Läxläsning, matlagning, fredagsmys, läggning. Vardagssysslorna i en svensk familj kretsar kring barnen. Om det inte är direkt umgänge med barnen, så tas tiden upp av arbete för dem, som att handla och laga mat, städa och plocka undan, tvätta.
– Tid med barnen och omsorg om dem går före allt annat, som egen rekreation eller träning.
Det säger Lucas Forsberg, som disputerar vid Tema barn. I sitt avhandlingsarbete har han undersökt vardagen hemma hos åtta svenska medelklassfamiljer med barn i skolåldern och där båda föräldrarna arbetar minst 75 procent. Förutom intervjuer har han också gjort s.k. deltagande observationer, dvs. vistats i hemmen och videofilmat vardagslivet mornar och kvällar, då alla är hemma.
Han finner en mycket barncentrerad tillvaro. Hela vardagen kretsar kring barnen. Höga förväntningar ställs på föräldrarna, inte bara från dem själva utan också från det omgivande samhället, inte minst skolan. Läxläsning är den dagliga syssla som orsakar mest konflikter mellan föräldrar och barn. Föräldrarna har här en svår balansgång: lärarna vill ha engagerade föräldrar, men inte så engagerade att de gör läxorna åt sina barn…
Den engagerade föräldern är ännu på 2000-talet en mamma, konstaterar Lucas Forsberg också, med en underton av besvikelse.
– Vi har tittat på några av de mest medvetna, engagerade och jämställda familjerna. Ändå är det fortfarande mammorna som tar huvudansvaret och gör det mesta av arbetet med och för barnen.
Fast mycket av hushållsarbetet görs med barnen närvarande, så uppfattas det inte som tid med dem. Föräldrarna vill ha s.k. kvalitetstid med sina barn.
– Föräldrarna har en idealiserad bild av hur de, avskärmade från allt annat, kan ge barnen sin odelade uppmärksamhet. Men det är svårt att få till med allt det praktiska arbete som måste göras, och det skapar dilemman och dåligt samvete för föräldrarna, säger Lucas Forsberg.
Hans studie ingår i ett större forskningsprojekt där vardagsliv i barnfamiljer jämförs mellan tre länder: Sverige, USA och Italien. Forskningen finansieras av den amerikanska Sloanstiftelsen och syftet är att utröna hur moderna familjer får ihop sin vardag.
– Sverige ses ofta som ett föregångsland, både när det gäller barnomsorg och jämställdhet. Men vår studie visar att svenska familjer fortfarande är ojämställda, säger Lucas Forsberg.
Kontaktinformation
Lucas Forsberg disputerar den 27 februari. Han har telefon 013-282888, 0731-545940, och e-post: lucas.forsberg@liu.se
Platschefens roll vid byggprojekt är central så tillvida att han eller hon ofta tillskrivs vara den som har störst påverkan på utfallet och styrningen av risker kopplade till projekten. Det kan t ex handla om ritningar som innehåller felaktig information, avsaknad av skyddsräcken, fel material mm.
Kajsa Simu studerar i sin avhandling hur platschefer i byggindustrin styr och hanterar olika risker förknippande med byggprojekt – risker som kan medföra stora kostnader för företagen och kunderna.
Hennes forskning visar att byggbranschen har en kultur och organisation som förstärker ett konservativt beteendet hos platschefer och som hämmar användandet av ny information för att lösa problem.
Hårt pressade byggtider och minimalt med resurser är viktiga faktorer som stödjer konservativa lösningar. Beslut baserade på erfarenhet tar mindre tid än beslut som kräver att man hämtar in ny information och kunskap. Kulturen i byggbranschen karaktäriseras även av att det är viktigare att söka syndabockar än att lära av sina misstag och ta ny kunskap till hjälp för att motverka att liknande problem uppstår.
Kajsa Simu definierar några viktiga parametrar för att byggprojekt följs upp och styrs på ett sätt som leder till att risker som leder till höjda kostnader minimeras.
Genom att mäta olyckor och olyckstillbud kan man avgöra om styrningen av arbetsmiljön på byggarbetsplatsen fungerat väl. Studier av hur arbetet bedrivs, sammanställning av fel som uppstår samt jämförelser mellan ekonomiska prognoser av kostnader och det slutliga resultatet, ger även detta en fingervisning om hur riskhanteringen i projektet fungerat.
Bakom Kajsa Simus avhandling ligger byggbranschens problem med felaktiga produkter, ökande antal olyckor och byggfusk som i slutänden kostar byggföretagen och kunderna stora pengar.
I många fall handlar det om kommunala-, landstings- och statliga byggprojekt som finansieras med allmänna skattemedel. Att minska byggkostnaderna genom en bättre styrning av projekten ligger, enligt Kajsa Simu, i hela samhällets intresse.
Kontaktinformation
Upplysningar: Kajsa simu, 070 – 589 98 96, kajsa.simu@ltu.se eller informatör Åsa Svedjeholm, 070 – 339 16 28, 0920 – 49 16 28, asse@ltu.se
Hon disputerade i lördags med avhandlingen Nationen på spel – Kropp, kön och svenskhet i populärpressens representationer av olympiska spel.
Själv kallar hon sin avhandling ett möte mellan genusforskning, historia och idrottsforskning och syftet är att analysera de kulturella betydelserna av kropp, kön och svenskhet så som de förmedlas till läsaren i text och bild.
