År 2001 infekterades 500 000 hektar talldominerad skog av den mer sydliga av våra två typer av Gremmeniella abietina, den så kallade ltt (”large tree type”). Detta medförde att stora arealer medelålders tallskog fick avverkas eller gallras i förtid.
Andreas Bernhold vid SLU i Umeå har visat att ltt-typen av svampen kan fortplanta sig i det kvarliggande riset i minst halvtannat år efter en sanerande avverkning. Han rekommenderar därför en hyggesvila på minst två år. Om man ändå vill plantera direkt efter avverkningen kan man minska andelen skadade plantor med upp till 50 procent genom att ta bort avverkningsriset först.
Andreas Bernhold visade också att den från Nordamerika introducerade contortatallen (Pinus contorta) verkar vara mer motståndskraftig mot ltt-typen av Gremmeniella än inhemsk tall (P. sylvestris). Plantor av de båda tallarterna sattes i luckor i en svårt infekterad medelålders tallskog. 45 procent av P. contorta och 32 procent av P. sylvestris infekterades. Detta till trots överlevde fler contortaplantor och skadorna var mindre allvarliga än på den inhemska tallen. Det pekar på att P. contorta är mer motståndskraftig mot ltt-typen än P. sylvestris. Stt-typen (”small tree type”) av Gremmeniella var aktuell under 1980-talet och då gällde det motsatta – contortan skadades svårare än vanlig tall.
Återhämtad contortaplanta med nya skott
http://www2.slu.se/forskning/2008/notiser/notiserbilder/LTTGremmeniellaP.contorta.jpg
Allvarligare skadad vanlig tall
http://www2.slu.se/forskning/2008/notiser/notiserbilder/LTTGremmeniellaP.sylvestris.jpg
Foto: Andreas Bernhold
Kontaktinformation
Andreas.Bernhold@ssko.slu.se
Det rör sig om såväl nationell samordning på olika nivåer som bättre informationsutbyte mellan producenter och handel samt förbättrade livsmedelskontroller. Framför allt krävs det effektiva lösningar på transportlogistiken.
Två projekt vid SLU-institutionerna för livsmedelsvetenskap respektive energi och teknik samarbetar för att lösa problemet.
Av deras rapport framgår det att intresset för småskaligt producerad mat är stort inom handeln. Det är dock fortfarande ett problem för såväl konsumenter som handelns aktörer att hitta de småskaliga producenterna och deras produkter. Producenter och handel lever uppenbarligen i två skilda världar och en del av problemen med logistiken kan elimineras genom ökade kunskaper om varandra.
Kontaktinformation
Carina.Gossas@lmv.slu.se
Ingela.Hallberg@lmv.slu.se
På den svenska västkusten odlas redan blåmusslor som lever av att filtrera växtplankton (alger) från vattnet. När de skördas motverkas övergödningen. I Östersjön växer musslorna långsammare på grund av lägre salthalt, vilket gör reningsåtgärden mindre kostnadseffektiv där.
Martin Lindqvist har i sitt examensarbete i nationalekonomi vid SLU i Uppsala undersökt fyra delområden av Östersjön: Kattegatt, Öresundsområdet samt södra och norra egentliga Östersjön. Han har beräknat marginalkostnaderna för musselodling med olika tillväxttakt och använt dessa i en beräkningsmodell, GAMS, som är utvecklad av Ing-Marie Gren vid institutionen för ekonomi.
Trots stor osäkerhet i de biologiska, tekniska och ekonomiska förutsättningarna kunde han konstatera att musselodling är som mest prisvärd som reningsåtgärd då man tänker sig en samtidig rening från kväve och fosfor. Beroende på salthalten visade sig inte oväntat potentialen vara störst för Kattegatt och minst för norra delarna av Östersjön. Martin Lindqvist kommer att fortsätta med dessa studier som doktorand vid SLU.
Kontaktinformation
Martin.Lindqvist@ekon.slu.se, 018-67 17 84
Ing-Marie.Gren@ekon.slu.se, 018-67 17 53
Vid en första genomläsning ger denna litteratur en paradoxal bild av kvinnors förväntade roll i samhället. I den religiösa litteraturen sätts normer upp som föreskriver kvinnor en passiv roll, särskilt i förhållande till sina män. Kvinnor i den profana litteraturen däremot bryter mot dessa normer och agerar efter andra förutsättningar.
Litteraturen som analyseras i avhandlingen är främst levnadsteckningar över fromma kvinnor i den första muslimska församlingen, samt över sångerskor och kvinnliga musiker som verkade främst i kretsarna kring det abbasidiska hovet i Bagdad.
