– Vi måste förbättra vården för dem som har stora besvär med urininkontinens och göra det lättare att söka hjälp, säger Gunnel Andersson vid Örebro universitet, som skrivit en doktorsavhandling om urininkontinens.
Urininkontinens beskrivs ofta som ett stort hälsoproblem som beräknas påverka runt 500 000 personer i Sverige. Även om problemet kan uppstå i alla åldrar, är det framför allt äldre som drabbas. Många studier har visat hur livskvaliteten sänks och att besvären kan leda till både depression och sämre hälsa. Genans och rädslan för urinläckage gör att många avstår från olika sociala aktiviteter.
Gunnel Andersson är sjuksköterska och uroterapeut på urologmottagningen på Universitetssjukhuset Örebro. Hon berättar att det går att göra mycket för att underlätta livet för de drabbade. Allt från träning av muskulaturen till mediciner och i sista hand operation.
– Men många ser också urininkontinens som ett normalt och förväntat besvär som man själv måste lära sig hantera i det dagliga livet med hjälp av olika strategier. Den styrka och vilja att klara sig själva som de äldre intervjuade kvinnorna beskrev, var en oväntad upptäckt för mig.
De kvinnor som ingick i Gunnel Anderssons undersökning berättar om de olika problem de upplevt i kontakten med sjukvården. Det är svårt att få en tid och eftersom de vid varje besök träffar olika läkare har många svårt att prata om sin urininkontinens. Det finns också en rädsla för att deras besvär inte ska tas på allvar eller att det inte går att få
någon hjälp från sjukvården.
– En kvinna sade att man måste ha värk någonstans för att man ska bli tagen på allvar. Många av de kvinnor jag träffade var tacksamma över att någon ville lyssna på deras problem.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Gunnel Andersson, gunnel.andersson@orebroll.se.
Har utåtriktade och inåtvända personer olika hjärnor? Kan man genom att mäta hjärnans grundläggande funktioner förstå varför en person är högintelligent och en annan neurotisk? Det är frågor som forskaren Lea Forsman har utforskat i sin doktorsavhandling som nu presenteras vid Karolinska Institutet.
I en av avhandlingens delstudier har Lea Forsman med hjälp av magnetresonanstomografi avbildat och jämfört hjärnan hos utpräglat introverta och extroverta personer. Resultaten visar att introverta personer har större hjärnvolym i stora delar av hjärnbarken.
– Volymen är särskilt stor i delar som man vet är inblandade i att hämma aktivt och utåtriktat beteende och i delar som aktiveras när vi tänker på andra människor. Det kan återspegla att inåtvända personer är mer försiktiga, de funderar mer över sociala situationer innan de handlar, säger Lea Forsman.
I en annan delstudie uppskattades graden av neurotisk läggning, ett av de fem stora personlighetsdragen, hos studiedeltagarna. När studiedeltagarna fick trumma en enkel takt med fingret visade det sig personer som i hög grad var neurotiska lyckades sämre med att en jämn takt under lång tid. Skillnaderna i takten var för små för att kunna kontrolleras medvetet. Enligt Lea Forsman beror de i stället på grundläggande skillnader i tidsmässig stabilitet och precision i hjärnans aktivitet.
– Neurotisk läggning brukar beskrivas som en form av känslomässig och kognitiv instabilitet, och det är ny kunskap att denna instabilitet återfinns i enklast tänkbara beteenden. Neurotisk läggning är en riskfaktor för sjukdomar som depression och ångest, eventuellt skulle man kunna använda detta test för att utvärdera vilken risk personer har för att drabbas av dessa sjukdomar, säger Lea Forsman.
Också graden av intelligens gav utslag i takthållningstestet. Ju högre intelligens desto bättre lyckades studiedeltagarna hålla en jämn takt. Men medan neurotiska personer var mer instabila i tempo, var lägre intelligens kopplat till små oregelbundenheter på millisekundnivå mellan intervall.
– Det tyder på att intelligens och neuroticitet på olika sätt har att göra med hjärnans förmåga till tidsmässig precision och stabilitet i sin aktivitet, säger Lea Forsman.
Avhandling: Neural correlates of individual differences in intelligence and personality: studies using an isochronous timing, Lea Forsman, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.
För mer information, kontakta:
Med dr Lea J. Forsman
Tel: 08-517 766 56
E-post: Lea.Forsman@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
När irgarol, eller triazin som det står på färgburken, började användas i båtbottenfärger på 1990-talet var ämnet extremt giftigt för marina organismer. Efter år av irgarolanvändning har detta ändrats. Vissa mikroalger och cyanobakterier har på bara ett årtionde utvecklat mekanismer som gjort dem allt mer toleranta mot giftet, så att de kan bli kraftigt påverkade av gifter utan att skadas eller dö. Det gäller även under den mest intensiva båtsäsongen.
Eftersom andra arter av mikroalger och cyanobakterier fortfarande är känsliga för giftet riskerar dessa arter att förgiftas eller konkurreras ut av de toleranta arterna, och försvinna från ekosystemet. Det visar forskning vid Göteborgs universitet.
Även organismer som lever längst ut i kustbandet har ökat toleransen, konstaterar forskaren Martin Eriksson i sin avhandling vid Institutionen för växt- och miljövetenskaper. Ökningen är liten, men indikerar att irgarol inte bara påverkar miljön i hamnar och marinor utan kanske i hela det västsvenska marina ekosystemet.
