När vår värld blir allt varmare täcks tundran i Arktis med allt mer skog. Forskare har undersökt över 1 000 områden runt tundrabältet och såg att hälften av dem upplever denna förändring. Detta kan till exempel påskynda smältningen av permafrosten och påverka djurlivet.
Växtligheten i Arktis förändras i snabb takt när arter från närliggande skogar sprider sig och tundran* täcks med allt mer skog. Denna process kallas borealisering och är särskilt utbredd i Eurasien och i arktiska bergsområden, där avståndet till den boreala (nordliga) skogen är kortare.
Forskare vid Göteborgs universitet har undersökt 1 100 provplatser runt hela norra tundrabältet på jordklotet. Resultatet visar att många arter av gräs och buskar som kan leva både i tundran och i skog vinner mark på fjället.
– Om denna trend fortsätter kan det få en rad konsekvenser. Det kan till exempel påskynda smältningen av permafrosten eller förändra renarnas säsongsförflyttning. Det kan också påverka ursprungsbefolkningarna i Arktis levnadsvillkor, då de jagar eller bedriver renskötsel och använder växter som en del av traditionell kost, säger Robert Björk, forskare på Arktis ekosystem vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
*Arktisk tundra är det skoglösa området med permafrost mellan barrskogsområdet tajgan och ishavsområdet i Europa, Asien och Nordamerika.
Kan bidra till global uppvärmning
När buskar och andra trädlika arter breder ut sig fångar de upp mer snö på vintern och täcker marken på sommaren. Detta förändrar marktemperaturen och kan påskynda upptiningen av permafrosten. Det kan leda till att stora mängder kol som har varit infruset i tusentals år frigörs, vilket skulle bidra till den globala uppvärmningen.
Studien visar dock att klimatförändringarnas effekter är komplexa och svåra att förutse.
– Vi ser att borealiseringen är starkare nära trädgränsen, på varma och fuktiga platser, och i områden med begränsad klimatförändring, vilket tyder på att borealiseringen inte nödvändigtvis sker där uppvärmningen är störst, utan där förhållandena är mest gynnsamma för etablering, säger Anne Bjorkman, forskare i växtekologi vid Göteborgs universitet.
Tydligast i Dalarna
I Sverige är borealiseringen starkare i de sydligare Dalafjällen än i de nordligare Abiskofjällen. Den pågående koloniseringen av skogens arter till fjällvärlden kan få flera konsekvenser. Till exempel kan lavar försvinna i skuggan av buskar vilket minskar tillgången på föda för renar på fjället. Det kan påverka renhållande samers livsstil, genom förändrade migrationsvägar för renar och minskad tillgång till traditionella växter.
Vissa djur, som älg, rödräv, bäver och skogssork kan också sprida sig till nya livsmiljöer och då påverka ekosystemen.
Forskarna analyserade också vilka egenskaper som gör att vissa växter sprider sig mer framgångsrikt än andra. Det visade sig att kortväxta arter har lättare att sprida sig i tundran än högre arter.
Dessutom koloniserade gräs och buskar fler områden än blommor, bland annat tack vare effektivare upptag av näringsämnen i jorden. Några exempel på arter som lyckades nå ett stort antal områden är gräset styvstarr och kråkbär.
Det här tyder på växter till viss del behöver vara anpassade till tundrans miljö för att kunna sprida sig dit till en början.
Sår som inte vill läka är ett växande bekymmer inom sjukvården. En avhandling visar nu att syntetiska peptider kan bidra till effektivare behandling – särskilt när såren är infekterade av flera olika bakterier.
– Min förhoppning är att peptiderna ska kunna förbättra läkeprocessen och samtidigt minska behovet av antibiotika, säger forskaren Emanuel Wiman.
Kroniska sår som infekterats av antibiotikaresistenta bakterier är ett växande problem inom vården. De är svåra att behandla och drabbar ofta patienter med diabetes eller kärlsjukdomar. Nu har en avhandling undersökt hur kroppsegna ämnen kan användas i kampen mot svåra infektioner.
Forskaren Emanuel Wiman har studerat så kallade antimikrobiella peptider – små fragment av proteiner som finns naturligt i de flesta levande organismer och fungerar som ett försvar mot bakterier, virus och svampar.
Han har både undersökt den naturliga peptiden Plantaricin NC8 och tagit fram en ny syntetisk variant, C5.
– Peptiderna angriper bakteriernas membran, deras yttersta skydd, och gör det mer genomsläppligt. När membranet förlorar sin täthet läcker viktiga ämnen ut och bakterien dör, säger Emanuel Wiman som skrivit avhandlingen vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Effektiv mot svårbehandlade bakterier
Behandlingen appliceras direkt på såret. Resultaten visar att den syntetiska peptiden, C5, har förbättrade egenskaper jämfört med den naturliga varianten. Den är effektiv mot flera olika bakterier – inklusive sex smittoämnen som ofta är resistenta mot antibiotika och som ligger bakom så kallade vårdrelaterade infektioner.
– Dessa bakterier räknas till de farligaste och mest svårbehandlade inom den globala sjukvården. Dessutom är C5 effektiv mot många multiresistenta varianter i gruppen, vilket är ett extra plus, säger Emanuel Wiman.
Skonsam mot mänskliga celler
Samtidigt som peptiderna angriper bakterier, visade de sig vara skonsamma mot kroppens egna celler.
– Min förhoppning är att peptiderna i framtiden ska kunna appliceras direkt på infekterade kroniska sår och på så sätt minska behovet av traditionell antibiotika, vilket i sin tur kan bromsa spridningen av multiresistenta bakterier.