Helena Tolvhed har gått grundligt till väga; hon har gått igenom allt som skrivits om olympiska spel, sommar som vinter, mellan 1948 och 1972 i Vecko-Revyn, Vecko-Journalen, Se, Bildjournalen och Idun eller drygt 1 100 sidor.
– Jag har använt idrotten som ett kulturellt prisma och valt efterkrigstiden eftersom det händer så ofantligt mycket i samhället då; folkhemmet och den framväxande välfärdsstaten, förändrade genusrelationer i Sverige och samtidigt internationellt avkolonialiseringen i världen, vilket betyder fler självständiga stater i OS liksom i FN, det kalla kriget, rasfrågan i USA, 60-talsradikaliseringen m m.
– Olympiska spelen är en delvis motsägelsefull arena. De omgärdas av ett tal om fred och folkförbrödning och en ambition att människor ska mötas. Samtidigt frodas kampen mellan individuella prestationer som stärker den nationella äran.
Vilka är då de viktigaste resultaten?
– Att män i text och bild lyfts fram som Sveriges hjältar i framställningar som bekräftar nationell gemenskap. Det gör de genom att fysiskt prestera och stärka sin maskulinitet. Det talas om OS-männens slitsamma träningsvardag, uppoffringar och tävlingsprestationer. Det är en form av nationellt hjälteskap som kvinnor i stort sett uteslutits från. Samtidigt får svarta män och män från öststaterna agera motpoler och förstärka bilden av målmedveten, framåtriktad svensk maskulinitet.
– Analysen visar att kvinnor som deltar i Olympiska spel oftast avbildas leende, passiva och poserande på ett sätt som trivialiserar kvinnlig idrott.
– Intressant är också att bilden av den manlige OS-deltagaren blir mer komplex på 60-talet med en ”playboymaskulinitet”. Däremot framställs kvinnorna på ett relativt stabilt sätt över den undersökta tiden, vilket jag ser som en kulturell eftersläpning där kvinnor fortfarande knyts till hemmet, att vara behagfulla, respektabla och vackra. Kvinnors idrottsarbete och -engagemang osynliggörs.
– Jag menar att det nationella ”vi”-et är starkt könat och att könen hålls isär utifrån olika kulturella normer. Men det finns undantag som exempelvis de kvinnliga längdskidåkarna Sonja Edström och Barbro Martinsson, som man faktiskt vid några tillfällen ser skida fram på bild. Nationen blir här viktigare än kön, eftersom OS-medaljer är så starkt prestigeladdade. Här ser jag ett frö till kvinnoidrottens senare expansion – den har inte skett på grund av jämställdhetsivran utan i kraft just av nationell ära.
Hur ska din avhandling användas?
– Avhandlingen kan läsas av den som är intresserad av 1950- och 1960-talens kulturhistoria eller specifikt veckopressen. I akademiska sammanhang hoppas jag att det intersektionella perspektivet och metoden för text- och bildanalys kommer att uppmärksammas. Mediesportens kulturhistoria kan förhoppningsvis intressera såväl kulturhistoriker som genus-, medie- och idrottsforskare.
Kontaktinformation
Helena Tolvhed
e-post: helena.tolvhed@mah.se
telefon: 0734-20 64 69
– Musiken utvecklar nämligen inte bara ungdomarnas förmåga att samarbeta, utan också deras ”öppensinnighet” och kreativitet, säger Manfred Scheid som i dagarna lägger fram sin doktorsavhandling i pedagogiskt arbete.
Genom musikval visar och konstruerar ungdomar sin identitet och livsstil. Det är viktigt att vara äkta och att kunna visa det. Avhandlingen visar att eleverna kopplar samman musik-, känslor och identitet och att dessa förändras över tid, beroende på sammanhang och intentioner.
Manfred Scheid framhåller att musik i skolan skapar stunder för eftertänksamhet och möjlighet att reflektera. Musik speglar olika kulturer och värderingar och den stora tillgången på olika typer av musik skapar möjligheter till perspektivövertagande, d v s att sätta sig i andras situation.
– Ungdomar tar med sig och spelar musik från fritiden i skolan som därmed blir en arena för identitetsutveckling och samspel, säger Manfred Scheid. Musikämnet i skolan skapar möjligheter för ungdomar att prova kulturella identiteter, det vill säga identiteter som inte enbart grundar sig på kön, etnicitet eller religion.
Ungdomarnas kunskaper och medieerfarenheter från fritiden kommer till användning i skolans musikaktiviteter. Medieteknologin har utvecklats och marknadsestetiken blivit mer inflytelserik; information och budskap bearbetas och sprids till allt fler personer. Ungdomar är snabba att ta till sig och använda ny teknik utifrån egna intressen. I denna medieutveckling ingår också musik.
Studien bygger på en enkätundersökning, observationer och intervjuer med tredje årets elever från tre olika gymnasiemiljöer och flera olika gymnasieprogram.
Fredagen den 6 februari försvarar Manfred Scheid, institutionen för estetiska ämnen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Musiken, skolan och livsprojektet – Ämnet musik på gymnasiet som en del i ungdomars identitetsskapande.
