Intensivt laxfiske på försommaren kan leda till att fiskar med anlag för att bli stora blir mer sällsynta. Det visar en ny studie från bland annat SLU.
Forskare har undersökt arvsmassan från tusentals vildlaxar i Östersjön. Kartläggningen visar att laxar som vandrar mot sina lekområden under försommaren skiljer sig genetiskt från laxar som inleder sin vandring senare på säsongen.
Olika vandringsbeteenden
Det är främst större och äldre fiskar – där en del bär på det så kallade ”storlax-anlaget” – som ofta vandrar under sen vår och tidigt på sommaren. Yngre och mindre laxar tenderar att vandra senare under sommaren.
– Att stora laxar kommer tillbaka tidigt till älven är känt, men med den här studien visar vi att de stora fiskarna skiljer sig från de mindre genetiskt. Det innebär att vi riskerar att påverka kommande laxgenerationer beroende på när vi fiskar, säger forskaren Lo Persson vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Fiskens fjäll ger svar
I studien analyserades fiskfjällsprover från tusentals vildlaxar som fiskades i Torneälven, Kalixälven och längs Bottenvikens kust mellan åren 1928 och 2020.
Forskarna upptäckte då att laxar med ”storlax-anlaget” oftare dök upp i fångsten under försommaren än senare under fiskesäsongen.
– Upptäckten tyder på att om fisket koncentreras till en viss tidpunkt, kan det medföra evolutionära förändringar i laxens könsmognad och därmed påverka storleken på de laxar som vandrar till älven och blir tillgängliga för fiske, säger forskaren Antti Miettinen vid Helsingfors universitet som lett studien.
Forskarna hoppas att studien ger kunskap som bidrar till en god fiskeförvaltning.
Här är Östersjölaxarnas lekplatser
Östersjöns största laxbestånd leker i Torneälvens och Kalixälvens vidsträckta älvsystem. Fjällen som analyserades i studien kom både från fångst med laxryssjor i Bottenviken och från spöfiske i Torneälven.
I båda fallen bestod fångsten under försommaren i högre utsträckning av laxar som leker i övre delarna av Torne- och Kalixälven, jämfört med fångsten från slutet av sommaren.
Studien har genomförts vid Sveriges lantbruksuniversitet, Helsingfors universitet, Finlands Naturresursinstitut och University of the Highlands and Islands i Skottland.
När föräldrar går skilda väger ökar jämställdheten mellan paret när det gäller ansvar för barnen. En studie visar att pappor numera tar ut fler vabb-dagar. Förklaringen är barnens växelvisa boende.
I Sverige har växelvist boende för barn ökat kraftigt de senaste decennierna. Ungefär hälften av barn till par som gått skilda vägar bor numera hos båda föräldrarna, enligt en studie vid Stockholms universitet.
Forskare har även tittat på hur fördelningen av vab, vård av sjukt barn, ser ut mellan föräldrarna – både före och efter separationen.
Pappor vabbar mer
Resultatet visar att pappor tar ut en större andel vab-dagar efter en separation jämfört med innan.
– Det vi ser är en tyst revolution i familjebeteende. Ända sedan separationer började öka för nästan ett århundrade sen har de i princip uteslutande lett till en ensamstående mamma med det fulla omsorgsansvaret för sina barn. Det växelvisa boendet är det största som hänt inom familjeforskningen under senare tid, säger Helen Eriksson, forskare i demografi vid Stockholms universitet.
– Sverige är unikt i världen i det att en så stor grupp barn fortsätter ha en nära relation till båda sina föräldrar, fortsätter hon.
Fortsätter engagera sig i barnen
Utvecklingen mot att svenska pappor tar ut allt mer tid för att vara hemma med sina barn har pågått under lång tid. Men tidigare i Sverige — och i de flesta andra länder idag — har det inte spelat någon roll hur engagerade papporna varit i sina barn före separationen. När ett par gått skilda vägar har barnen ändå oftast bott hos sin mamma.
Det nya i forskarnas studie är att pappor inte bara fortsätter att vara närvarande efter separationen, utan även att deras vabbande till och med ökar.
Svåra effekter kan mildras
Men även om separationer idag leder till en jämnare fördelning av ansvaret för barnen, bör studien inte tolkas som att detta skulle vara vägen framåt för ökad jämställdhet mellan par. Enligt forskarna visar dock studien att den starkt negativa effekten av separationer kan vara bruten.