Peptiderna har testats både i djurförsök och på mänskliga hudprover.
När unga rödhakar flyttar söderut gör de regelbundna stopp för att vila och äta. Men varje rast innebär en risk att falla offer för rovfåglar. Nu visar forskning att rödhakarna anpassar sitt beteende efter hotfulla ljud.
Forskare har i en ny studie visat att småfåglar som migrerar inte bara är medvetna om faror i sin omgivning. De kan också känna igen olika rovdjursläten och anpassa sitt beteende därefter.
– Det här är första gången man kunnat visa att ljud från nattliga rovdjur påverkar hur fåglar samlar energi under sin flytt, säger Susanne Åkesson, professor i zooekologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Kattugglan skrämmer rödhakarna
Forskarna lät unga rödhakar lyssna på ljud från två olika rovfåglar: den nattaktiva kattugglan och den dagaktiva sparvhöken. Resultatet visade att fåglarna tydligt kunde skilja mellan hoten.
Medan ljud från sparvhöken inte påverkade rödhakarnas beteende nämnvärt, reagerade de starkt på kattugglans läten. Fåglarna blev mer försiktiga, rörde sig mindre på natten och åt mindre. Det ledde till att de byggde upp fettreserver långsammare och fick sämre kondition.
– Det handlar om en tydlig kompromiss: att våga äta och bygga upp styrka, eller att hålla sig undan för att inte bli uppäten, säger Susanne Åkesson.
Läten från sparvhök påverkade inte rödhakens beteende. Men hör de kattugglor nattetid blir de betydligt mer försiktiga. Bild: Johan Nilsson
Riskerar att komma fram sent
Att rödhakarna äter mindre innebär att de behöver stanna längre vid sina rastplatser för att hinna fylla på energireserverna inför den fortsatta flytten. Men längre uppehåll ökar risken att de anländer sent till sina vinterområden – där konkurrensen om de bästa reviren är hård. En försenad ankomst kan i sin tur påverka både chansen att överleva och möjligheten att reproducera sig framöver.
– Genom att förstå hur flyttfåglar reagerar på olika hot, kan vi bättre planera utformningen av rastplatser och stadsnära miljöer. Om fåglar får tillgång till lugna och skyddade miljöer under sina uppehåll, ökar deras chanser att klara den långa resan, säger Susanne Åkesson.
Trots att Ukraina befunnit sig i krig sedan februari 2022 har landet ändå lyckats upprätthålla samhällsfunktioner. En nyckel är samarbetet mellan medborgare och myndigheter, visar en studie.
Forskare vid Linköpings universitet och Dnipros tekniska universitet i Ukraina gjorde en enkätundersökning i den ukrainska regionen Dnipropetrovsk under 2023 och 2024. 239 tjänstemän vid myndigheter och 882 ukrainska medborgare deltog. Forskarna gjorde också djupintervjuer med tio personer, både myndighetspersonal och personer som var aktiva i civilsamhället.
Studiens resultat ger en bild av hur samhällets funktioner omformats under kriget.
– Alla, ända ner till familjen och individen, tar beslut som är livsavgörande i en djup kris. Då är det viktigt att alla aktörer mobiliseras, samlas och samarbetar, säger Mariana Gustafsson, docent i statsvetenskap på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.
Omfattande samarbete har vuxit fram
Resultatet visar att ett omfattande samarbete vuxit fram mellan alla nivåer i samhället – ett samarbete som tidigare var sporadiskt. Medborgare i civilsamhället har genom sina lokala nätverk tidigt kunnat upptäcka nya behov och utveckla hjälpinsatser tillsammans med myndigheter och internationella organisationer. Därför har det till exempel gått att snabbt skapa digitala tjänster för att hjälpa krigsveteraner eller dem som varit tvungna att fly sina hem.
Medborgare och organisationer har alltså blivit aktiva medskapare, snarare än passiva mottagare. Det har gjort insatserna robusta och trovärdiga.
En viktig faktor har varit en digitala plattform som sedan några år är en central samlingsplats för myndighetstjänster i Ukraina. Till den har en mängd funktioner, som från början utvecklats i civilsamhället, snabbt kunnat kopplas på och i dag har drygt hälften av alla ukrainare appen i sin telefon.
Viktigt att bygga förtroende innan krisen kommer
Samtidigt betonar forskarna att samarbetet vilar på att det finns en tillit inom samhället, alltså en tro på att individer, organisationer och myndigheter gör det de ska. En sådan tillit har inte alltid varit självklar i Ukraina, utan har sakta vuxit fram sedan den så kallade orangea revolutionen, en proteströrelse som utlöstes av valfusk i presidentvalet 2004.
När kriget sedan bröt ut har allt ställts på sin spets, även om allvarliga problem med korruption finns kvar i landet. Här finns lärdomar för andra länder att dra om betydelsen av att stärka medborgarnas förtroende för demokratin och dess institutioner, menar forskarna.
Mariana Gustafsson säger att förtroende skapas genom att myndigheter är flexibla och aktivt jobbar för att inkludera civilsamhället, men även genom att medborgarna själva blir mer aktiva. Det är en utmaning i både Sverige och andra utvecklade demokratier, där engagemang och deltagande i civilsamhället minskat över tid. Förutsättningarna för ett fungerande samhälle under kris och krig måste byggas i förväg.
