Forskare vid SLU i Uppsala har nu kommit fram till att man med avel kan anpassa kons mjölk med avseende på mjölkproteinets sammansättning, så att den lämpar sig bättre för tillverkning av ost- och filprodukter.

Kaseiner är de proteiner som utgör stommen i det koagulerade ämne (koagel) som ger de karakteristiska strukturerna åt ost och filmjölk. För ostframställning är det viktigt med ett högt innehåll av kappa-kasein, medan även vassleproteiner spelar en viktig roll vid filtillverkning.

Studien visar att man kan förbättra mjölkens ystningsegenskaper genom att avla fram kor med genen för kappa-kasein B, som ger en bättre koagelstruktur än E-varianten av samma protein. När det gäller filtillverkning är resultaten mer tvetydiga. Kor som bär genen för A-varianten av vassleproteinet beta-laktoglobulin producerar mjölk som ger bra konsistens på filmjölk, tack vare att de bildar mer beta-laktoglobulin. Genen som kodar för beta-laktoglobulin B resulterar i stället i mjölk med mindre beta-laktoglobulin, fast av bättre kvalitet.

Effekter av mjölkens proteinsammansättning på kvalitet och utbyte av mejeriprodukter,
http://www.lantbruksforskning.se/filearchive/5/5844/0130045%20Andrén%20Proteinsammansättning%20i%20mejeriprodukter%20rapport.pdf

Mjölkens proteiner i fokus, Livsmedel i fokus 1/2009, http://www.livsmedelifokus.se/DocumentBank/109.pdf

Kontaktinformation
Elin.Hallen@hgen.slu.se, 018-67 19 61
Anne.Lunden@hgen.slu.se, 018-67 19 61
Anders.Andren@lmv.slu.se, 018-67 20 38

Avhandlingen med abstract http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001879/

För att kunna utarbeta handlingsplaner för hur dessa arter ska bekämpas, och vilka av dem som vi bör inrikta oss på, underlättar det att veta vad de kostar samhället i nuläget.

Forskare vid SLU i Uppsala har uppskattat kostnaderna för tretton olika invasiva arter i Sverige. Totalt för samtliga dessa arter var kostnaderna mellan 175 och 565 kronor per capita och år, vilket är i samma storleksordning som det svenska programmet mot koldioxidutsläppen eller som åtgärdsplanen mot övergödningen av Östersjön.

Arter som har införts oavsiktligt, t.ex. kräftpest och husmus, orsakar minst tre fjärdedelar av kostnaderna, medan de som ursprungligen införts för att användas på något sätt, t.ex. jättebjörnloka, mink och signalkräfta, bara står för en fjärdedel.

Forskarna jämförde de svenska kostnaderna för de tretton arterna med åtta andra länders beräknade kostnader.

I de flesta länderna  återfanns huvuddelen av kostnaderna inom jordbrukssektorn. Undantag var Kanada, Tyskland och Sverige, där man tar med i beräkningen att de invasiva ogräsarterna har trängt undan de inhemska ogräsen, vilket begränsar skadan i odlingssystemet.

Olikheter i skattningsmetoder mellan länder gör följaktligen dessa jämförelser osäkra. Eftersom risken för fler invasiva arter ökar när klimatet ändras, kommer behovet av kostnadsuppskattningar av det här slaget ändå att öka.

Rapport:

Costs of Alien Invasive Species in Sweden

Vid SLU i Balsgård har man karakteriserat svenska äppelsorter för att se hur allergena de är. Det visade sig att exempelvis Gyllenkroks Astrakan och Åkerö från Gripsholm hade höga halter medan Mio, Boskoop och Gloster fanns bland de sorter som hade låga halter. Nummersorten B0654 (Allgott) hade mycket låga halter. Denna sort har nu planterats på flera platser i hela Sverige för att man ska kunna utvärdera odlingsegenskaperna.

I en pilotstudie fick 20 allergiska barn och ungdomar äta skalade och oskalade bitar av två äppelsorter, utan att veta vilken sort de åt. Det visade sig att Allgott gav färre och mildare symptom är den vanliga sorten Discovery.

Skalen innehåller betydligt mer allergen än fruktköttet i samtliga sorter. Studierna pekar också på att nyskördade äpplen generellt innehåller mindre allergen och att halterna förändras åt olika håll i olika sorter efter lagring. Efter en till två månader i lager med extra låg syrehalt blev de lagrade äpplena mindre allergena än i vanligt kyllager. Odlingssätt och skördetid var också avgörande för innehållet av Mal d 1. Om sorten Aroma skördades vid optimal skördetid var halterna lägre än om de plockades tio dagar senare.

Kontaktinformation
Helena.Persson@ltj.slu.se, 040-41 55 21, Hilde.Nybom@ltj.slu.se, 044-26 58 02

Växtförädling – hortikultur, Balsgård
http://www.ltj.slu.se/balsgard/

Äpplen för allergiker, Viola Trädgårdsvärlden 10/2009 sid. 20

– Det gör det bland annat betydligt enklare att utveckla och testa nya läkemedel, säger Ravi Vumma, som presenterar resultaten i en doktorsavhandling i biomedicin, samt i tidskriften Neuroscience Letters.