Disputationen äger rum kl 10.15 i Hörsal B, Lindellhallen. Opponent är professor Bengt Olsson, Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
För ytterligare information eller intervju, kontakta gärna Manfred Scheid,
tel 070-334 55 66 eller e-post manfred.scheid@educ.umu.se.
Många växter är genetiskt programmerade att gå i blom vid en viss tid under året. Hos blåsippan sker det t.ex. tidigt på våren, medan blåklockan väntar betydligt längre. Mycket av det vi vet idag om gener som påverkar växters blomningstid rör dock växtgenetikernas favoritväxt, backtrav (Arabidopsis thaliana).
Harald Hedman har i sitt doktorsarbete försökt spåra det evolutionära ursprunget till några av backtravens ”blomningstidsgener”.
I detta arbete har han bland annat undersökt en mossa, hos vilken han hittat besläktade, ljuskänsliga gener som styr andra processer av betydelse för mossans förökning.
Grunden för studierna är något som kan kallas gendubblering. Evolution genom dubblering har diskuterats ända sedan 1930-talet, men idén har fått ett starkt uppsving under 2000-talet, tack vare de tekniska framsteg som har gjort det möjligt att bestämma gensekvenserna i hela arvsmassor.
Läs mer om Harald Hedmans forskning i SLU:s kunskapsbank: Spårar växternas urtid
(http://www.slu.se/?id=551&puff=311)
—————————–
Harald Hedman, från institutionen för växtbiologi och skogsgenetik, SLU, försvarade sin avhandling ”Functional and evolutionary analysis of flowering time genes in Brassica nigra and Physcomitrella patens” i Uppsala hösten 2008.
Kontaktinformation
Mer information: Harald Hedman, tel. 090-12 86 16, mobil:073-050923, harald.hedman@vbsg.slu.se eller harald.hedman@ebc.uu.se
Familjelivet efter skilsmässa kännetecknas i hög utsträckning av förändring och omförhandling, men hur dessa omförhandlingar ser ut skiljer sig mellan olika familjer.
Medan vissa skilsmässobarn har goda möjligheter att påverka, tycks andra ha mycket lite att säga till om. Om föräldrarna har många konflikter och svårt att kommunicera tvingas barnen agera medlare eller budbärare mellan föräldrarna.
Eftersom barnen är rädda att såra någon av föräldrarna, väljer flera av dem att inte säga vad de tycker utan låter i stället föräldrarna bestämma, vilket leder till att de själva inte har något inflytande över situationen.
– Något som förvånar mig är hur starka de lojalitetskänslor är som kommer fram i skilsmässobarnens berättelser, vilket ibland också präglar deras liv i vuxen ålder. Det är ett uttryck för ett tydligt rättvisetänk mot föräldrarna och de vill vara rättvisa mot dem även i dag. Alltså inte ta någons parti, att fira varannan jul med föräldrarna och så vidare, säger Jenny Ahlberg.
Samtidigt växer ett könstypiskt mönster fram när familjen organiseras efter skilsmässan. Modern beskrivs ofta som den huvudansvariga för barnens vardagliga omsorg. Det är hos henne som barnen känner sig mest hemma och de står henne känslomässigt närmare.
Faderns delaktighet i föräldraskapet beskrivs som begränsad och förknippad med till exempel fritidsaktiviteter.
– Modern framstår som den ovillkorliga föräldern medan faderns föräldraskap tycks mer förhandlingsbart – trots att Sverige anses vara ett jämställt land, säger Jenny Ahlberg.
Avhandlingen behandlar inte familjen som en fast och färdig enhet utan som något som “görs” i vardagliga handlingar och genom att man tillbringar tid tillsammans.
I titeln ”Efter kärnfamiljen – Familjepraktiker efter skilsmässa” använder Jenny Ahlberg ordet familjepraktiker i stället för familj, eftersom familj lätt förknippas med den heterosexuella kärnfamiljen.
Hon anser att det är angeläget att vidga familjebegreppet, eftersom familjer i dag kan se väldigt olika ut. Familj kan betyda ensamstående förälder, familj med två mödrar eller två fäder, ombildade familjer med nya familjemedlemmar eller storfamiljer. När det gäller skilsmässobarnens tankar om sin egen framtid finns en tvetydighet.
– Å ena sidan är kärnfamiljen, mamma, pappa och barn, ett starkt ideal i berättelserna. De vill inte skilja sig eller utsätta sina egna barn för en skilsmässa utan ser en kärnfamilj som eftersträvansvärd. Å andra sidan problematiseras kärnfamiljsidealet genom
att de ifrågasätter att den ska fungera som familjenorm, berättar Jenny Ahlberg.
Kontaktinformation
Jenny Ahlberg
jenny.ahlberg@oru.se
Tel: 019-301399
Svaret på den första frågan är ja. Det finns asatroende, organiserade i sammanslutningar som Sveriges Asatrosamfund, Nätverket för Forn Sed, Götala blotlag och UrNauds blotlag. Men de är inte många. Fredrik Gregorius har följt diskussioner på Internet, deltagit i ceremonier och gjort intervjuer med en del av de asatroende, och gissar att de är runt 4-500 organiserade utövare.
Varför har dessa personer då valt att bli asatroende? Ur de svar som lundaforskaren fått kan man utläsa att det inte handlar om någon plötslig religiös uppenbarelse eller något skarpt brott mot en tidigare livsstil. Tron bygger i stället ofta på ett gammalt intresse, ett miljöengagemang och en känsla av ha hittat hem till rätt kulturellt och historiskt sammanhang.