– Man ska inte glömma att tillit är en färskvara. Det är någonting som myndigheter, civilsamhället och vi alla måste jobba kontinuerligt med. Vi har ju i Sverige fått många varningstecken på att det civila samhället måste bli mer dynamiskt och aktivt, säger Mariana Gustafsson.
Forskarna påpekar att studien har vissa begränsningar. På grund av kriget har det varit svårt att få ett helt representativt enkätunderlag. Undersökningen har dessutom bara gjorts i en av Ukrainas regioner.
Ett varmare och fuktigare klimat gör sjöar mer produktiva – och det leder till att mer metan frigörs från bottensedimenten. En studie visar hur arktiska sjöar kan komma att bidra allt mer till växthuseffekten.
Metan är en växthusgas som är över 25 gånger kraftigare än koldioxid. Arktiska sjöar bidrar med en betydande del av de globala metanutsläppen, men exakt hur utsläppen uppstår i de nordliga sjöarna har länge varit oklart.
Nu visar en internationell studie, med forskare från Norge, Sverige och Spanien, att produktionen av metangas varierar kraftigt mellan olika sjöar, och att detta hänger nära samman med sjöarnas egenskaper.
Tre sjöar i Abisko
Forskarna har undersökt tio sjöar på Svalbard och i den subarktiska delen av Skandinavien, varav tre ligger vid Abisko naturvetenskapliga station.
Studien visar att den största delen av metanproduktionen sker i de översta tio centimetrarna av bottensedimenteten. Där finns mycket organiskt material och bra förhållanden för mikroorganismer som bakterier.
– Arktis blir redan grönare till följd av det varmare och fuktigare klimatet och längre somrar i norr, vilket påverkar tillförseln av organiskt material som driver på metanproduktionen i sjöar, säger Alexandra Rouillard, forskare vid Umeå marina forskningscentrum i ett pressmeddelande från Umeå universitet.
Mer metan i grundare sjöar
Studien visar också att grundare sjöar, särskilt de med mycket alger, bottenväxter och växtlighet runt strandkanten, tenderar att producera mer metangas. Samtidigt varierade mängden gas som bildades kraftigt mellan olika sjöar.
Forskarna jämförde sina resultat med data från över 60 sjöar världen över. De såg att sjöar i tropiska och tempererade områden generellt producerar mer metan. Men eftersom det finns så många sjöar på nordliga breddgrader, och variationerna mellan dem är stora, blir den totala metanvolymen där ändå betydande.
Löjrom från siklöjan ses av många som en delikatess. En ny studie visar att det finns olika sorters siklöjor i svenska vatten, genetiskt anpassade till sött, salt eller bräckt vatten. Genetiken styr också var siklöjan leker. Den nya kunskapen kan användas för att se om siklöjans lekplats påverkar kvaliteten på löjrommen.
Siklöjan är en mindre laxfisk som förekommer i tre olika varianter. Som ren sötvattensfisk finns den i bland annat Vänern och Mälaren. Som anadrom fisk lever den i Bottenviken och vissa andra delar av Östersjön och vandrar upp i älvar och leker i sötvatten precis som lax. Den tredje varianten både lever och leker i Bottenvikens svagt bräckta vatten. Det är den senare formen av siklöja som producerar den mest eftertraktade löjrommen.
Forskare vid Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms Universitet och Naturhistoriska riksmuseet har tagit fram en referensatlas med en beskrivning av alla gener som finns i siklöjans arvsmassa.
– Kartläggningen av olika arters arvsmassa är ett redskap både för att studera en arts biologi och hur arten är uppdelad i olika subpopulationer inom artens utbredningsområde. Denna kunskap är särskilt viktig hos arter som vi människor utnyttjar till exempel för livsmedelsproduktion. Det ger oss möjlighet att övervaka hur arten påverkas av vårt nyttjande, säger Leif Andersson, professor vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Genetiska skillnader i sött och salt vatten
Studien visar att det finns två huvudtyper av siklöja i svenska vatten. Det finns en huvudgrupp som förekommer i några sjöar på det sydsvenska höglandet och en annan typ som förekommer i övriga Sverige.
Det är mycket troligt att de båda grupperna representerar siklöjor som var åtskilda under den senaste istiden och därefter koloniserade olika områden i Sverige.
– Våra resultat visar tydliga genetiska skillnader mellan siklöjor som leker i sötvatten och de som leker i Bottenvikens bräckta vatten, samt mellan vårlekande och höstlekande siklöjor. De allra flesta siklöjor leker under hösten, men i sjön Fegen, på gränsen mellan Västergötland och Småland, finns både vårlekande och höstlekande populationer, säger Bo Delling, intendent vid Naturhistoriska riksmuseet.
Flera av generna som visar skillnaderna mellan populationer som leker i sötvatten respektive bräckt vatten har tidigare identifierats som viktiga för salttolerans hos andra arter. Sedan är gener som bidrar till reglering av dygnsrytm tydligt överrepresenterade bland de gener som visar skillnader mellan vårlekande och höstlekande populationer.
Om lekplatsen påverkar kvaliteten på löjrommen vet forskarna inte i dag.
– Vi såg tydliga genetiska skillnader mellan de anadroma siklöjor som leker i Kalixälven jämfört med de som leker i Bottenvikens bräckta vatten. Det skulle vara intressant att undersöka om det finns samband mellan kvaliteten på löjrommen och lekplats. Det kan påverka hur siklöjan i Bottenviken förvaltas framöver, säger Leif Andersson.
Smaksatta drycker utan socker kan uppfattas som söta – och nu vet forskare varför. En ny studie från Karolinska Institutet visar att hjärnan tolkar vissa aromer som smak.