En av orsakerna till schizofreni och bipolärt syndrom (tidigare kallad manodepressiv sjukdom) antas vara att nivån av viktiga signalsubstanser i hjärnan är för låg, vilket påverkar signalöverföringen negativt. Det, i sin tur, beror på att cellerna i blod-hjärnbarriären inte transporterar in tillräckligt mycket av de aminosyror som krävs för att hjärnan ska kunna tillverka signalsubstanser som dopamin, noradrenalin och serotonin.

– En förändrad transport av aminosyrorna tyrosin och tryptofan kan vara en av förklaringarna till den störda signalöverföringen hos patienter med schizofreni och bipolärt syndrom, förklarar Ravi Vumma.

Han har därför kartlagt hur transporten av de två aminosyrorna går till, vilka vägar de tar in i cellen. Olika aminosyror använder olika transportsystem och för att öka kunskapen om schizofreni och bipolärt syndrom är det nödvändigt att identifiera vilka system som är relevanta för just tyrosin och tryptofan.

Dessutom ville han ta reda på om bindvävsceller i huden (så kallade fibroblaster) transporterar aminosyrorna på samma sätt som hjärnendotelceller, eftersom det skulle innebära en dramatisk förbättring av möjligheterna att studera hur ämnen passerar blod-hjärnbarriären. De båda celltyperna har liknande membranfunktion, att stänga ute oönskade ämnen och bara transportera in de ämnen som kroppen behöver.

– Min forskning visar att tyrosin och tryptofan huvudsakligen använder samma transportsystem och att det fungerar på samma sätt i både bindvävsceller och blod-hjärnbarriärens endotelceller.

Därutöver kunde Ravi Vumma konstatera att intransporten av tyrosin i bindvävscellerna var lägre hos patienter med bipolärt syndrom jämfört med en frisk kontrollgrupp. Eftersom tidigare forskning har visat att den även är lägre hos personer med schizofreni, tyder hans upptäckt på att de två sjukdomarna har en gemensam förändring, som troligen orsakas av en gemensam genetisk variation.

Ravi Vummas upptäckter visar att humana bindvävsceller kan användas för att studera transporten både av aminosyror och av de mediciner som använder samma transportsystem. Problemet i dag är nämligen att bara ett fåtal av de centralstimulerande mediciner som utvecklas för att påverka hjärnan kan ta sig förbi blod-hjärnbarriären, vilket gör att de inte får avsedd effekt.

Ravi Vumma disputerar på avhandlingen Functional Characterization of Tyrosine and Tryptophan Transport in Fibroblasts from Healthy Controls, Patients with Schizophrenia and Bipolar Disorder 29 maj, klockan 13:15 i Hörsal M på Musikhögskolan.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Ravi Vumma 0761-66 60 44

Strax över 200 personer fick fylla i ett frågeformulär, först en vecka efter sin infarkt och sedan igen efter fyra månader. En stor grupp patienter intervjuades också.

Ungefär hälften av patienterna uppgav att de hade en besvärande trötthet fyra månader efter sin infarkt. Var tredje av patienterna beskrev att de hade uttalad trötthet, och var femte hade dessutom symtom på depression.

– Många upplevde tröttheten som ny och annorlunda. Den kunde inte relateras till ansträngning eller avsaknad av vila och den var oförutsägbart överrumplande och utan direkt orsak, säger sjuksköterskan Pia Alsén som skrivit avhandlingen.

Tack vare bättre behandling i det akuta skedet av en hjärtinfarkt överlever betydligt fler och patienterna slipper vara kvar på sjukhuset lika länge. Men för att prognosen ska vara god i ett längre perspektiv räcker inte den medicinska behandlingen till. Patienterna måste även ändra sin livsstil, men många klarar inte att genomföra de livsstilsförändringar som krävs. De deltar inte heller i de rehabiliteringsprogram som erbjuds.

– Patientens egen uppfattning om sin sjukdom kan vara avgörande för om de tar till sig denna del av behandlingen eller inte. Med större förståelse för patienternas sjukdomsuppfattning kan vi anpassa informationen individuellt och få in fler patienter i uppföljningsprogrammen, säger Pia Alsén.

Fyra månader efter insjuknandet var det fler som uppfattade att de hade en kronisk sjukdom.

– Uppfattningen om att man hade en kronisk sjukdom berodde på i vilken grad man reflekterade över sin infarkt. De som inte ville reflektera kring orsak och samband uppfattade den mer som en isolerad händelse, säger Pia Alsén.

En annan faktor som påverkade sjukdomsuppfattningen var om man tyckte att man själv kunde påverka sin sjukdom, eller om man satte sin tillit till medicinering och andra utomstående faktorer.  Tilliten hos patienterna att själva kunna kontrollera sjukdomen genom till exempel livsstilsförändringar minskade efter fyra månader.

Fakta hjärtinfarkt
I Sverige vårdas varje år cirka 30 000 personer på sjukhus för hjärtinfarkt. Det är den enskilt vanligaste dödsorsaken i vårt land. Hjärtinfarkt beror nästan alltid på åderförkalkning i hjärtats kranskärl och utlöses ofta av en blodpropp i ett förkalkat kärl.

Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för vårdvetenskap och hälsa

Avhandlingens titel: Illness perception and fatigue after myocardial infarction

Avhandlingen försvaras tisdagen den 2 juni, klockan 13.00, hörsal 2118, Hälsovetarbacken Hus 2, Arvid Wallgrens backe, Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Pia Alsén, leg sjuksköterska, telefon 0520-22 39 02 (arbete), 0521-123 24 (hem), 070-270 80 09, e-post pia.alsen@hv.se

Handledare:
Docent Lars-Olof Persson, telefon 031-786 00 00, e-post lars.persson@fhs.gu.se
Universitetslektor Eva Brink, telefon 031-786 00 00, e-post eva.brink@fhs.gu.se

Alzheimers är en smygande, dödlig demenssjukdom som kännetecknas av att plack och nystan av styva proteintrådar, amyloid, bildas och nervceller bryts ned. De bromsmediciner som finns tillgängliga har mycket begränsad effekt och behovet av nya behandlingsmetoder är stort.

I samarbete med det svenska läkemedelsföretaget Medivir har forskare vid Linköpings universitet arbetat inom detta viktiga område med att designa och syntetisera kemiska föreningar som hämmar aktiviteten hos proteasenzymet, BACE-1, som anses bidra till uppkomsten av Alzheimers sjukdom. Resultaten hittills är lovande.

– Vi har framställt flera molekyler som visat effekt i tidiga testsystem. Samspelet mellan en av de mest aktiva inhibitorerna och proteasenzymets yta har beskrivits i detalj med hjälp av röntgenkristallografi, säger Marcus Bäck, organisk kemist som lägger fram resultaten i sin doktorsavhandling vid LiU.

En proteashämmare utövar sin effekt genom att binda starkt till proteasets (enzymets) yta och därmed oskadliggöra det. På marknaden finns idag läkemedel med proteashämmare bland annat mot HIV och högt blodtryck.

Forskargruppen vid LiU har även bidragit i Medivirs framgångsrika arbete med att utveckla en läkemedelskandidat mot den kroniska leversjukdomen hepatit C, som nu genomgår klinisk prövning på patienter (fas II) i samarbete med läkemedelsföretaget Tibotec (Johnson & Johnson). Detta läkemedel är byggt på en molekyl som hindrar aktiviteten hos proteaset NS3, vilken är nödvändig för virusets förökning. Även detta projekt beskrivs i avhandlingen.

– Det är mycket ovanligt att ett universitetsprojekt inom läkemedelsområdet leder så här långt, säger Marcus Bäck.

Avhandlingen lades fram 15 maj 2009.

Kontaktinformation
Kontakt:
Marcus Bäck 013-285692, 0708-947567, marba@ifm.liu.se

Genom att mäta hur energi överförs mellan färgämnen, i det här fallet kromoforer och fluoroforer, går det att studera hur bland annat proteiner och DNA-molekyler, ser ut och fungerar. Inom det forskningsprojekt Nils Norlin varit delaktig i, har forskarna vidareutvecklat den så kallade Försterteorin, som namngetts efter den tyske upphovsmannen Theodor Förster. I sin avhandling presenterar Nils Norlin en utökad Försterteori som är inriktad på hur de fluorofora molekylerna rör sig under den process då energi överförs mellan dem, en viktig del för att få ökad information om biomakromolekylers struktur. För att tillämpa den utvidgade Försterteorin har Nils Norlin studerat tidsförloppen för energiöverföring, något som vanligtvis sker på tidsskalan miljarddels sekunder (nanosekunder). För att vidare tolka och analysera experimenten med hjälp av den nya teorin har han använt omfattande datorsimuleringar.

Den molekylära information som Nils Norlin fått fram kan användas för att uppskatta avstånd mellan olika biomakromolekyler, men framför allt för att mäta avstånd mellan olika positioner i molekyler. Denna avståndsinformation ger kunskap om biomakromolekylers tredimensionella utsträckning. Mätförfarandet kan liknas vid en linjal som mäter avstånd på skalan miljarddels meter. Avhandlingen visar att den utvidgade Försterteorin ökar precisionen i de avstånd som ska mätas och gör det möjligt att studera strukturen hos biomakromolekyler. Metoden är ett komplement till de två stora strukturmetoderna kärnmagnetisk resonans, NMR, och röntgenkristallografi.

Fredagen den 5 juni försvarar Nils Norlin, Institutionen för kemi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Extended Förster Theory of Electronic Energy
Transport within Pairs of Reorienting Chromophoric Molecules”. Svensk titel: Utvidgad Försterteori för elektronisk energitransport inom par av reorienterande kromofora molekyler.
Disputationen äger rum kl. 13.15 i sal KB3A9, KBC-huset Umeå universitet.
Fakultetesoponent är professor Yehudi K. Levine, Debye Institutet, Utrecht Universitet, Nederländerna.

Nils Norlin är född och uppvuxen i Luleå och flyttade 2004 till Umeå för forskarstudier.

Kontaktinformation
Nils Norlin kan kontaktas via:
Tel: 090-786 59 73
E-post: nils.norlin@chem.umu.se

Annika Lantz-Andersson har i sin studie undersökt hur lärandeaktiviteten i relation till digitala läromedel ser ut. Fokus för studien är situationer när eleverna kör fast när de använder ett digitalt läromedel i matematik i sin skolvardag, där det digitala läromedlet fullt ut har ersatt den vanliga läroboken i matematik.