I avhandlingen studeras så kallade perifyton-samhällen, vilket är samlingsnamnet på de organismer som koloniserar båtbottnar och andra ytor i havet och som vi upplever som en hal beläggning på stenar och klippor.
Enligt avhandlingen tycks användningen av irgarol påverka gener och proteiner, så att den viktiga fotosyntesen riskerar att störas. Resultatet av forskningsrönen från Martin Erikssons forskargrupp kommer troligtvis bidra till att Kemikalieinspektionen inför restriktioner för användningen av irgarol.
–Det skulle innebära att vi kan undersöka hur återhämtningen sker när irgarol fasas ut. En sådan undersökning kan i sin tur avgöra om åtgärderna varit effektiva eller om ytterligare insatser krävs, konstaterar Martin Eriksson.
Avhandlingen Impacts of Antifouling Compounds on Photosynthesis, Community Tolerance and psbA Genes in Marine Periphyton försvarades vid en disputation 23 januari.
Kontaktinformation
Kontakt:
Martin Eriksson
0705-240123
0523-18538
martin.eriksson@dpes.gu.se
Båtbottnar, havstulpaner och miljövänlig marinfärg är temat för ett öppet seminarium i föreläsningsserien Miljöperspektiv, som arrangeras i Göteborg av Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum och Ekocentrum. Du är som journalist välkommen att närvara!
Tid: Onsdagen den 11 februari kl 18.00-19.30
Plats: Ekocentrum, Aschebergsgatan 44, Göteborg
– Det är inte bara så att biokemin i hjärnan är ett underlag för vår mentala aktivitet, utan mental aktivitet och vårt tankeliv kan också påverka biokemin, Detta har inte visats hos människa förut och öppnar för en rad nya, spännande frågeställningar, säger professor Torkel Klingberg, som lett studien.
Signalsubstansen dopamin har en central roll för många av hjärnans funktioner. Störningar i dopaminsystemet kan ge nedsatt arbetsminne, alltså minskad förmåga att komma ihåg information under en kort stund exempelvis under tiden man löser ett problem. Nedsatt arbetsminne har i sin tur visat sig vara en bidragande orsak till kognitiva nedsättningar vid bland annat ADHD och schizofreni.
Torkel Klingberg och hans forskarkollegor har tidigare visat att man kan förbättra arbetsminnet med intensiv träning i ett antal veckor. Genom ett samarbete inom ramen för Stockholm Brain Institute har forskarna nu gått ett steg vidare och följt utvecklingen i hjärnan med positronemissionstomografi (PET-kamera). De har då kunnat konstatera att intensiv träning av hjärnan leder till förändringar i antalet dopamin D1-receptorer i hjärnbarken.
Resultaten kan få betydelse för utvecklingen av nya behandlingar av patienter med kognitiva nedsättningar såsom vid ADHD, efter stroke, efter utmattningsdepression och vid åldrande. .
– Förändringar av antalet dopaminreceptorer hos en person behöver inte betyda att man hittat orsaken till dåligt minne, man måste också fråga sig om skillnaderna kan ha orsakats av brist på minnesträning eller andra omgivningsfaktorer. Kanske kan vi hitta nya, effektivare kombinationsbehandlingar med läkemedel och kognitiv träning. Det är i så fall mycket intressant, säger professor Lars Farde, en av de forskare som deltagit i studien.
Positronemissionstomografi är en medicinsk avbildningsteknik som bygger på radioaktiva isotopers sönderfall som kan ge tredimensionella bilder av signalsubstansers rörelser inne i den levande kroppen. Genom finansiellt bidrag av läkemedelsbolaget AstraZeneca har Karolinska Institutet kunnat investera i världens modernaste PET-kamera för avbildning av hjärnan.
Publikation: ”Changes in Cortical Dopamine D1 Receptor Binding Associated with Cognitive Training”, Fiona McNab, Andrea Varrone, Lars Farde, Aurelija Jucaite, Paulina Bystritsky, Hans Forssberg och Torkel Klingberg, Science, 6 februari 2009.
För frågor, kontakta:
Professor Torkel Klingberg
Tel: 08-517 776 18 eller 073-3525702
E-post: torkel.klingberg@ki.se
Professor Lars Farde
Tel: 08-553 280 49 eller 070-7180979
E-post: lars.farde@ki.se
Presskontakt:
Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: Katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Föreställningen om Bergslagen som en region med få småföretagare bygger på männens sysselsättning. I jämförelse med det nationella genomsnittet har regionen en lägre andel företagare bland männen, men så är inte fallet när det gäller kvinnorna. Det finns också stora variationer i småföretagandet mellan kommuner i Bergslagen.
– Jag vill ge en mer nyanserad bild av regionen Bergslagen och framför allt lyfta fram de företagande kvinnorna.
Avhandlingen bygger på statistik och intervjuer med företagande kvinnor. Att starta och driva företag handlar om att våga ta risker, men också hur livssituationen ser ut.
– Ingen har kunnat ge ett kort och koncist svar på frågan varför de startade sitt företag. Företag startas i sammanhang som är komplexa. Arbetslivserfarenhet, förebilder, familj och vardag samt kontakter och nätverk har betydelse.
