Molekylkedjan DNA är uppbyggd av fyra s.k. deoxynukleotider: dCTP, dTTP, dATP och dGTP. När en cell delar sig måste mängden DNA fördubblas och det är då viktigt att nivåerna av de fyra byggstenarna hålls konstanta. Om proportionerna av de fyra deoxynukleotiderna hamnar i obalans eller om den totala mängden blir för hög ökar risken för att de hamnar på fel ställe i den nytillverkade DNA-strängen. De DNA-förändringar (mutationer) som då uppstår kan slutligen ge upphov till cancer. Forskargruppen publicerar nu resultat i tidskriften Journal of Biological Chemistry som klarlägger hur cellerna kontrollerar nivån av deoxynukleotider och därmed minimerar risken för mutationer och cancerutveckling.
Enzymet ribonukleotidreduktas som förser cellen med deoxynukleotider har en avancerad reglering för att minimera antalet mutationer. Redan för fyrtio år sedan visste man att dess aktivitet kan stängas av vid höga mängder av deoxynukleotiden dATP som binder till enzymet (dATP-nivån speglar de totala nivåerna av deoxynukleotider i cellen). Ett förnyat intresse för detta fenomen har uppstått de senaste åren eftersom flera studier visat att det kan uppstå mutationer när cellens totala nivåer av deoxynukleotider är förhöjda, men det har förblivit okänt hur dATP kan stänga av enzymet.
Umeåforskarna visar nu att i närvaro av dATP kan två ribonukleotidreduktas binda till varandra och bildar då tillsammans ett inaktivt proteinkomplex. När nivån av deoxynukleotider sedan sjunker kan komplexen falla isär och enzymerna blir aktiva igen. På det sättet kan enzymet snabbt växla mellan ett aktivt och ett inaktivt läge för att finjustera produktionen av deoxynukleotider utifrån cellens behov. Upptäckten har framförallt betydelse för förståelsen av hur celler skyddar sig mot mutationer, men kan också vara intressant för läkemedelsutveckling. Flera medel mot cancer och andra sjukdomar fungerar i cellen på liknande sätt som dATP och hämmar celldelningen bland annat genom att stänga av det här enzymet. Ett sådant medel är fludarabinfosfat, som används mot leukemier.
Forskargruppen har använt sig av analysmetoden GEMMA (Gas-phase Electrophoretic Mobility Macromolecule Analyzer) som kan mäta mycket låga enzymmängder och ge en mer exakt angivelse av storleken på ribonukleotidreduktas än tidigare. GEMMA finns bara på ett fåtal platser i världen, en av dem är Inst. för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet. Studien gjordes på ribonukleotidreduktas från bakterien Escherichia coli som fungerar som modellsystem för motsvarande enzym i människor, djur och växter.
Arbetet är utfört av Reza Rofougaran, Munender Vodnala och Anders Hofer vid Umeå universitet i samarbete med två forskare vid Stockholms universitet. För mer information kontakta Anders Hofer, Inst. för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet, tel. 090-786 7840, e-post anders.hofer@medchem.umu.se
Referens: Rofougaran, R., Crona, M., Vodnala, M., Sjöberg, B.-M., & Hofer, A. (2008). Oligomerization status directs overall activity regulation of the Escherichia coli class Ia ribonucleotide reductase. J. Biol. Chem., in press (webbpublicerad – doi:10.1074/jbc.M806738200)
Huden är människans största organ och skyddar kroppen mot skadliga mikroorganismer. När huden skadas kan bakterier och andra mikrober ta sig in i kroppen och skada den. Artur Schmidtchens forskning handlar om den del av hudens direkta försvarssystem som består av antimikrobiella peptider (AMP).
– AMP tillhör det medfödda immunförsvaret som sätter in så fort en skada på huden sker. I min forskning försöker jag förstå varför vi ibland håller oss friska och varför våra skyddssystem ibland inte räcker till, säger han.
Kroppens ytbehandlingsmedel
AMP fungerar som kroppens ytbehandlingsmedel. Det finns i alla kontaktytor mot omvärlden, som munhåla, tarm, lunga och hud. Uppgifterna är flera, en av de viktigaste är att ta död på invaderande mikroorganismer.
Idag används antibiotika ibland i förebyggande syfte i samband med operationer och andra skador i huden. Artur Schmidtchen ser AMP som ett bättre alternativ än antibiotikan som kan ge resistenta bakteriestammar. Han hoppas att hans forskning om de antimikrobiella peptidernas roll för sårläkning ska kunna användas för att utveckla läkemedel vid infekterade eksem, bensår och brännskador.
– Visionen är att vi ska identifiera dominerande skyddsmekanismer i huden och hur de styrs. Dessutom hoppas jag att kunna bidra till att utveckla en terapimetod med AMP istället för antibiotika.
Bakgrund
Artur Schmidtchen disputerade i medicinsk kemi vid Lunds universitet 1992 och har varit postdoktor vid University of California, Los Angeles.
Sedan 1996 arbetar han vid avdelningen för dermatologi och venereologi vid Lunds Universitet.
Hans specialområden är det direkta immunförsvaret och dess roll vid sårläkning och infektioner. 2004 var han med och grundade biotechföretaget DermaGen AB.
En anställning via Vetenskapsrådet kan innehas under maximalt sex år, med omprövning efter tre år.
