I boken Släkten, pengarna & Caroline Gother. En grosshandlarsläkt i Stockholm under tre generationer 1740–1836 får man följa hur förmögenheter skapas och hur de lika snabbt försvinner, och hur pengarna genom äktenskap och arv vandrar för att till slut hamna hos mademoiselle Gother på ett sätt som ingen av de strikt kalkylerande männen kunde förutse.
Giftermål har alltid ingått i den manliga strategin för att bevara och bygga ut makt och förmögenheter. Hur kom det då sig att Caroline Gother, som levde mellan 1761 och 1836 och förblev ogift livet ut, med tiden blev en av Sveriges rikaste kvinnor trots att hennes far, handelsborgmästare Engelbert Gother, själv var bankrutt vid sin död 1775?
Familjen ingick i det nätverk av framstående grosshandlare i Stockholm som genom äktenskap mellan sig knöt allt tätare ekonomiska band. Här finns släkter som Bedoire, Petersen, Pauli, Campbell, Jennings, Lefebure och Reimers.
Marja Taussi Sjöberg är professor i historia vid Umeå universitet. Hon har tidigare studerat kriminalitet, social utslagning, skilsmässor och kvinnans rättsliga ställning i Sverige under åren 1500–1900.
Hennes böcker på dessa teman är:
Brott och straff Västernorland 1861–90 (1981),
Dufvans fångar. Brottet, straffet och människan i 1800-talets Sverige (1986),
Skiljas. Trolovning, äktenskap och skilsmässa i Norrland på 1800-talet (1988)
Rätten och kvinnorna. Från släktmakt till statsmakt på 1500-och 1600-talen (1996).
År 1999 gav hon på Atlantis förlag ut Martta och Eero. En finsk familj under kriget 1939–1944.
– För första gången i världshistorien går det att ge en detaljerad bild av hunden med födelseplats, tidpunkt och hur många vargar som tämjdes, säger Peter Savolainen, forskare i biologi vid KTH.
Tillsammans med svenska kollegor och en kinesisk forskargrupp har han kommit fram till en rad nya rön vad gäller hundens historia.
Dessa rön framkommer i en nypublicerad artikel i den vetenskapliga tidskriften Molecular Biology and Evolution, och gör gällande att hunden kom till för högst 16 000 år sedan, i Asien söder om Yangtze-floden i Kina.
Det är en betydligt tydligare tid och plats än vad som tidigare kunnat redovisas.
– Våra tidigare fynd från 2002 har inte varit helt accepterade, men med våra nya data blir nog acceptansen större. Bilden är mycket mer detaljerad, säger Peter Savolainen.
Tiden för hundens uppkomst överensstämmer bra med när befolkningen i den här delen av världen övergick från att vara jägare och samlare till jordbrukare, vilket var för 10 000 till 12 000 år sedan.
Enligt Peter Savolainen tyder forskningen på att hunden har ett enda geografiskt ursprung, men härstammar från ett stort antal djur. Minst flera hundratals tämjda vargar, förmodligen ännu fler.
– Med tanke på att det var så många vargar så tyder det på händelsen var en viktig och stor del i kulturen, säger Peter Savolainen.
Han tillägger att forskningsresultatet bjuder på fler spännande teorier. Som att ursprungshunden till skillnad från sina yngre släktingar i Europa, som användes som vall- och vakthundar, förmodligen slutade sitt liv i människornas mage.
Forskningsresultatet har erhållits genom genetisk analys av mitokondriellt DNA, insamlat från 1 500 hundar från hela världen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Peter Savolainen på savo@kth.se eller 08-55 378 335.
I en norsk-svensk undersökning av 9000 ungdomar mellan 17 och 19 år uppgav 5 procent av pojkarna och 1 procent av flickorna att de tvingat någon till penetrerande sex eller onani. Den siffran kan jämföras med antalet unga pojkar som under ett år rapporterades till socialtjänsten för att de begått ett sexuellt övergrepp. Det var 197 stycken, vilket innebär 0.06 procent av alla pojkar i Sverige i åldrarna 12 till 17 år.
Resultatet av socialtjänststudien tyder på att de ungdomar som begått sexuella övergrepp kan delas in i två grupper. Den ena utgörs av ungdomar som har ett besvärligt beteende på flera sätt, med t ex missbruk och kriminalitet, och som begått enstaka övergrepp mot jämnåriga. Den andra gruppen består av ungdomar som begått övergrepp mot barn. De använder sig av manipulation snarare än våld, och begår upprepade övergrepp. Många av dessa pojkar har varit antingen mobbade eller själva utsatta för övergrepp.
Cecilia Kjellgren har också gjort en uppföljning sex år senare av 39 tonårspojkar som begått sexuella övergrepp och uppmärksammats av socialtjänsten. Uppföljningen visade att en femtedel av pojkarna begått nya sexualbrott under dessa sex år. Dessutom var mer än hälften dömda för andra typer av brott vid uppföljningen.