För att ta steget och starta eget krävs ofta förebilder eller möjlighetsbilder som Mona Hedfeldt föredrar att benämna dem. Snarare än att ha förebilder i form av framgångsrika företagare läggs vikten vid människor i företagarnas liv. Människor som avdramatiserar och får företagande att framstå som en möjlighet samtidigt som de inger mod.
– Framför allt visade sig kvinnornas män spela stor roll. Nästan samtliga av dem som jag intervjuade hade eller hade haft en relation med en man som var företagare.
Hur företagares famiiljesituation påverkar deras företagande har diskuterats i tidigare forskning. Ofta har fokus legat på hur det fungerar att kombinera ett eget företag med att vara förälder. Mona Hedfeldt konstaterar genom sina intervjuer att också omsorgen av åldrande föräldrar kan påverka kvinnors företagande.
– Till skillnad från i omsorgen om barn upplevde flera av kvinnorna att de var mer ensamma i omsorgen om sina föräldrar.
Kontaktinformation
Mona Hedfeldt
019 30 36 07
073-7164040
mona.hedfeldt@oru.se
”Att vårda döende och möta döden – Iranska och Svenska sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters perspektiv” Det är titeln på den doktorsavhandling som Sedigheh Iranmanesh lägger fram på fredag den 6 februari.
Hennes nyfikenhet i ämnet väcktes när hon kom till Sverige och förstod att det fanns mycket att lära i ämnet. Dessutom har hon personliga erfarenheter från sitt hemland Iran av att vårda döende människor, bl a efter en jordbävning.
– På grund av den erfarenheten förstod jag att det är en utmaning för det iranska sjukvårdssystemet att bli bättre på att ta hand om död och omvårdnad av döende människor, säger hon.
Två frågor väcktes när Sedigheh Iranmanesh började sin forskarutbildning på Luleå tekniska universitet. Den ena handlar om vilka attityder studerande på sköterskeutbildning och sjuksköterskor från olika subkulturer i Iran har till död och till att vårda döende människor. Den andra frågan gäller vilka erfarenheter sjuksköterskor i Iran och Sverige har av att vårda döende människor.
– Dessa frågor motiverade mej att genomföra studier i både Iran och Sverige, säger hon.
I sin avhandling pekar Iranmanesh på att det bland sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor från olika subkulturer i Iran finns skillnader i synen på att vårda döende människor. Det beror i sin tur på attityder till döden, nivå på utbildning och tidigare erfarenhet av död och döende.
Att ge känslomässigt stöd i en dödssituation var inget problem men att prata om döden som fenomen och ge professionellt stöd i frågan var svårare, menar hon.
– Antagligen skulle rätt utbildning och professionell handledning med reflektion över erfarenheter som gjorts tidigare om död och döende kunna utveckla sjuksköterskestudenternas attityder till att vårda döende personer, säger Iranmanesh.
Resultaten i studien visar bland annat att sjuksköterskestudenter i Iran borde erbjudas möjligheten att få feedback på sina erfarenheter, känslor, åtgärder, och reaktion på död, liksom att vårda döende människor och deras familjer.
Det kan genomföras på arbetsplatsen eller i professionellt ledda gruppövningar, menar hon.
Kontaktinformation
Upplysningar: Universitetets pressansvariga Leif Nyberg, 0920 – 49 11 88, 070 – 395 7703, leinyb@ltu.se
– Projekten bygger på en föreställning om att alla har samma idé om vad hälsa är, och att alla kan och vill göra åtminstone någon förändring i sin livsstil för att försöka uppnå en god hälsa. Sjukdomar som uppfattas som livsstilsrelaterade betraktas därför som ett resultat av dåliga personliga beslut och därmed som förtjänade, säger Erika Björklund.
Hon menar att denna syn bortser från sociala förhållanden, t ex familj och ekonomi, som påverkar både individers hälsa och förmåga att göra hälsosammare val. Dessutom har begreppet ”hälsosam” ingen entydig definition, utan används snarare för att beskriva ”bra” beteenden och attityder.
– Det sätt som anses hälsosamt blir också en uppmaning till hur en ”god” individ och arbetstagare förväntas bete sig.
Erika Björklund har observerat och intervjuat deltagare och pedagoger inom fyra olika hälsofrämjande projekt av varierande storlek och omfång (från 12 till 900 deltagare), vid fyra olika arbetsplatser; en kommunal, en statlig och två inom den privata industrin.
Hon visar att hälsofrämjande på arbetsplatsen styr hur arbetstagare beter sig, inte bara under arbetstid, utan även på fritiden.
Genom att prata om hälsa i termer av risk för olika sjukdomar eller möjlighet till att uppleva lust och njutning, så förmås arbetstagare att ta till synes fria beslut om sin livsstil.
Erika Björklund menar att gränsen mellan arbetsliv och privatliv därmed suddas ut, och de hälsofrämjande projekten kommer även att reglera hur arbetstagare kan förstå sig själva som individer – som hälsosamma eller inte.
Dessa processer sorterar därmed mellan önskvärda och mindre önskvärda arbetstagare, där de som kan leva upp till föreställningarna om ett hälsosamt leverne utgör de önskvärda arbetstagarna.