Etnisk svenskhet är inget krav, enligt de flesta av dagens asatroende, som betonar att rörelsen är demokratisk och antirasistisk.
– De vet ju att nazisterna höll vikingatiden högt, och att högerextrema grupper gärna använt sig av torshammare och andra fornnordiska symboler. Just därför tar Asatrosamfundet i Sverige mycket klart avstånd från allt sådant, säger Fredrik Gregorius.
Det finns många asatroende med borgerliga sympatier, men om rörelsen lutar åt något håll så är det ändå inte åt högerkanten utan mot vänsterideologier som syndikalismen, menar han. Många av de asatroende opponerar sig mot hierarki och dogmer, både inom kristendomen och i samhället i stort.
Avhandlingen berättar bl.a. om blot, religiösa ceremonier där gudarna åkallas, horn eller bägare skickas runt och offer görs. Offren är aldrig djuroffer, men ofta mat eller dryck – allt från havregryn till whisky.
Sejd beskrivs också: fornnordisk magi, som i nutid använts bl.a. i försök att stoppa fågelinfluensa och skogsavverkningar. Runmagi används i upplysande syfte, ungefär som tarotkort. Pubmoot, slutligen, är regelbundna träffar för “nyhedningar” av alla slag i flera svenska städer, bland andra Lund.
Att offra havregryn, spå i runor och tro på Tor ter sig minst sagt udda. Men Fredrik Gregorius menar att merparten av de asatroende han träffat faktiskt är rätt vanliga människor:
– De är som alla andra i 90 procent av sitt liv, tror jag, fast de har detta speciella andliga intresse. Många är väldigt insatta i den senaste forskningen om fornnordisk kultur och religion, säger han och betonar att asatron inte alls utgör någon sekt:
– En asatroende kan mycket väl ha familj och vänner med en annan tro, och utomstående är välkomna till deras ceremonier. De utgör en mycket öppen gemenskap.
Kontaktinformation
Fredrik Gregorius disputerar den 30.1. Han har tel 046-2227768, 0739-67 41 66 och Fredrik.Gregorius@teol.lu.se.
I avhandlingen har Lennart Karlsson undersökt de olika former av folkbildning som genomfördes i Folkets Hus och som var en nödvändig förutsättning för inträdet i offentligheten. Studierna inriktades från början i stor utsträckning till att förvärva kunskaper som var användbara i den politiska och fackliga verksamheten, men rörde sig också om bildning för personlig utveckling, t ex språkstudier, ideologiska studier och idéutveckling. Från början var Folkets Hus en angelägenhet för arbetarrörelsen, men blev efterhand, särskilt efter andra världskriget, allt mera en angelägenhet för hela samhället Bromölla, då Folkets Hus regelbundet och i ökande omfattning användes av i stort sett alla sociala skikt. Hyresgästerna representerades politiskt av organisationer från vänster till höger och intresseriktningar allt mellan frikyrkor och hobbyföreningar. Detta var ett resultat av en medveten strävan från Folkets Hus-föreningens sida, vilket fick sitt tydligaste offentliga uttryck i föreningens marknadsföring av teaterverksamheten som ”Bromölla teater”. Organisatoriskt yttrade sig denna strävan i att Folkets Hus styrelse under 1940- och 1950-talen till största delen bestod av de personer som utgjorde Bromölla kommuns högsta politiska ledning.
För att sätta in Bromölla Folkets Hus i de ideologiska och politiska sammanhangen har Lennart Karlsson också undersökt den internationella och nationella bakgrunden till Folkets Hus-rörelsen samt de lokala och nationella politiska förhållandena i vilka Bromölla Folkets Hus verkade.
Lennart Karlsson är verksam som forskare i historia vid Växjö universitet. Hans avhandling har producerats inom ramen för Nationella Forskarskolan i historia, med säte vid Lunds universitet.
Avhandlingen ”Arbetarrörelsen, Folkets Hus och offentligheten i Bromölla 1905-1960” försvaras lördagen 31 januari 2009, kl. 13.15. Disputationen äger rum i sal Homeros, Växjö universitet. Fakultetsopponent är docent Thord Strömberg, Örebro universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Lennart Karlsson, via e-post lennart.karlsson@vxu.se eller på telefon 0470-70 82 39.
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-708267 eller e-post: vup@vxu.se.
Cancer är en genetisk sjukdom. Den uppstår vid förändringar i de gener som styr celldelning, celltillväxt, celldöd, cellsignalering och bildning av blodkärl – antingen genom mutationer orsakade av yttre faktorer som rökning eller strålning, eller genom medfödda förändringar. Denna samverkan av defekta gener i kombination med miljöpåverkan gör cancer till en mycket komplex sjukdom. Livmoderkroppscancer, eller endometriecancer, är inget undantag.
Livmoderkroppscancer är den vanligaste gynekologiska maligniteten hos kvinnor i västvärlden och står för mellan fem och sex procent av all cancer hos kvinnor i Sverige. Men symtomen är ofta vaga, och vi vet mycket lite om vilka genetiska faktorer som orsakar cancerformens uppkomst och utveckling. Behovet av att identifiera dessa gener är sålunda stort, eftersom det skulle ge sjukvården möjlighet till betydligt snabbare och enklare diagnos och för att kunna utveckla mer effektiva cancerterapier.