Två biografier är översatta i sin helhet, en som porträtterar profeten Muhammads hustru Aisha bint Abi Talib och en om sångerskan och musikern Arib. Biografierna över kvinnorna i den första muslimska församlingen har en verkningshistoria som sträcker sig in i vår tid, då de ibland läggs fram som förebilder för muslimska kvinnor idag. Dessutom citeras de flitigt i den hätska debatt som pågår om kvinnors ställning i islam, där de kan användas för att visa kvinnors starka position i islam likaväl som för motsatsen.
Den profana litteraturen däremot, som ger en annan bild av kvinnors möjligheter och förutsättningar i det tidiga islamiska samhället, har nästan helt glömts bort i den moderna debatten. Inte bara där, det finns knappt några litteraturvetenskapliga analyser av denna litteratur, det mest som har gjorts hittills är filologiskt arbete.
Pernilla Myrne undersöker med hjälp av narrativa analyser hur olika normer och föreställningar om kvinnor under denna viktiga period konstrueras i litteraturen, både i de mer normativa religiösa texterna om de första muslimska kvinnorna, och i de framför allt underhållande biografierna över sångerskor och musiker.
I båda dessa texttyper har kvinnor starka positioner i berättandet; i tal och berättande kan kvinnor briljera. Dessutom betonas kvinnors styrka och förmåga i både den religiösa och den profana litteraturen. Specifikt för den normativa litteraturen är dock att kvinnors styrka kanaliseras till vissa sfärer i samhället, till exempel fromhet, där de är experter, samt förmåga att bistå stammen, familjen och maken.
I alla aktiviteter som har att göra med äktenskapet är kvinnor objekt till sina män. Hierarkierna skildras här som givna och stabila.
I den underhållande litteraturen däremot, är hierarkierna instabila och kan när som helst omkullkastas. Särskilt omhuldade är anekdoter som är uppbyggda som verbala dueller mellan en kvinna och en man, där kvinnan får sista ordet och mannen blir bortgjord.
Avhandlingen tar också upp hur föreställningar om manlighet konstrueras i texterna, liksom hur berättarteknik används för att skapa auktoritet och autenticitet.
Avhandlingens titel: Narrative, Gender and Authority in ’Abb sid Literature on Women.
Disputationen äger rum lördagen den 27 september kl. 13.00
Plats: rum T 302, Olof Wijksgatan 6, Göteborgs universitet
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Pernilla Myrne, 031-786 46 17,
pernilla.myrne@oriental.gu.se
Kris och instabilitet är en viktig förutsättning för att kulturmötens kreativa möjligheter ska kunna tas tillvara. Intresset att aktivt ingå i relationer med människor som har en annan kulturell bakgrund blir aktuellt först när behovet av att förändra etablerade beteendemönster upplevs som nödvändigt. Då uppfattas kulturskillnader som en möjlighet och parterna i kulturmöten agerar innovativt. Resultatet blir nya kulturmönster och gränser som värnar balansen trots de kulturella skillnaderna. Det kommer fram i en avhandling vid Mittuniversitetet.
– Spänningar finns där kulturella skillnader finns och den kraft som uppstår behöver kanaliseras säger Anita Cvetkovic´. Men det kräver att människor uppfattar kultur som en möjlighet och att de med dessa ny vunna resurser handlar på ett sätt som utökar deras handlingsutrymme. Då leder det till positiva effekter på sikt.
Hennes avhandling fokuserar på kulturmötens kreativa aspekter i specifika fall som ägt rum i Norrlands inland. Där har deltagande parter avsiktligt valt att med hjälp av främmande kulturella inslag söka nya möjligheter. Hur de lyckas kringgå kulturmötenas motsättningar och överbrygga den kulturella distansen är ett huvudtema i avhandlingen.
Två mönster kan urskiljas vid hantering av kulturella motsättningar. Dessa är strategier inom grupper och strategier mellan grupper. De första syftar till att uppnå en relativ homogenisering bland de konkurrerande grupperna inom de områden som ingår i kulturmötena.
Mellangruppsstrategier visar på hur deltagarna gör för att hantera uppfattade olikheter och organisera de kulturella element som finns på ett meningsfullt sätt.
