— I och med att vi ökar nyhetsbevakningen så får den som är intresserad av forskningsetik det lättare att följa både vad som sker på den svenska och internationella arenan, säger Stefan Eriksson, etikforskare och redaktör för CODEX.
Syftet med CODEX är främst att samla alla de etiska koder, riktlinjer och lagar som är av intresse för forskare och som påverkar vad denna bör och får göra i sin forskning På webbplatsen finns även korta forskningsetiska introduktioner så att besökaren ska kunna få en snabb överblick.
— Intresset för webbplatsen har ökat de senaste åren, även internationellt eftersom det faktiskt inte riktigt finns någon motsvarighet i andra länder, säger Stefan Eriksson.
Adress:
http://www.codex.vr.se/
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter:
Stefan Eriksson, redaktör, e-post: stefan.eriksson@crb.uu.se, tel: 018 – 611 22 87
Ett stort folkhälsoproblem är att vi rör oss för lite. Hälsovinsterna av fysisk aktivitet är stora och de som rör sig minst har mest att vinna på att komma igång. Men vilka är de, vilka är hindren och finns det någon koppling mellan födelseland och fysiska aktivitetsvanor? Det är några av frågorna som nutritionisten Marita Södergren har ställt sig i sitt forskningsprojekt vid Cetrum för allmänmedicin (CeFAM).
– Jag har fokuserat mig på utlandsfödda kvinnor för att de generellt sett har sämre hälsa och motionerar mindre än svenskfödda. Kunskapen om aktivitetsnivåer inom och mellan olika grupper är också begränsad. Därför är det angeläget att identifiera vilka som är i riskzonen och få fram mer fakta om eventuella skillnader, säger hon.
Totalt ingick 6500 deltagare i åldrarna 18-65, födda i Sverige, Finland, Chile och Irak i fyra delstudier. De fick bland annat rapportera hur aktiva de var totalt sett och på fritiden, likaså hur många gånger i veckan de motionerade och hur de skattade sin hälsa.
För att få en mer objektiv bild bar ett urval av kvinnorna rörelsemätare, där all rörelse under en vecka registrerades. Drygt 60 av kvinnorna intervjuades även mer ingående om sina upplevelser av fysisk aktivitet och eventuella hinder.
Av avhandlingen framgår inte helt oväntat att svenskorna och finskorna ligger i topp när det gäller att komma upp till rekommendationen en halvtimmes fysisk aktivitet per dag med måttlig intensitet, exempelvis en rask promenad. Däremot rör sig finskorna mest totalt sett över dygnet.
Sämst är läget för kvinnor födda i Irak. Hela 50 procent rapporterar att de knappt rör sig under sin fritid och 35 procent att de inte når upp till rekommenderade aktivitetsnivåer. Liknande trend visar mätningen med rörelsemätare. Finskorna var mest fysiskt aktiva där 43 procent nådde upp till rekommendationerna om en halvtimme per dag. Bara 27 procent av chilenskorna och irakiskorna kom upp till denna nivå.
– Aktivitetsnivån faller ut olika inom och mellan olika grupper, även efter att vi tog hänsyn till inkomst, utbildningsnivå och sysselsättning. Det är viktigt kunskap inför försök att utveckla metoder för att hjälpa de inaktiva och därmed de mest riskutsatta, säger Marita Södergren.
Varför blir då vissa av dess kvinnor hängivna motionsutövare medan andra inte orkar, kan eller vill träna? Och vad behövs för att lämna en inaktiv livsstil? Det finns inga enkla svar. Några som framkommer i intervjuerna är att man helt saknar vana från hemlandet och att aktiviteterna inte är anpassade efter sin kultur och normer.
– I Norden har vi uppmuntrats från barnsben att röra på oss och även blivit matade med information om nyttan av fysisk aktivitet. Det har inte dessa kvinnor. Extra svårt tyckte det vara att komma igång och att exempelvis gå till en motionshall där både män och kvinnor är samtidigt.