När vi äter eller dricker handlar upplevelsen inte bara om smaken i sig. Det handlar om en helhet – en smakupplevelse – där både smak och lukt samverkar. En viktig del i detta är retronasal lukt, där dofter från maten tar vägen via munhålan upp till näsan.
Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att hjärnan börjar bearbeta signaler från smak och lukt tidigare än man hittills trott. Det sker redan i smakcentrum, innan informationen når de delar av hjärnan som styr känslor och beteenden.
– Det här visar att hjärnan inte bearbetar smak och doft separat, utan att den redan i smakcentrum skapar en gemensam representation av smakupplevelsen. Denna mekanism kan ha betydelse för hur våra smakpreferenser och kostvanor formas och påverkas, säger forskaren Janina Seubert vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Hjärnaktivitet undersöktes
För att undersöka det här genomförde forskarna en studie med 25 vuxna deltagare. Först fick de lära sig att känna igen en söt respektive salt/umami-smak, genom kombinationer av smak och doft. Därefter gjordes två hjärnavbildningar med funktionell magnetresonanstomografi, där deltagarna fick antingen en smaklös doft eller en smak utan doft.
Forskarna tränade en algoritm att känna igen mönster i hjärnaktiviteten kopplade till söt respektive icke-söt smak. Därefter testade de om samma mönster kunde identifieras när deltagarna bara kände doften – utan att smaka.
Doft uppfattas som smak
Resultaten visade att aromer som förknippas med sötma eller sälta/umami inte bara aktiverade samma delar av hjärnans smakcentrum som de faktiska smakerna. De gav också upphov till liknande mönster i hjärnaktivitet.
– Vi såg att hjärnans smakcentrum reagerar på smak-associerade aromer som om de vore riktiga smaker. Fynden ger en möjlig förklaring till varför vi ibland upplever smak från enbart doft, till exempel i smaksatt vatten, säger forskaren Putu Agus Khorisantono vid Karolinska institutet.
– Det visar hur starkt dofter och smaker samverkar för att göra maten njutbar, vilket kan framkalla begär och uppmuntra till överätande av vissa livsmedel, fortsätter han.
Kan påverka val av livsmedel
Forskarna planerar nu att undersöka om samma mekanism gäller för dofter som kommer utifrån, så kallad ortonasal lukt.
– Vi vill ta reda på om aktiveringsmönstret i hjärnans smakcentrum förändras från salt till sött när vi går från ostdisken till de nybakade bullarna i mataffären. I så fall kan det ha mycket stor betydelse för vilka livsmedel vi väljer att konsumera, säger Putu Agus Khorisantono.
Allt fler vill köpa begagnade kläder, men att handla det på nätet kan i värsta fall vara frustrerande och avskräckande. Det visar en studie som undersökt människors beteenden när de använder digitala tjänster för cirkulärt mode.
Begagnat, pre-loved, second hand, hyra och låna – kärt barn har många namn. Allt fler svenskar vill köpa cirkulärt mode och många företag slåss om kunderna. Inte minst på den digitala arenan, där sedan länge etablerade plattformar som Blocket och Tradera har fått konkurrens av fler och mer nischade alternativ som Sellpy och Vinted.
Forskare vid Textilhögskolan på Högskolan i Borås har undersökt hur 24 personer använder digitala plattformar som säljer respektive hyr ut cirkulärt mode. Resultatet överraskade forskarna då det visade sig att plattformarnas funktioner inte bara kan främja engagemanget för cirkulär konsumtion, utan även motverka det.
Engagemanget beror på hur bra plattformarna balanserar bekvämlighet, kontroll och känslomässig koppling.
– Trots att plattformarna är utformade för att underlätta visar studien att funktionerna ibland omedvetet avskräcker konsumenterna. Det visar hur skört engagemanget kan vara i cirkulära plattformar, säger Niklas Sörum, docent i företagsekonomi vid Textilhögskolan på Högskolan i Borås, i ett pressmeddelande.
Tre saker som avskräcker konsumenter
1
Filtreringsverktyg som inte visar tillgängliga storlekar eller produkter skapar frustration.
2
Prissättningsalgoritmer som undervärderar användarnas inskickade plagg leder till missnöje.
3
Personalisering som missförstår användarens stil minskar den emotionella kopplingen.
Identitetsskapande ett motiv till att handla begagnat
Att engagemanget för att handla cirkulärt är så skört leder in till en annan fråga som studien undersökt: Varför handlar människor cirkulärt?
Ofta antas det att människor köper cirkulärt mode för att de värnar om miljön eller för att det är ett billigare alternativ. Studiens resultat pekar dock på att estetisk uppskattning, identitetsskapande och känslomässig koppling också är viktiga aspekter.
– Användarna engagerar sig i plattformarna för att exempelvis upptäcka nya varumärken och stilar, uttrycka sin personliga stil och att känna inspiration och shoppingglädje, säger Niklas Sörum, och konstaterar att det inte skiljer sig från traditionell shopping.
För företagen som ägnar sig åt cirkulärt mode digitalt finns det flera saker som de kan göra för att öka engagemang hos konsumenterna, enligt Niklas Sörum. De kan designa och förbättra sina funktioner så att användarnas förväntningar och konsumtionsmönster stödjs. Dåliga filtreringsmöjligheter och otydlig prissättning kan minska engagemanget.
Företagen borde också fokusera på användarnas behov när de utvecklar sina plattformar. Genom att se vilka rutiner som växer fram hos konsumenter har företag chansen att forma framtidens konsumtionsmönster och särskilja sig på marknaden, menar Niklas Sörum.