Medan mer än en tredjedel av hela gruppen hade gått i särskola eller fått en neuropsykiatrisk diagnos, så hade alla de som upprepat sina sexuella övergrepp genomgått särskola eller fått en neuropsykiatrisk diagnos.
Riskbedömningar som gjorts när de sexuella övergreppen uppmärksammades fungerade väl för att identifiera dem som hade hög risk för återfall i sexualbrott. Att flera av dem ändå återföll kan förklaras av att några inte fick någon behandling alls, medan andra fick en behandling som tydligen inte räckte för att förhindra återfall.
Många av pojkarna förklarade i intervjuerna att de hade behov av att få prata mer om sin problematiska sexualitet. Detta skulle enligt lundaforskaren kunna bidra till att avvärja ytterligare sexualbrott.
Det är viktigt att personalen inom både socialtjänst, barnpsykiatri, ungdomsmottagningar och skola vet att det inte är helt ovanligt att ungdomar begår sexuella övergrepp, menar Cecilia Kjellgren.
– Då kan man bli mer lyhörd för små antydningar, och inbjuda till samtal med offer och förövare genom att säga t.ex. att ”vi vet att man kan bli utsatt av en jämnårig” eller ”vi vet att man kan ha bekymmer och behöva prata om sin sexualitet”. Det är också väldigt viktigt att de vuxna känner till att även flickor kan vara förövare.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter ”Adolescent sexual offending. Prevalence, risk factors and outcome” och läggs fram den 18 september. Cecilia Kjellgren nås på 046-174314, 0733-170841, cecilia.kjellgren@med.lu.se eller via Viveca Caspersen Wiklund 046-174407.
Ett foster är delvis främmande för mammans immunsystem eftersom det till hälften ärvt sina gener från pappan. Därför riskerar fostret att stötas bort, ungefär som ett transplanterat organ. En gravid kvinnas immunsystem har därför den svåra uppgiften att undvika avstötning av fostret, samtidigt som motståndskraften mot infektioner måste behållas.
I en artikel i den ansedda tidskriften Journal of Immunology lägger LiU-forskarna fram sina nya rön om immunreglering under graviditet, speciellt den typ av vita blodkroppar som kallas regulatoriska T-celler. Dessa blodkroppar har en viktig roll i att dämpa immunsvaret, det vill säga motverka oönskad inflammation som kan leda till sjukdomar.
Man har tidigare trott att antalet regulatoriska celler ökar i blodcirkulationen hos gravida kvinnor, med avsikten att minska risken att fostret stöts bort. Men detta stämmer inte, enligt den nya studien som bygger på nya, förfinade mättekniker och även visar varför man tidigare kommit till fel slutsats.
– Vårt fynd är rimligt med tanke på att en alltför stark dämpning av immunsystemet skulle leda till ökad risk för infektion under graviditet, något som vanligtvis inte förekommer, säger Jan Ernerudh, professor i klinisk immunologi och en av de ansvariga för studien.
Resultaten visar också att de regulatoriska T-cellerna under graviditet är mycket flexibla. Om det kommer signaler om en hotande infektion eller avstötning av fostret verkar de snabbt kunna ändra sin funktion.
I en ännu opublicerad studie har forskargruppen också visat att de regulatoriska cellerna är anrikade där de gör mest nytta: i livmodern nära kontaktytan mellan mammans immunsystem och fostret.
– Regulatoriska T-celler har föreslagits för behandling av graviditetskomplikationer. Detta måste nu ses med andra ögon, säger Jan Ernerudh.
Studien utfördes på 38 friska gravida kvinnor i Östergötland i deras fjärde till femte graviditetsmånad. Kontrollgruppen bestod av 71 icke gravida kvinnor i åldern 19-36 år.
Artikeln Systemic reduction of functionally suppressive CD4dimCD25highFoxp3+tregs in human second trimester pregnancy is induced by progesterone and 17B-estradiol av Jenny Mjösberg, Judit Svensson, Emma Johansson, Lotta Hellström, Rosaura Casas, Maria C. Jenmalm, Roland Boij, Leif Matthiesen, Jan-Ingvar Jönsson, Göran Berg och Jan Ernerudh är publicerad i Journal of Immunology 183/1, 2009.
Kontaktinformation
Kontakt:
Jan Ernerudh, professor i klinisk immunologi, 013-223269, 0708-748466 jan.ernerudh@lio.se
Göran Berg, professor i obstetrik och gynekologi, 013-223132, 0705-775540, goran.berg@lio.se
Jenny Mjösberg, doktorand, 013-221401, 0705-472956, jenny.mjosberg@liu.se
– När man bygger hus, särskilt träfasader, är frågan om vilket val av träslag man väljer
mycket viktigt, säger Karin Sandberg.
Det är många faktorer som påverkar träets beständighet och särskilt viktigt är trämaterialets
förmåga att ta upp och avge vatten eller fukt. Organismer som svampar och bakterier bryter
ner trämaterialet vid en fuktkvot som är högre än 20%.