Marita Södergren menar att både kommuner och landsting i större utsträckning än i dag borde utforma speciella hälsofrämjande aktiviteter för olika grupper i samhället som av olika anledningar behöver hjälp att komma igång med en mer aktiv livsstil:
– Det är en viktig samhällsfråga. I det här fallet skulle positiv särbehandling behövas för att få mer jämlika villkor.
Doktorsavhandling: Physical activity among Swedes in general and minority woman in particular, Marita Södergren, Karolinska Institutet. CeFAM är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting.
För ytterligare information, kontakta:
Marita Södergren, nutritionist, CeFAM
Tel: 070-7360 221
E-post: marita.sodergren@sll.se
Daphne Macris, informationsansvarig, CeFAM
Tel: 073-91 45 245
E-post: daphne.macris@sll.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning och utbildning medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Fysik är ett ämne som många elever tycker är svårt, abstrakt och ofta inte så intressant. Det är ett ämne som är manligt kodat, både på ett symboliskt plan och genom att det oftast är män som både arbetar med och undervisar i fysik.
Ett sätt att göra ämnet mer tillgängligt för både flickor och pojkar och att öka intresset för ämnet kan vara att satsa på undervisningsmetoder där eleverna själva är aktiva och pratar mycket fysik.
Karin Dues avhandling handlar om hur gymnasieelever på naturvetenskapsprogrammet diskuterar och löser fysikuppgifter i små grupper. Hon undersöker hur lärande samtal i fysik utvecklas, vilka svårigheter eleverna har med uppgifterna, och om och på vilket vis det sociala samspelet och genus får betydelse i samtalen.
– Det är viktigt att samtalen har en öppen och tillåtande karaktär och att grupperna fungerar på ett jämställt sätt, säger Karin Due.
Traditionella genuspräglade beteenden och normer för hur flickor och pojkar kan agera påverkar samtalen på ett negativt sätt. Det gäller t.ex. en inriktning mot tävling och konkurrens eller ett undvikande av konflikter.
Elevernas möjligheter till lärande i grupperna kan kopplas till hur hierarkiskt grupperna fungerar och till hur manlighet och kvinnlighet manifesteras i elevernas interaktion.
Det finns grupper som fungerar mer jämställt och där genusrelationerna inte är så traditionella. Dessa kommer längre i att utveckla fysikinnehållet i sina samtal och ökar därmed sina möjligheter att lära fysik.
Avhandlingen bygger på intervjuer av elever från naturvetarprogrammet i gymnasiet och videoinspelningar av deras gruppdiskussioner under fysiklektioner. Intervjuerna visar att fysikämnet ses som svårt och präglat av formler, matematik och logik. Men i elevernas uttalanden och agerande finns också ett ifrågasättande av denna bild av fysikämnet. Uppgifterna kan då knytas till kända fenomen och elevernas egna erfarenheter och känslor.
Eleverna växlar mellan att se en fysikkunnig person som en man eller en könsneutral person. I grupperna är det pojkar som positioneras som de mest kunniga i fysik och i intervjuerna säger en del elever att pojkar och flickors tänkande skiljer sig åt. Andra elever menar att kunnighet i fysik inte har med kön att göra.
Karin Due är lärare i fysik och biologi på Östra gymnasiet, Umeå.
Fredagen den 3 april försvarar Karin Due, Institutionen för fysik och Genusforskarskolan, sin avhandling med titeln ”Fysik, lärande samtal och genus. En studie av gymnasieelevers gruppdiskussioner i fysik.”
Disputationen äger rum kl.13.00 i Lilla hörsalen (KB3A9), KBC-huset.
Fakultetsopponent är professor Svein Sjøberg, Institutt før laerarutdanning og skoleutvikling, Universitetet i Oslo.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Karin Due
Telefon: 090-7865702, 070-3928790, 090-43338
E-post: karin.due@physics.umu.se , karin.due@umea.se
I dagens museinorge är lokala och regionala museer flest till antalet, och har tillsammans statliga bidrag på över 700 miljoner norska kronor varje år. Under de senaste sex åren har dessa museer varit föremål för en omfattande reform, initierad av norska staten. Landets många små museienheter ska samlas i ett antal större, helst bara en enhet i varje län. Genom den radikala omstruktureringen menar Stortinget att museernas inriktningar ska stärkas.