Forskaren Sandra Karlsson vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi har i sin studie använt inavlade råttor för att spåra de defekta gener som orsakar livmoderkroppscancer. De inavlade råttorna är genetiskt nästan identiska, som enäggstvillingar, vilket gör det lättare att kontrollera miljön som djuren lever under.
–Mer än 90 procent av honorna i studien utvecklade spontant livmoderkroppscancer. Genom att med avancerad teknik analysera genernas uttryck i tumörerna lyckades vi hitta en gensignatur, som i framtiden kan testas för att ställa diagnoser för livmoderkroppscancer hos människor, säger Sandra Karlsson.
Signaturen består av tre gener. En av dem har som funktion att skydda cellen mot fria syreradikaler. Fria syreradikaler bildas ständigt naturligt i cellen, men kan i för stora mängder orsaka skador på cellen och på kroppens DNA och sätts i samband med över 200 sjukdomar – från åderförkalkning och demens till reumatism, hjärnblödning och cancer. Studier som Sandra Karlsson gjort på mänskliga cancertumörer har bekräftat förändringar i denna gen både i cancerns tidiga som senare stadier.
–Det indikerar att den identifierade genen har en viktig funktion när livmoderkroppscancer uppstår och utvecklas, säger Sandra Karlsson.
Avhandlingen Gene Expression Patterns in a Rat Model of Human Endometrial Adenocarcinoma försvarades vid disputation den 19 december. Handledare var professor Karin Klinga Levan.
Kontaktinformation
Kontakt:
Sandra Karlsson, Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Göteborgs universitet:
0500-44 86 44
0731-504064
sandra.karlsson@his.se
Distansutbildning med stöd av digital teknik finns på den politiska agendan för flera regeringar i Europa men även på andra håll i världen. Både för etablerade utbildningsinstitutioner och för den enskilda människan ger tekniken nya arenor för både kunskapsutveckling och lärande – men också nya utmaningar för lärare och studenter.
Det understryks av Anita Mattssons avhandling. Hon har i en fallstudie ingående beskrivit och analyserat en högskolekurs som ges på distans, med så kallad öppen design för samarbetslärande.
Analysen har gjorts på de moment som innebar att två gruppuppgifter skulle lösas. Sammanlagt 1085 skrivna inlägg har analyserats i det datorbaserade konferenssystem som kursdeltagarna gemensamt använt sig av.
– Hur en kurs designas avgör vilka strukturerade redskap som finns till deltagarnas förfogande. Det är redskapen som ger den pedagogiska processen sin unika struktur, exempelvis när det gäller arbetsdelningen och strategierna för att lösa kursuppgifterna, säger Anita Mattsson.
Tre modeller för att lösa uppgifterna uppenbarar sig, en samverkansmodell för arbetsdelning där uppgifterna delades upp och var och en arbetade med sin del; en samarbetsmodell där konferenssystemet mer aktivt användes till diskussioner; en hybridmodell där studenterna delade upp vissa delar men diskuterade andra som de tolkat som diskussionsfrågor. I den senare modellen användes fler sätt att kommunicera – som msn, telefon, mail etc – än via det konferenssystem som kursens infrastruktur erbjöd.
En slutsats är att lärare bör utforma kurser på nya sätt.
– Om man låter studenter aktivt delat i designarbetet kan deras erfarenheter och kunnande berika designen. Det vore ett aktivt och studentcentrerat sätt att arbeta att låta informations- och kommunikationstekniken utveckla praktiken och förändra undervisning och examination, säger Anita Mattsson.
Anita Mattsson lägger fram sin avhandling ”Flexibel utbildning i praktiken. En fallstudie av pedagogiska processer i en distansutbildning med en öppen design för samarbetslärande” vid institutionen för pedagogik och didaktik fredagen den 30 januari, kl 13.15.
Opponent: Professor Lars-Owe Dahlgren, Linköping.
Plats: Sal G111, Högskolan i Skövde.
Kontaktinformation
Kontakt: Anita.Mattsson@his.se, 0500-448015, 0703-623043
Kristina har studerat förändringsprocesser inom hälso- och sjukvården genom intervjuer och en enkätundersökning med vårdpersonal, men även med två avdelningschefer.
Forskningsresultaten visar att vårdpersonalens delaktighet är avgörande för att få till organisationsförändringar. Ledarskapet har stor betydelse i organisationerna och kan skapa förutsättningar för vårdpersonalens delaktighet. Kristinas studier visar att vårdpersonalen vill ha stödjande, tillgängliga och engagerade chefer som är aktiva i det dagliga arbetet.
En form av ledarskap är delat ledarskap, vilket kan innebära att två avdelningschefer delar chefskap. Genom att cheferna har en gemensam värdegrund och kompetenser som kompletterar varandras kan synergieffekter uppnås.
– Jag kallar kärnan i ett delat ledarskap för stödjande tvåsamhet, som bygger på att ledarparet har en tillitsfull relation för att få till ett väl fungerande delat ledarskap, uppger Kristina.