Det finns, enligt Karin Sandberg,exempel på träkonstruktioner som bevarats mycket länge tack vare att man lyckats hålla fuktkvotsnivån under nivån för biologiska angrepp.
Samtidigt finns det exempel på träkonstruktioner som ruttnat bort på några få år på grund av att de organismer som bryter ned veden har tillåtits ha optimala livsbetingelser.
I sin forskning har Karin Sandberg undersökt vattenupptagning och uttorkning i ändträ med
datormograf och bildbehandling.
– Att granens kärnved har andra egenskaper än splintved i samma träslag har inte beaktats
överhuvudtaget tidigare. Det beror dels på att det jag visat i min forskning inte varit känt och dels på grund av att det inte går att särskilja splintved och kärnved hos gran med blotta ögat när veden är torr, säger hon.
Resultaten från hennes forskning visar att granens kärnved har betydligt lägre vattenupptagning
och torkar ner snabbare till en gynnsam fuktkvotsnivå jämfört med splintveden. Försök som
hon genomfört utomhus visar att det var mindre än på splintved.
Kontaktinformation
Karin Sandberg,070 – 285 66 64
Vid obstruktiv sömnapné (OSA) uppstår andningsuppehåll under sömnen på grund av att svalget faller samman vid inandning, som därmed försvåras eller blockeras. OSA leder till försämrad sömnkvalitet och i svåra fall syrebrist, vilket kan leda till allvarliga följder som inlärningssvårigheter, hjärt-kärlkomplikationer eller till och med dödsfall. Behandlingen är i första hand operation av halsmandlar och körtel bakom näsan.
För att kunna identifiera riskfaktorer för barn att insjukna i OSA har forskare vid Karolinska Institutet gått igenom sjukhusdata från alla 2.7 miljoner barn i Sverige. Av dessa hade 854 pojkar och 627 flickor fått en OSA-diagnos under perioden 1997 till 2004. Resultaten visade att syskon till barn med en OSA-diagnos hade en drygt 30 gånger högre risk för att också få en OSA-diagnos, jämfört med barn med syskon utan diagnosen.
– Bland barn i den allmänna befolkningen är risken för OSA relativt liten, cirka 2 procent är drabbade. Men för ett barn vars syskon har en OSA-diagnos är risken mångfaldigt högre. Vårdgivare bör därför vara uppmärksamma på sömnrelaterade andningsbesvär och snarkning även hos syskon till barn med OSA, säger Danielle Friberg, öron-näs-hals-kirurg och en av forskarna bakom studien.
Även sannolikheten att ha diagnostiserats med förstorade halsmandlar och körtel bakom näsan, en viktig riskfaktor för att utveckla OSA, var 4 gånger förhöjd bland syskon till barn med samma diagnos.
Det går inte att utifrån resultaten avgöra om den höga syskonrisken beror på gener eller på gemensamma miljöfaktorer. Forskarna betonar att en del av den höga sannolikheten för OSA-diagnos hos syskonen kan förklaras av att föräldrar till OSA-drabbade barn i högre utsträckning söker vård för liknande symtom hos syskonen.
Publikation: “Sibling risk of Pediatric Obstructive Sleep Apnea Syndrome and Adenotonsillar Hypertrophy”, Danielle Friberg, Jan Sundquist, Xinjun Li, Kari Hemminki, Kristina Sundquist, Sleep, 1 augusti 2009
För mer information, kontakta:
Med dr Danielle Friberg
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet
ÖNH-kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge
Tel 08-58581408
Mobil: 070 938 88 80,
E-post: danielle.friberg@karolinska.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Karolinska Institutet
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning och utbildning medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Kinas dramatiska tillväxt har också medfört ökade miljöproblem. Samtidigt som befolkningen mer än fördubblats under det senaste århundradet har utsläppen till luften ökat med 800 procent. I östra Kina, där huvuddelen av människorna bor och där utsläppen är som störst, har en miljöeffekt blivit särskilt tydlig: det regnar inte som det gjorde förr.
I östra Kina har antalet regndagar i vissa delar minskat med 23 procent på 50 år, med ökad torka som följd. En grupp klimatforskare från USA, Kina och Sverige – bland dem Deliang Chen, professor i fysisk meteorologi vid Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet – har nu studerat problemet och kan för första gången påvisa ett samband mellan de minskade regnmängderna och höga halter av luftföroreningar.
Det uteblivna regnet har enligt forskarna en direkt koppling till mängden aerosol i atmosfären. Forskarna har länge vetat att aerosol, som består av små partiklar med gas och vatten runt sig, har förmågan att ”samla” regndroppar kring sig i molnen. Men i den aktuella studien upptäckte forskarna att där aerosolhalterna var höga, var regndropparna betydligt mindre – i vissa fall bara hälften så stora som normalt.