När data från miljontals sjöar kombineras i globala modeller – så kallade ”Über-sjöar” – får forskare en ny bild av sötvattensystemens roll i ett förändrat klimat. Det visar en internationell studie ledd från Umeå universitet.
Sjöar har länge setts som miniatyrvärldar – naturliga laboratorier för att studera ekosystem. Men att förstå deras roll på en regional eller global nivå har varit en vetenskaplig utmaning.
Nu visar forskning att om sjöar studeras som ett sammansatt system – snarare än var för sig – framträder mönster som ger nya insikter om sötvattensystemens globala funktion och hur de samverkar med klimatförändringar.
– Vi har vetat i över hundra år att sjöar är värdefulla ekologiska testmiljöer. Det vi nu visar är att de tillsammans också avslöjar framväxande mönster som hjälper oss att förstå hur sötvattensystem bidrar till jordens motståndskraft, säger forskaren Cristian Gudasz vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
SammanslagnaÜber-sjöar
Forskarna har analyserat stora mängder data från sjöar över hela världen. Genom att kombinera information om sjöars djup, form och klimat – och med hjälp av högpresterande datorer – har de byggt globala modeller. I dessa slås sjöarnas egenskaper samman till så kallade ”Über-sjöar”, sammansatta representationer av sjöar i olika regioner och klimatzoner.
– Vårt arbete knyter ihop komplexiteten hos enskilda sjöar med de mönster som framträder när man analyserar miljontals av dem. Det är som att zooma ut och plötsligt se strukturer och samband som man annars inte ser, säger Cristian Gudasz.
Studien visar också något oväntat. Den samlade strukturen hos världens sjöar liknar mer land än hav. De flesta är grunda – till skillnad från haven som domineras av djup. Det här har stor betydelse för sjöarnas roll i ekosystem och klimat.
Illustration över hur information om enskilda sjöars yta och djup kombineras för att skapa en enda stor sammansatt sjö. Bild: Cristian Gudasz, Umeå universitet
Hypsografi bakom modellen
Det nya sättet att förstå sjöarnas roll utgår från hypsografi, som visar hur sjöns area förändras med djupet. Det här avgör hur sjön blandas, lagrar värme, utbyter gaser och cirkulerar näringsämnen. Hypsografin gör att forskare kan modellera sjöars funktioner och upptäcka nya mönster, till exempel vad som skiljer sjöar i kalla glaciala områden från dem i varmare klimat.
Kan spegla miljöförändringar
Konceptet Über-sjöar underlättar förståelse av hur världens sjöar speglar miljöförändringar, men också hur de kan påverka dem.
– Vi kan beräkna medelvärdet av sjöarnas egenskaper, men det som verkligen spelar roll är att dessa sammansatta sjöar avslöjar samspelet med klimatsystemet på ett annat sätt än summan av de enskilda sjöarna. Att förstå hur de fungerar tillsammans som ett globalt system ger oss ett nytt viktigt perspektiv på klimatåterkoppling och ekologisk stabilitet, säger Cristian Gudasz.
Flickor som är missnöjda med sina kroppar får lägre betyg i idrott och hälsa i årskurs sex, medan elever som har stark tilltro till sin fysiska förmåga presterar bättre. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.
I sjätte klass, sista året på mellanstadiet, får elever för första gången betyg i idrott och hälsa. Forskare vid Göteborgs universitet ville undersöka hur det första betyget samspelar med barns kroppsuppfattning.
– Betyget ges under en utvecklingsmässigt känslig period. Kroppen förändras i och med puberteten och barn får ofta en stor självmedvetenhet kring frågor som rör kropp och utseende, säger Carolina Lunde, professor i psykologi vid Göteborgs universitet.
Studiens resultat visar att de barn som har en positiv tilltro till sin kropps fysiska förmåga får högre betyg.
– Detta gäller både flickor och pojkar och tyder på att de som tror på sig själva vågar delta mer aktivt och visa sina kunskaper på idrottslektionerna.
Flickor som är missnöjda med sin kropp får sämre betyg
Resultatet visar också att flickor – men inte pojkar – som är missnöjda med, eller känner oro för, sina kroppars utseende eller fysiska förmåga får sämre betyg i idrott och hälsa.
– Detta hänger i sin tur samman med att dessa flickor i slutet av studien intresserar sig mindre för sin fysiska hälsa, till exempel genom att de rör mindre på sig. Och det är det viktigaste med den här studien – att betygen verkar kunna äventyra läroplanens långsiktiga mål, som att främja en positiv kroppsuppfattning och ett livslångt intresse för fysisk aktivitet, säger Carolina Lunde.
Barn behöver hjälp att acceptera sina kroppar
Att det här bara gällde flickorna kan spegla att det ställs större krav på deras utseende. Kraven gör att flickor oftare än pojkar är mer missnöjda med sina kroppar, vilket kan leda till att de undviker situationer då kroppen exponeras, till exempel under idrottslektionerna.
– Jag tycker det är viktigt för skolan att känna till att betyget kan motverka läroplanens målsättning för en del barn. Även om det inte går att slopa betygen så behöver vi hjälpa alla barn att känna att deras kropp duger precis som den är, säger Carolina Lunde.
Sammanlagt deltog 450 svenska skolbarn i årskurs sex i studien genom att svara på enkäter. Enkäterna delades ut i början av höstterminen, i slutet av höstterminen då de fått sitt första betyg och i slutet av vårterminen.