– Reformen har presenterats som något radikalt nytt i den statliga museipolitiken. Min avhandling visar istället att det finns långa traditioner bakom tonvikten på ny struktur och stärkt vetenskaplig verksamhet, säger museolog Lise Emilie Fosmo Talleraas.
I avhandlingen går Fosmo Talleraas igenom de förändringar som den norska staten har gjort under 1900-talet, och visar att struktur och principer för fördelning av museernas funktioner, tillsammans med olika initiativ för kompetensutveckling, till och med kan sägas vara grundpelarna i den statliga norska museipolitiken.
Lokala/regionala museer och den statliga politiken i förhållande till dessa är ett sällan undersökt tema i forskningen om den norska kulturpolitikens historia. Avhandlingen representerar med andra ord ett viktigt tillskott till forskningsområdet.
Fredagen den 3 april kl 13.00 försvarar Lise Emilie Fosmo Talleraas, institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, sin doktorsavhandling i museologi med titeln Et uregjerlig mangfold? Lokale og regionale museer som saksfelt i norsk kulturpolitikk 1900 – cirka 1970.
Disputationen äger rum i hörsal E, humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Svante Beckman, professor vid institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Linköpings universitet.
Lise Emilie Fosmo Talleraas är verksam som museichef vid Nord-Jarlsbergmuseene i Vestfold, Norge.
Kontaktinformation
För ytterligare information eller intervju, kontakta henne gärna på tel: 0047-91-13 29 02, 0047-91-11 55 07 eller via e-post etallera@online.no .
Varför ansluter sig vissa människor till fundamentalistiska grupper? Vilka politiska, sociala och psykologiska faktorer ligger bakom religiösa våldshandlingar? Vad kan förmå någon att döda i Guds namn?
Fundamentalism och religiös terrorism är globala fenomen som berör alla de stora religionerna. I Tomas Lindgrens bok Fundamentalism och helig terror behandlas dessa aktuella företeelser ur ett religionspsykologiskt perspektiv. Forskning har visat att det finns ett antal faktorer som kan få helt normala människor att underkasta sig konformitet och extrem lydnad och begå fruktansvärda handlingar. Med hjälp av konkreta exempel visar författaren att religiösa våldshandlingar styrs av samma mekanismer som sekulära våldshandlingar och därför kan förklaras på ett likartat sätt.
Fundamentalism och helig terror riktar sig till studenter och andra läsare som efterlyser ett problematiserande förhållningssätt till fundamentalism och religiöst våld.
Tomas Lindgren är teologie dr i religionspsykologi och verksam som universitetslektor vid institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet. Han är också gästprofessor vid Centre for Religious and Cross-Cultural Studies, Universitas Gadjah Mada, Yogyakarta, Indonesien.
För beställning av recensionsexemplar, vänligen kontakta förlaget Studentlitteratur [www.studentlitteratur.se].
Kontaktinformation
För ytterligare information eller intervju, kontakta gärna Tomas Lindgren på mobiltel 070-6455135 eller via e-post tomas.lindgren@religion.umu.se .
Namnet grid kommer från analogin med elnätet och tanken är att alla typer av resurser ska finnas tillgängliga lika enkelt som elström fås ur väggkontakten. Denna vision brukar ibland beskrivas som IT på kran.
Dessvärre finns det (ironiskt nog även det analogt med elnäten) stora kompatibilitetsproblem mellan dagens gridinfrastrukturer på grund av skillnader i de gränssnitt, protokoll och dataformat som används.
Johan Tordsson har i sin avhandling studerat hur programvaruverktyg för resurshantering inom grid kan konstrueras för att överbrygga kompatibilitetsproblem. För användarna, i det här fallet applikationsutvecklare, kan dessa verktyg närmast liknas vid en reseadapter som konverterar mellan olika nätformat.