När eleverna försökte lösa ett matematiskt problem och datorn svarade med att lösningen var fel, fastnade eleverna många gånger i att leta efter orsakerna till felsvaret i funktioner hos det digitala läromedlet.
– De trodde att svaret skulle skrivas på ett annat sätt, att datorns svar var fel på samma sätt som det kan vara fel i facit till en mattebok och liknande förklaringar, säger Annika Lantz-Andersson.
Hennes studie visar att den återkommande tesen om att digitala läromedel är självinstruerande inte stämmer.

Hennes resultat visar att behovet av en stödjande person inte är mindre i arbetet med digitala läromedel än vad som gäller i traditionella undervisningssituationer.
– Det finns en slags stumhet i relationen mellan eleven och det digitala läromedlet. Datorn blir inte trött, klarar oändliga mängder av chanssvar, gör inte skillnad på elever men kan inte heller ge en individanpassad feedback, vilket är en av de viktigaste uppgifterna som lärare har, säger hon.
Annika Lantz-Anderssons studie ger inte heller några belägg för att elever uppfattar den digitala teknologin som en mer autentisk eller realistisk miljö att arbeta i, jämfört med ett konventionellt läromedel.

Den explosiva ökning av digitala läromedel som förutspåddes runt millennieskiftet har inte realiserats, även om de flesta läroböcker idag har en digital applikation, kopplad till de konventionella läromedlen.
– Digitala läromedel har många fördelar, inte minst interaktiviteten och att de uppmuntrar till samarbete mellan eleverna. Tron på ett förbättrat lärande med hjälp av digital teknologi är stark trots att det inte är något man kunnat bevisa, säger Annika Lantz-Andersson.
– Istället för att fastna i en diskussion kring hur digitala verktyg skulle kunna lösa olika typer av klassiska pedagogiska problem borde det vara mer relevant att fokusera på vilka nya typer av interaktion och vilken ny typ av kunskap användandet av digitala verktyg innebär.

Kontaktinformation
Annika Lantz-Andersson lägger fram sin avhandling ”Framing in Educational Practices. Learning Activity, Digital Technology and the Logic of Situated Action” vid institutionen för pedagogik och didaktik fredagen den 29 maj, kl 10.00.
Plats: Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen Hus A, Västra Hamngatan 25, Göteborg
Kontakt: Annika Lantz-Andersson: 031-7862275,
0705 – 464755, annika.lantz.andersson@ped.gu.se

I avhandlingen ”Managing risk for antagonistic threats against transport network” utgår han från terrorattacken mot World Trade Centre 2001, vilken totalt förändrade synen på logistik världen över. Attacken visade tydligt hur sårbara system för moderna transportkedjor faktiskt är, oberoende av vem som utgör ett hot eller varför.

– Hoten mot transportnäringen har alltid funnits och kommer att finnas i framtiden. Det är en jobbig slutsats för oss ingenjörer, vi vill lösa problemen. Men det här går att hantera, det gäller det att se på problemet från många olika perspektiv och att samarbeta, säger Daniel Ekwall vid Avdelningen för logistik och transport på Chalmers och Ingenjörshögskolan vid Högskolan i Borås.

Torsdag 28:e maj föreläser han på Logistik- och transportmässan i Göteborg i ämnet ”Pirater, terrorister och olagliga försörjningskedjor – ett hot mot världshandeln”

I avhandlingen diskuterar Daniel Ekwall problemet med hot mot transporter från flera olika perspektiv samtidigt som olika lösningar appliceras.
Ett exempel på sådana hot är de våldsamma kupperna mot värdetransportbilar för några år sedan, ett annat exempel är de så kallade kapellskärarna som skär sig genom långtradarens släp för att se om lasten är åtråvärd.

– Det krävs kunskap, mod, en särskild hänsynslöshet och vilja bland förövarna för att utföra sprängningar mot värdetransporter. Rånen mot värdetransporter minskade helt enkelt när tjuvarna kartlades och greps. I det andra fallet togs kapellen bort från transporterna och ersattes med stängda transporter.

Kärnan i avhandlingen är artikeln ”The Displacement effect in cargo theft”. Artikeln fokuserar på de så kallade transfereffekterna – eller oönskade bieffekter vid brottsbekämpning.

– En normalt erkänd transfereffekt är att de åtgärder som ska försvåra arbete för tjuven istället får förövaren att begå brott på nytt sätt. Ändringen i den tekniskt sociala miljön medför alltid att nya brottsmöjligheter uppstår. Dessa kan sedan innovativa kriminella utnyttja. Men vi ser att förändringarna gallrar ut tjuvarna. De blir färre. Vägpiraterna i Sverige har polisen hanterat bra med ett skickligt underrättelsearbete och genom att de kartlagt de utsatta rutterna och informerat allmänheten.

Daniel Ekwall forskning har uppmärksammats mycket av olika aktörer inom transportnäringen. Och han säger att det går att skydda rast- och viloplatser för transporter.
– Det handlar helt enkelt om vad aktörerna är beredda att investera i som skydd och vilka förluster de anser sig kunna göra innan de förändrar sina rutiner. Vissa aktörer kommer inte att klara av en förändring utan kommer att gå i konkurs medan andra kommer att tjäna på förändringen.