Anita Cvetkovic´disputerar med avhandlingen ”Kulturmöte i gränslandet mellan motsättningar och möjligheter – strategier för att tillvarata kulturmötens kreativa potential” i Östersund den 19 september.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Anita Cvetkovic´, telefon 063-16 53 97 eller E-post anita.cvetkovic@miun.se
Vid akut blodproppsorsakad stroke bör behandling med blodproppslösande medel, så kallad trombolysbehandling, inledas så tidigt som möjligt. Skälet är att behandlingen annars riskerar att göra mer skada än nytta eftersom den medför ökad risk för blödningar. Enligt rådande praxis ges trombolysbehandling endast till patienter som når sjukhuset inom tre timmar efter strokens inträffande.
Men nu visar en internationell studie, ledd av professor Nils Wahlgren vid Karolinska Institutet, att det är säkert att behandla även senare, upp till 4,5 timmar efter insjuknandet.
Forskarna har jämfört 11 865 patienter som behandlats inom 3 timmar efter insjuknandet med 664 patienter som av olika anledningar har behandlats senare, i tidsintervallet 3 till 4,5 timmar efter insjuknandet. Resultaten visar att risken för blödningskomplikationer och död inte var signifikant högre vid behandling i det senare tidsintervallet. Inte heller andelen patienter som tre månader efter stroken hade nedsatt förmåga till vardagsaktiviteter skiljer sig mellan de två grupperna.
– De data vi nu publicerar kommer att öppna för att betydligt fler patienter kommer att få tillgång till trombolysbehandling. Det är viktigt både för att reducera individens lidande och för att minska samhällets kostnader för stroke, säger Nils Wahlgren.
Vid en konferens 16-18 november i Stockholm, Karolinska Stroke Update, kommer en eventuell ändring av de europeiska riktlinjerna för strokebehandling att diskuteras. Då kommer också resultaten av en ännu inte redovisad randomiserad studie, i vilken Nils Wahlgren också deltagit i ledningen, att vägas in.
Publikation: Nils Wahlgren, Niaz Ahmed, Antoni Dávalos, Werner Hacke, Mónica Millán, Keith Muir, Risto O Roine, Danilo Toni, Kennedy R Lees, for the SITS investigators, ’Thrombolysis with alteplase 3-4.5 h after acute ischaemic stroke: an observational study’, Lancet 16 september 2006
För mer information:
Professor Nils Wahlgren
Arbete: 08-517 756 00
Mobile: 070-484 14 99
E-post: nils.wahlgren@karolinska.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Arbete: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
– Kriget visar att Ryssland har valt väg och gett sig själv nya handlingsregler. Det säger Robert Larsson, säkerhetspolitisk analytiker vid FOI, och redaktör för rapporten.
Efterspelet till kriget pågår fortfarande. Men vissa övergripande slutsatser går redan nu att dra:
Europas säkerhetspolitiska situation försämras på grund av det ryska agerandet. Det är inte konflikten i sig som utlöst försämringen, utan bland annat att Ryssland valt att sänka sin tröskel för våldsanvändning.
Ett lokalt krigsförlopp ritar om den globala strategiska spelplanen. Kriget illustrerar att en enskild händelse i Kaukasien kan utlösa krafter som mycket snabbt försämrar det säkerhetspolitiska läget i Europa, inklusive Östersjöregionen.
När Ryssland utmanar världen så lamslås världssamfundets mekanismer. De avtal och internationella fora som finns att hantera säkerhetspolitiska frågor har blockerats efter Georgienkriget.
Några andra slutsatser i rapporten är:
För Ryssland utgör västvärldens brist på handling under en rad incidenter även ett lackmustest för vilka olika utrikespolitiska instrument som går att använda.
Georgienkriget ställer också flera av Natos kärnfrågor på sin spets: vad innebär i praktiken ett Natomedlemskap och alliansens ömsesidiga försvarsförpliktelser?
Den europeiska Rysslandspolitiken baserad på integration och förtroendeskapande har inte fungerat.
– Risken för nya incidenter som från ett västerländskt perspektiv kan verka osannolika, irrationella och kontraproduktiva har ökat, avslutar Robert Larsson.
Kontaktinformation
Maria Hugosson, pressansvarig, maria.hugosson@foi.se, 08-555 031 55, 073-444 77 55
Robert Larsson, säkerhetspolitisk analytiker, robert.larsson@foi.se, 08-555 037 60
Arbetsterapeut Kristina Holmgren har i sin avhandling undersökt flera olika aspekter av den arbetsrelaterade stress som många kvinnor känner. I en av studierna som ingår i avhandlingen har 424 kvinnor i åldrarna 38 och 50 tillfrågats om sin arbetssituation.