Kristina utbildade sig till sjuksköterska på 1980-talet och har en fil.kand. i vårdpedagogik samt en fil.mag. i hälso- och sjukvårdsadministration. Hon blev inskriven 2002 som doktorand vid Karlstads universitet. Till Hälsohögskolan kom hon 2007 då hon fick en tjänst som universitetsadjunkt vid Avdelningen för beteendevetenskap och socialt arbete.
Disputationen är öppen för alla och äger rum i Forum Humanum, Hälsohögskolan i Jönköping, kl. 12.00 fredagen den 30 januari 2009.
Varmt välkomna!
Kontaktinformation
För mer information kontakta
Kristina Rosengren
tfn: 036-10 12 30
mob: 076-149 99 39
e-post: kristina.rosengren@hhj.hj.se
– Det är en projektuppgift som baserades på tidigare forskning och som passade mig bra. Den har en tydlig nyttoförankring i samhället och hos de industripartners som finns med i projektet.
Tungmetaller är ett stort miljöproblem idag, menar Emma. Eftersom de är grundämnen kan de inte brytas ner av naturen utan sprids runt i kretsloppen tills de tas ur miljön.
Barkflis och slagg renar giftigt vatten
Under kontrollerade former kan den här kunskapen användas för att rena vatten, vilket redan görs med stor framgång inom industrin. Det vanligaste materialet kallas aktivt kol. Framställningen av aktivt kol kan dock ersättas med en ytterligare miljövinst, och det är här Emmas forskning kommer in. Hon har experimenterat med att låta använda industrirestprodukter som furubarkflis och masugnsslagg som adsorbenter för att rena giftigt vatten (adsorption; uppta, koncentrera, suga upp, red. anm.).
Avhandlingen bygger på prover med furubarkflis och masugnsslagg utifrån sina goda egenskaper att adsorbera föroreningar, främst tungmetaller. De båda materialen tillverkas i regionen, finns tillgängliga i stora mängder och har under laboratorieförsöken visat sig kunna adsorbera stora mängder metaller.
Emma Nehrenheim menar att det är väldigt viktigt att kunna garantera en jämn och säker reningsgrad hos adsorbenten, att den håller kvar de ämnen som har fastnat och att den inte släpper ifrån sig andra föroreningar som kan skada naturen.
– Det visade sig i försöken att materialet kan släppa ifrån sig ämnen i början av användningen men att de sällan överstiger nivåer som är giftiga, berättar Emma.
Arbetar med ytterligare tre projekt
Förutom avhandlingen, vattenrening med hjälp av industrirestprodukter, har Emma Nehrenheim varit med och byggt upp projekten BIOREX, Polluted Peace och CLEAN tillsammans med kollegan Monica Odlare.
– Jag har framförallt uppskattat det nära samarbetet med kollegor, särskilt på MDH men även utanför högskolan. Det har varit den största inspirationskällan, varifrån mycket kunskap och personlig utveckling kommit.
Vad blir nästa steg?
Projekten BIOREX och CLEAN har ju blivit verklighet tack vare medel från en forskningsstiftelse (KKS) och EU, berättar Emma Nehrenheim, så jag kommer att stanna som projektledare och forskare under den närmste tiden. Jag har en del undervisning på högskolan just nu också.
Mer om projekten:
BIOREX www.biorex.se och www.biorex1.blogspot.com
Polluted Peace www.pollutedpeace.se och www.pollutedpeace.blogspot.com
Kontaktinformation
Mälardalens högskola
Emma Nehrenheim, 021-10 14 84, emma.nehrenheim@mdh.se
Anna Olaison har i sitt avhandlingsarbete följt behovsbedömningen av äldre som söker hemtjänst i några svenska kommuner. Hon ser en stor skillnad mellan vad som kommer fram under bedömningssamtalen och vad som sedan redovisas i den utredning som ligger till grund för beslutet om vilka insatser den äldre ska få.
– I samtalen fick behovsbedömaren en god bild av vad den äldre ville ha för insatser. Men i utredningen ser man ofta en helt annan bild än den som samtalet gav.
Förklaringen är den modell som många kommuner arbetar efter, care management, säger hon.
– Den bygger på ett fast utbud av insatser utifrån en standardiserad behovskatalog. Utredningen utformas ofta utifrån denna. Det innebär att flera av de behov som den äldre uttrycker inte redovisas.
Det är framför allt de sociala behoven som kommer i kläm, konstaterar hon, medan de rent medicinska och omvårdnadsmässiga lättare kan tillgodoses. Insatskatalogen är ett resultat av besparingar och minskande resurser inom hemtjänsten, är hennes slutsats. Det här sättet att bedöma hemtjänst står i motsats till de riktlinjer som socialtjänstlagen föreskriver, dvs en helhetssyn på individen och insatser grundade på individuella behov.
Den individinriktade bedömningen skapar även ett annat dilemma, visar hon. Äldre makar som vårdar sin partner behöver ofta avlastning men kan bara få det om partnern söker hjälp. Lagen utgår från individens behov, inte familjens, och det gör det svårt att tillgodose anhörigas behov.
Anna Olaison disputerade den 16 januari vid NISAL, institutet för forskning om äldre och åldrande (tidigare Tema Äldre). Hon har själv en yrkesbakgrund som behovsbedömare inom hemtjänsten.