Musikaliska personer har lättare att rikta uppmärksamheten och fokusera på rätt ljud i brusiga miljöer, visar en studie. Resultaten tyder på att musikträning skulle kunna användas för att stärka människors uppmärksamhet och hjärnans förmåga att ta emot, lagra, och bearbeta information.
Att kunna fokusera på ett samtal i ett rum fullt av ljud är en komplex uppgift för hjärnan. I en studie från Karolinska institutet som gjort i samarbete med Massachusetts Institute of Technology (MIT) i USA har forskare undersökt hur musikträning påverkar hjärnans förmåga att rikta uppmärksamheten mot specifika ljud.
Resultatet visar att musikaliska personer är bättre på att använda så kallad top-down-uppmärksamhet – en medveten styrning av fokus – samtidigt som de är mindre känsliga för så kallad bottom-up-uppmärksamhet – distraherande ljud.
– Våra resultat tyder på att musikträning stärker hjärnans förmåga att fokusera under distraherande omständigheter, säger Cassia Low Manting, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Medveten uppmärksamhet och automatisk distraktion
Top-down-uppmärksamhet är en målstyrd process där vi medvetet fokuserar på specifika aspekter av vår omgivning baserat på våra mål och förväntningar. Denna typ av uppmärksamhet styrs av våra tidigare erfarenheter, kunskaper och intentioner. Till exempel, när vi letar efter en vän i en folkmassa, använder vi top-down-uppmärksamhet för att fokusera på ansikten som matchar vår väns utseende.
Bottom-up-uppmärksamhet är när vår uppmärksamhet automatiskt dras till framträdande eller oväntade stimuli i vår omgivning. Denna typ av uppmärksamhet styrs av de sensoriska egenskaperna hos stimuli, såsom ljusstyrka, färg eller rörelse. Till exempel, när vi hör ett högt ljud eller ser en plötslig rörelse, dras vår uppmärksamhet automatiskt till källan.
Musikträning förbättrar hjärnans förmåga att hålla kvar uppmärksamheten
I studien fick deltagarna lyssna på två melodier med olika tonhöjd samtidigt, och uppgiften var att följa tonhöjdsförändringar i en av dem. Genom att använda en metod som kallas frekvenstaggning kunde forskarna mäta hjärnans svar på varje melodi separat. I två experiment med 28 respektive 20 deltagare manipulerade forskarna både medveten (top-down) och automatisk (bottom-up) uppmärksamhet.
Resultaten visar att personer med hög musikalisk förmåga hade starkare hjärnsignaler kopplade till medveten uppmärksamhet och svagare signaler kopplade till automatiska distraktioner.
– Det är intressant att se hur musikträning inte bara förbättrar hörseln utan också hjärnans förmåga att hålla kvar uppmärksamheten över tid. Detta kan ha tillämpningar inom utbildning och rehabilitering, där musik kan användas som ett verktyg för att förbättra uppmärksamhet och kognitiv kontroll, säger Cassia Low Manting.
Forskarna betonar att resultaten inte kan bevisa ett orsakssamband mellan musikträning och förbättrad uppmärksamhet, men de ger stöd för att musik kan ha goda effekter på hjärnans kognitiva funktioner.
En låg dos aspirin kan ha gynnsam effekt vid tjock- och ändtarmscancer, visar en studie från Karolinska institutet. Läkemedlet mer än halverade risken för återfall hos patienter vars tumörer har en viss genförändring.
Varje år får nästan två miljoner människor världen över diagnosen tjock- och ändtarmscancer. Upp till 40 procent utvecklar metastaser, vilket försvårar behandlingen och ökar dödligheten.
Tidigare observationsstudier har visat att aspirin kan minska risken för vissa cancerformer. Det finns även tecken på att läkemedlet kan förebygga återfall efter operation hos patienter med tjock- och ändtarmscancer som har mutationer i gener kopplade till den så kallade PIK3-signalvägen. Dessa gener reglerar viktiga processer i cellerna, som till exempel tillväxt. Mutationer i dem kan leda till okontrollerad celldelning och cancer.
Den tidigare forskningen har dock varit omtvistad eftersom det saknats randomiserade kliniska studier som kan bekräfta resultaten. Forskare vid Karolinska institutet har därför gjort en sådan studie.
Aspirin mer än halverade risken
I studien deltog drygt 3 500 patienter med tjock- och ändtarmscancer från 33 sjukhus i Norden. Ungefär 40 procent av patienterna hade en specifik genförändring i PIK3-signalvägen. Dessa patienter randomiserades – det vill säga lottades – till olika grupper. Under tre år efter operationen fick de antingen 160 milligram aspirin dagligen eller placebo.
Resultatet visade att risken för återfall minskade med 55 procent i aspirin-gruppen jämfört med patienterna som fick placebo.
– Aspirin prövas här i en helt ny kontext som precisionsmedicinsk behandling. Det är ett tydligt exempel på hur vi kan använda genetisk information för att individanpassa behandlingen och samtidigt spara både resurser och lidande, säger Anna Martling, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Sämre miljö för cancer
Man vet inte exakt varför aspirin minskar risken för återfall, men forskarna tror att det beror på flera saker som samverkar. Aspirin minskar inflammation, påverkar hur blodplättarna fungerar och kan hämma tumörens tillväxt. Tillsammans skapar detta mindre gynnsam miljö för cancer.
– Även om vi ännu inte fullt ut förstår alla molekylära samband, ger fynden starkt stöd för att den biologiska bakgrunden är rimlig och att behandlingen kan vara särskilt effektiv hos genetiskt definierade subgrupper av patienter, säger Anna Martling.