Avhandlingen studerar även algoritmer och arkitekturer för resursmäklare. Detta är en programvara som automatiserar och förbättrar matchningen mellan användarens krav, så kallade beräkningsjobb, och tillgängliga datorer. Denna process blir ofta oöverskådlig och svår att utföra manuellt då en gridinfrastruktur kan bestå av tusentals maskiner.
Johan Tordsson har också undersökt lämpliga arkitekturer för att automatiskt hantera stora mängder jobb. I en studie undersöker han hur man bäst integrerar gridresurser i arbetsflöden, det vill säga grupper av jobb med interna turordningsberoenden.
Dessutom undersöker han kvalitetsgarantier, exempelvis vilka mekanismer som krävs för att garantera start- och/eller sluttider för jobb. Ett sista bidrag är en studie av hur forskning inom programvaruteknik kan användas för att förbättra designen av gridprogramvaror.
Fredagen den 3 april försvarar Johan Tordsson, institutionen för datavetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Portable Tools for Interoperable Grids – Modular Architectures and Software for Job and Workflow Management”.
Svensk titel: ”Portabla verktyg för interoperabla gridinfrastrukturer – modulära arkitekturerer och programvaror för hantering av jobb och arbetsflöden”.
Disputationen äger rum kl. 13.15 i sal MA121, MIT-huset.
Fakultetsopponent är Dr. Ramin Yahyapour, IT & Medien Centrum, Technische Universität Dortmund.
Läs hela eller delar av avhandlingen.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Johan Tordsson
E-post: tordsson@cs.umu.se
Telefon: 070-307 20 75
Det säger Sofi Qvarnström, som tittat närmare på svensk litteratur under första världskriget. I sitt avhandlingsarbete diskuterar hon vad som utmärker krigskritiken hos författare som Elin Wägner, Anna Lenah Elgström och Marika Stiernstedt.
– Författarnas texter ger inblickar i hur svenskarna upplevde världskriget, men berättar också om 1910-talets Sverige, där kriget blir en del av de inhemska politiska striderna om styrelseskick och medborgerliga rättigheter, säger Sofi Qvarnström.
I den intensiva debatt som pågick i pressen och andra skriftliga medier kom författarna – och med dem litteraturen – att spela en framträdande roll. Författarna skapade opinion genom skönlitterära berättelser, tidningsartiklar och debattskrifter, vilket öppnar upp för en undersökning av hur krigskritiken i olika genrer skiljer sig åt. Utmärkande är att den här litteraturen inte väjer för tvetydighet och pessimism, säger Sofi Qvarnström och tillägger:
– Det blir tydligt i Elin Wägners texter från dessa år. Hennes feministiska pacifism grundlades under första världskriget och karakteriseras av en stark tilltro till kvinnornas förmåga att verka för ett fredligare samhälle. Men i den roman hon skrev under världskriget problematiseras enigheten och samarbetet som fredsarbetets självklara utgångspunkt.
Hon säger också att de skönlitterära berättelsernas bidrag i opinionen mot kriget består i ett mer prövande förhållningssätt i kritiken av makt, rätt och moral.
– De närmar sig den komplexa verkligheten, och det framstår som om fiktionen stundtals överträffar verklighetsskildringen. De tyska soldater som Marika Stiernstedt mötte vid fronten beskriver hon ensidigt som brutala våldsverkare, medan fransmännen alltid framstår som frihetskämpande hjältar.
I hennes skönlitterära berättelse är stereotyperna försvunna och vi får möta soldater som brottas med skuldkänslor för de handlingar kriget får dem att utföra. Här framträder människan bakom ”soldatmyten”, och inga enkla svar står att finna, säger Sofi Qvarnström.
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:
Sofi Qvarnström, litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet
073-026 42 87; sofi.qvarnstrom@littvet.uu.se
Många broar som byggdes i början av 1900 talet är fortfarande i drift. Ett stort antal järnvägsbroar i Europa börjar nu närma sig sin dimensionerade livslängd och att byta ut alla broar medför enorma kostnader.
Tobias Larssons forskning bidrar till att hitta förbättringar av nuvarande bärighetsberäkningar så att man på ett tillförlitligt sätt kan beräkna broarnas resterande livslängd.