Kontaktinformation
Telefon till Anna Olaison 0702-025009, e-post: anna.olaison@isv.liu.se
– Det här är en grupp som blir allt större och där stora kunskapsluckor finns om deras behov, även rent medicinskt, säger Annika Taghizadeh Larsson.
I sitt avhandlingsarbete har hon intervjuat 20 personer med funktionshinder, i åldrarna 56 till 72 år. Samtliga har sedan länge omfattande fysiska funktionshinder, ibland sedan födseln. Avhandlingen är en del av ett större projekt vid NISAL om funktionshindrades liv och åldrande som leds av professor Eva Jeppsson Grassman.
– Jag trodde, som nog många andra, att dessa personer skulle känna sig mer ”normala” när de blir äldre, att funktionsnedsättningar blir mindre framträdande när andra jämnårigas funktioner också försvagas, säger Annika Taghizadeh Larsson.
Men så behöver det inte vara, konstaterar hon. Även om de kan vara mer avslappnade inför vissa saker, till exempel utseendet, så finns andra sociala krav kvar. Man ska föra en aktiv pensionärstillvaro, och exempelvis vilja och kunna resa. Många i den studerade gruppen var också mycket aktiva och många hade också fått behålla sin personliga assistans trots att de formellt var ålderspensionärer.
Funktionstillstånd förändras, konstaterar hon också, och varje allvarlig försämring är traumatisk för den som drabbas.
– Många inblandade, inom hemtjänst och sjukvård, har en tendens att se på de funktionshindrades tillstånd som statiska, säger hon. Men så är det ju inte, det förändras hela tiden. Och att exempelvis hamna i rullstol när man tidigare har kunnat gå själv, är en svår omställning.
Många var också oförberedda på den ekonomiska försämring som inträffade när de gick från förtids- till ålderspension. Ofta har de ett kort arbetsliv bakom sig och har inte många pensionspoäng eller besparingar, samtidigt som deras omkostnader kan vara höga, med hjälpmedel och behov av anpassad bostad.
– Det här kom som en obehaglig överraskning för flera, säger Annika Taghizadeh Larsson.
Hon kan se flera sidor av införandet av en rörlig pensionsålder. Hon ser att 65 år kan fungera som ett slags hållhake, de intervjupersoner som arbetade kände tillfredsställelse att kunna nå dit och drev sig på själva.
– Vem ska man jämföra sig med om pensionsåldern tas bort? När är det ”lagom” att lämna yrkeslivet? Om åldern blir en oviktig faktor finns också risken att människor i högre grad bedöms efter sina funktionstillstånd.
NISAL: National institutet for Studies on Ageing and Later life, är ett forskningsinstitut vid Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Annika Taghizadeh Larsson disputerade den 23 januari. Hon nås på telefon 0701-151681, 011-363407, e-post: annika.larsson@isv.liu.se
Ett varmare klimat leder till kraftigare stormar, mer omfattande översvämningar och längre torrperioder, och den accelererande växthuseffekten slår hårdast mot fattiga människor som är beroende av naturen för att överleva. För att minska framtida utsläpp av växthusgaser, uppmuntras industriländerna att överföra kunskap och resurser till utvecklingsländerna.
Linda Sahlén, Umeåforskare och sedan oktober miljöekonom vid Naturvårdsverket, visar i sin avhandling att det vore optimalt ur välfärdssynpunkt att reningsteknologi överförs från rika till fattiga länder.
Kyotoavtalet innehåller bindande utsläppsmål för industriländerna perioden 2008–2012. Om dessa åtaganden kombineras med möjligheten att tillgodoräkna sig utsläppsreduceringar i andra länder, kommer intresset att investera i reningsteknologi i utvecklingsländer att öka.
– Den lösningen skulle också minska industriländernas kostnader för att uppnå avtalen i Kyotoprotokollet. Det beror på att man får mer rening för pengarna i utvecklingsländerna, menar Linda Sahlén.
Hon påpekar dock att lösningarna för att nå Kyotoprotokollets bindande utsläppsmål är långt ifrån tillräckliga på längre sikt.
– Utsläppen måste minska betydligt mer, både i industri- och utvecklingsländer, för att begränsa de negativa effekterna av växthuseffekten.
Linda Sahlén har också specialstuderat aktuella miljöproblem och tänkbara lösningar för Namibia, ett land som är väldigt beroende av sina naturresurser och som har världens mest ojämlika inkomstfördelning. Med en grön skatteväxlingsreform, skulle höjda skatter på fiske och energi och slopade subventioner på vatten, kunna användas för att sänka skatten på mat.
Linda Sahlén menar att en sådan reform kan vara intressant för att nå en hållbar utveckling i form av ökad miljökvalitet, ökad tillväxt och minskade inkomstklyftor.
Om subventionerna på vatten tas bort, något som planeras av landets regering, skulle efterfrågan på vatten inom jordbruket kunna minska genom att bönderna övergår till att odla lönsammare grödor med effektivare bevattningstekniker. Denna utveckling förutsätter dock att bönderna har möjlighet att få lån till nödvändiga investeringar och utbildning.
Linda Sahlén visar också att den Namibiska ekonomin påverkas negativt om världsmarknadspriset på olja och mat ökar kraftigt, och vattenbristen i landet begränsar ytterligare möjligheterna för ekonomin att anpassa sig till internationella prisförändringar.