Billigt läkemedel
Forskarna bedömer att resultaten kan få internationell betydelse och påverka behandlingsriktlinjerna för tjock- och ändtarmscancer. Att läkemedlet redan är etablerat ser Anna Martling som en stor fördel.
– Aspirin är ett läkemedel som är lättillgängligt globalt och extremt billigt jämfört med många moderna cancerläkemedel, vilket är väldigt positivt, säger hon.
Det är inte människors ålder i sig som avgör inställningen till digital teknik – utan snarare individuella faktorer och upplevd nytta och stöd, enligt en avhandling. Resultaten visar att människor i alla åldrar kan vara både nyfikna och anpassningsbara, men också förlora intresse om den digitala tekniken är för komplex.
Den vanliga föreställningen att äldre generellt är skeptiska mot ny teknik utmanas i en avhandling från Lunds universitet. Avhandlingen bygger på fyra olika studier som visar att det inte människors ålder i sig som påverkar attityden till digital teknik. Istället formar andra faktorer användningen och många äldre personer visar intresse för teknik, särskilt när den upplevs som meningsfull, lätt att använda och relevant i vardagen.
– Attityderna varierar mer inom generationerna än mellan dem. Äldre tycker det är viktigt att få något tillbaka, de vill se nyttan med tekniken. Yngre ser mer lättvindigt på det men kan också vara skeptiska, säger Jens Offerman, forskare i gerontologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Studierna undersökte hur människor i åldersgrupperna 30–39, 50–59 och 70–79 uppfattar, använder och anpassar sig till digitala lösningar. De baseras på nationella enkätundersökningar (den första omfattade 2 121 deltagare) och fokusgruppsintervjuer med 15 deltagare från samtliga tre generationer.
Personer i alla åldrar tappade intresse för teknik om den var för komplex
Resultatet från studierna visar att en persons utbildningsnivå och om den har positiva attityder till teknik hade större betydelse än ålder. De som såg teknik som ett stöd för självständighet, tidsbesparing eller social samhörighet upplevde i högre grad att de var digitalt inkluderade.
30-åringar valde inte heller sociala medier eller välfärdsteknik när de fick frågan vad de skulle välja för att åldras aktivt, utan istället valdes traditionell teknik som till exempel hushållsapparater.
– Teknik kan stödja ett aktivt och hälsosamt åldrande genom hela livet och hjälpa människor att få ett mer socialt liv. Men studien visar att personer i alla åldrar upplevde att de tappade intresset för den digitala tekniken om det blev för komplext och om de saknade tydlig information om hur den fungerade.
Människor i alla åldrar kan vara anpassningsbara
Resultaten visar också hur anpassningsbara människor är och hur teknikanvändning kan förändras väldigt fort vid en kris, som till exempel under covid-19-pandemin.
– Bland 3 000 respondenter ökade användningen av digital teknik i alla åldersgrupper med 60 procent, främst hos de äldsta. Tydligaste var det gällande kommunikation, inköp och tillgång till offentliga tjänster.
Men trots beteendeförändringar var de grundläggande attityderna till teknik i stort sett oförändrade.
– Den digitala klyftan kan inte enbart förklaras av tillgång till teknik, utan handlar också om individuella prioriteringar, intressen och tillgång till stöd. Det är ett samhällsansvar att säkerställa att tekniken stärker självständighet, delaktighet och jämlikhet för alla. Tekniken måste anpassas efter oss genom hela livet och designas tillsammans med användare i alla åldrar, avslutar Jens Offerman.
Forskare har tagit fram en konstgjord nervcell av ledande plast med flera egenskaper som liknar en riktig. Den nya tekniken kan bana väg för känsligare proteser och mer avancerad robotik.
Forskare vid Linköpings universitet har tagit ett steg framåt i utvecklingen av avancerade artificiella nervceller.
– Att efterlikna beteendet hos biologiska nervceller på konstgjord väg har varit ett stort mål inom så kallad neuromorf forskning. Men traditionell kiselbaserad elektronik är otillräcklig då den inte kommunicerar på samma sätt som nervcellerna i kroppen, säger Simone Fabiano, professor i materialvetenskap vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.
I stället för att förlita sig på hårt kisel jobbar forskarna med en grupp mjuka och flexibla material som kallas konjugerade polymerer. Materialet kan transportera både joner och elektroner vilket underlättar sammankopplingen med biologiska nervsystem.
Öppnar för proteser med känsel
En ny studie visar att de konstgjorda nervcellerna kan bearbeta viss information på ett sätt som liknar det mänskliga nervsystemets. Denna funktion, som på engelska kallas anticoincidence detection, innebär att nervcellen bara aktiveras om en av dess ingångar är aktiv samtidigt som den andra är inaktiv. Mekanismen är avgörande för bland annat känsel.
– Man kan tänka sig att använda tekniken för att ge känsel åt proteser eller inom robotik. Det visar att organisk elektronik inte bara är ett mjukare alternativ till kisel, de möjliggör också helt nya former av neurala beräkningar som kan koppla ihop biologi och elektronik, säger Simone Fabiano.
På bilden ses en artificiell nervcell som består av en enda så kallad organisk elektrokemisk transistor. Den kan efterlikna 17 egenskaper hos mänskliga nervceller. Bild: Thor Balkhed
Enklare och mindre nervcell
I början av 2023 tog forskarlaget fram artificiella nervceller som efterliknade 15 av 22 egenskaper hos biologiska nervceller, men de plastbaserade nervcellerna hade många olika komponenter som begränsade användbarheten. Nu har tekniken förfinats. Den konstgjorda nervcellen består nu av en enda så kallad organisk elektrokemisk transistor, men kan ändå efterlikna 17 egenskaper.