Bland annat studerar han materialegenskaper hos broar byggda innan 1940 och hur man går till väga för att utvärdera kvarvarande utmattningskapacitet hos nitade broar.
Genom att samla information om detta i en databas skapas möjligheter för forskarna att skaffa sig en bättre bild av vilka faktorer som påverkar broarnas bärförmåga så att de kan trafikeras med högre last.
Kontaktinformation
Tobias Larsson, Institutionen för samhällsbyggnad, Luleå tekniska universitet
Tel: 0920 – 49 1731
E-post tobias.i.larsson@ltu.se
Bakterier som tillhör gruppen Wolbachia är anpassade till ryggradslösa djur som insekter, spindlar, skorpioner och maskar. Bakterierna sprids via honornas ägg från en generation till nästa och manipulerar könskvoterna hos de infekterade djuren så att fler honor bildas i populationen. Mekanistiskt sett kan bakterierna omvandla genetiska hannar till honor eller döda hanembryos som sedan äts upp av systrarna eller göra att honorna lägger obefruktade ägg som alla blir honor. Vanligast är dock att infekterade hannar inte kan få avkomma med icke infekterade honor. Detta ger de infekterade honorna en stor fördel och infektionen sprids snabbt i populationen.
Studierna av hela arvsmassan har visat att dessa bakterier bär på gener som är vanliga bland högre organismer, men sällsynta hos andra bakterier. Forskarna tror att bakterierna stulit dessa gener från arvsmassan hos sina värdceller och att de nu använder dem för att manipulera könskvoterna hos insekterna.
– Med hjälp av virus byter bakterierna gener med varandra vilket ger en snabb spridning av gener som tros vara viktiga för könsmanipuleringen, säger Lisa Klasson, en av forskarna bakom studien.
Forskarna har visat att arvsmassorna hos dessa bakterier är evolutionära mosaiker med DNA-bitar från många närbesläktade bakterier. Effekten blir att varje gen har sin egen evolutionära historia och att möjligheterna till variation är oändliga.
– Det är fascinerande att bakterier med bara 1 000 gener kan styra komplicerade utvecklingsprocesser och beteenden hos insekter, säger Siv Andersson.
Genom att kartlägga hur arvsmassan hos dessa bakterier förändras över tiden och reda ut mekanismerna bakom könsmanipuleringen lägger man grunden för utveckling av nya bekämpningsmedel mot insekter som bygger på naturens egna principer.
Länk till artikeln: http://www.pnas.org/content/early/2009/03/20/0810753106.full.pdf+html?sid=831cfabe-a1e7-4c0c-88d3-4f2d6e78a31c
För mer information kontakta Siv Andersson, 018-471 43 79; e-post: Siv.Andersson@ebc.uu.se
Camilla Widmark vid SLU i Umeå pekar i sin doktorsavhandling på att de samråd som bildades 1979 inte fungerar bra. Det beror bland annat på att lavresursen är knapp och att markanvändningen och de juridiska reglerna har skiftat under historien, vilket skapar förvirring om vad som gäller. Rennäringen har en svagare maktställning än skogsnäringen inom samråden, och skogsnäringens resultat påverkar den omgivande bygden ekonomiskt mycket mer än rennäringens.
Det vore emellertid möjligt att skapa mer rättvisa samråd med en tydlig definition och klart syfte. Om skogsnäringen tidigt berättar om sina planer på avverkningar i tid och rum, kunde rennäringen exempelvis beta dessa områden lite intensivare före avverkningen och samtidigt spara andra, växande skogsområden.
Samförvaltningen skulle vidare fungera bättre om kunskapen om varandras näringar ökade. En enkel, konfliktlösande instans behövs också om de två näringarna inte kommer till en lösning i samråden.
Text: Nora Adelsköld
Kontaktinformation
Camilla.Widmark@sekon.slu.se
090-786 85 96
Institutionen för skogsekonomi, http://www.sekon.slu.se/
Med hjälp av tränade ”smakpaneler” beskrevs egenskaperna för trämaterialen. Information om viktiga egenskaper hos en idealprodukt från sådana sensoriska analyser kan användas både i produktutvecklingen och i marknadsföringen av nya träprodukter.