Eftersom mindre regndroppar har svårare att forma sig till regnmoln som kan frigöra regnet, leder luftföroreningarna på så sätt till att de lätta regnfallen (under 10 millimeter) minskar.
Studien, som bygger på data från 162 väderstationer, publiceras i tidskriften Journal of Geophysical Research.
Kontaktinformation
Kontakt:
Deliang Chen, professor vid Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet och executive director för International Council for Science:
+33 1 45 25 03 29
deliang.chen@icsu.org
Trots att man kan se en stabilisering när det gäller utvecklingen av barnfetma, lider fortfarande åtskilliga miljoner barn i Europa av fetma med tillhörande risk för följdsjukdomar. Ett syfte med det sameuropeiska projektet Policies on Marketing Food and Beverages to Children (PolMark) har varit att undersöka behovet av ökade insatser för att minska barnfetman. Forskare från elva länder, däribland Sverige, har intervjuat andra folkhälsoforskare, konsumentorganisationer och intresseorganisationer inom industri, handel och reklam i sina respektive hemländer.
– Den mest kontroversiella frågan i det här sammanhanget är ju eventuella begränsningar av reklam om onyttig mat. Här kunde vi se att nyckelaktörerna har väldigt olika uppfattning om vad som kan och bör göras, säger Filippa von Haartman vid Karolinska Institutets folkhälsoakademi och samordnare av den svenska delen av rapporten.
I Sverige bedömdes effekterna av reklamen på barnens matvanor vara mindre, jämfört med bedömningen i många andra europeiska länder. Något som möjligen kan bero på att tv-reklam och direktutskick riktad till barn under 16 år är förbjuden i vårt land. Men en hel del reklam når ändå barnen via Internet och från vissa utlandsbaserade tv-kanaler. Många intervjuade uttryckte att marknadsföring av mat till barn på Internet är ett område som idag saknar tillräcklig reglering.
Synen på effekterna av reklamen varierade – inte oväntat – beroende på om organisationen var vinstdrivande eller inte. Representanter för näringslivet bedömde effekterna av marknadsföring riktad mot barn som mindre utslagsgivande jämfört med hur icke-kommersiella aktörer såg på sambandet reklam och barnfetma. Alla intervjuade ansåg dock att det kan finnas en koppling mellan viss reklam och övervikt bland barn.
Näringslivet föredrog egenåtgärdsprogram och frivilligt agerande för att reglera matreklamen till barn, medan ickekommersiella aktörer ansåg att lagstiftning är den mest effektiva metoden.
– Att det nu finns en reklamombudsman i Sverige uppfattas som mycket positivt av såväl industrin som konsumentorganisationer, säger Filippa von Haartman.
PolMark-projektet leds av International Association for the Study of Obesity och pågår fram till årsskiftet. Medverkande länder är Belgien, Cypern, Danmark, Frankrike, Irland, Polen, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tjeckien. Resultaten av studien kommer att beaktas i EU Kommissionens översyn av sitt handlingsprogram för nutrition, övervikt och fetma, där frågor om marknadsföring av mat till barn ingår som en viktig del. PolMark projektet är dock fristående från EU-kommissionen.
Karolinska Institutets folkhälsoakademi har som främsta uppgift att främja folkhälsan. Här bedrivs folkhälsovetenskaplig forskning och utbildning samt strategiskt och praktiskt folkhälsoarbete på regional och nationell nivå. Stockholms läns landsting beställer stora delar av sitt folkhälsoarbete från Karolinska Institutets folkhälsoakademi.
Rapport: ”Stakeholder views on policy options for marketing food and beverages to children; Findings from the PolMark project in Sweden”, Filippa von Haartman, Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:9, ISBN 978-91-86313-08-1.
För ytterligare information, kontakta:
Filippa von Haartman, nutritionist, projektsamordnare
Karolinska Institutets folkhälsoakademi
Tel: 08-524 827 29
E-post: filippa.vonhaartman@ki.se
Annika af Sandeberg, informatör
Karolinska Institutets folkhälsoakademi
Tel: 08-524 864 86
E-post: annika.afsandeberg@ki.se
Kontakta KIs presstjänst:
http://ki.se/pressrum
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning och utbildning medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
När den spanske nobelpristagaren Ramon y Cajal i början av 1900-talet undersökte ögats uppbyggnad upptäckte han till sin förvåning att ljuset måste passera flera lager av nervceller innan det når fram till de ljuskänsliga fotoreceptorerna. Den här omvända näthinnan finns hos alla ryggradsdjur, som fåglar, fiskar och människor. Bläckfiskar å andra sidan har motsvarande nervceller samlade bakom ögat.
Nervcellerna har en viktig funktion att analysera syninformationen. Ju fler ett djur har, desto bättre kan det se sin omvärld. Men att ha nervcellerna inuti ögat har länge ansetts som en nackdel eftersom bilden blir suddigare när ljuset måste passera alla dessa nervceller. Men nu har forskaren Ronald Kröger som är knuten till Cell- och organismbiologi vid Lunds universitet kommit fram till att den omvända näthinnan är till stor fördel, särskilt hos djur med små ögon.