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter
Artur Schmidtchen, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet, e-post: Artur.Schmidtchen@med.lu.se, telefon: 046-2224522
Håkan Billig, huvudsekreterare, ämnesrådet för medicin, Vetenskapsrådet, e-post: hakan.billig@vr.se, telefon: 08-546 44 294
Resultat från den svenska OCTO-Twin-studien (en populationsbaserad longitudinell studie av hälsorelaterade, psykologiska och sociala faktorer hos tvillingar 80 år och äldre) som nu analyserats visar att för de allra flesta individer sjönk välbefinnandet på ett likartat sätt under en sexårsperiod. Däremot fanns variationer när det gällde hur tillfreds individerna var med livet.
– Framför allt var de med bra sociala relationer mer nöjda med livet. Hur många sociala kontakter man har var däremot av mindre vikt, sjuklighet och funktion likaså, säger Anne Ingeborg Berg.
Hennes resultat stödjer teorier om åldersförändringar när det gäller att välja umgänge. Medvetandet om tidens begränsning ökar med åldern och därför blir umgänget bland äldre mer inriktat på kvalitet än kvantitet. Äldre tenderar alltså att i högre utsträckning söka kontakter som ökar välbefinnande och positiva emotioner i stället för att investera i att bibehålla ett stort nätverk som kan ha framtida betydelse.
Mer tillfreds med livet
Avhandlingen visar också att individer som upplevde sig ha inflytande över sitt liv och en känsla av kontroll var generellt mer tillfreds med livet.
– Det borde vara relevant för alla som påverkar utformandet av boenden och hjälp- och vårdinsatser hos äldre. Att man är gammal och har drabbats av de hälsomässiga och sociala förändringar som ofta följer med hög ålder betyder inte att alla vill ha det på samma sätt. Behovet att kunna påverka är stort, kanske ännu större i hög ålder när beroendet av yttre stöd ökar, säger Anne Ingeborg Berg.
I avhandlingen finns även könsspecifika fynd. Män och kvinnor var lika nöjda med livet, men de faktorer som hade betydelse för livstillfredsställelsen skiljde sig mellan könen. Att förlora sin livspartner var relaterat till sänkt livstillfredsställelse över tid hos både män och kvinnor, men effekten var starkare hos män.
– Sannolikt är detta generationsspecifikt och speglar de olika funktioner äktenskapet verkar ha för män och kvinnor födda i början av 1900-talet. Tidigare forskning visar att för män är partnern kanske den enda nära relationen medan kvinnor också har andra kontakter som fyller den funktionen, säger Anne Ingeborg Berg.
Avhandlingen är en av få longitudinella undersökningar av livstillfredsställelse hos individer över 80 där betydelsen av psykologiska, sociala och hälsorelaterade faktorer har studerats.
Avhandlingens titel: Life Satisfaction in Late Life: Markers and Predictors of Level and Change Among 80+ Olds
E-länk: http://hdl.handle.net/2077/17873
Avhandlingsförfattare: Anne Ingeborg Berg, tel 031 186496 (bost.), 031 786 5941(arb.)
e-post:anne.berg@psy.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Inger Hilde Nordhus, Universitetet i Bergen, Norge
Tid och plats för disputation: Fredagen den 10 oktober 2008, kl. 10.00, Hörsal F1, Haraldsgatan 1, Göteborg
I sin avhandling för Nina Björk fram en motberättelse till denna frihetens fiktion. Hon argumenterar för att människan i grunden är en beroende och relationell varelse, som skapas i samspel med andra människor och med den natur utan vilken hon inte kan leva. Mot drömmen om den fria själen ställer hon sanningen om den beroende kroppen.
Avhandlingsförfattaren går i närkamp med tre olika författares texter: den brittiske 1600-talsfilosofen John Locke, 1800-talstänkaren John Stuart Mill och den svenska författaren och dagboksskribenten Victoria Benedictsson. Alla bär de på en dröm om den suveräna fria människan. Alla tvingas de på olika sätt förneka människans tillstånd av beroende.
Nina Björk ställer frågan: hur ser det tänkande ut som leder till drömmen om oberoende? Vilka är dess grundläggande premisser?
Avhandlingen har sin upprinnelse i två banala fakta: människan har en kropp som dör om den inte får mat och vatten. Människan föds med en kropp så outvecklad att den inte klarar sig om den inte omedelbart börjar ingå relationer till andra människor. Dessa banala fakta, hävdar Björk, får viktiga konsekvenser. De säger att om vi vill förstå människan rätt måste vi vara medvetna om att hon skapas i samspel med naturen och andra människor – att hon i grunden är en beroende och relationell varelse. Detta beroende är relaterat både till människans yttre miljö, hennes biologiska kroppslighet och till hennes medmänniskor.
I avhandlingens första del analyseras några av de grundläggande västerländska liberala berättelserna i syfte att hitta just kroppens och beroendets plats i dessa berättelser. Björk argumenterar för att både John Locke och John Stuart Mill i de texter som analyseras satte kroppen på undantagets plats. Att avvisa kroppen är dels att avvisa det i människans villkor som inte är föremål för frivilliga val, dels att avvisa människan som relationell varelse, som rent fysiskt är beroende av andras omsorg för själva sin tidiga överlevnad och som är beroende av andra för att bli till som subjekt.