Tio procent av undersökningsgruppen var stressade på grund av otydlig organisation och konflikter på arbetet. Hela 25 procent kände hög stress på grund av att de ställde höga krav på sig själva och var engagerade i sitt arbete. 22 procent tyckte också att de hade lågt inflytande på arbetet och 33 procent ansåg att arbetet påverkade deras fritid negativt.
– Resultaten visar att det finns ett starkt samband mellan att vara utsatt för arbetsrelaterad stress och fysiska och psykiska besvär. Omvänt skattade de i min studie som inte var utsatta för arbetsrelaterad stress sin hälsa som mycket god, säger Kristina Holmgren.
Kristina Holmgren har även i fokusgrupper fört samtal med kvinnor som har varit sjukskriva en längre tid för arbetsrelaterad stress. Kvinnorna betonade vikten av att arbetsgivaren lyssnade och tog hänsyn till deras åsikter. De ansåg också att det var otänkbart att gå tillbaka till en oförändrad arbetssituation.
– Återkommande här är att arbetsbelastningen måste minska för att de ska kunna klara att komma tillbaka. Kvinnorna efterlyser en tydligare organisation där det är klarlagt vad som förväntas av dem på arbetet. Många av kvinnorna kände ett stort ansvar och var engagerade i sitt arbete och då kan det vara lätt att tappa perspektiv och gå upp i varv, säger Kristina Holmgren.
Avhandlingen visar att närmste chefen spelar en huvudroll för att sjukskrivna ska kunna komma tillbaka till arbetet. Chefer som haft rehabiliteringsansvar ansåg själva att de var en viktig kugge för att rehabiliteringen skulle fungera. De tyckte att deras roll vid längre sjukskrivningar var att skapa ett förtroende mellan sig själv och den sjukskrivna, att de tidigt under sjukskrivningsperioden skulle vara stödjande, men att deras uppgift också var att ställa krav. De pekade också på att det var viktigt att samarbeta med andra parter i rehabiliteringsprocessen, till exempel med den sjukskrivande läkaren. De var särskilt nöjda med samarbetet med Försäkringskassans handläggare.
Grundat i avhandlingens resultat har Kristina Holmgren utvecklat ett formulär som kan komma att användas för att identifiera kvinnor som riskerar att sjukskrivas på grund av arbetsrelaterad stress. Formuläret kan bli en hjälp för att kunna sätta in rätt preventiva åtgärder i tid.
– Det testas just nu på ett antal vårdcentraler i Västra Götaland där kvinnor som söker för olika fysiska och psykiska besvär som kan vara arbetsrelaterade får fylla i formuläret. Min förhoppning är att detta ska kunna användas som ett screeninginstrument för att hitta dem som riskerar att bli sjukskrivna för arbetsrelaterad stress, säger Kristina Holmgren.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institution för neurovetenskap och fysiologi
Avhandlingens titel: Work-related stress in women – assessment, prevalence and return to work
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Arbetsterapeut Kristina Holmgren, telefon: 0704–92 84 32, e-post: kristina.holmgren@neuro.gu.se
Huvudhandledare:
Professor Synneve Dahlin Ivanoff, telefon: 031–786 5733, e-post: synneve.dahlin-ivanoff@neuro.gu.se
– Skogsnäringen är helt beroende av att det statliga vägnätet har en tillräcklig bärighet för att klara virkestransporter under tjällossningar och kraftiga regn. Tillgängligheten till råvara minskar och kostnaderna ökar rejält när skogstransporterna inte kan ta sig fram på vägarna. I dag kostar den bristande bärigheten mellan 510 och 590 miljoner kronor per år, säger Gert Andersson, Skogforsk.
Främst beror kostnaderna på att industrin måste bygga upp större lager för att klara försörjningen när bärigheten är begränsad och på längre tranporter när vissa vägar är avstängda.
– Kostnaderna kan också komma att öka ytterligare med de kraftigt ökade uttagen av biobränsle som planeras och ett förändrat klimat med mer regn och fler tjällossningsperioder, säger Gert Andersson.
Fakta
* Under tjällossning och regniga höstar minskar bärigheten på våra vägar. Det leder till att vissa vägavsnitt inte klarar tunga transporter alls, medan andra riskerar att bli kraftigt skadade.
* Så fort en skada uppstår eller befaras uppstå måste transporten avbrytas, viktbegränsningar sättas in eller vägen stängas av helt.