– Mellan ögats lins och fotoreceptorer måste det finnas ett visst avstånd för att en skarp bild ska uppstå. Att det utrymmet fylls med nervceller är en viktig platsbesparing för ryggradsdjuren. Det gör att även små djur kan ha relativt stora ögon med tjocka näthinnor som analyserar syninformation, säger Ronald Kröger.
När djuren för c:a 550 miljoner år sedan började jaga varandra och utvecklingen av ögat tog fart, var djuren små. En annan fördel med den omvända näthinnan är att nervcellerna ligger tätt packade och nära fotoreceptorerna, vilket gör att analysen av syninformation går snabbt och pålitligt. Ryggradsdjurens anfäder, som råkade ha en omvänd näthinna, hade en stor fördel. De utvecklade bättre synförmåga än sina konkurrenter och evolutionen började mot den stora och framgångsrika gruppen som finns idag.
Kontaktinformation
För mer info kontakta
Ronald Kröger 046-2220596
För att mer rättvist jämföra skolors resultat kan inte enbart elevernas betyg användas. Skolverkets SALSA-modell väger därför in förutsättningar som föräldrars utbildningsnivå, könsfördelning och utländsk bakgrund. Skolornas eget bidrag, utöver det som eleverna redan har med sig hemifrån och från tidigare skolgång benämns internationellt value added när man diskuterar just skolors kvalitet och effektivitet.
SALSA är en svensk variant på detta. Det står för Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser och är ett analysverktyg som togs fram på 90-talet, tänkt som ett stöd i skolornas eget utvecklingsarbete. Skolorna kan där sätta sina resultat i relation till de förutsättningar som elevunderlaget faktiskt ger.
I utredningen om en ny svensk skolinspektion föreslås dessutom att SALSA ska användas för att skapa ett bättre underlag för inspektionen.
– SALSA är i nuläget ett mycket grovt instrument. Men det används inte sällan okritiskt, exempelvis i den nyss framlagda utredningen om den nya skolinspektionen, säger professor Rolf Lander vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet.
Rolf Lander har tidigare analyserat SALSA-verktyget på uppdrag av Skolverket.
– Den grundläggande invändningen är att SALSA missar mycket av det som påverkar en elevs framgång i skolan. SALSA tar hänsyn till föräldrarnas utbildningsnivå, könsfördelningen och eventuell utländsk bakgrund i elevgruppen. Men mängder av andra faktorer påverkar också. Det kan handla om exempelvis arbetslöshet i skolans upptagningsområde eller vilket kulturellt kapital eleverna har med sig hemifrån, säger Rolf Lander.
I det senaste numret av Pedagogisk forskning i Sverige föreslår Rolf Lander och forskarkollegan Michael Hansen flera förändringar av SALSA-verktyget. En är att införa komponenten kulturellt kapital via enkätfrågor till eleverna. Kulturellt kapital handlar om förståelse och intresse för kulturella och samhälleliga frågor som föräldrar kan hjälpa sina barn med. Det är ett kompletterande mått på social bakgrund. Enkätsvaren skulle den nya skolinspektionen kunna samla in under sina skolbesök.
En annan förändring forskarna föreslår är att i samma enkät, via frågor till eleverna om deras motivation, även kunna erbjuda måttet skolmotivation som ett mått på hur väl skolan lyckas, utöver själva betygen.
På grund av sina ofullkomligheter passar SALSA-verktyget bäst in i en diskussion med skolpersonalen om skolans förutsättningar och resultat. SALSA kan då ge en informationsbit som kan värderas i ljuset av andra kunskaper om skolan. Det är i nuvarande skick inte lämpligt för direkta jämförelser mellan skolor, enligt Rolf Lander och Michael Hansen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Rolf Lander, 031-7862436, rolf.lander@ped.gu.se eller Michael Hansen, 031-7862165 / 0733-765193, michael.hansen@ped.gu.se
I studien, som publiceras i augustinumret av tidskriften Archives of General Psychiatry, har forskarna på DNA-nivå kartlagt vilka former av neuregulin 1 som finns bland friska personer och jämfört dem med formerna hos patienter med schizofreni. Olika former av neuregulin 1 kan resultera i olika nivåer av proteinet i hjärnan samt påverka hur proteinet fungerar i hjärnan. Genom jämförelsen kunde man visa att NRG1-formerna skilde sig mellan friska och drabbade, vilket stöder tanken att proteinet är involverat i utvecklingen av schizofreni.
De former som är vanligare hos drabbade personer kan vara en av flera ärftliga riskfaktorer för sjukdomen. Studien bekräftar en upptäckt av isländska forskare genom liknande och mer detaljerade jämförelser av NRG1-former hos personer som lider av schizofreni och friska personer, alla bosatta i norra Sverige. Det finns ännu inga kliniska test för att spåra olika former av neuregulin 1 och mycket forskning kvarstår innan upptäckten kan få betydelse för den framtida behandlingen av schizofreni.