För mammor innebär inte längre en separation automatiskt den socialt sårbara situationen att vara en ensamstående mamma som kämpar för att få livet att gå ihop. För pappor innebär en separation inte längre startskottet på vad som i många fall inneburit livslång ensamhet med sämre psykisk hälsa, menar forskarna bakom studien.
Patienter med typ 2-diabetes som behandlas med till exempel Ozempic eller andra GLP-1-analoger, tycks ha en minskad risk att utveckla demenssjukdom. Det visar en studie från Karolinska institutet.
Typ 2-diabetiker har en ökad risk att utveckla demens. Forskare har därför velat undersöka om nya diabetesläkemedel skulle kunna ha en skyddande effekt.
I en studie har drygt 88 000 äldre patienter med typ 2-diabetes följts i upp till tio år. Forskarna har tittat på sambandet mellan tre diabetesläkemedel – GLP-1-agonister, DPP-4-hämmare eller sulfonylurea – och risken för demens.
Viktigt för äldre typ 2-diabetiker
De fann att patienter som använde så kallade GLP-1-agonister, eller GLP-1-analoger, hade 30 procent lägre risk att utveckla demens jämfört med dem som använde sulfonylurea. Jämfört med patienter som använde DPP-4-hämmare var risken 23 procent lägre.
– Det här är viktigt eftersom det kan hjälpa läkare att fatta bättre beslut om vilka läkemedel som ska användas för äldre patienter med typ 2-diabetes. Men det behövs riktiga randomiserade prövningar för att säkert kunna fastställa att GLP-1-agonister verkligen minskar risken för demens, säger Bowen Tang, doktorand vid Karolinska Institutet.
Mer om läkemedlen vid typ 2-diabetes
Läkemedel som kallas GLP-1-agonister eller GLP-1-analoger har blivit allt mer populära vid behandling av typ 2-diabetes och fetma eftersom de hjälper till att kontrollera blodsockret, främjar viktminskning och skyddar hjärtat.
Sulfonylurea är diabetesläkemedel som verkar genom att öka utsöndringen av insulin från bukspottskörteln.
DPP-4-hämmare bevarar hormonet glukagonlikpeptid-1, eller GLP-1, i blodet, vilket i sin tur ökar insulinproduktionen och minskar blodsockret hos patienter med diabetes.
I många länder har tamkaniner släppts ut i naturen där de orsakar stora skador. Nu har forskare vid bland annat Uppsala universitet löst mysteriet hur de lyckas återanpassa sig till det vilda. Det visar sig att genetiska förändringar gör kaninerna till mästerliga kolonisatörer.
Genom historien har människor tagit hand om både katter, guldfiskar och hundar som blivit populära husdjur.
– Vissa har förändrats så mycket från sina vilda förfäder att det är svårt att föreställa sig att de är släkt, som chihuahuan och andra hundraser som alla härstammar från vargar. Förändringarna är ofta så drastiska att om du sätter tillbaka ditt husdjur i vildmarken blir det en stor utmaning för det att överleva, säger forskaren Pedro Andrade vid forskningsinstitutet Biopolis-Cibio i Portugal.
Men ibland klarar husdjuren utmaningen att bli förvildade och framgångsrikt återanpassa sig till naturen. Kaniner är ett klassiskt exempel.
Kaniner framgångsrika i det vilda
Genom ett antal oberoende utsättningar har kaniner kunnat kolonisera platser över hela världen. Men frågan om hur ett husdjur, som under tusentals år avlats för att leva i fångenskap, både kan överleva och frodas i det vilda har länge gäckat forskare.
–I en tidigare studie av vårt team, som tittade på kaninernas kolonisering av Australien, fann vi att flera utsättningar av tamkaniner hade ägt rum under flera decennier innan en enskild introduktion av 24 kaniner med vilda anor 1859 av engelsmannen Thomas Austin, utlöste den explosiva populationstillväxten av kaniner som orsakade en av de största miljökatastroferna i historien, säger forskaren Miguel Carneiro vid Biopolis-Cibio.
Arvsmassa har undersökts
För att närma sig svaret på hur dessa djur blir mästerliga kolonisatörer har forskare tittat på arvsmassan hos 300 kaniner. I proverna ingick sex förvildade populationer från tre kontinenter – Europa, Sydamerika och Oceanien – samt vildkaniner från det ursprungliga utbredningsområdet i sydvästra Europa och tamkaniner. Det stora datasetet har hjälpt forskarna att förstå hur genetiska förändringar bidragit till framgången.