* Bristande bärighet förorsakar stora problem för skogsnäringen, eftersom man är beroende av en kontinuerlig försörjning av råvara med hög kvalitet och att rätt sortiment av råvara når avsedd mottagare.
Läs mer i rapporten Vägstandardens inverkan på skogsnäringens transportarbete, som finns att hämta på www.skogforsk.se.
Kontaktinformation
Kontakt
Gert Andersson, Skogforsk. Tel: 018-18 85 67, 070-318 85 67
Anna Franck, pressansvarig Skogforsk. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88
I sin doktorsavhandling analyserar historikern Jesper Johansson LO:s argumentationslinjer och institutionella praktiker vad gäller introduktion och inkorporering av invandrare i såväl samhället som vid arbetsplatserna och inom den fackliga rörelsen.
Studien är den första undersökningen som systematiskt analyserar hur sambanden mellan LO:s invandringspolitik och invandrarpolitik såg ut under perioden 1945-1981. Studien behandlar också hur processen tedde sig när LO för första gången formade ett invandrarpolitiskt åtgärdsprogram på 1970-talet. I avhandlingen diskuterar Jesper Johansson även hur makt- och statusrelationer utifrån klass, etnicitet och kön formats i retoriska tal, texter och institutionella praktiker.
Ett viktigt resultat som Johansson åskådliggör är hur invandrarpolitiska åtgärder som språkundervisning, samhällsinformation och fackliga kurser inom LO, inriktades på en funktionell anpassning av invandrade arbetare till väletablerade svenska och socialdemokratiska normer.
I avhandlingen jämför Johansson också LO:s policy och praktiker till dess motsvarigheter i Storbritannien, Frankrike, Västtyskland och Norge.
Jesper Johansson är verksam som forskare och lärare i historia vid Växjö universitet. Hans avhandling har producerats inom ramen för Nationella Forskarskolan i historia, med säte vid Lunds universitet.
Avhandlingen ”Så gör vi inte här i Sverige. Vi brukar göra så här.” Retorik och praktik i LO:s invandrarpolitik 1945-1981 försvaras fredagen 19 september 2008, kl. 13.15.
Disputationen äger rum i sal Homeros, Växjö universitet.
Fakultetsopponent är docent Anders Wigerfelt-Svensson, Malmö högskola.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Jesper Johansson, e-post: jesper.johansson@vxu.se, telefon: 0470-70 85 21.
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-708267 eller e-post: vup@vxu.se.
Ledgångsreumatism upplevs ofta som mer smärtsamt hos kvinnor än hos män, även om de synliga symtomen är likartade. Enligt forskarna bör läkare ta mer hänsyn till subjektiva skillnader när de bedömer behovet av läkemedel. Detta och andra rön presenteras på en nu pågående kongress om genusmedicin som anordnas av Karolinska Institutet.
Ledgångsreumatism är av okänd anledning ungefär tre gånger vanligare hos kvinnor än hos män. Flera studier tyder dessutom på att ledgångsreumatism på lång sikt försämrar livskvaliteten mer hos drabbade kvinnor än hos drabbade män. Även här är de bakomliggande orsakerna oklara, men forskare har spekulerat i om de mediciner som används påverkar män och kvinnor olika.
Forskare vid Karolinska Institutet presenterar nu en studie som ger viktiga ledtrådar till varför prognosen skiljer sig mellan könen. Forskarna har visat att män som genomgår en standardbehandling mot reumatism förbättras betydligt mer än kvinnor som genomgår samma behandling – både när det gäller objektiva mått som graden av svullnad i lederna och utifrån patienternas upplevelser av sin sjukdom.
– Rent objektivt hade läkemedlet en något bättre effekt på männen än på kvinnorna. Men den största skillnaden var av subjektiv karaktär. Kvinnorna i studien upplevde sig som sjukare även om de hade förbättrats lika mycket i lederna, säger docent Ronald van Vollenhoven som har lett studien.
Enligt Ronald van Vollenhoven är det viktigt att ta hänsyn till subjektiva skillnader när sjukdomens svårighetsgrad bedöms. Om man bara ser till de kroppsliga symtomen riskerar personer med svåra smärtor att bli utan de mest effektiva läkemedlen, som på grund av höga kostnader och risk för biverkningar bara ges till de allra sjukaste.
I en uppföljande analys jämförde forskarna sjukdomsgraden hos män och kvinnor som fått behandling med så kallade biologiska läkemedel, vilka bara ges till personer som bedöms vara svårt sjuka. Det visade sig att kvinnor och män som fått inleda behandling låg på samma nivå när det gäller objektiva manifestationer av sjukdomen. Däremot upplevde sig kvinnorna sjukare än männen.