Hoten mot transportnäringen är ett laddat område. Alla vill inte berätta hur det förhåller sig. Tio procent av världshandeln består av illegala godsflöden. Dessutom finns det både en skurkromantik och en skurkrädsla säger Daniel Ekwall.

– Det gör det hela mycket svårare. Jag har utgått från ett europeiskt perspektiv i min avhandling med Sverige som målbild. Rent generellt kan man säga att problemen är tuffare närmare ett storstadsområde.

I vår har kaparna utanför Somalias kust diskuteras och debatterats på högsta politiska nivå internationellt. Problemet med piraterna är komplicerat, menar Ekwall. Mycket går tillbaka till den icke fungerande somaliska staten. Om de hade kunnat försvara somaliska vatten från början hade problemet inte varit så stort och då kanske inte piratnäringen blivit attraktiv. Idag finns ingen fungerande lagstiftning om vad som gäller.

Ett viktigt mål med avhandlingen är att lägga grunden för vidare forskning inom området samt även ge praktiker handfasta tips och idéer om hur de kan bidra för att minska på hoten mot transportnäringen.

Daniel Ekwall försvarade sin avhandling ”Managing Risk for Antagonistic Threats against the Transport Network” fredagen den 8 maj på Chalmers tekniska högskola, Göteborg
Opponent: Helen Peck, Dept. of Applied Science, Security and Resilience at Cranfield University, Shrivenham, England

Kontaktinformation
Daniel Ekwall, e-post: Daniel.Ekwall@hb.se
Tel: 0761-18 81 30

Sedan några månader tillbaka finns en ny lag som ger ett starkare skydd mot diskriminering av äldre i arbetslivet. Ålderism – att särbehandla människor på grund av deras ålder – uppmärksammas alltmer i samhället, och nu har också Fredrik Snellman vid Umeå universitet skrivit en ny avhandling om företeelsen.

Han har genom intervjuer med pensionärer i Sverige och Finland utforskat det maktspel som pågår omkring människors ålder, och hur det uttrycks via språket genom ord som ”äldre” och ”gammal”. Fredrik Snellman menar att dessa markörer både markerar och maskerar ålderism, framförallt genom att de används så självklart. En av de intervjuade pensionärerna har t ex en mycket bestämd uppfattning om pensionsmyndighetens allmänt vedertagna uttryck ”ålderspension” – det är ett jävligt ord”. Samtidigt accepterar de flesta förklaringen att ”grannen dog förra veckan, men han var ju gammal”.

Fredrik Snellman menar att särbehandlingen både kan begränsa och möjliggöra i vardagen. Kanske utesluter man andra eller sig själv från att delta i något sammanhang för att man är för gammal. Men attributet gammal kan också användas för att slippa delta i ett sammanhang man inte längre vill medverka i.

När drygt trettio pensionärer får diskutera ålderskodade budskap i födelsedagskort, blir det tydligt hur olika åldersmarkörer kan upplevas. En del kan uppfatta ett kort med siffran ”75” som mycket stämplande, och man vill varken skicka eller få kortet. Andra tycker att det är ett ”jättefint kort”, som inte innehåller någon laddning alls.

I avhandlingen fick också drygt 2 000 pensionärer i Väster- och Österbotten besvara en enkät omkring attityder till äldre. Resultaten visar att drygt 70 procent anser att samhällets inställning till äldre på arbetsmarknaden är negativ, och att nästan hälften anser att inställningen till äldre i politik och reklam är negativ.

När sexton finländska män och kvinnor fritt får formulera sina livsberättelser, noterar dock Fredrik Snellman att ”ålder” inte utgör en central aspekt som människor automatiskt berör. Snarare används ofta andra markörer, som ”ung” och ”tid”, kring vilka livserfarenheterna berättas. Den övergripande bilden av berättelsernas innehåll uttrycker ett ”rikt liv” som pensionär, något som står i kontrast mot de eländesbilder som ofta dominerar äldres tillvaro i bland annat media.

Delar av projektet är finansierat av Botnia-Atlantica-programmet:
http://www.botnia-atlantica.eu/

Fredrik Snellman kommer ursprungligen från Pedersöre i Österbotten, Finland och har tidigare arbetat vid Åbo Akademi i Vasa.

Fredagen den 29 maj försvarar Fredrik Snellman, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Gammfolket” – om livserfarenheter och vardagens ålderism. Disputationen äger rum kl. 10.00 i hörsal A, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Gunhild Hagestad, Institutt for sosiologi, sosialt arbeid og velferdsfag, Universitetet i Agder, samt NOVA.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Fredrik Snellman
Institutionen för socialt arbete,
Umeå universitet,
Telefon: 090-786 6008, 070-553 8740
E-post: fredrik.snellman@socw.umu.se

I studien observerades och intervjuades 18 nyblivna sjuksköterskor vid ett länssjukhus i Mellansverige. Studien visar att de under introduktionsprogrammet skolas in genom att imitera och söka kunskap från erfarna sjuksköterskor enligt ett mästare-lärlingssystem.