Det kroppsliga, det relationella och vårt mänskliga tillstånd av beroende är också den kärna genom vilken avhandlingens två delar hänger samman. Andra delen består av läsningar av Benedictssons roman Pengar från 1885 samt hennes dagböcker. Den är ett slags konkretiserande fallstudie över vilka följder glömskan av mänskligt beroende och drömmen om mänsklig suveränitet kan få i en enskild människas liv – och människan är i det här fallet dels en romankaraktär, dels en dagboksskrivande författare.
Nina Björk är journalist och författare bl a till den feministiska debattboken Under det rosa täcket som kom ut 1996.
Avhandlingens titel: Fria själar. Ideologi och verklighet hos Locke, Mill och Benedictsson.
Disputationen äger rum fredagen den 10 oktober 2008 kl. 13.00
Plats: Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Avhandlingen kan beställas från Wahlström & Widstrands förlag, tel 08-696 84 80.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Nina Björk, 0736-76 57 63,
nina.bjork@dn.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65
barbro.ryder@hum.gu.se
Att sälja sina produkter till rätt pris lyfts ofta upp som något oerhört viktigt för att maximera företags långsiktiga lönsamhet. Samtidigt ses prissättning, pricing capability, som en ganska lättskött del i företagets övergripande strategi. Forskaren Niklas Hallberg, Ekonomihögskolan i Lund, ser i sin studie av strategi och prissättning i fem europeiska förpackningsföretag att prissättning är en oerhört komplex historia. Priset är en strategiskt tung post och en fråga för ledningen.
– Det här handlar om en långsiktig strategi för företag som är svår att köpa sig till. Om man är framgångsrik inom prissättning skapar man en fördel mot konkurrenterna som de inte kan ta igen ens om de försöker. Rätt erfarenhet, inarbetade IT-system och rätt övergripande organisatorisk struktur tar tid att skapa, och det finns inget ”quick fix”, säger han. För att hitta rätt pris måste företagen investera inom tre övergripande områden som rör människor, system och organisation.
– Det är definitivt en framgångsfaktor att ha personer i nyckelpositioner som har den kommunikativa eller affärsmässiga fingertoppskänsla som krävs för att samla rätt information i kundspecifika prissättningssituationer. Det är tyst kunskap som företagen inte kan skaffa snabbt, utan det handlar om att ha personer med rätt erfarenhet. I alla företagen jag studerat finns en sådan ”prisguru”.
– Jag blev förvånad över hur lite investeringar företagen gjort i IT-system och strategiska styrsystem för marknadsinformation. Det hänger ihop med att besluten baseras mycket på känsla och erfarenhet. På grund av komplexiteten i besluten, med kanske runt tusen produkter och hundratals olika kunder varje år, ersätts system- av humankapital.
– Till en bra kalkyl behövs korrekt information om vad det kostar att tillverka en produkt. Det låter som något trivialt, men jag ser att företagen har ganska dålig kontroll på vad det kostar att produktutveckla, tillverka och transportera en produkt, och sedan sätta den kostnaden i relation till konkurrenters erbjudande.
Kontroll över organisationen är betydelsefullt för att koordinera alla prisbeslut.
– Olika beslutsfattare i organisationen drivs av olika intressen. Exempelvis säljare har en naturlig tendens att vilja sälja, och har en nära, ofta personlig relation till kunden. Säljaren vill ha så lite krångel som möjligt och kunden pressar priserna. Kort och gott är det bekvämt för säljaren att sälja lite billigare än vad som är optimalt för företagets lönsamhet.
Niklas Hallberg berättar att det är relativt vanligt att styra prisbeslut genom att den information säljare får visar att kostnaden för en produkt är högre än den verkligen är. Det hindrar säljaren att gå ner för mycket i pris.
– Generellt sett skulle jag säga att prissättningsbeslut behöver ligga på hög organisatorisk nivå. Fördelen om säljarna sätter priset är, även om man får ut lägre snittpris, att företaget kan undvika att missa en order. Men många företag vill sälja på kundvärde, det vill säga det värde som köparen upplever att en produkt har, snarare än att vara billigast.
Niklas L. Hallberg disputerade i maj med ”Pricing Capability and Its Strategic Dimensions” vid Företagsekonomiska institutionen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
Kontaktinformation
Kontakta Niklas Hallberg på 0734-43 40 59 eller niklas.hallberg@fek.lu.se
Formuleringarna om värdegrunden i Lpo 94 gav tidigt upphov till en intensiv debatt – den så kallade ”värdegrundsdebatten” – som från och till sedan dess aktualiseras i medierna. Skolverket, pedagogiska forskare och andra har också försökt förtydliga vad denna värdegrund innebär och vad den bör innebära.
– Detta är emellertid ingen lätt uppgift, då läroplanen innehåller både vaga och motstridiga anvisningar och riktlinjer, hävdar Pia Nykänen. I sin avhandling gör hon en kritisk granskning av olika skrivningar om värdegrunden utifrån ett moralfilosofiskt angreppssätt. I arbetet aktualiseras flera teman som alla har med hur skolans fostran av dagens barn och ungdomar bör se ut. För under rubriken ”värdegrund” samlas idag såväl moraliska normer och värderingar som olika demokratiideal och ideal med avseende på det mångkulturella samhället.