– Kvinnor och män har behandlats på lika villkor utifrån läkarnas perspektiv, men man har kanske inte känt till det faktum att smärtan kan vara värre för kvinnor än för män. Eftersom målet är att minska lidandet borde man sträva efter att ta mer hänsyn till de subjektiva aspekterna av ledgångsreumatism, säger Ronald van Vollenhoven.
För mer information om studien, kontakta:
Docent och överläkare Ronald van Vollenhoven
Institutionen för Medicin, Solna
Tel: 08-517 760 77 eller 073-978 91 58
E-post: Ronald.van.Vollenhoven@ki.se
För mer information om genuskonferensen, kontakta:
Professor Karin Schenck-Gustafsson
Chef Centrum för genusmedicin, Karolinska Institutet
Tel: 08-517 746 86 eller 070-484 83 66
E-post: Karin.Schenck-Gustafsson@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66 eller 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
”Hydrodynamik i väldigt grunda sjöar, En studie i Krankesjön, Sverige” är titeln på arbetet som försvaras från kl 10:15 i sal V:A, i V-huset på LTH, Lunds Tekniska Högskola.
– Jag har upptäckt nya rön kring hur sediment rör sig i grunda sjöar, tagit fram en modell för att beräkna vågors dämpning i vass och undersökt en liten ström vid vasskanten. Resultaten kan användas vid restaurering av sjöar (t ex när man vill att en grumlig sjö ska bli klarare) eller vid skapandet av nya sjöar och våtmarker, vilket blir allt vanligare företeelser. Välmående grunda sjöar med klart vatten är trevliga bad-, fiske- och fågel-sjöar, och kan också ha en renande effekt på det vatten som rinner in i sjön, förklarar Charlotta Borell Lövstedt.
För att förstå hur en sjö fungerar behövs kunskaper inom biologi, kemi och fysik samt hur dessa hänger ihop. Till exempel skapar vindar vågor (fysik) som kan virvla upp sediment från botten (fysik). Det uppvirvlade sedimentet kan avge näring till vattnet (kemi) som göder friflytande små alger så att det kan uppstå algblomningar (biologi). Avhandlingen handlar om fysik i sjöar, och då främst vattnets rörelser – hydrodynamik.
Det som skiljer grunda sjöar från djupa när det gäller hydrodynamik är bl a att det kan växa undervattensväxter eller vass över stora delar av botten vilka på olika sätt kan påverka vattenrörelser. Dessutom kan vågors rörelser ”nå” ner till stora delar av botten och där virvla upp sedimentet (s k resuspension).
Charlotta Borell Lövstedt har fokuserat på framför allt tre områden:
1) en liten lokal ström som uppstår vid vasskanten till följd av att ytvattnet inne i vassen är kallare,
2) hur våghöjder beräknas utifrån vindhastigheter och hur dessa vågor påverkas av vassbälten, och
3) hur vindmönstret bestämmer var löst sediment ackumuleras och när detta resuspenderas, samt hur detta kan påverka hur grumlig sjön är i ett längre tidsperspektiv.
Charlotta är den första civilingenjören i ekosystemteknik som disputerar.
Kontaktinformation
För ytterligare upplysningar: Charlotta Borell Lövstedt 046-222 44 87, Mobil: 072-37 02 95
Charlotta.Borell_Lovstedt@tvrl.lth.se
Personlig hemsida: http://aqua.tvrl.lth.se/charlotta/index.htm
Röda blodkroppar har en livslängd på ca 120 dagar. Därefter bryts de ner av makrofager (storätarceller) i mjälten och levern. Den stora mängden av dessa celler i blodet betyder att hela 360 miljarder röda blodkroppar bryts ner varje dygn. Exakt vad som gör att gamla röda blodkroppar uppfattas som uttjänta och elimineras från blodet är en gammal gåta. Troligen beror en viktig del av åldrandeprocessen på den långvariga exponeringen för syre, som medför gradvisa förändringar av de röda blodkropparnas cellmembran. En annan egenskap hos åldrade celler är att små mängder antikroppar lättare fastnar på dem. Sammantaget ökar detta risken för att blodcellerna slukas av makrofager när de passerar mjälten eller levern.