–Tamkaniner är så vanliga att vår ursprungliga förväntan var att dessa förvildade populationer skulle bestå av tamkaniner som på något sätt lyckats återanpassa sig till naturen, men våra resultat pekar på ett mer komplext scenario. Trots att vi tittar på sex i stort sett oberoende koloniseringar har alla dessa förvildade kaniner ett ursprung som är en blandning av tam och vild kanin, säger Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid Uppsala universitet.
En vild europeisk kanin i sitt ursprungliga utbredningsområde i Iberia. Bild: Alberto Redondo
Kaninens färger påverkas
Forskarna fann att under återanpassningen till det vilda försvinner ofta genetiska varianter som är kopplade till domesticering eftersom de ofta är skadliga i det vilda och gör djuren mer sårbara för rovdjur.
– I dessa förvildade populationer ser du vanligtvis inte en albino eller en helt svart kanin, även om dessa fantasifulla pälsfärger är mycket vanliga hos tamkaniner. Däremot kan man mycket väl stöta på kaniner som bär på mutationen för utspädd pälsfärg, som har minimal effekt på kamouflage. Detta är ett konkret exempel på hur det naturliga urvalet fungerar, säger Miguel Carneiro.
Det naturliga urvalet påverkade inte bara tjusiga pälsfärger. Teamet fann även bevis för ett starkt naturligt urval som påverkade gener kopplade till beteende och nervsystemets utveckling.
–Tamhet är avgörande för att tamdjuren ska kunna leva nära människan, men det är en klar nackdel för en kanin som ska överleva i naturen, så det naturliga urvalet tar bort de genetiska varianter som är kopplade till tamhet, säger Pedro Andrade.
Ökar förståelse för skadlig effekt
Studien har betydelse för förståelsen av evolutionen och hur man undviker skador som orsakas av förvildade husdjur. Vildkaniner förvandlas ofta till invasiva skadedjur som orsakar betydande skador på växtlighet. Andra tamdjur som förvandlats till vilda djur orsakar liknande problem, till exempel vilda grisar eller katter.
–Den bästa strategin för att hindra effekterna av invasiva arter är att förhindra att de introduceras från första början, säger Leif Andersson.
Upp till 50 000 ton metan blev kvar i havet efter att Nord Stream-ledningen i Östersjön exploderade, enligt en studie. Det är ännu oklart hur läckan påverkar det marina livet.
Det var i slutet av september 2022 som gasledningen Nord Stream på Östersjöns botten exploderade öster om Bornholm. Det resulterade i ett av de största onaturliga utsläppen av metangas någonsin. Metangasen från ledningen skapade stora bubblor vid vattenytan och mätningar visade förhöjda halter av metan i atmosfären.
Men stora delar av metanet nådde aldrig ytan och löstes i stället upp i vattnet. Det visar en studie.
– Tack vare lyckliga omständigheter kunde vi kalla samman en expedition till området för läckan på mindre än en vecka. Utifrån det vi mätte upp så bedömer vi att mellan 10 000 och 50 000 ton metan blev kvar i havet i upplöst form, säger Katarina Abrahamsson, professor i marin kemi vid Göteborgs universitet.
Gas över stort område
Metanet spreds över stora arealer och har lösts i vattnet där en del tas om hand av bakterier. Även i normala fall förekommer metan i vattnet. Det bildas vid nedbrytning av organiskt material i bottensedimenten.
– I vår studie har vi kunnat urskilja metanet som kommer från Nord Stream-läckan från det som finns naturligt i vattnet, tack vare att metanet från gasledningen har en annan isotopsammansättning än det som sipprar upp från bottensedimenten. Det är en styrka med vår studie, säger Katarina Abrahamsson.
Blandades inte i vattnet
Vattnet i havet ligger normalt i olika lager på grund av skillnader i temperatur och salthalt. Trots att metanet läckte ut ur gasledningen – i stor mängd och hastighet – kunde forskarna inte notera någon större omblandning i vattenmassorna.
Skiktningen som normalt förekommer i slutet av september låg fast. Halterna av det läckta metanet skiftade därför mycket i vattnet. Forskarna antar att metanet späddes ut i en större vattenmassa senare på hösten när vattnet blandades om på grund av sjunkande vattentemperatur.