– Det läggs stor omsorg på att lära de nya sjuksköterskorna det praktiska hantverket, som rätt handgrepp och i vilken ordning dessa ska göras, men mindre fokus på de akademiska aspekterna av yrket. Det krävs hög grad av lyhördhet och anpassning för att de nya sjuksköterskorna ska bli accepterade som färdiga av kollegor och övrig personal, säger Birgitta Bisholt som skrivit avhandlingen, och som själv är legitimerad sjuksköterska.

Studien visar att de nyutexaminerade sjuksköterskorna saknar den handlingsberedskap och kompetens som krävs i olika patientsituationer. De har de teoretiska kunskaperna, men de har svårt att avgöra vilka kunskaper som ska användas i en viss situation.

– Därför är det viktigt att våra nya kollegor får träna sina yrkesfärdigheter i olika patientsituationer och att de i större utsträckning får utföra sitt arbete självständigt under inskolningen, säger Birgitta Bisholt.

Personalen på de olika avdelningarna ifrågasätter och tvivlar starkt på de nyutexaminerade sjuksköterskornas förmåga att utöva yrket, vilket innebär att de hela tiden måste bevisa sin förmåga för att accepteras i yrkesgruppen. För att inte hamna i utanförskap måste de nya sjuksköterskorna anpassa sig efter rådande förhållanden, visar avhandlingen.

– Det kan till och med gå så långt att de måste sluta på arbetsplatsen om de avviker från de normer och förväntningar som ställs på dem i yrket. Det är viktigt att vi nu diskuterar hur vi egentligen skolar in nya sjuksköterskor i vårt yrke och hur introduktionsprogrammen borde utformas, säger Birgitta Bisholt.

Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för vårdvetenskap och hälsa

Avhandlingens titel: Nyutexaminerade sjuksköterskors yrkessocialisation – Erfarenheter av ett introduktionsprogram

Avhandlingen försvaras tisdagen den 9 juni, klockan 13.00, sal 2119, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Arvid Wallgrens backe, Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Birgitta Bisholt, leg sjuksköterska, telefon 054-15 10 12, 070-251 62 41, e-post birgitta.bisholt@liv.se

Handledare:
Professor Ewa Pilhammar, telefon 031-786 23 59, e-post ewa.pilhammar@fhs.gu.se
Universitetslektor Carina Furåker, telefon 031-786 23 13, e-post carina.furaker@fhs.gu.se

– Det går inte att förutsäga viktutfallet utifrån ätbeteendet, varken före eller efter operationen, säger Joakim de Man Lapidoth som presenterar sina resultat i en doktorsavhandling i medicin.

Han har under drygt tre år följt mer än 250 patienter som fått antingen kirurgisk eller icke-kirurgisk beteendeförändrande behandling mot fetma. Studien visar att ätstörningar och hetsätning är vanligt, en knapp tredjedel av patienterna före behandling är drabbade, med sämre livskvalitet och högre psykisk ohälsa som följd.

Men trots att operation är den mest effektiva behandlingen mot fetma, avråds många patienter med ätstörningar från ingreppet, eftersom man anser att det inte blir ett lika bra resultat.

– Det finns stora skillnader mellan olika kliniker eftersom det hittills inte har funnits tillförlitliga undersökningar om hur ätstörningar och hetsätning påverkar resultatet. Men eftersom min studie visar att även dessa patienter lyckas gå ner bra i vikt bör man vara generös med att låta dem som behöver kirurgisk behandling få det, och inte utesluta någon utan mycket goda skäl. Det innebär ju en dramatiskt förbättrad fysisk hälsa för patienter som annars riskerar att dö på grund av sin fetma.

Däremot är den psykiska ohälsan större och livskvaliteten sämre bland dem som har ätstörningssymtom efter operationen. Visserligen kan patienterna inte äta lika mycket som tidigare, men de upplever ändå själva att de äter för mycket och saknar kontroll över sitt ätande.

– Förekomsten av ätstörningssymptom var förvånansvärt hög tre år efter kirurgi, nästan trettio procent. Trots att dessa patienter hade en lika god viktnedgång som de övriga, uppvisade de betydligt mer psykisk ohälsa och sämre livskvalitet än de övriga efter behandlingen. Men det är svårt att förutsäga hur en enskild patient kommer att reagera efter operationen. En del förbättras medan andra försämras.

Joakim de Man Lapidoths slutsats är att även patienter med ätstörningar bör få hjälp att minska vikten, men att det även är viktigt att beakta ätbeteendet och annan psykisk ohälsa såväl före som efter behandlingen.

Joakim de Man Lapidoth disputerar på avhandlingen Eating disorders and binge eating in clinical weight-loss treatments 29 maj klockan 13:00 i Wilandersalen på Universitetssjukhuset Örebro.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Joakim de Man Lapidoth, 073-346 52 65.

Avhandlingen om ungdomars musikvanor bygger på en etnografisk studie genomförd i en skolklass på en 6-9 skola i Göteborgs kommun under perioden 2002-2005, en tid då nedladdning av musik blev ett allt vanligare fenomen bland unga människor.

Hur använder ungdomar i 13-15 årsåldern musik för att skapa och uttrycka identitet? Vilka musikaliska kunskaper och färdigheter utvecklar de i olika vardagliga sammanhang? Och i vilken utsträckning är dessa kunskaper gångbara på musiklektionerna i skolan? Det är bland annat dessa frågor som Åsa Bergman försöker ge svar på.