Proteinet CD47 finns på ytan av alla kroppens celler och fungerar som en viktig signal till immunförsvaret för att motverka att det förstör kroppsegna celler. CD47 kan därför liknas vid en ID-bricka: Om den saknas identifieras cellen som obehörig och elimineras av immunförsvarets makrofager. Normalt skyddas röda blodkroppar från att slukas av makrofager genom att CD47 binder till ”broms-proteinet” SIRP-alfa på makrofagerna.
Umeåforskarna visar nu att CD47 på röda blodkroppar som skadats av syre (oxiderats) kan ha olika effekter vid kontakt med makrofager. Oxidationen leder till att CD47-proteinet ”fastnar” i blodkropparnas cellmembran, vilket ger proteinet sämre möjligheter att förflytta sig på cellytan. Studien visar att när makrofagerna slukar röda blodkroppar med hjälp av s.k. ”scavengerreceptorer” saknar CD47 skyddande effekt. Om blodkropparna däremot har bundit antikroppar till sin yta kan CD47 på de oxiderade cellerna fortfarande bromsa makrofagernas angrepp. Dessa ändrade egenskaper hos proteinet CD47 på åldrade röda blodkroppar skulle kunna vara en viktig del av förklaringen till att åldrade blodkroppar relativt lätt kan elimineras ur blodet.
De nya kunskaperna ökar förståelsen kring de mekanismer som styr upptag och nedbrytning av uttjänta röda blodkroppar. På sikt kan de också ge bättre möjligheter att påverka överlevnaden hos röda blodkroppar som lagras i blodbanker.
Författare till artikeln är Mattias Olsson and Per-Arne Oldenborg, båda vid Inst. för integrativ medicinsk biologi, avdelningen för histologi med cellbiologi.
M Olsson, PA Oldenborg: “CD47 on experimentally senescent murine RBCs inhibits phagocytosis following Fc receptor-mediated but not scavenger receptor-mediated recognition by macrophages”. Blood First Edition Paper, prepublished online September 8, 2008; DOI 10.1182/blood-2008-03-143008 (http://bloodjournal.hematologylibrary.org/cgi/content/abstract/blood-2008-03-143008v1)
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna docent Per-Arne Oldenborg, tel. 090-786 59 74,
e-post per-arne.oldenborg@histocel.umu.se
Avhandlingen visar att det finns en tydlig koppling mellan mammans fettmassa och barnets vikt under fosterstadiet och vid födseln.
– Att fetma och övervikt hos mamman leder till ökad fostertillväxt beror troligen på att gravida kvinnor med övervikt har ökad fettmassa som bidrar till insulinresistens. Det här leder till att glukosproduktionen hos kvinnan ökar, vilket i sin tur stimulerar fostrets tillväxt, förklarar Fredrik Ahlsson vid institutionen för kvinnors och barns hälsa.
Han har också studerat ämnesomsättning hos nyfödda barn med oproportionerligt hög kroppsvikt. Resultaten visar att dessa barn har en ökad fettomsättning och uppvisar tecken på insulinresistens redan under sitt första levnadsdygn.
Flickor som vid födelsen väger mycket i förhållande till sin kroppslängd löper risk att själva få barn vars kroppsvikt ligger över det normala. Även kvinnor med graviditetsdiabetes riskerar att föda överviktiga barn. Förutom att detta kan leda till komplikationer i samband med förlossningen riskerar dessa barn att i vuxen ålder drabbas av problem som övervikt, fetma, hjärtkärlsjukdom, diabetes samt bröst- och prostatacancer.
Fredrik Ahlssons studier visar också att flickor som vid födseln väger mycket utan att vara speciellt långa ofta kan få problem med övervikt eller fetma redan i 20-årsåldern. Resultaten visar att man även måste ta hänsyn till födelselängden och inte bara födelsevikten när man försöker värdera risken för att utveckla sjukdomar senare i livet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Fredrik Ahlsson, 018-611 58 85, 073 397 00 28, e-post: fredrik.ahlsson@kbh.uu.se
Umeåforskaren Jenny Samuelsson har undersökt hur svårt det är att hitta texter som kritiserar ojämlikhet mellan könen i bibliotekens databaser. Hon menar att ämnesordslistor och klassifikationssystem systematiskt marginaliserar feministisk litteratur, och framförallt feministisk forskning.
– Antingen får man alldeles för många träffar eller nästan inga alls. Ofta får man både sökträffar på feministisk litteratur och litteratur som på andra sätt handlar om manlighet, kvinnlighet, jämställdhet eller genus, förklarar Jenny Samuelsson.