Fredagen den 30 januari försvarar Linda Sahlén sin avhandling med titeln Essays on Environmental and Development Economics – Public Policy, Resource Prices and Global Warming (svensk titel: Studier i miljö- och utvecklingsekonomi – ekonomisk politik, resurspriser och växthuseffekten).
Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal C, Samhällsvetarhuset, Umeå Universitet.
Opponent är professor Ing-Marie Gren, institutionen för ekonomi, SLU, Uppsala.
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter:
Linda Sahlén, Naturvårdsverket, Stockholm
Telefon: 08-698 14 79
E-post: linda.sahlen@econ.umu.se
Med ökande priser på energi, gödsel och foderkoncentrat blir det allt viktigare att producera eget foder av hög kvalitet till minimala kostnader. På en svensk gård står kostnaderna för de maskiner som används i växtodlingen för omkring en fjärdedel av produktionskostnaderna. Att lantbrukare väljer rätt maskiner och använder dem effektivt kan alltså kan alltså betyda mycket för gårdens ekonomi.
En grödas värde påverkas både av skördens storlek och av dess kvalitet. Om man vill maximera värdet på en gröda finns ideala tidpunkter för sådd, skörd och andra fältarbeten. Värdet av de förluster som uppstår om ett fältarbete inte utförs vid den optimala tidpunkten kallas läglighetskostnader. Läglighetskostnaderna för ett visst fältarbete påverkas av eventuella förseningar av starten och därefter av hur lång tid arbetet tar att genomföra – och därmed av kapaciteten på de maskiner som används. Tidsåtgången kan också påverkas av väderorsakade avbrott och fördröjningar. Om läglighetskostnaderna inte beaktas riskerar man att underskatta kostnaderna och behovet av maskinkapacitet.
Carina Gunnarsson har i sitt doktorsarbete utvecklat modeller som gör det lättare att bedöma vilken maskinanvändning som är optimal vid vall- och spannmålsodling. De läglighetsfaktorer som ingår i beräkningsmodellerna tar bland annat hänsyn till hur skördens mängd och kvalitet påverkas av varje dags försening av sådd och skörd. I avhandlingen ges exempel på vilken betydelse dessa läglighetskostnader har för maskinkostnader och kapacitetsbehov på ett antal typgårdar.
I spannmålsodling uppkom större delen av läglighetskostnaderna då sådd eller skörd påbörjades senare än vad som var optimalt. Detta innebär att man kan minska läglighetskostnaderna i spannmålsodling genom att välja grödor och sorter med olika optimala tidpunkter för sådd och skörd.
Läglighetskostnaderna för försenad sådd och skörd av spannmål var högre i ekologisk än i konventionell odling, såväl per kilo som per hektar producerad spannmål. De högre läglighetskostnaderna gjorde att det var ekonomiskt optimalt med en större tröska med högre kapacitet vid övergång till ekologisk produktion. De minskade totalkostnaderna var dock små jämfört med om den mindre tröskan hade behållits. Skillnaderna beror framför allt på de mindre skördarna och de högre produktpriserna i ekologisk odling.
I vallodling på mjölkgårdar leder en senarelagd skörd till att man får mer grovfoder men sämre fodervärde, vilket styr läglighetskostnaderna i den modell som utvecklades för värdering av vall till mjölkproduktion. I Carina Gunnarssons beräkningar var läglighetskostnaderna tydligt högre i första skörd än i andra och tredje skörd. Detta innebär att det är särskilt viktigt att ha en effektiv maskinkedja vid första skörd. Läglighetskostnaderna varierade mycket i storlek mellan år.
Läglighetsfaktorerna användes också tillsammans med mer gårdsspecifika faktorer som påverkar skördekapaciteten, såsom tillgång på arbetskraft och transportavstånd, för att beräkna skördekostnader för olika maskinsystem med varierande maskinkapacitet och vallareal. Vid ökande vallareal minskade skördekostnaderna upp till en viss areal eftersom en ökad årlig maskinanvändning sänkte maskinkostnaderna per hektar. Därefter vägdes de sänkta maskinkostnaderna upp av ökade läglighetskostnader när skörden tog längre tid att slutföra.
Ett sätt att minska skördekostnaderna, särskilt om man har små arealer, är att leja in maskiner eller att ha maskinsamverkan med grannar. För att undvika höga läglighetskostnader är det dock viktigt att undvika förseningar i skörden.
Vallen värde om den skulle användas till produktion av biogas bestämdes med hjälp av en modell som tar hänsyn till hur skördedatumet påverkar skördens volym och den metanmängd som kan utvinnas. I de system som jämfördes var läglighetskostnaderna små så länge skördens inleddes vid optimal tidpunkt. När skörden utförs med flera samverkande maskiner är det viktigt att matcha de olika maskinernas kapacitet för att undvika outnyttjad kapacitet och minimera kostnader.
—————————–
Agronom Carina Gunnarsson, institutionen för energi och teknik, SLU, försvarade sin avhandling Timeliness costs in grain and forage production systems fredagen den 16 januari 2009. Opponent var Dr Padraig O’Kiely, Irish Agriculture and Food Development Authority, Teagasc, Grange Beef Research Centre, Dunsany, Co. Meath, Irland.
Kontaktinformation
Mer information: Carina Gunnarsson, 018-30 33 32 Carina.Gunnarsson@et.slu.se