Enligt Erika Björklund formas också ofta föreställningar om den ”goda” och hälsosamma arbetstagaren runt en manlig norm, som sätter gränserna för vad som anses vara hälsosamt. Kvinnor kommer därmed att betraktas som problematiska och som i större behov av stödinsatser.
Fredagen den 6 februari försvarar Erika Björklund, pedagogiska institutionen och Genusforskarskolan, Umeå universitet, samt institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i Gävle, sin avhandling med titeln Constituting the Healthy Employee? Governing gendered subjects in workplace health promotion.
Svensk titel: Den hälsosamma arbetstagaren? Att styra könade subjekt i hälsofrämjande projekt på arbetsplatsen.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i hörsal E, Humanisthuset.
Fakultetsopponent är professor Håkan Larsson, institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiskakunskapstraditioner, Avdelningen för idrott, fritid och lärande.
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter:
Erika Björklund,
pedagogiska institutionen och Genusforskarskolan, Umeå universitet,
samt institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i Gävle
Telefon: 0706-904030
E-post: b2000erika@hotmail.com
Omkring var femte vuxen i Nordeuropa tros lida av kontaktallergi mot ett eller flera kemiska ämnen. Vanligast är nickelallergi, men många människor lider också av kontaktallergi mot parfymer – där även parfymämnen som vid en första anblick verkar ofarliga kan orsaka allergiska reaktioner. I reaktionen med syret i den omgivande luften (så kallad autooxidation) eller med hudens enzymer bildas nämligen nya, allergiframkallande ämnen som ger upphov till eksem.
I dagens samhälle är det vanligt att man betraktar det som kommer från naturen som mindre farligt och bättre för hälsan. När det gäller naturliga parfymdofter, så kallade eteriska oljor, har många tillverkare åsikten att oljornas naturliga antioxidanter skyddar mot autooxidation och därmed gör dem både säkrare och mer hållbara än konstgjorda parfymer. Forskning vid Göteborgs universitet visar att detta inte stämmer.
Forskaren Lina Hagvall vid Institutionen för kemi, Göteborgs universitet, har i sin avhandling studerat naturlig lavendelolja. Resultaten visar att eteriska oljor inte har något skydd mot att allergiframkallande ämnen bildas genom reaktioner med syre. Detta har inte tidigare kunnat bekräftas.
Lina Hagvall har i sin avhandling också studerat geraniol, ett vanligt parfymämne som finns i bland annat rosenolja. Studien visar att geraniol i sig endast är svagt allergiframkallande – däremot aktiveras ämnet till det närbesläktade allergiframkallande ämnet geranial både genom autooxidation och genom reaktioner med hudens enzymer. Det är första gången dessa aktiveringsvägar påvisas för ämnet.
Hur parfymämnen reagerar med luften eller i huden är viktigt att undersöka. Slutsatsen av Lina Hagvalls avhandling är att sådana risker måste vägas in i de hälsoriskbedömningar som görs av kemiska ämnen med avseende på kontaktallergi.
Avhandlingen visar också att fler parfymämnen kan aktiveras till allergiframkallande ämnen än man tidigare trott, och att fler studier bör göras för att öka kunskapen inom området och därigenom minska antalet fall av eksem.
Avhandlingen Formation of Skin Sensitizers from Fragrance Terpenes via Oxidative Activation Routes. Chemical analysis, Structure Elucidation and Experimental Sensitization Studies försvaras vid disputation 30 januari. Handledare var Ann-Therese Karlberg, professor i dermatokemi och ledare för forskningsplattformen Göteborg Science Centre for Molecular Skin Research vid Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
Kontakt
Lina Hagvall, Institutionen för kemi, Göteborgs universitet
031-772 38 49
0736-77 36 63
lina.hagvall@chem.gu.se
Den nya behandlingsmodellen kallas ACT (Acceptance and Commitment Therapy) och är en vidareutveckling av kognitiv beteendeterapi, KBT. Den går ut på att patienten, tillsammans med behandlaren, definierar långsiktiga mål och vad konsekvenserna blir om man låter smärtan styra och begränsa det dagliga livet. För första gången har nu behandlingsmodellen studerats på barn och ungdomar.
– Vi ringar in vad det är patienten undviker och tar upp vilka för- och nackdelar det för med sig. Vi tränar dem i att utsätta sig för situationer de tidigare undvikit och som försämrat deras livskvalitet Det är viktigt att höja blicken och försöka se framåt, säger Rikard Wicksell, forskare vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, och verksam psykolog vid Smärtbehandlingsenheten på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna.
Rikard Wicksell tycker att det är anmärkningsvärt att långvarig smärta hos barn och ungdomar hittills är så lite studerat. Särskilt saknas välgjorda behandlingsstudier. Det rör sig ändå om en ganska stor grupp.
I en av sina studier har Rikard Wicksell jämfört två grupper barn och ungdomar där den ena gruppen fick traditionell behandling med bland annat läkemedel, den andra ACT. Vid uppföljningen ett halvår senare visade det sig att de som behandlats med ACT upplevde mindre smärta, vilket gjorde att de fungerade bättre i vardagen och de kände mindre oro för att delta i olika aktiviteter och inför framtiden. Han har också prövat ACT-modellen på vuxna med bland annat whiplashskador och funnit att de upplevde ökad livskvalitet och funktionsförmåga, även om inte själva smärtan minskade.