I avhandlingen uppmärksammas också hur ungdomar använder musik för att presentera sig som unika, specifika individer i linje med vad vår tids individualitetsnorm föreskriver. Det sker på två sätt, genom att markera avstånd från den dagsaktuella hitlistemusiken och genom att visa på en personligt präglad musiksmak.

Hitlistemusiken, eller radiomusiken som den också kallas, visar sig dock vara allt annat än betydelselös. För att kunna delta i samvaron med kamraterna i skolan var det till exempel nödvändigt att vara uppdaterad på vilka nya låtar som var på väg in och ha kunskap om vilka artister som spelades på radio och tv för tillfället.

Ytterligare en av de saker som framkommer i avhandlingen är att olika förkunskaper premieras i olika utsträckning på musiklektionerna i skolan.

Eftersom undervisningen till stor del är inriktad mot att lära ut grundläggande ackordsspel på gitarr samt elbas och trummor i syfte att eleverna på egen hand skall repetera in låtar och framföra dem för kamraterna, har de ungdomar som har erfarenhet av att spela i kamratbaserade rockband på fritiden bättre förutsättningar att nå kursmålen i ämnet musik än de som har erfarenhet från andra musiksammanhang, eller rentav saknar erfarenheter av att musicera.

Bäst klarar sig de pojkar som spelat i rockband en eller ett par terminer. Både för att de innehar i sammanhanget ”rätt” sorts kunskaper och för att de genom rockmusicerandet lärt sig agera maskulint på ett sätt som inger status i kamratgruppen.

Tjejerna, som mer sällan återfinns i rockskolans replokal på fritidsgården, klarar sig sämre på musiklektionerna. Detta beror både på att de saknar praktiska erfarenheter från att spela i band och för att de måste förhålla sig till lektionsuppläggets maskulina könskodning.

Tjejerna hanterar detta med att betona femininitet i högre grad än de gör på andra lektioner och i andra sammanhang. Istället för att ta plats som kunniga och kompetenta, tonar tjejerna ner sin egen förmåga och strävar istället efter att upprätthålla en god relation till sina tjejkamrater.

De som dock klarar sig allra sämst på musiklektionerna är de pojkar som aldrig spelat i band. Förutom att de saknar rätt sorts förkunskaper agerar de också utifrån en genusposition som är underställd de killar som spelar i rockband.

Avhandlingens titel: Växa upp med musik. Ungdomars musikanvändande i skolan och på fritiden.

Disputationen äger rum lördagen den 13 juni 2009 kl. 10.00 i Vasa B, Vera Sandbergs Allé 8

Opponent: Professor Even Ruud, Oslo

Avhandlingen kostar ca 150 kr och kan beställas från Institutionen för kulturvetenskaper, Box 200, 405 30 Göteborg eller via e-post katarina.moro@kultur.gu.se

Här kan du läsa mer om avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/20314

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Åsa Bergman, 0302-152 72
0704-91 51 12
asa.bergman@musicology.gu.se

I dag existerar de flesta värdepapper endast som registreringar i datasystem som kommunicerar med andra datasystem och som opereras av finansiella aktörer. Bara den som kontrollerar själva datorn och dess program har möjlighet att styra och kontrollera vad som sker. Endast den, som upprätthåller registret kan rent faktiskt avgöra om det finns någon registrering, vad som registrerats, av vem och när det skedde samt – inte minst – hur den elektroniska registreringen skall uttydas på ett språk som kan förstås av dem som berörs av registreringarna. Den som i praktiken avgör och kontrollerar allt detta är kontohållaren, det vill säga den som i dagligt tal brukar kallas förvaltare.

Värdepappernas ägare är i praktiken helt utelämnade till kontohållaren. Ändå har inte kontohållarens ansvar uppmärksammats tillräckligt av lagstiftaren.

– Genom att värdepapper behandlas som om de vore fysiska ting trots att de inte är det saknar kontoföringen i många avseenden stöd i gällande rätt. Kontohavarens ställning blir därför helt enkelt rättsligt osäker. Dessutom har internationaliseringen av värdepappershandeln gjort osäkerheten än mer kännbar, säger Karin Wallin-Norman.

Karin Wallin-Norman lanserar i sin avhandling ett helt nytt juridiskt begrepp – ”kontorätt”– för att beteckna kontoinnehavarens rätt i relation till kontohållaren avseende finansiella instrument. För att investerarnas kontorätter ska ha ett effektivt rättsligt skydd anser Karin Wallin-Norman att regleringen måste utgå från och baseras på det faktum att de finansiella instrumenten är kontoförda. Kontorätt bör därför inom förmögenhetsrätten behandlas som en särskild kategori av lös egendom vid sidan av de traditionella egendomsslagen.

Karin Wallin-Norman har bland annat arbetat som chefsjurist på VPC. Parallellt med avhandlingsarbetet har hon deltagit som svensk expert i utarbetandet av ett harmoniserat regelverk för värdepapper i Europa och globalt. Hon arbetar numera som oberoende konsult inom svensk och internationell värdepappersjuridik.

Disputationen sker den 28 maj klockan 10.00 i sal G Ahrreniuslaboratorierna. Opponent är universitetslektor Claes Martinsson, Göteborgs universitet.

För ytterligare information
Karin Wallin-Norman, Juridiska institutionen, karin.wallin-norman@juridicum.su.se, 070-520 21 57.