För att få kunskap om vad folk tycker om frågade man vanliga konsumenter. Det visade sig att de flesta golvköpare gillade massivt trä, t.ex. ekparkett och furugolv, mer än laminatskivor och trä-plastkompositer. Vidare uppskattade man täta årsringar och få kvistar i sitt terrassgolv.
Miljöcertifiering ansågs vara viktig, liksom priset. Det var oftare män som var prismedvetna medan kvinnor oftare tryckte på utseendet. Könsfördelningen var dock jämn bland dem som värderade miljöcertifiering högt.
Text: Nora Adelsköld
Kontaktinformation
Kontakt
Anders.Roos@sprod.slu.se
018-67 15 64
Institutionen för skogens produkter, http://www.sprod.slu.se/
Det är ett material med många fördelar, t.ex. bra termisk och akustisk isoleringsförmåga och liten miljöpåverkan, men det måste kombineras med en bärande trästomme när man bygger väggar. Det kan också användas till takisolering och som golvmaterial.
Paulien de Bruijn vid SLU i Alnarp har i sitt licentiatarbete funnit att oseparerat hampmaterial, som innehåller både vedämnen och fibrer, ger lika bra byggmaterial som den hampbetong som nu tillverkas i Frankrike och England av enbart vedämnen från hampstjälkens mitt. Hon testade olika bindemedelsblandningar med avseende på mekaniska egenskaper, vattenupptagning och frostbeständighet, och fann bland annat att mer cement i blandningen ökade den mekaniska hållfastheten. I övrigt var skillnaderna små.
I Sverige har vi i dagsläget hampodlingar men inte någon beredningsindustri för att skilja vedämne och fibrer åt. De här resultaten öppnar nya vägar för att ändå tillverka hampbetong.
Text: Nora Adelsköld
Kontaktinformation
Paulien de Bruijn, Paulien@ltj.slu.se
040-41 52 24
Lantbrukets byggnadsteknik, http://www.ltj.slu.se/5/index.html
Lic.avhandlingen, http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001913/01/Lic_kappan_PdB.pdf
I det senaste försöket användes 1 200 värphöns av två vanligt förekommande hybrider i Sverige. Försöket pågick under en hel produktionsomgång och inblandningen av musselmjöl var 3,5 eller 7 procent. Upp till 12 procents inblandning av musselmjöl har dock förekommit i försöken, såväl på slaktkycklingar som på värphöns. God tillväxt och äggproduktion, bra äggkvalitet och god djurhälsa upprätthålls när fiskmjöl i fodret byts ut mot musselmjöl.
Kan vi öka musselodlingen innebär det inte bara att vi får ett bra proteinfodermedel till våra ekologiska värphöns och slaktkycklingar utan också att vi förbättrar havsmiljön genom att minska övergödningen och därmed även algblomning. Till skillnad från fiskodling tillsätts ingen näring då den redan finns i havet.
Projektet med musselmjöl till hönor är utfört i samarbete med bl.a. docent Odd Lindahl vid Kristinebergs marina forskningsstation. Där arbetar man intensivt på att starta en pilotanläggning för framställning av musselmjöl.
Hittills är det blåmussla från västkusten som har använts i försöken, men målet är att samma utvärdering ska kunna göras även av de något mindre blåmusslorna i Östersjön, t.ex. från Kalmarsund och Åland. Även vissa musselarter i insjöar kan bli aktuella. Att musslorna även är attraktiva som foder till laxfiskar ökar förutsättningarna för en storskalig mjölproduktion.
FAKTA:
Metionin från musslor till ekologiska höns
Värphöns och slaktkycklingar har behov av en hög proteinkvalitet och tillräcklig mängd av aminosyran metionin i sitt foder. De flesta foderråvaror som ingår i ett fjäderfäfoder har ett lågt innehåll av denna aminosyra i förhållande till djurens behov. I konventionell produktion löser man detta genom att tillsätta syntetiska aminosyror.