Doktorsavhandling: Exposure and Acceptance in Patients with Chronic Debilitating Pain – a Behavior Therapy Model to Improve Functioning and Quality of Life, Rikard Wicksell, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Disputation sker fredagen den 6 februari 2009.
För mer information, kontakta:
Psykolog Rikard Wicksell
Tel: 08-517 79917
Mobil: 0709-680 800
E-post: rikard.wicksell@karolinska.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-5248 3895 (kopplas om till mobil)
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
De vanligaste symptomen är utbrändhet, ångest och depression, det vill säga psykiska besvär vilka numer är den vanligaste orsaken till sjukskrivning enligt försäkringskassans statistik.
– Allt oftare är det högutbildade och högavlönade kvinnor – ”de duktiga flickorna” – i yngre åldrar som drabbas, säger Britt W. Bragée och fortsätter: Gemensamt för dem är att deras väg mot sjukdom startat redan i barndomen, bland annat genom att de inte upplever att de fått den bekräftelse från vuxenvärlden som är nödvändig för att känna att man duger som man är.
För att visa sin duglighet har dessa personer varit snälla, duktiga och lydiga i sin strävan att bli accepterade. De har ständigt kämpat för att anpassa sig till andras krav och i alla lägen försökt att göra sitt bästa för att bli den person de tror att andra vill att man ska vara.
– Men det beröm de duktiga flickorna har fått har de upplevt vara riktat till den person de framställt sig som, inte till den verkliga personen bakom fasaden. Berömmet har inte kunnat fylla det tomrum som upplevs och därför kvarstår känslan av att inte duga, trots goda resultat. Som en följd av det har man fortsatt att kämpa med att vara duktig, utan hänsyn till vad man orkar, ända till dess att kroppen reagerat och sagt stopp, säger Britt W. Bragée.
Britt W Bragée visar i sin avhandling hur förståelsen, det vill säga meningsskapandet, pågår samtidigt fysiskt och mentalt. Genom stressmätning framgår det, att när de intervjuade personerna beskriver intensifierade ansträngningar, visar detta sig på ett visst sätt i de kroppsliga reaktionerna. För de personer som i stället beskriver att hopplöshetskänslor dominerar, visar det sig kroppsligt på ett annat sätt.
– Det är vanligt att de som drabbas inte har förstått sambandet mellan utmaningen i den svåra situationen och de egna kroppsliga och psykiska reaktionerna. De förstår inte hur de ska tolkas och inte heller vad de ska göra för att komma till rätta med dem, säger Britt W. Bragée.
De sjukdomssymtom personerna får beror på de olösliga svårigheter som de befinner sig i, och är kroppens ”försök” att skapa en form av balans, även om de inte inser det. T ex. kan en person bli deprimerad och få svår värk i ryggen vid en konflikt med en chef, och en annan kan få hjärtproblem och panikattacker när en partner hotar med separation. Men kroppens ”försök” kan inte lösa problemen, det är nödvändigt med medveten mental aktivitet för detta. Konflikten med chefen kanske skulle kräva att man skaffar ett annat arbete och den hotande separationen att man söker utomstående hjälp.
När de personerna genomgått behandling och utvecklat sin förmåga att skapa en mening om situationen som inte längre styrs av bekträftelsebehov, visar mätning av stressnivån en avspändhet hos personerna.
– De olika kroppsreaktionerna visar hur meningsskapandet hos människan sker som en sammanflätning mellan kroppsliga och mentala aktiviteter, där den ena aldrig kan förstås utan den andra, säger Britt W. Bragée.
Avhandlingens namn: Kroppens mening. Studier i psykosomatiska lösningar.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Britt W. Bragée, mobil 0704 152035, britt@bragee.se
För bild, kontakta universitetets presstjänst, tfn 08-16 40 90 eller e-post press@su.se
– Många områden är ganska små. Det är svårt att få tillräcklig översyn för att fatta beslut om hur många älgar som ska skjutas, säger Sofia Wennberg DiGasper som studerat problemet i sin doktorsavhandling vid Avdelningen för statsvetenskap, Luleå tekniska universitet.
Sofia Wennberg DiGaspers arbete ingår i ett stort forskningsprojekt finansierat av Naturvårdsverket med rubriken ”Adaptiv förvaltning av fisk och vilt”. Adaptiv innebär i det här sammanhanget anpassning till hela ekosystemet.
Hon har samlat in drygt 600 älgskötselplaner där markägarnas uppgifter om antal älgar, hur många man vill skjuta, uppskattning av betesskador, hur inventeringen gjorts bland annat ingår. All information finns nu tillgänglig i en databas.
– Det finns stora brister. De klarar inte av att få den storlek på älgstammen de vill ha, säger Sofia Wennberg DiGasper.
Hon har också intervjuat ett 20-tal aktörer i den regionala förvaltningen i två län, skogsbolag, jaktintresseorganisationer, Svenska naturskyddsföreningen, med flera. Hon har även skickat en enkät till jaktansvariga vid landets alla länsstyrelser.
Även skogsmarken förvaltas enskilt, vilket påverkar älgförvaltningen. Älgen har en preferenslista på vad den betar, till exempel ädla lövträdsslag som asp. Om älgen äter upp vissa trädsorter hotas rödlistade fågelarter som är beroende av dessa för sin överlevnad. Frågan är mao komplex.