Grundläggande normer och värderingar har formulerats i svenska läroplaner redan långt innan ordet ”värdegrund” infördes. Mot bakgrund av detta ter sig värdegrundsdebatten i mitten av 90-talet som något förvånande. Det som kan skönjas över tid är en alltmer vacklande hållning i läroplanerna, där medvetenheten om dagens mångkulturella samhälle gör sig tydlig. En förskjutning från moralisk fostran till demokratisk och mångkulturell fostran framträder.
Men demokratisk fostran och mångkulturell fostran är inga universallösningar eller enhetliga ideal. Det finns olika idéer om vad som är god demokrati respektive god mångkulturalism. Och även om vi överger en ”moralisk värdegrund” till förmån för en ”demokratisk värdegrund” eller en ”mångkulturell värdegrund” så kvarstår bland annat en grundläggande spänning: den mellan att hävda att en viss uppsättning normer och värderingar ska överföras samtidigt som vikten av att fostra till tolerans betonas.
– Min förhoppning är att denna avhandling ska bidra till en förnyad debatt och mer forskning om vilka normer och värderingar skolan ska – eller inte ska – fostra till och framför allt: på vilka grunder, säger Pia Nykänen.
Avhandlingens titel: Värdegrund, demokrati och tolerans – om skolans fostran i ett mångkulturellt samhälle.
Disputationen ägde rum lördagen den 4 oktober 2008.
Avhandlingen kan beställas från Filosofiska institutionen, annmari.teiffel@phil.gu.se
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Pia Nykänen 031-786 46 24
pia.nykanen@phil.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65
barbro.ryder@hum.gu.se
Nataliya Berbyuk Lindström studerar i sin avhandling hur den interkulturella kommunikationen egentligen fungerar i svensk sjukvård. Studien visar att utländska läkare, svenska patienter och personal är i stort sätt nöjda med sin kommunikation. Manliga respondenter är dock mer nöjda än kvinnliga. De vanligaste språkliga problemen är läkarens svårigheter att hitta rätt ord, t.ex. svenska ord för medicinska termer. Andra exempel är problem med att förstå äldre patienter med nedsatt hörsel, att finna ämnen för informella samtal eller att förstå patienternas humor (båda starkt beroende av kulturella faktorer).
En vanlig upplevd kulturell skillnad är skillnaden i maktdistans läkare – patient och läkare – sjuksköterska i Sverige jämfört med i de utländska läkarnas ursprungsländer. Den informella tonen, patientens/sjuksköterskans ifrågasättande av läkarens ord samt rätten och viljan till medbestämmande kan upplevas som obehagligt och respektlöst om läkaren är van vid en mer paternalistisk relation.
En annan skillnad gäller svenska drag som undvikande av konflikter. Utländska läkare upplever att svenska patienter och kollegor sällan visar sitt missnöje känslomässigt, vilket kan ge ökad otrygghet. Patienterna anser att språkliga problem från läkarens sida försvårar kommunikationen, men betonar även positiva sidor i kontakten, t.ex. läkarnas professionalitet, vilja att hjälpa till och försök att uppnå ömsesidig förståelse.
Patienter och personal säger också att utländska doktorer ofta ägnar mer tid åt sina patienter. Detta kan förklaras av språkliga problem vid andraspråksanvändning, t.ex. långsammare samtalstempo. Eftersom många patienter noterar faktisk tid är ofta känslan av att få mer uppmärksamhet och inte bli behandlad enligt ”löpandebandprincipen” positiv. En annan kommentar är att utländska läkare lyssnar noga på sina patienter, ger mycket återkopplig (särskilt i form av repetitioner och omformuleringar) och är noggranna, vilket uppskattas av patienterna. Igen kan förklaringen vara bristande språkkunskaper som kan tvinga läkaren att lyssna mer noggrant för att undvika brist på förståelse/missförstånd.
Avhandlingen illustrerar också hur svenska patienter och personal hjälper de utländska läkarna med språket. Avhandlingsförfattaren har utfört en detaljerad komparativ analys av hur utländska och svenska läkare ställer frågor och ger information till sina patienter. Nataliya Berbyuk Lindström kommer avslutningsvis med idéer för undervisning och träning i tvärkulturell kommunikation för sjukvårdspersonal.
Avhandlingens titel: Intercultural communication in health care – Non-Swedish physicians in Sweden.
Disputationen äger rum lördagen den 25 oktober 2008 kl. 10.00
Plats: Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Nataliya Berbyuk Lindström,
031-786 5213
natasha@ling.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65
barbro.ryder@hum.gu.se
I sin jämförelse av Chile och Argentina har Viviana Stechina fokuserat på det politiska systemets spelregler och den politiska elitens handlingar i situationer där många korruptionstillfällen uppstår. Genom att detaljgranska privatiseringsprocesser i de bägge länderna har hon identifierat de institutionella omständigheter som ökar eller minskar risken för elitkorruption. I sin analys koncentrerar hon sig på fyra institutionella aspekter som korruptionsexperter ofta lyfter fram som relevanta för att förstå uppkomsten av korruption – graden av ansvarutkrävande i det politiska systemet, graden av genomskinlighet i beslutsfattandet och graden av maktkoncentration och handlingsfrihet hos beslutsfattarna.