För bild
http://www.juridicum.su.se/jurweb/Karin_Wallin_Norman.jpg. eller kontakta Staffan Westerlund på staffan.westerlund@juridicum.su.se, 073-784 50 31. Avhandlingen är utgiven på Jure förlag.

Bromerade flamskyddsmedel är kemikalier som tillsätts i till exempel elektroniska apparater, plaster och vissa textilier för att förhindra uppkomst av bränder. Det finns över 60 olika organiska bromerade ämnen som används som flamskyddsmedel i konsumentprodukter. Den gemensamma faktorn är att de minskar risken för brand, men de har helt olika egenskaper när de läcker ut i naturen.

För att bedöma om en kemikalie innebär en miljörisk undersöks hur kemikalien bryts ned, om den lagras i vävnader hos djur och hur giftig den är. I sin avhandling presenterar Jenny Rattfelt Nyholm resultat från studier av ett tiotal olika bromerade flamskyddsmedel och presenter en modell som kan användas för att generalisera resultaten till andra bromerade flamskyddsmedel för en preliminär bedömning av miljörisken.

Jenny Rattfelt Nyholm har jämfört resultaten från de olika studierna med de kriterier i lagstiftningen som finns för att klassificera ett miljöfarligt ämne. Polybromerade difenyletrar, en klass av bromerade flamskyddsmedel som varit förbjudna i EU sedan 2006, uppfyller kriterierna för ett miljöfarligt ämne. Hexabromcyklododekan, som finns med på EU:s kandidatlista över farliga ämnen, är ett gränsfall. Förutom dessa ämnen bedöms ingen av de övriga bromerade flamskyddsmedlena som hon testat uppfylla kriterierna för att klassas som miljöfarliga ämnen.
– Jag har identifierat ytterligare några bromerade flamskyddsmedel som har liknande egenskaper som bromerade difenyletrar med hjälp av den modell för riskbedömning som jag utvecklat. Dessa är ännu inte testade och bör därför prioriteras i fortsatta experimentella studier, anser Jenny Rattfelt Nyholm.

Fredagen den 5:e juni försvarar Jenny Rattfelt Nyholm, Kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Persistency, bioaccumulation and toxicity assessment of selected brominated flame retardants. Svensk titel: Bedömning av nedbrytbarhet, bioackumulerbarhet och giftighet hos utvalda bromerade flamskyddsmedel. Disputationen äger rum kl 10.00 i Sal MA121, MIT-huset, Umeå Univeristet. Fakultetsopponent är professor Walter Vetter från Institute of Food Chemistry, University of Hohenheim, Stuttgart, Germany.

Jenny Rattfelt Nyholm är född och uppvuxen i Västerås. 1995 flyttade hon till Umeå för att läsa biologi och kemi, och 2004 påbörjades forskarstudier i miljökemi.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Jenny Rattfelt Nyholm, kemiska institutionen
Telefonnummer: 090-7865574
E-post: jenny.rattfelt@chem.umu.se

Anders Johansson, nybliven doktor vid Tema Teknik och social förändring, har studerat de politiska utmaningar som EU:s regelverk för genetiskt modifierade organismer, GMO, medfört.

– Det finns ännu inte mycket GMO-mat på hyllorna, men i Europa är GMO-grödor för djuruppfödning rätt vanligt. Den är billigare och syns inte i slutprodukten eftersom djur inte behöver GMO-märkas, säger Anders Johansson.

Han har undersökt hur lagstiftningen i EU utvecklats från 1970-talet och framåt och hur medlemsländerna agerat i Europaparlamentet. Studien fokuserar på två EU-direktiv från 1990 respektive 2001 som reglerar försäljning och marknadsföring av genmodifierade produkter.

– Enligt kommissionen ska bönderna själva kunna avgöra om de vill odla genmodifierade grödor, men odling av GMO är mycket omdiskuterat i EU:s medlemsländer.

Lagstiftningen har utvecklats i en ambition att skapa balans mellan vetenskap och politik. Till en början byggde den på strikt vetenskapliga resonemang om risker och sannolikhet, men sociala och politiska frågeställningar har efterhand fått ökat utrymme.

– I och med att man tagit hänsyn även till etiska och sociala aspekter har tolkningen av lagstiftningen blivit alltmer komplex och kan variera mycket mellan olika länder.

Enligt Nederländernas tolkning av reglerna för avstånd mellan fält med genmodifierade rödbetor och fält med vanliga rödbetor räcker det med 1,5 meter. Med stöd av samma lagstiftning kräver dock Luxemburg 2000 meters avstånd.

Det stora utrymmet för tolkningar har lett till en återgång till en mer traditionell lagstiftning med ett vetenskapligt ramverk som minskar tolkningsmöjligheterna.

– Det räcker inte att policy och strategier formuleras av ledningen. För legitimitetens skull måste lagstiftningen även ta in sociala frågor, etiska problem och andra frågor som tas upp i den samtida debatten. Lagstiftningen om GMO visar att det behövs strategier för styrning som gör det möjligt, säger Anders Johansson.

Kontaktinformation
Anders Johansson disputerade den 17 april 2009 och kan nås på telefon 013- 363226 och anders.k.johansson@liu.se