– Det borde finnas en ekosystemsförvaltning, där alla delar ingår och där man får en helhetssyn. När vi rubbar balansen är det omöjligt att räkna ut alla konsekvenser. Vi kan inte kontrollera naturen på det sätt vi trott. Vi måste inse att vi aldrig kan få tillräckliga kunskaper om sambanden, säger hon.
Frågan Sofia Wennberg DiGasper ställer i sin avhandling är ”Kan vi överlämna allt ansvar för naturresurserna på nyttjarna?”
– Svaret är nej. Det är väldigt komplext och problematiskt, säger hon.
Sofia Wennberg DiGasper föreslår att förvaltningen hjälper enskilda markägare genom att hålla utbildningar och låta dem delta i större samlingar, exempelvis.
Älgförvaltningssystemet byggdes upp i början av 1900-talet.
– Alla har roller i systemet sedan årtionden tillbaka. Det är svårt att ändra i systemet bara genom att införa en lagförändring. Älgjakten är förknippad med starka känslor, vare sig det är hängivna jägare eller skogsägare som är upprörda över betesskador.
– Det finns ganska stora konflikter i skogslän som till exempel Norrbotten.
Kontaktinformation
Kontakt: Sofia Wennberg di Gasper, tel
0920-124 94.
Potatischips och pommes frites är exempel på populära livsmedel som framställs genom fritering och som kan köpas i alla livsmedelsbutiker. Friteringen sker vanligen i temperaturområdet 180–200°C, och upphettningen leder till att fettkomponenterna i friteringsoljan gradvis bryts ned. Dessa nedbrytningsprodukter leder till försämrat näringsvärde (förlust av essentiella fettsyror och vitamin E), smakfel och bildning av ämnen som kan vara skadliga för hälsan.
Elham Tabees avhandling handlar om hur de kvalitets- och säkerhetsmässiga egenskaperna hos friterade potatisprodukter påverkas av vilken friteringsolja som används. De faktorer hon har undersökt är fettoxidation och växtsterolers nedbrytningsprodukter i olika vegetabiliska friteringsoljor och i pommes frites och potatischips. Växtsteroler är kemiskt nära besläktade med kolesterol, vars nedbrytningsprodukter kan bidra till uppkomsten av åderförkalkning och cancer.
När Elham Tabee och hennes kollegor undersökte kommersiella chipsprodukter och pommes frites, som antingen tillagats i restaurangkök eller inhandlats i frysförpackningar och sedan tillagats enligt anvisningar på förpackningarna, kunde hon påvisa steroloxidationsprodukter i samtliga prover. Halterna var högst i pommes frites från restauranger (150–800 mikrogram/100g), något lägre i potatischips (50–700 mikrogram/100g) och lägst i djupfryst pommes frites som tillagats i ugn (10–200 mikrogram/100g).
Att det förekommer oxiderade växtsteroler i friterade potatisprodukter är alltså klarlagt, men man vet inte om dessa halter utgör någon hälsorisk. Frågan är otillräckligt studerad, och det behövs därför en fördjupad toxisk utvärdering. En sådan utvärdering kan sedan ligga till grund för en riskevaluering, som krävs för att det ska gå att uttala sig om eventuella hälsorisker med oxiderade växtsteroler.
Elham Tabee har också undersökt stabiliteten hos några vegetabiliska friteringsoljor med olika fettsyrasammansättning. Oljorna upphettades och därefter följdes nedbrytningen av omättade fettsyror, vitamin E och växtsteroler samt bildningen av nedbrytningsprodukter som polära föreningar, hydroperoxider, aldehyder och växtsteroloxider.
I testet ingick raffinerad olivolja, palmolja, solrosolja samt två typer av rapsolja (en var extra oljesyrarik). Den raffinerade olivoljan (ej samma sak som jungfruolivolja!) var en av de mest stabila vid långvarig upphettning.
Dessutom fann forskarna att det går att halvera bildningen av fytosteroloxidationsprodukter i just raffinerad olivolja, genom tillsats av vitamin E.
Studierna pekar på att raffinerad olivolja lämpar sig väl som friteringsolja, av såväl kvalitets- som säkerhetsskäl. Oljan har en bra hälsoprofil med en gynnsam fettsyrasammansättning, men den är också en av de dyrare oljorna.
—————————–
Elham Tabee, institutionen för livsmedelsvetenskap, SLU, försvarade sin avhandling Lipid and phytosterol oxidation in vegetable oils and fried potato products den 5 december 2008. Opponent var Dr. William W. Christie, MRS Lipid Analysis Unit, Scottish Crop Research Institute, Invergowrie, Dundee, Skottland.
Kontaktinformation
Mer information: Professor Paresh Dutta (handledare och medförfattare), 018-67 20 68, Paresh.Dutta@lmv.slu.se
Allt större vårdbehov, ökade svårigheter att rekrytera personal och en pressad ekonomi i den svenska vården, säger Maria Hägglund är några orsaker till att de satsat på att utveckla ett IT-stöd som möjliggör informationsdelning inom hemsjukvården.
– Hemtjänsten har tidigare inte haft något IT-stöd alls, utan har haft det mesta på papper. Genom att ge dem mobil tillgång till både generell administrativ information och patientspecifik hälsoinformation får de en tryggare och säkrare arbetssituation, säger Maria Hägglund.