Avhandlingen visar att de politiska institutionerna spelar en viktig roll när det gäller benägenheten för korruption i de båda länderna. Chiles politiska system, med större ansvarsutkrävande och mindre maktkoncentration, visade sig vara mer motståndskraftigt mot korruption än det argentinska systemet. Hur stor handlingsfrihet beslutsfattarna hade visade sig däremot spela en mindre roll än korruptionsforskare vanligen brukar ange.
Det mest anmärkningsvärda med resultaten är att större genomskinlighet i Argentina inte ledde till lägre korruption på kort sikt.
– Tack vare pressens omfattande rapportering hade allmänheten i Argentina större tillgång till information om politiska beslut och handlingar än i Chile, men det hindrade inte förekomsten av korruption och maktmissbruk. Istället ökade medierapporteringen människors medvetenhet inte bara om korruptionens omfattning, utan också om den straffrihet som rådde. Detta ökade troligtvis incitamenten för korruption på kort sikt. På
längre sikt finns det däremot fördelar med ökad transparens, säger Viviana Stechina.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Viviana Stechina, 018-471 71 24, 0733-32 87 57, e-post: Viviana.Stechina@statsvet.uu.se
Andelen äldre ökar i många länder, och allt fler personer insjuknar i demens. Sedan tidigare är det känt att personer som drabbas av demenssjukdomar som Alzheimers och Parkinsons ofta får sämre luktsinne. Det beror på att sjukdomarna slår ut områden i hjärnan som bearbetar lukter. Nu visar Jonas Olofsson vid Umeå universitet att ett försämrat luktsinne hos äldre kan vara ett tidigt tecken på demens som visar sig innan sjukdomen har gett andra symptom.
– Resultaten visar att äldre med dåligt luktsinne löper större risk att utveckla demens än andra. Därför stärks sambandet mellan luktsinnet och demenssjukdom också i det prekliniska stadiet av sjukdomen, menar Jonas Olofsson.
Jonas Olofsson har under fem års tid följt över tusen personer, varav omkring hälften var mellan 65 och 90 år i början av studien. Vid första undersökningstillfället fick de då ickedementa deltagarna testa hur väl de kände igen dofter från vanliga kryddor, frukter och blommor. Han undersökte också vilka som bar på ApoE-e4, en genvariant som ökar den ärftliga demensrisken.
Efter fem år undersöktes vilka deltagare som diagnostiserats med en demenssjukdom. Även förändringar i kognitiv förmåga undersöktes genom ett särskilt demenstest, mini-mental state examination (MMSE). Jonas Olofsson visar att personer som drabbats av demens hade ett dåligt luktsinne redan vid första testtillfället.
Även personer som bar på ApoE-e4 hade ett nedsatt luktsinne vid första provtillfället, och bland de äldsta i 80–90-årsåldern var ett dåligt luktsinne ett tecken på försämrad kognitiv förmåga under de kommande fem åren, vilket innebär ökad demensrisk.
– Hos äldre med hög genetisk risk för Alzheimer kan ett dåligt luktsinne vara ett särskilt tidigt tecken på att demensprocessen har startat i hjärnan, anser Jonas Olofsson.
– Jag tror att test av luktsinnet, i kombination med traditionella utvärderingar och genetisk information, kan förbättra demensdiagnostik och göra att bromsmediciner kan sättas in i ett tidigare skede, säger Jonas Olofsson, och menar att testerna nu behöver förbättras, bland annat för att identifiera de dofter som är bäst lämpade för att upptäcka demens.
Deltagarna i studien ingår i Betula-projektet, ett storskaligt forskningsprojekt om åldrande, hälsa och minne. Projektet har bedrivits i Umeå under cirka tjugo år, och omkring 4 400 personer har deltagit i studien.
Fredagen 10 oktober försvarar Jonas K. Olofsson, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Odor identification in aging and dementia: Influences of cognition and the ApoE gene. Svensk titel: Luktidentifiering i åldrande och demens: Influenser av kognition och ApoE-genen. Disputationen äger rum kl. 10.15 i Hörsal D, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Richard L. Doty, department of Otorhinolaryngology, University of Pennsylvania, USA.
Kontaktinformation
Kontaktinformation:
Jonas Olofsson,
institutionen för psykologi,
Umeå universitet,
tel: 08-16 38 34, 070-921 0357
e-post: jonas.olofsson@psy.umu.se
Kraven på minskade utsläpp av växthusgaser har gjort att användningen av bio- och avfallsbränslen ökat i värme- och elproducerade förbränningsanläggningar. Men den här typen av bränslen är svåra att förbränna och ger bland annat igenproppade pannsystem med kostsamma driftstörningar.
– Jag har tittat på bränslen och askor, i första hand olika typer av avfallsbränslen, d.v.s. allt från halm till brännbart sorterat hushållsavfall och kommunalt avloppsslam, förklarar Anita Pettersson.
Drivkraften i hennes forskning har framför allt varit att vara med och påverka utvecklingen inom energisektorn.
– Vi måste jobba för en hållbar utveckling.
Första delen av hennes arbete handlar om fosforåterföring ur askor från samförbränning av kommunalt avloppsslam och träpellets. Hon har försökt hitta ett enkelt sätt att laka ur fosfor för återvinning och samtidigt ha kvar tungmetaller. Fosfor används till gödningsmedel.