Studien har genomförts i samarbete mellan en forskargrupp vid Inst. för klinisk vetenskap, enheten för psykiatri, Umeå universitet (prof. Rolf Adolfsson, postdoktor, MD Karl-Fredrik Norrback, projektsamordnare Annelie Nordin samt forskningssköterska Eva Lundberg) och ett belgiskt forskarlag från Antwerpens universitet under ledning av prof. Jurgen Del-Favero.
NRG1 är ett protein som har flera olika kända funktioner i hjärnan. Det är bl.a. involverat i de processer som reglerar hjärnans utveckling och i hur nervcellerna i hjärnan kommunicerar med varandra. Ungefär en procent av befolkningen insjuknar i schizofreni, en sjukdom som drabbar hjärnan och dess nervceller.
De flesta drabbas före 30 års ålder och det är mycket ovanligt med debut efter 50. Förekomst i släkten innebär vanligtvis en ökad sjukdomsrisk eftersom det finns ärftliga anlag. Även utan psykisk ohälsa i släkten finns det en viss sjukdomsrisk eftersom genetiska förändringar kan uppstå spontant.
Vilka arvsanlag som påverkar risken för schizofreni finns det ännu begränsad kunskap om. Man vet också att faktorer i den yttre miljön har betydelse. Bl.a. kan syrebrist, infektioner och näringsbrist hos fostret under graviditeten ge ökad sårbarhet liksom stress under graviditet och hög ålder hos fadern vid befruktningen.
Referens
M Alaerts, S Ceulemans, D Forero, LN Moens, S De Zutter, L Heyrman, AS Lenaerts, KF Norrback, P De Rijk, LG Nilsson, D Goossens, R Adolfsson, J Del-Favero: Support for NRG1 as a Susceptibility Factor for Schizophrenia in a Northern Swedish Isolated Population Arch Gen Psychiatry, Aug 2009; 66(NO.8): 828 – 837, http://archpsyc.ama-assn.org/
För mer information, kontakta gärna prof. Rolf Adolfsson, mobiltel. 070-590 73 20 (efter kl 16.00 vardagar),
e-post Rolf.Adolfsson@psychiat.umu.se
En tredjedel av de patienter som behandlas för hjärtinfarkt har måttligt nedsatt njurfunktion. Hjärtinfarkt kan behandlas genom att förbättra blodflödet antingen genom ballongvidgning eller med bypass-kirurgi. Men det har varit oklart om behandlingen bör användas på njursjuka hjärtpatienter eftersom kunskap om eventuella risker har saknats.
Den nya studien bygger på uppgifter om drygt 23000 personer som vårdats för hjärtinfarkt mellan 2003 och 2006. Resultaten visar att ballongvidgning är lika gynnsamt för hjärtpatienter med måttligt nedsatt njurfunktion som för njurfriska hjärtpatienter, men också att en mindre andel av de hjärtpatienter som har nedsatt njurfunktion genomgår behandlingen. Dödligheten inom den sistnämnda gruppen är också högre.
– Prognosen för patienter med måttligt nedsatt njurfunktion kan sannolikt förbättras väsentligt om de i större utsträckning får behandling med ballongvidgning, säger Karolina Szummer, en av forskarna bakom studien och verksam vid Institutionen för medicin, Karolinska Institutet i Huddinge.
Studien har genomförts inom ramen för ett forskningsnätverk bestående av kliniska forskare vid Karolinska Institutet, hjärtläkare från Karolinska Universitetssjukhuset samt njurmedicinska kliniken på Danderyds sjukhus. På Danderyds sjukhus har man prioriterat sambandet mellan njur- och hjärtsjukdom som det viktigaste forskningsområdet under de kommande åren och har avsatt särskilda resurser för forskningen inom nätverket.
– Njursjukdom är en lika stark riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom som diabetes, och runt tio procent av befolkningen har njursjukdom. Det behövs mer forskning för att kunna erbjuda denna stora patientgrupp bästa möjliga vård, säger Stefan Jacobson adjungerad professor vid Karolinska Institutet och verksamhetschef på njurmedicinska kliniken vid Danderyds sjukhus.
Publikation: “Influence of renal function on the effects of early revascularization in non-ST-elevation myocardial infarction – data from the Swedish Web-system for Enhancement and Development of Evidence-based care in Heart disease Evaluated According to Recommended Therapies (SWEDEHEART)”, Karolina Szummer, Pia Lundman, Stefan H Jacobson, Staffan Schön, Johan Lindbäck, Ulf Stenestrand, Lars Wallentin, Tomas Jernberg; för SWEDEHEART, Circulation, online 24 augusti 2009.