Genom att hämta information från olika journalsystem samordnas den kommunala hemtjänsten med sjukvården. IT-stödet som utvecklats i aktionsforskningsprojektet OLD@HOME kallas en virtuell patientjournal (VPJ) och har testats inom äldreomsorgen i Hudiksvall.
– Aktionsforskning genomförs i nära samarbete med deltagarna i en verksamhet; i detta fall hemtjänstpersonal, distriktssköterskor och läkare, samt vård- och omsorgstagare och deras anhöriga, för att skapa förändringar och förbättringar av en problemsituation, säger Maria Hägglund.
Dessutom har användarcentrerade systemutvecklingsmetoder tagits fram och använts för att kartlägga behoven av informationsdelning och utveckla IT-stöd som möter dessa behov. Ett exempel på områden där informationsdelning kan underlätta är hanteringen av läkemedel. Många av de äldre som vårdas i hemmet lider av flera kroniska hälsoproblem och använder ett stort antal olika läkemedel.
– Det är ofta hemtjänsten som ger de äldre mediciner, men de har ingen information om läkemedlen och uppstår det då några oklarheter måste de ringa och försöka få tag på en distriktssköterska vilket skapar både osäkerhet och frustration, säger Maria Hägglund.
Med hjälp av mobiltelefon eller handdator, eller på webben får vårdpersonal, vård- och omsorgstagare och närstående den information de behöver, oavsett vilken vårdgivarorganisation som ”äger” informationen. IT-stödet gör aktuell information tillgänglig för vårdpersonal från olika vårdgivarorganisationer i mobila arbetssituationer, och ger även möjlighet att dokumentera ny information mobilt.
– Vård- och omsorgstagare och deras närstående får också tillgång till den information de behöver. Den delade informationen skapar förutsättningar för en mer patientcentrerad, samverkande hemsjukvård, säger Maria Hägglund.
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta Maria Hägglund, institutionen för medicinska vetenskaper på telefon 018-611 31 66 eller 070-425 02 97 eller e-post maria.hagglund@medsci.uu.se
Bröstsmärta är en vanlig orsak till att patienter söker vård akut. Ett stort antal av patienterna får diagnosen oförklarad bröstsmärta vilket innebär att smärtan inte kan förklaras av biomedicinska faktorer som hjärtsjukdom eller annan sjukdom. Patientgruppen är stor, drygt 20 000 vårdades på sjukhus under 2006, och hittills har forskarna inte vetat så mycket om orsaken till den oförklarade bröstsmärtan.
– Många har återkommande ont under flera år utan att sjukvården kan finna vad det är som orsakar smärtan, säger leg sjuksköterska Annika Janson Fagring som skrivit avhandlingen.
I sin avhandling beskriver och analyserar hon symtom hos patienter med oförklarad bröstsmärta. Resultaten visar att de flesta är i medelåldern och att mer än en tredjedel av de drabbade är födda utanför Sverige. Bröstsmärtan påverkade patienternas dagliga liv negativt med trötthet, oro och ibland dödsångest.
– Det som främst skiljer kvinnor och män med oförklarad bröstsmärta är att männen i större utsträckning upplevde sitt liv och arbete stressigt medan kvinnorna oftare hade depressiva symtom och ångest, säger Annika Janson Fagring.
I jämförelser med en referensgrupp fri från hjärtsjukdom upplevde patienterna, båda könen, fler symtom av nedstämdhet och ångest och stress i arbetet. De manliga patienterna var mer fysiskt aktiva på fritiden än kvinnorna, men jämfört med referensgruppen hade både männen och kvinnorna med oförklarad bröstsmärta en mer stillasittande livsstil.
I avhandlingen studerades också utveckling och prognos av patienter med oförklarad bröstsmärta över tid, i jämförelse med patienter med kärlkramp och hjärtinfarkt. En registerstudie visade att från 1987 och fram till 2000 ökade antalet patienter med diagnosen oförklarad bröstsmärta, därefter har ökningen planat ut. Antalet patienter med kärlkramp ökade fram till 1994 och har sedan minskat, medan antalet patienter med hjärtinfarkt har minskat under hela den undersökta perioden.
Dödligheten ett år efter insjuknandet var lägre hos patienter med oförklarad bröstsmärta jämfört med patienter som insjuknat i kärlkramp eller hjärtinfarkt. Ett år efter insjuknandet i oförklarad bröstsmärta var dödligheten bland männen förhöjd med en tredjedel jämfört med män i normalbefolkningen, medan kvinnorna inte hade någon ökad risk för död.
Annika Janson Fagring säger att avhandlingen visar på betydelsen av förbättrad kunskap och förståelse av de symtom som patienter med oförklarad bröstsmärta har för att kunna ge en mer individualiserad vård.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Leg sjuksköterska Annika Janson Fagring, telefon: 0730–560 706, e-post: annika.janson-fagring@gu.se
Handledare:
Professor Karin Kjellgren, telefon: 031–786 6048, e-post: karin.kjellgren@fhs.gu.se
Universitetslektor Catharina Welin, telefon: 0705–182795, e-post: catharina.welin@bredband.net
Studien omfattade 165 patienter i åldrarna 18–69 år som vårdades på somatiska och psykiatriska avdelningar efter självmordsförsök. I studien genomfördes psykiatriska intervjuer och självskattningar inom en vecka efter självmordsförsöket och efter två månader. Vid uppföljningsintervjun kom 98 personer.