– Normalt utvinns fosfor ur mineralen apatit som finns i bl.a. Ryssland, Finland, USA och Afrika. Fosfor används för framställning av konstgödsel. Men mängden apatit på jorden är begränsat och beräknas bara räcka i cirka 130 år till. Den fosfor man hittills har utvunnit ligger utspridd överallt i miljön. Vi måste alltså börja plocka fosfor från kretsloppet, förklarar Anita Pettersson.
Den andra delen i avhandlingen handlar om alkali och klorider (natrium och kalium), som ställer till problem i förbränningspannor genom att avsätta beläggningar, som leder till korrosion och sintring som gör att förbränningspannan sätter igen. Denna typ av problem leder till kostsamma produktionsstopp. Anita Pettersson har undersökt samförbränning av olika slags bränslen för att se om det går att ta fram ett enkelt sätt att minska problemen. Hennes resultat visar att om kommunalt avloppsslam tillsätts i förbränningen, så försvinner dessa problem.
– Det är zeoliterna från tvättmedel som finns i slammet som gör underverk och fångar upp natrium, kalium och klor och oskadliggör det!
En annan viktig del av arbetet har varit att titta på metoder för att förutspå olika bränslens egenskaper vid förbränning. En väldigt aktuell fråga nu när olika typer av avfall är aktuella för energiproduktion.
Lever du som du lär?
– Ja, jag försöker! Hemma eldar vi med pellets, har solvärme, kör etanolbil och så använder vi lågenergilampor.
Kontaktinformation
Anita Pettersson
Institutionen Ingenjörshögskolan
Tfn:033-4355982
E-post: anita.pettersson@hb.se
Hinnkräftor är små kräftdjur som lever i sötvatten. De vuxna individerna är 1-2 millimeter långa, beroende på vilken art de tillhör. Hinnkräftorna trivs i ytvattnet i sjöar och dammar där de äter alger. Problemet är att de vid ytan samtidigt utsätter sig för två stora risker, dels hungriga fiskar som vill äta upp dem, dels för mycket UV-strålning de stunder då solljuset är starkt.
För att fly dessa faror måste hinnkräftorna dyka ner i djupare och mörkare vatten där UV-strålningen inte når ner och där fiskarna inte kan se dem. Särskilt risken för att bli uppäten gör att hinnkräftorna tvingas vänta i djupet så länge dagsljus råder. I skymningen kan de åter simma upp till ytan och stanna där hela natten i skydd av mörkret för att äta av algerna.
Men nu har två sötvattenforskare från Lunds universitet visat att de yngre individerna kan göra raffinerade bedömningar av riskerna. Så länge hinnkräftorna är mindre än 0,9 millimeter långa verkar fiskarna inte intresserade av att äta dem. Kanske ser fiskarna inte de minsta kräftdjuren, eller så finner fiskarna dem helt enkelt inte tillräckligt mättande.
Alltså kan de unga individerna stanna kvar vid ytan även dagtid så länge UV-strålningen inte är för kraftig. De kan då äta av algerna i lugn och ro och slipper slåss om maten med de vuxna hinnkräftorna. Vid starkt solljus dyker de genast ner en bit i vattnet, och när solen går i moln kommer de snabbt upp igen.
– De anpassar sig hela tiden och reagerar direkt om UV-strålningen blir för stark för dem, säger professor Lars-Anders Hansson, en av de båda forskarna på limnologiska avdelningen vid Lunds universitet.
Frågan är hur dessa små oansenliga kräftdjur överhuvudtaget kan ha en självuppfattning. Hur kan de veta hur länge de är tillräckligt små för att klara sig undan de jagande fiskarna? Hur kan de veta när de har blivit så stora att de att varje gryning måste fly ner i djupet och vänta där tills skymningen kommer?
– Vi kan inte förklara det. Det är mycket fascinerade! säger Lars-Anders Hansson.
Hansson har svårt att tänka sig att de små hinnkräftorna i egentlig mening skulle vara medvetna om sin kroppsstorlek. Kanske handlar det snarare om att de unga individerna helt enkelt inte utvecklar sitt luktsinne förrän i vuxen ålder, spekulerar han. Om så är fallet skulle de unga kräftdjuren inte känna lukten av fisk i början av sitt liv och därför inte heller känna någon drift att fly ner i vattendjupet varje gryning.
De bägge Lundaforskarnas arbete har publicerats i en vetenskaplig tidskrift för biologisk forskning, Proceedings of the Royal Society: Biological Sciences. Deras undersökning har också uppmärksammats i internationell press, bland annat Der Spiegel.
Kontaktinformation
För mer information se http://publishing.royalsociety.org/index.cfm?page=1764. Eller kontakta Lars-Anders Hansson, tel nr 046 – 222 41 69.
En svår brännskada är ett trauma fyllt av smärta och påfrestningar som kan förändra hela livet för den person som drabbas. Björn Wikehult har i sin avhandling undersökt hur det gått för patienter som vårdats på brännskadeavdelningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala mellan 1980 och 2006. Är de beroende av sjukvård resten av livet? Är de nöjda med den vård de fått och hur ser deras liv ut idag?