För mer information, kontakta:
Stefan Jacobson, adjungerad professor, överläkare
Institutionen för kliniska vetenskaper, Karolinska Institutet
Danderyds sjukhus (KI DS)
Tel: 08-655 6761 eller 070-759 1890
E-post: stefan.jacobson@ds.se
Karolina Szummer, doktorand, läkare
Institutionen för medicin, Karolinska Institutet
Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge
Tel: 073-59 79 462
E-post: karolina.szummer@karolinska.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Karolinska Institutet
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Genom att förse fiskar med gener från andra organismer, så kallade transgener, har forskare lyckats skapa fiskar som både växer betydligt snabbare och är mer resistenta mot sjukdomar. Fiskar kan också modifieras för att tåla kyla bättre, vilket möjliggör odling i kallare förhållanden.
Vinsten för den kommersiella fiskodlingen är stor, där genmodifierad fisk förväntas ge högre produktion och bättre avkastning. Men de transgena fiskarna kan också medföra risker och oönskade effekter på den naturliga miljön.
Transgena fiskar kan till exempel visa sig vara tåligare mot miljögifter, vilket skulle kunna ackumulera gifter som i slutledet hamnar hos oss konsumenter. Det finns också farhågor att de tillväxthormoner som tillsätts fisken kan överföras till människor.
På uppdrag av EU har forskare vid Göteborgs universitet därför studerat miljöeffekterna av GMO (genetiskt modifierade organismer) inom fiskodling. Resultaten från studierna visar att den genmodifierade fisken bör behandlas med stor försiktighet.
Fredrik Sundström, doktor vid Zoologiska institutionen, har studerat genmodifierad lax och regnbåge för att se vilka ekologiska risker de kan utgöra i naturen. Studien, där rymningar simulerats i laboratoriemiljö, visar att transgena fiskar påverkar den naturliga miljön betydligt mer än odlad vild fisk när den rymmer. Till exempel överlever genmodifierade fiskar bättre när det råder brist på föda, och gynnas mer än vildfisken av en ökande vattentemperatur.
–Det beror troligen på att den genmodifierade fisken har starkare konkurrensförmåga och är bättre på att konvertera föda, säger Fredrik Sundström.
Om genmodifierad fisk etablerade sig i naturliga bestånd skulle den kunna konkurrera ut den naturliga stammen. Men att utföra studier i laboratoriemiljö som efterliknar naturen är komplicerat, vilket gör det svårt att förutsäga hur förrymda transgena fiskar påverkar naturen.
Fredrik Sundströms slutsats är att det krävs en internationell samsyn innan kommersiell odling kan tillåtas, och att en försiktighetsprincip måste tillämpas.
–Ett förslag är att odla den transgena fisken på land, vilket omöjliggör rymning. Åtminstone bör fertil fisk hållas i slutna system, säger Fredrik Sundström.
Inget land har ännu tillåtit kommersiell odling av transgen fisk, men flera ansökningar om sådan verksamhet behandlas av myndigheter i både USA och EU.
Bildtext: Fredrik Sundströms studier utfördes bland annat i en konstgjord bäck där mikrochip avläste fiskens rörelser. Foto: Lars-Erik Sundström.
Kontaktinformation
Kontakt:
Fredrik Sundström, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet
0734-084 922
fred.sundstrom@gmail.com
FAKTA
Projektet Ekologisk riskbedömning av transgen lax inleddes i maj 2005 och avslutades i april 2009. Det har genomförts vid Centre for Aquaculture and Environmental Research i Vancouver, Kanada, på uppdrag av EU, Forskningsrådet Formas och Göteborgs universitet. Koordinator i Sverige är professor Jörgen Johnsson, Zoologiska institutionen.
FAKTA TRANSGEN FISK
Transgen fisk skapas genom att gener överförs till fisk från andra arter, bland annat människa. Den önskade genen förökas med hjälp av bakterier för att sedan isoleras, renas och införas i värdfiskens ägg genom mikroinjektion. Den överförda genen innehåller en DNA-sekvens som kodar för den önskade egenskapen. Hittills har forskare genmodifierat ett tjugotal fiskarter, bland annat karp, laxfisk och mal.
Marinbiolog Fredrik Pleijel vid Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet, utförde expeditionerna tillsammans med amerikanske kollegor från bland annat Scripps Institution of Oceanography i San Diego, USA. Syftet var att med hjälp av specialbyggda, fjärrstyrda djuphavsfarkoster fotografera och samla in arter från djuphavsområdena i västra och nordöstra Stilla havet. Och forskarna fick napp.
Inte mindre än sju tidigare helt okända arter av havsborstmaskar fångades av farkosterna. De säregna djuren, mellan 18 och 93 millimeter långa och helt blinda, demonstrerade sig som mycket skickliga simmare och kunde med hjälp av många små paddelorgan röra sig både framåt och bakåt.
Än mer fantasieggande: fem av de nyupptäckta arterna har förmågan att fälla självlysande ”bomber”, som när de knoppas av från kroppen lyser kraftigt under flera sekunder.
–En teori är att maskarna använder den här bioluminiscensen som ett försvar, för att distrahera predatorer så att de hinner simma undan, säger Fredrik Pleijel.
