Om de hade kunnat försvara somaliska vatten från början hade problemet inte varit så stort och då kanske inte piratnäringen blivit attraktiv. Idag finns ingen fungerande lagstiftning om vad som gäller.
Ett viktigt mål med avhandlingen är att lägga grunden för vidare forskning inom området samt även ge praktiker handfasta tips och idéer om hur de kan bidra för att minska på hoten mot transportnäringen.
Daniel Ekwall försvarade sin avhandling ”Managing Risk for Antagonistic Threats against the Transport Network” fredagen den 8 maj på Chalmers tekniska högskola, Göteborg
Opponent: Helen Peck, Dept. of Applied Science, Security and Resilience at Cranfield University, Shrivenham, England
Kontaktinformation
Daniel Ekwall, e-post: Daniel.Ekwall@hb.se
Tel: 0761-18 81 30