Faktorer som undersökts är vårdutnyttjande, upplevd brännskadespecifik hälsa, personlighetsdrag, psykiska symtom i form av ångest och depression och symtom på posttraumatisk stress. Vidare undersöktes om deltagarna hade minnen av negativa vårdupplevelser, till exempel maktlöshet eller rädsla. Dessutom undersöktes fyra aspekter av patienttillfredsställelse: kvalitet i kontakten med vårdpersonalen, kvalitet i kontakten med läkarna, adekvat behandlingsinformation samt allmän tillfredställelse med vården.
I en av delstudierna intervjuades 69 före detta patienter som hade hälsoproblem flera år efter brännskadan. Hälften av dessa hade fortfarande kontakt med vården på grund av sin brännskada. Dessa hade svårare än andra med enkla vardagsgöromål, handfunktionen var sämre och de hade problem att klara sitt arbete.
– Studien visar att individens personlighetsdrag, såsom stresskänslighet och äventyrslystnad, betydde mera för vårdutnyttjandet än skadans svårighetsgrad, säger Björn Wikehult.
Patienterna rapporterade få minnen av negativa vårdupplevelser. Av de förekommande var känslan av maktlöshet vanligast. De flesta var nöjda med vården de fått, särskilt gällde detta kontakten med vårdpersonalen. Minst nöjda var de med den information de fått om behandlingen. Även här var individuella faktorer, såsom personlighetsdrag och nära relationer, viktigare för tillfredställelsen än brännskadans karaktär. Även ålder, utbildning och symtom på posttraumatisk stress hade betydelse. Wikehults avhandling ger dock stöd för att metoden för att mäta tillfredställelse med vården ändå fungerar tillräckligt bra.
Resultaten kan användas för att förbättra möjligheterna att identifiera de patienter som behöver extra mycket stöd för att återhämtningen ska bli så bra som möjligt.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Björn Wikehult, tel: 018-61 53 66, 070-583 41 85, bjorn.wikehult@surgsci.uu.se
Trängsel i cellmiljön tvingar proteinet VlsE, som finns i borreliabakterier, att ändra form. Som gubben ur lådan hoppar då också en antigen fram, d.v.s. ett kroppsfrämmande ämne, som sätter i gång kroppens produktion av antikroppar. Det är just förekomsten av dessa antikroppar som läkare ofta använder för att diagnostisera borrelia. Fram till i dag har det saknats kunskap om hur antikropparna kan bildas, eftersom antigenen är dold i den ursprungliga formen för proteinet VlsE.
– Vi misstänker att proteinets formförändringar är naturens egen origami för att kontrollera vilka funktioner proteinet ska ha vid särskilda tillfällen. På detta sätt kan olika delar exponeras, ungefär på samma sätt som i vikta pappersloppor som barn leker med, säger Pernilla Wittung-Stafshede, nytillträdd professor i biologisk kemi vid Umeå universitet.
Hon har tillsammans med kollegor från USA publicerat resultaten i den amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift Proceedings from the National Academy of Sciences.
Hur proteiner veckas och förändrar sin form har studerats intensivt i många år i provrör, men vid de studier som genomförts har framför allt utspädd vattenlösning använts. Pernilla Wittung-Stafshede poängterar att det är stor skillnad att studera en cellmiljö.
– En cell är inte en ”påse vatten” utan den är tjock som en gelé och den totala mängden stora molekyler i en cell kan motsvara upp till 40 % av den totala volymen. Det gör att proteinerna får mindre utrymme för att vecka sig i, berättar Pernilla Wittung-Stafshede.
Trängseln i cellen medför alltså att proteinernas form och funktion kan påverkas.
– Det här innebär i sådana fall att det skulle gå att skapa en viss sorts trängsel i cellen, som skulle bli ett precisionsverktyg för att manipulera proteinets form. Vilka fler proteiner skulle få andra funktioner om vi tryckte till dem? Med ett sådant verktyg skulle vi kanske få möjlighet att slå av eller på specifika aktiviteter och signaler i proteiner. Vi spekulerar att detta i framtiden skulle kunna användas för att till exempel påverka olika sjukdomsförlopp, förklarar hon.
Studien är den första som visar att trängsel i cellen kan medföra att formerna förändras i ett stort, biologiskt relevant protein. Undersökningarna är gjorda med hjälp av datorsimuleringar och laboratorieexperiment.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Pernilla Wittung-Stafshede, professor i biologisk kemi, Umeå universitet
Telefon: 090-786 5347
E-post: pernilla.wittung@chem.umu.se
Ett forskarteam från Stockholms universitet bestående av Professor Peter Kuhry och doktoranderna Britta Sannel och Gustaf Hugelius begav sig i början av september upp till Tavvavuoma i norra Lappland för att studera marktemperaturen i ett antal palsar/palsplatåer genom att borra ner till 10 meters djup. Dr. Felix Rivkin från Ryssland ledde borrningsarbetet som finansierades av Bert Bolincentret för klimatforskning (BBCC).
Resultaten av höstens fältarbete, i kombination med data som har registrerats på en palsplatå sedan 2005, visar att temperaturen i marken är mycket nära 0ºC, vilket indikerar att palsarna i Sveriges största och mest välutvecklade palsmyrområde håller på att tina och med tiden kan komma att försvinna helt. Tidigare studier, utförda av forskare från Lunds universitet, har visat att permafrosten håller på att tina i torvmarker kring Abisko belägna på lägre höjd. ”Det som förvånade oss mest under fältarbetet i Tavvavuoma var att även palsar belägna på högre höjd, ca 700 meter över havet, uppvisade marktemperaturer nära 0ºC” säger Britta Sannel.