Sådana tillsatser är inte tillåtna enligt de ekologiska reglerna och den ekologiska ägg- och slaktkycklingproduktionen är därför beroende av foderråvaror med ett högt innehåll av metionin. Idag används fiskmjöl som proteinfodermedel, men med tanke på den debatt som förs angående utfiskning och övergödning av våra hav är detta inte ett långsiktigt hållbart alternativ.
Unika vattenrenare
Musslor är unika i det avseendet att de utöver att vara en utmärkt proteinråvara också hjälper till att rena våra hav från näringsämnen som i stor utsträckning läcker ut från jordbruket.
Under goda förhållanden kan en enda mussla filtrera upp till 9 liter vatten per timme. En musselodling med en produktion på 500 ton och med en produktionstid på 17 månader beräknas kunna filtrera och omvandla näringen i totalt 1 miljon kubikmeter vatten.
Detta innebär att musslorna filtrerar och omvandlar näringen från 25 hektar kringliggande vatten och att de därmed lyfter tillbaka 3,2–5,0 ton kväve och 200–300 kg fosfor från hav till land.
Kontaktinformation
Lotta.Jonsson@huv.slu.se, 018-67 16 69 (doktorand)
Institutionen för husdjurens utfordring och vård,
http://www.huv.slu.se
De nya metoderna med specifika läkemedel har skapat hopp om effektivare behandling av sjukdomen. Men resultat från olika kliniska studier visar emellertid att många patienter ovanligt fort blir resistenta och inte längre svarar på behandlingen. Nu har professor Jan-Ingvar Jönssons forskargrupp förklarat mekanismerna bakom läkemedlens effekt. De banbrytande fynden publiceras nu i den välrenommerade vetenskapliga tidskriften Blood.
Akut myeloisk leukemi (AML) uppstår i benmärgens stamceller eller förstadieceller, och leder till att den normala blodbildningen slås ut och leukemicellerna tar över. En tredjedel av alla AML-patienter har genetiska skador i signalproteinet FLT3. Jönssons forskargrupp undersöker varför celler med dessa skador börjar växa okontrollerat och vad genen egentligen har för funktion. Resultaten visar att balansen mellan proteiner som påverkar så kallad programmerad celldöd (apoptos) avgör om cellen är mottaglig eller inte för de dödssignaler som de nya läkemedlen sänder ut. Fynden har nyligen publicerats i den välrenommerade tidskriften Blood.
Genom att utnyttja genetiskt modifierade möss som saknar viktiga komponenter i den kedja som leder till celldöd, kunde forskarna visa vilket protein som sätter igång celldödsprocessen när blodcellerna behandlas med läkemedel. Detta kan leda till att man kan hitta och utprova effektivare läkemedel med minimala biverkningar.
Forskargruppen har ytterligare en artikel på gång i samma tidskrift som visar att ett läkemedel som främst används mot solida tumörer har en påfallande stark effekt mot leukemicellerna och mekanismen tycks vara densamma.
Forskare verksamma vid tre europeiska universitet står bakom studien. Förutom Jan-Ingvar Jönsson, professor i medicinsk cellbiologi, har doktoranderna Amanda Nordigården, Maria Kraft och Pernilla Eliasson vid Linköpings universitet varit delaktiga, samt Verena Labi och Andreas Villunger, Innsbruck, och Eric Lam, London.
Artikeln BH3-only protein Bim more critical than Puma in tyrosine kinase inhibitor-induced apoptosis of human leukemic cells and transduced hematopoietic progenitors carrying oncogenic FLT3 publicerades i Blood 5 mars (vol. 113, no. 10, page 2302-2311, 2009).
Kontaktinformation
Kontakt:
Jan-Ingvar Jönsson 013-222391, 0730-467458, jan-ingvar.jonsson@liu.se
Det är sedan tidigare känt att ögats lins till stor del består av ett slags livlösa celler. I dessa celler har cellkärna och andra strukturer brutits ned så att det enda som återstår är en vätska fylld av proteiner. Denna klara vätska gör att ljuset kan passera genom linsen för att träffa näthinnan och skapa en bild av vad man ser. Så fungerar ögat hos såväl människan som andra ryggradsdjur.