Oklar biologisk påverkan
Hur det biologiska livet i södra Östersjön påverkas av de höjda metanhalterna är för tidigt att säga något om, enligt forskarna.
– På expeditionen fanns också forskare som tog planktonprover i det drabbade området, analyserna av dessa är inte klara än, säger Katarina Abrahamsson.
Forskare har identifierat det äldsta fossilet av en nothosaurie på södra halvklotet. Fyndet, en ryggkota, är en ledtråd till marina reptilernas liv och spridning efter att många av jordens arter utplånades.
Reptilerna invaderade haven efter det katastrofala massutdöendet i slutet av tidsperioden Perm, som ödelade marina ekosystem och banade väg för dinosaurierna för nästan 252 miljoner år sedan.
Det klassas som en evolutionär milstolpe, men hittills har bara få bevis i form av fossil hittats på den arktiska ön Spetsbergen i Nordamerika och i sydvästra Kina.
Men nu har forskare även undersökt en fossilerad ryggkota som upptäcktes under en geologisk expedition 1978. Fyndet kommer från en nothosaurie och hittades i ett stenblock vid foten av berget Mount Harper på Nya Zeelands sydö.
Liten kota rymmer stora svar
Trots att fossilfyndet är litet ger det kunskaper om den tidigare okända spridningen av tidiga marina reptiler på södra halvklotet.
– Fossilet är betydligt äldre än vad vi trodde. Det är hela 40 miljoner år äldre än de tidigare äldsta kända sauropterygierna på södra halvklotet. Vi kan också visa att de levde i en grund kustmiljö rik på marina varelser, inom vad som då var den södra polcirkeln, säger paleontologen Benjamin Kear vid Evolutionsmuseet, Uppsala universitet.
Beskuren bild av nothosauriens ryggkota som hittats på Nya Zeeland. Bild: Benjamin Kear
Urgamla reptiler – havens härskare
Reptilerna dominerade haven i miljontals år innan dinosaurierna tog över på land. Den mest varierade och geologiskt sett längst överlevande gruppen var sauropterygierna, som levde i över 180 miljoner år. Gruppen inkluderade de klassiska långhalsade plesiosaurerna, som påminner om den populära bilden av Loch Ness-monstret.
Nothosaurierna var avlägsna föregångare till plesiosaurerna. De kunde bli upp till sju meter långa och simmade med hjälp av fyra paddelliknande lemmar. Nothosaurierna hade även tillplattade skallar och smala konformade tänder som de använde för att fånga fisk och bläckfisk.
För 250 miljoner år sedan, vid den tid som forskarna tror att nothosaurie-fossilet kommer från, låg Nya Zeeland vid den södra polarkusten i en superocean som kallas Panthalassa.
Snabb spridning söderut
Med hjälp av en evolutionär modell för sauropterygiernas utbredning, se faktaruta, kan forskarna visa var nothosaurierna levde och att det var i början av dinosauriernas tidsålder.
Nothosauriernas snabba spridning söderut sammanföll med stora förändringar på jorden och återhämtning av komplexa marina ekosystem som försvann med massutrotningen.
– Det är tydligt att början av dinosauriernas tidsålder präglades av en extrem värme över hela planeten, som uppenbarligen gjorde att havslevande reptiler trivdes vid sydpolen. Det tyder på att det var de gamla polarregionerna som var den troligaste vägen när de förflyttade sig, säger Benjamin Kear.
– Utan tvekan finns det fler fossila lämningar av sedan länge utdöda havslevande jättar som väntar på att upptäckas i Nya Zeeland och andra platser på södra halvklotet, fortsätter han.
I undersökningen och analyser av fossilfyndet har paleontologer från Sverige, Norge, Nya Zeeland, Australien och Östtimor deltagit.
Tre av fem transpersoner saknar jobb. Särskilt transkvinnor som ändrat sitt juridiska kön har det tufft på arbetsmarknaden, visar en avhandling från Jönköping University.
En avhandling vid Jönköping university har undersökt vilken roll könsidentitet spelar på arbetsmarknaden.
I en studie ingick 900 transpersoner som ändrade sitt juridiska kön mellan 2013 och 2020. De jämfördes med personer som identifierar sig med det kön som tilldelats vid födseln.
Svårt att få jobb
Resultatet visar att transpersoner har betydligt svårare att få en anställning. Tre av fem är utan jobb. Framför allt har transkvinnor en svårare situation, speciellt efter att de ändrat juridiskt kön.