Förutom att funktionaliteten är högre blir nervcellen mindre– ungefär samma storlek som en mänsklig nervcell.
– Det är en av de enklaste och mest biologiskt relevanta artificiella neuroner som hittills har skapats. Det öppnar dörren för att integrera syntetiska neuroner direkt med levande vävnad eller robotik, säger Simone Fabiano.
Varifrån får växande skogar sitt kväve efter en brand? I en studie ledd av SLU har forskare undersökt hur kväve tas upp i boreala skogar efter skogsbränder. Resultaten förbryllar – större delen av det kväve som binds i den nya skogen saknar en känd källa.
Den boreala skogen, som sträcker sig över Skandinavien, Ryssland och Nordamerika, spelar en viktig roll för jordens koldioxidbalans och klimat. En viktig mekanism för detta är bränder som regelbundet rasar i skogarna. Det här bidrar till att ny skog växer upp – och därmed till att mer kol och andra näringsämnen binds in i mark och växter.
Men exakt var dessa ämnen kommer ifrån, och hur de tas upp, är en gåta för forskarna.
Studie undersökte kväve
I en internationell studie har forskare analyserat data från 18 brandområden på norra halvklotet för att ta reda på mer om kvävets roll efter bränder. Kväve är ett avgörande näringsämne för trädens tillväxt. Det styr hur snabbt och effektivt den växande skogen kan ta upp koldioxid från atmosfären.
Resultaten från studien förbryllade forskarna. Skogar som återväxte med lövträd som björk och asp tog upp kväve betydligt snabbare än skogar som ersattes av barrträd. De skogar som helt brunnit ner hade också snabbare kvävetillväxt än områden som brunnit mer måttligt.
Merparten från okända källor
Men när forskarna summerade de kända kvävekällorna – som nedfall från atmosfären eller kvävefixerande organismer i mossor och rötter– kunde detta bara förklara en bråkdel av av vad de faktiskt observerade. Större delen av allt kväve i skogarna saknade förklaring.
– Överlag såg vi att mer än hälften av kvävet i de boreala skogarna inte kunde förklaras av de kvävekällor vi känner till. I vissa fall var så mycket som 90 procent av kvävet oförklarat, vilket var en väldigt förvånande upptäckt, säger Stefan Hupperts, forskare vid Institutionen för skogens ekologi och skötsel på SLU, i ett pressmeddelande.
– Vi var särskilt förvånade att se hur mycket kväve som lövskogar faktiskt ackumulerar och hur liten del av det vi faktiskt har en förklaring till, fortsätter han.
Viktig kunskap när klimatet förändras
Förståelsen för hur de boreala skogarna tar upp näring blir allt viktigare. Forskare bedömer att både skogsbränderna och andelen lövträd kommer att öka i takt med klimatförändringarna. Men utan full kunskap om hur kväve återförs till skogen går det inte att säkert säga hur mycket kol dessa skogar kan binda i framtiden.
– Det är väldigt svårt att förutse med någon exakthet hur boreala skogar kommer påverkas av ett förändrat klimat om vi inte vet hur de tar upp kväve. Att hitta de här ”dolda” kvävekällorna kommer vara avgörande, säger Stefan Hupperts.
En ny studie stärker teorin om att meteoritnedslag kan skapa livsmiljöer. I en 78 miljoner år gammal krater i Finland har forskare för första gången kunnat se när i tiden som mikroorganismer etablerade sig efter ett meteoritnedslag.
Forskare vid Linnéuniversitetet och Western University i Kanada har undersökt Lappajärvi-kratern i Finland. Nedslagskratern bildades när en meteorit slog ner för ungefär 78 miljoner år sedan.
De lyckades tidsbestämma när mikroorganismer etablerade sig i efter nedslaget och det gör att resultaten också bekräftar att liv etablerade sig i varma vätskor som uppstod efter nedslaget.
Enligt Henrik Drake, professor i miljövetenskap vid Linnéuniversitetet, är det är första gången man kunnat koppla mikrobiell aktivitet till ett meteoritnedslag med en geokronologisk metod.
– Det visar att sådana kratrar kan fungera som livsmiljöer under lång tid efter nedslaget, säger han i ett pressmeddelande.
Ger tidslinje för hur liv återvänder efter katastrofal händelse
Forskarna kombinerade analyser av kemiska spår av liv och dateringsmetoder av mineralfyllningar i sprickor och hålrum i kratern. De kunde då se att mikrobiellt liv etablerade sig några miljoner år efter nedslaget vid temperaturer runt 47 grader.
– Det mest spännande är att vi inte bara ser spår av liv, utan att vi kan säga exakt när det skedde. Det ger oss en tidslinje för hur livet återvänder efter en katastrofal händelse, säger Jacob Gustafsson, doktorand vid Linnéuniversitetet.
– Tidigare har vi hittat bevis på att mikrober koloniserade nedslagskratrar, men det har alltid funnits frågor om när detta skedde och om det berodde på själva nedslaget eller någon annan process miljoner år senare. Fram tills nu, säger Gordon Osinski, professor vid Western University.
Studiens resultat stärker teorin om att meteoritnedslag kan skapa livsmiljöer, inte bara på jorden utan även på andra planeter.