Nu har forskare vid Lunds universitet upptäckt ytterligare en fascinerande dimension av ögats lins. De har visat att linsen hos blåciklider, en vanlig akvariefisk, aktiverar en del av sina livlösa celler varje morgon och varje kväll så att dessa förändrar koncentrationen av protein i cellvätskan. Förändringen är knappt mätbar, men dess effekt får stor betydelse.
– Med denna strategi får fiskarna bättre färgseende på dagen och bättre mörkerseende under natten, säger Marcus Schartau som är doktorand i professor Ronald Krögers forskargrupp på institutionen för cell- och organismbiologi vid Lunds universitet.
Det är mängden protein i de livlösa cellerna som gör att ljuset bryts på rätt sätt. Vad som händer på morgonen är att linsen hos blåcikliderna anpassar proteinkoncentrationen så att linsen kan fokusera ljuset av flera våglängder (färger) till en och samma punkt. Fiskarna kan då se skarpa färgbilder. Detta kallas att linsen blir multifokal.
På kvällen återställs proteinkoncentrationen till samma nivå som före förändringen på morgonen. Linsen kan då bara fokusera en enda våglängd skarpt på näthinnan. Ögat blir därmed visserligen sämre på att skapa skarpa färgbilder, men utnyttjar istället bättre de våglängder som är viktigast för synen under natten. Detta kallas att linsen blir monofokal.
Denna strategi, att varje dygn byta mellan de båda linstyperna, saknas hos människan. Vår monofokala lins är av en enklare konstruktion, men tack vare ett större skärpedjup får vi ändå möjlighet att se olika färger i dagsljus.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Ronald Kröger, tel nr 046 – 222 05 96 eller Ronald.Kroger@cob.lu.se
Ulcerös kolit är en kronisk tarminflammation som går i skov, dvs. återkommer periodvis. Den kan bli mycket besvärlig och vissa patienter kan till och med behöva få tjocktarmen bortopererad. De signalämnen som studerats i avhandlingen har betydelse för sjukdomen. I avhandlingen visas att flera av dem väsentligen produceras lokalt i tarmvävnaden, vilket ger underlag för nya behandlingsstrategier vid ulcerös kolit.
Signalämnenas effekter är viktiga för både den friska och den inflammerade tarmen. De är inblandade vid bl.a. inflammation, smärtupplevelser, reglering av blodflöde och tarmrörelser, sårläkning och vävnadstillväxt. I avhandlingen visas att det finns en produktion av signalämnen lokalt i tarmens ytskikt, epitelet. Det betyder att de inte som man tidigare trott bara tillförs via nerver och inflammationsceller.
Studierna påvisar också ett samband mellan nivåerna av signalämnen i blodet och i tarmen samt graden av tarmskada vid ulcerös kolit. Hos de som har sjukdomen är nivåerna av dessa substanser högre i både blod och tarm jämfört med friska personer. Vidare visas ett samband mellan antalet receptorer för vissa signalämnen och graden av tarmskada. Detta ger en bättre förståelse för hur nya behandlingsstrategier skulle kunna se ut.
Maria Jönsson är uppvuxen i Ljusdal, Hälsingland. Hon flyttade till Umeå 1999 och har avlagt magisterexamen i biomedicin vid Umeå universitet. Hon är doktorand vid enheten för anatomi och kan nås via mobiltelefon 070-392 03 01 eller e-post maria.jonsson@anatomy.umu.se
Fredagen den 3 april försvarar Maria Jönsson, Inst. för integrativ medicinsk biologi, anatomi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The neuronal and non-neuronal substance P, VIP and cholinergic systems in the colon in ulcerative colitis
Fakultetsopponent är prof. Johan D. Söderholm, Linköpings universitet.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal BiA 201, Biologihuset.
Kontaktinformation
Detta pressmeddelande från Umeå universitet, inkl. porträttbild, finns också på
http://www.umu.se/om-universitetet/pressinformation/pressmeddelanden/