Enligt hennes resultat är det nästan omöjligt att söka och hitta igen litteratur om feminism och feministisk forskning vid både allmänna och specialiserade bibliotek. I Sverige är Kvinnohistoriska samlingarna med databaserna KVINNSAM och GENA specialiserade på bland annat feministisk litteratur. Jenny Samuelsson menar att det har satsats för lite resurser på kunskapsorganisationssystem vid bibliotek som detta.
– Systemen som används har en alltför enkel struktur, där indelningen är alldeles för grov. Inte heller här skiljer man feministisk litteratur från annan litteratur om kön och jämställdhet, anser Jenny Samuelsson, och tillägger att Kvinnohistoriska samlingarna inte är specifikt inriktade på enbart feministisk litteratur, utan också på litteratur från den bredare kvinno-, mans- och genusorienterade domänen.
Jenny Samuelsson menar att för att feministisk litteratur ska bli sökbar på biblioteken krävs en kunskapsorganisation som möjliggör indexering och klassifikation av feministiska perspektiv på kön och makt – inte enbart breda, tematiska begrepp. Att feminismen inte bara är en socialpolitisk kvinnofråga, utan också ett kritiserande och emanciperande perspektiv med fokus på ojämlika könsförhållanden, måste också synliggöras.
Jenny Samuelsson är uppväxt i Norrköping, och flyttade 1998 till Umeå för att läsa Biblioteks- och informationsvetenskap. Efter magisterexamen i detta ämne år 2000, påbörjade hon sin doktorandutbildning.
Fredagen den 12 september försvarar Jenny Samuelsson, Sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln På väg från ingenstans. Kritik och emancipation av kunskapsorganisation för feministisk forskning. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är docent Jack Andersen, Danmarks Biblioteksskole.
Kontaktinformation
Kontaktinformation:
Jenny Samuelsson,
Sociologiska institutionen,
Umeå universitet,
tel: 090-786 9815, 0707-607 790
e-post: jenny.samuelsson@soc.umu.se
Professor Fredrik Elinder och med dr Amir Broomand, forskare i molekylär neurobiologi, lägger fram sina resultat i det kommande numret av den högrankade tidskriften Neuron.
Nervimpulser förmedlas mellan cellerna i hastigheter upp till 100 meter i sekunden. Dessa elektriska impulser går via cellmembranet, där det finns elektriskt känsliga kanaler som kan öppnas och stängas för att reglera trafiken av natrium- och kaliumjoner. Denna jontransport är av stor betydelse för funktioner i bland annat hjärnan, hjärtat och musklerna.
Jonkanalerna är omsorgsfullt utforskade och 2003 gick Nobelpriset i kemi till amerikanen Roderick MacKinnon, som utrett den inre strukturen i en öppen kaliumkanal. Däremot har det hittills varit okänt hur kanalen ser ut när den är stängd.
Frågan har i åratal vållat en het vetenskaplig debatt med många framstående forskare involverade. Tre olika modeller har lanserats.
– Vi har för första gången visat med experiment vilken modell som är den rätta, nämligen den så kallade spiralskruven. Vi har klarlagt hur den spänningskänsliga delen av kanalen skruvar sig genom kanalproteinet och får dörren till kanalen att öppnas och stängas, säger Fredrik Elinder.
LiU-forskarnas arbete öppnar för en ny strategi för läkemedel mot sjukdomar med koppling till nervsystemet.
– Här har vi en tänkbar måltavla för nya läkemedel mot till exempel migrän, hjärtarrytmier, epilepsi och muskelsjukdomar – tillstånd som kan bero på felaktiga jonkanaler, säger Elinder.
En mängd olika läkemedel verkar genom att påverka jonkanalerna. En tandläkarbedövning pluggar till exempel igen hålen så att inga impulser kan gå fram. Det är en brutal effekt som inte alltid är lämplig.
Ska man sätta in behandling i hjärnan eller hjärtat måste man vara mer specifik. I stället för att proppa igen en jonkanal försöker man modifiera öppnings- och stängningsmekanismen med ett läkemedel som smörjer ”gångjärnet” till kanalens dörr. De nya rönen ökar chansen att hitta sådana medicinska smörjmedel.
Illustration: En spänningsaktiverad jonkanal i öppet läge, som man ser den när man betraktar cellen från utsidan. Varje del i kanalens proteinstruktur har fått sin egen färg. Jonerna passerar genom hålet i mitten.
Kontaktinformation
Kontakt:
Fredrik Elinder 073-7538370, fredrik.elinder@ibk.liu.se