Palsmyrarna har ett stort vetenskapligt värde och är även viktiga för friluftsliv och rekreation (t.ex. hjortronplockning). Ur klimatsynpunkt är de dessutom viktiga som kolreservoarer. När permafrosten tinar kan det kol som finns lagrat i den året-runt frusna torven bli tillgängligt för nedbrytarna och därmed komma att frigöras till atmosfären i form av växthusgaserna metan och koldioxid. På så sätt kan en självförstärkande effekt av den globala uppvärmningen uppstå.
* Palsmyrar är myrkomplex bestående av palsar, flackare palsplatåer och mellanliggande mer eller mindre vattenfyllda, lägre partier. Palsar är kullar av torv med en kärna som är frusen året runt (permafrost). Palsmyrar bildas endast i kalla klimat där permafrostprocesser, t.ex. frosthävning, kan verka i torven.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta
Britta Sannel, doktorand vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet, tfn 070-669 75 53 eller 08-16 47 95, britta.sannel@natgeo.su.se
För bild på Britta Sannel eller på palsar, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
Den 10 september gjorde CERN det första försöket med att skicka iväg en protonstråle i den 27 kilometerlånga tunneln, Large Hadron Collider, LHC. Datacenter från hela världen har kopplats samman för att det ska vara möjligt att lagra och analysera de 15 miljoner gigabyte som LHC producerar varje år.
– Denna ofattbara mängd data motsvarar lagringsutrymmet på över 21 miljoner cd-skivor. Här på HPC2N kommer vi att ta emot en datamängd som är lika stor som utrymmet på 200 000 cd-skivor. Skulle vi lägga ut cd-skivor med fodral längs E4:an skulle de räcka nästan ända till Hörnefors, säger universitetslektor Mats Nylén, vid HPC2N.
På fredag kommer forskare från hela världen att kunna börja använda den data som finns i Umeå tack vare så kallad gridteknik. Det innebär i detta fall att datacenter från hela världen kopplar samman sina resurser för att kunna tillhandahålla datalagring och möjligheter att bearbeta data.
Fyra kraftfulla detektorer vid LHC kommer att ta digitala ögonblicksbilder då protoner kolliderar med varandra i acceleratorn och på så sätt skapar nya objekt. För att upptäcka de nya objekten och fenomenen som uppstår måste bilderna analyseras av ett enormt antal datorer. Vid tidigare försök med partikelaccelatorer har forskarna förlitat sig på datorer i närheten av experimentet.
Med LHC är det inte längre möjligt. För att kunna samla ihop den nödvändiga beräkningskraften och lagringsutrymmet har ett världsomspännande nätverk bildats som använder sig av gridteknik. Det finns totalt elva sådana center i världen, ett av dessa är Nordic DataGrid Facility där HPC2N ingår.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Mats Nylén, High Performance Computing Centre North
Telefon: 090-786 69 56
E-post: mats.nylen@tp.umu.se
– Våra levnadsvanor har avgörande betydelse för utvecklingen av hälsan långt upp i åldrarna. Och de har ett starkt samband med människors sociala situation, säger Gunnar Ågren, generaldirektör vid Statens folkhälsoinstitut.
Ohälsosamma levnadsvanor liksom dålig hälsa följer inkomst och utbildningsnivå. Det är oroande att kraftig övervikt ökar bland kvinnor, liksom att svåra alkohol- och narkotikaskador fortsätter att öka.
– Det är glädjande att vi ser en viss minskning av rökningen bland kvinnor, det kan hänga samman med rökförbudet på restauranger som infördes 2005, säger Gunnar Ågren.
Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att varje år, med start i år, lämna en redovisning av livsstilsfrågor som har stor betydelse för folkhälsan och föreslå inriktning för fortsatt arbete.
Ett av förslagen är att tobaksvaror inte bör exponeras vid försäljning. Flera olika åtgärder för att begränsa tillgängligheten till narkotika och alkohol föreslås också.
Utvecklingen i stort beskrivs också på flera områden:
Alkohol: Alkoholskadorna fortsätter att öka trots att den totala konsumtionen har stannat upp de senaste åren.
Tobak: Rökningen minskar totalt sett, men lågutbildade och lågavlönade kvinnor släpar efter.
Narkotika: Den narkotikarelaterade dödligheten ökar till sin hittills högsta registrerade nivå, men användningen av narkotika är relativt låg i en internationell jämförelse.
Kraftig övervikt och daglig rökning är vanligast bland lågavlönade och personer med kort utbildning – särskilt bland lågavlönade kvinnor. Generellt sett har män fler ohälsosamma vanor än kvinnor. Kvinnor med lång utbildning och frånvaro av ekonomiska problem är de som har de mest hälsosamma levnadsvanorna.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Gunnar Ågren, generaldirektör, Statens folkhälsoinstitut, 063-19 96 10, e-post: gunnar.agren@fhi.se
Jan Cedervärn, stf generaldirektör, Statens folkhälsoinstitut, 063-19 96 12, e-post: jan.cedervarn@fhi.se