Studien visar att de patienter som inom en vecka uppgav att de drömde mardrömmar hade en trefaldigt ökad risk att igen försöka avsluta sitt liv, oberoende av kön och olika psykiatriska diagnoser som depression eller posttraumatiskt stressyndrom.
– För dem som fortfarande hade mardrömmar efter två månader var risken än större. Det var hela fem gånger så stor risk att de på nytt skulle försöka begå självmord, säger avhandlingens författare leg sjuksköterska Nils Sjöström.
Det är vanligt att patienter som gjort självmordsförsök har sömnstörningar. Bland de undersöka patienterna rapporterade 89 procent hade de hade någon form av sömnstörning.
Den vanligaste sömnstörningen var svårt att somna, följt av svårt att sova, mardrömmar och tidigt morgonuppvaknande. Nils Sjöström har också undersökt om det var en ökad risk för ytterligare självmordsförsök om patienten hade svårt att somna, svårt att sova under natten eller vaknade tidigt på morgonen, men resultaten visade att det inte var förenat med ökad risk.
– Resultaten visar att det är viktigt att vårdpersonalen uppmärksammar mardrömmar i den kliniska självmordsriskbedömningen, säger Nils Sjöström.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för klinisk neurovetenskap och fysiologi
Avhandlingens titel: Sleep, sense of coherence and suicidality in suicide attempters
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Leg. sjuksköterska Nils Sjöström, telefon: 031–342 21 63, mobil: 070–743 71 10, e-post: nils.sjostrom@neuro.gu.se
Handledare:
Docent Margda Waern, telefon: 031–342 21 64, e-post: margda.waern@neuro.gu.se
Professor Jerker Hetta, telefon: 08–585 868 71, e-post: jerker.hetta@ki.se
– Förändringarna i svensk alkoholpolitik grundar sig både på internationella påtryckningar och generella förändringar i perspektiv inom landet, säger Jenny Cisneros Örnberg.
I sin studie har hon funnit stöd för att svenska myndigheter har influerat EU, genom att sätta alkohol på agendan. Det har man gjort bland annat genom att erbjuda påtryckningar och ekonomisk stöd och därigenom försäkrat sig om att alkohol har blivit en prioriterad folkhälsofråga.
– Det växande intresset för alkohol som en hälsofråga inom EU har gjorts möjlig genom en utökad kompetens på området, ett ökat samarbete mellan medlemsstaterna och en harmoniseringstrend vad gäller konsumtionsnivåer, policyutveckling och syn på alkohol, säger Jenny Cisneros Örnberg.
Tidigare forskning på alkoholområdet har framför allt fokuserat på de förändringar som tvingats fram genom EU-medlemskapet. Den här studien visar dels att Sverige även genomgått förändringar som inte kan kopplas till EU medlemskapet och dels att Sverige på ett aktivt sätt har försökt att introducera alkohol som en folkhälsofråga på EU:s agenda.
– Exempel på förändringar är utökade öppettider på Systembolaget och fler utdelade alkoholtillstånd. Vad det gäller Sveriges roll som påverkare var alkoholen en prioriterad folkhälsofråga under Sveriges ordförandeskap 2001 där bland annat beslut togs om att en EU-gemensam alkoholstrategi skulle författas. Och i oktober 2006 antogs den gemensamma strategin av EU-kommissionen, säger Jenny Cisneros Örnberg.
I sin avhandling har Jenny Cisneros Örnberg, undersökt Europeiseringen av svensk alkoholpolitik under åren 1995-2006. Avhandlingen studerar både formella och informella förändringar, det vill säga både förändringar i lagar och regler och förändringar om hur alkohol uppfattas politiskt, både i Sverige och inom EU. De formella och informella nivåerna ses som sammanlänkande, där synen på alkohol, om det betraktas som en folkhälso- eller en handelsfråga, och hur problemen och lösningarna ser ut påverkar möjligheterna att fatta gemensamma beslut på området.
I avhandlingen analyserar Jenny Cisneros Örnberg olika tolkningar av den svenska regeringens agerande i alkoholinförselfrågan, samt hur de svenska myndigheterna först genom forskning och senare genom formellt beslutsfattande under det svenska ordförandeskapet 2001, har arbetat för att alkohol ska ses som en folkhälsofråga inom EU. Slutligen studeras de nordiska detaljhandelsmonopolen för alkohol i en komparativ analys över hur dessa har utvecklats och reagerat på nationella och internationella påtryckningar.
Disputationen äger rum den 30 januari klockan 10.00 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Stockholms universitet, Svante Arrhenius väg 8C. Opponent är professor Bengt Jacobsson, Södertörns högskola.
Avhandlingens titel: The Europeanization of Swedish alcohol policy. Introduktionskapitlet samt den svenska sammanfattningen finns att ladda ner som pdf på http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=8411
Ytterligare information
Jenny Cisneros Örnberg, SoRAD, Stockholms Universitet, tfn 08-16 36 03, 073-937 10 43,
e-post: jenny.cisneros@sorad.su.se
För bild
08-16 40 90 eller press@su.se