Fyndet av de nya djuphavsarterna uppmärksammas i det senaste numret av tidskriften Science. Samtidigt går studierna vidare, och Fredrik Pleijel utgår från att fler mystiska varelser återstår att upptäcka i havsdjupen.
–Att vi upptäckt en grupp stora, aktiva maskar med en unik morfologi understryker bara hur lite vi vet om djuphavens djursamhällen, säger han.
FAKTA
De sju nyupptäcka arterna utgör en tidigare okänd monofyletisk grupp av havsborstmaskar, som generellt lever i havsbottnarna sediment. Den nya gruppen är inte närmare släkt med de tidigare kända pelagiska havsborstmaskarna. Bioluminiscence är den vetenskapliga termen för djurs förmåga att alstra biologiskt ljus.
Kontaktinformation
Kontakt:
Fredrik Pleijel, Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet
070-365 2121
fredrik.pleijel@marecol.gu.se
Foto: C Dunn
– Med de här funktionerna kan åkare och befraktare jämföra hur de egna fordonen står sig i en nationell jämförelse. Ligger dieselförbrukningen 20-30 procent över medelvärdet är det en varningsklocka, säger Claes Löfroth, Skogforsk.
Funktionerna tar hänsyn till medeltransportavstånd, sommar- eller vinterväglag, om bilen är utrustad med kran och om drivningen är på en eller två axlar.
– Medeltransportavståndet är den faktor som påverkar mest. Vid långa avstånd ökar andelen lättrullade mil på landsväg, medan det vid korta körningar blir mer grusväg. Att årstiden har betydelse beror troligen främst på att vägunderlaget vintertid ger ett högre rullmotstånd, säger han.
Men det finns också andra faktorer som påverkar hur mycket fordonen drar, som exempelvis i vilket skick de är, hur de körs och vilket luftmotstånd de har.
– Genom att ha väl underhållna fordon, förare som tillämpar bränslesnål körning och vindavvisare istället för Michelingubbar kan bränsleförbrukningen sänkas markant, säger Claes Löfroth.
FAKTA
Funktionerna för att beräkna bränsleförbrukningen består av ett grundvärde (0,67 l/ton respektive 6,78 l/mil) som korrigeras för transportavstånd, väglag och bilens tekniska utformning.
Funktion 1. Liter per ton (medelförbrukning 2,5 l/ton)
0,67 l/ton + medeltransp.avst. (km) *0,0218
Sommar: dra bort 0,132 l/ton
För gruppbil utan kran: dra bort 0,50 l/ton
Funktion 2. Liter per mil (medelförbrukning 5,8 l/mil)
6,78 l/mil – medeltransp.avst. (km) *0,009
Sommar: dra bort 0,39 l/mil
För gruppbil utan kran: dra bort 0,50 l/mil
6×2-drivning: dra bort 0,32 l/mil.
Läs mer i Resultat nr 5, 2009 som finns att beställa på www.skogforsk.se/webbutiken.
Kontakt
Claes Löfroth, Skogforsk. Tel: 018-18 85 07, 070-515 85 07
Anna Franck, pressansvarig. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88
Detta öppnar möjligheten att använda 60 GHz-bandet för tillämpningar med krav på snabb dataöverföring som okomprimerad överföring av HDTV, snabb internetaccess för passagerare i flygplanskabiner och tåg samt tillämpningar inom medicinsk teknologi och TV-studios.
Tidigare försök vid 60 GHz är byggda på enbart en sändare och mottagare. Det innebär att dataöverföringen bryts när något passerar antennloben vilket inte är acceptabelt för trådlösa nät. Nu har forskarna använt en teknik som heter Multiple-Input-Multiple-Output, MIMO. Med den tekniken behöver antennerna inte linjeras upp och tidigare problem med skuggning, interferens och blockering, elimineras.
Med MIMO-tekniken kan flera sändare och mottagare användas för överföring av signalen, samma signal överförs då något tidsförskjutet till mottagarantennerna genom att signalen har olika gångvägar. Signalerna sätts samman med speciella algoritmer i mottagaren så att korrekt information kan extraheras.
Genom en lyckad kombination av resultat från flera års forskning på MIMO-algoritmer och basbandselektronik på Heinrich Hertz Institutet, och många års erfarenhet från design av kompakta multifunktionella MMIC (Monolithic Microwave Integrated Circuits) för 60 GHz på Chalmers har forskarna tillsammans framgångsrikt lyckats kombinera sina kunskaper för att bygga MIMO-systemet.
60 GHz-bandet är ett licensfritt frekvensband med flera GHz bandbredd vilket öppnar möjligheten för trådlös kommunikation med flera Gbit per sekund i överföringskapacitet.
Kontaktinformation
Mer information:
Herbert Zirath, professor i Höghastighetselektronik vid Avdelningen för Mikrovågselektronik på Chalmers.
Tel: 031-772 1852
herbert.zirath@chalmers.se