– I Sverige finner jag en signifikant skillnad i sysselsättningsgrad. Resultaten tyder på att lika färdigheter och utbildning inte innebär lika anställningsmöjligheter för transpersoner, säger Erwan Dujeancourt, forskare i nationalekonomi vid Jönköping university.
Lägre inkomster
Studien visar också att transsexuella män har lägre inkomster jämfört med icke-transpersoner. Transkvinnor har däremot 21 procent högre arbetsinkomster, men har alltså större utmaningar när de söker ett jobb.
Enligt Erwan Dujeancourt belyser studien den sårbara ekonomiska situationen för transpersoner i Sverige.
Avhandlingen undersöker även andra aspekter av sexuell läggning och könsidentitet, till exempel hur karriärer, företagsöverlevnad och förmögenhetsmönster påverkas.
Kvinnor som föder sitt första barn kan få en allvarlig bristning i ändtarmen – med långvariga problem efteråt. Men för många kan skadan förebyggas genom ett ingrepp under förlossningen, visar en studie.
Fem procent av alla förstföderskor får en så kallad sfinkterskada vid vaginal förlossning. Det innebär att ändtarmens slutmuskel brister i samband med födseln. Skadan kan leda till svårigheter med läckage av avföring, problem med sexlivet och sämre livskvalitet.
Sugklocka ökar risken
Förekomsten av den allvarliga bristningen har minskat, men är fortfarande vanligare i Sverige än i många andra länder.
Störst är risken hos förstföderskor som behöver hjälp med sugklocka.
– Därför ville vi undersöka om det går att förebygga skadan hos den här gruppen genom ett snedklipp som läggs i slidöppningen ner mot mellangården när barnets huvud syns, berättar Sophia Brismar Wendel, docent i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet.
Snedklipp halverade skador
I en studie deltog drygt 700 kvinnor som födde barn med hjälp av sugklocka. Det visade sig att snedklipp, eller episiotomi, minskade risken för skador i ändtarmen med i genomsnitt 53 procent.
Ingreppet ökade inte risken för stor blodförlust, negativ upplevelse av förlossningen, förlängd vårdtid eller fler komplikationer. Däremot var risken för olika sårkomplikationer drygt dubbelt så hög bland kvinnor som fått ett snedklipp.
Resultat kan påverka vården
Enligt Sophia Brismar Wendel väcker snedklipp mycket känslor eftersom det historiskt använts även vid normala förlossningar, ibland utan kvinnans samtycke.
– Rutinen ser olika ut i olika länder och i Sverige har vi varit ganska restriktiva med metoden eftersom det har saknats evidens. De här resultaten kan påverka förlossningsvården både i Sverige och i andra länder, säger hon.
Forskarna ska följa upp om kvinnorna i studien upplever besvär inom ett respektive fem års tid. Inom kort kommer resultaten från ettårsuppföljningen att analyseras. Det kan ge svar på skillnader i problem med till exempel avföring och samliv.
– Det kan hjälpa läkare och gravida kvinnor att fatta informerade beslut om ett eventuellt förebyggande snedklipp, säger Sophia Brismar Wendel.
I studien deltog kvinnor som födde barn på åtta svenska sjukhus under åren 2017–2023. Över 6 100 gravida kvinnor som väntade sitt första barn tackade ja till att delta i studien om deras förlossning skulle avslutas med sugklocka.
Totalt lottades 702 kvinnor, som födde barn med hjälp av sugklocka, till att få ett snedklipp eller inte. Bland kvinnor som lottats till ingreppet fick 6,1 procent en sfinkterskada. Det kan jämföra med 13,1 procent bland kvinnor som inte fått något klipp i slidöppningen.
Danska myndigheters krafttag mot segregation har resulterat i nya bostadsområden. I en avhandling har forskare följt utvecklingen när Mjölnerparken i Köpenhamn förändrades. Enligt studierna är missnöjet stort bland de boende som känt sig överkörda i processen.
– Åtgärderna resulterar snarare i ett uteslutande, och att man tränger bort mångfald. Det skapar en otrygghet för människorna som bor där och som också blir totalt uteslutna ur den demokratiska processen, säger Rebecka Söderberg som skrivit avhandlingen vid Malmö universitet.
Under 2018 sjösattes den danska reformen som kallats ”gettolagen”. Målet är att skapa en större blandning av människor i vissa socioekonomiskt utsatta bostadsområden och därmed öka möjligheterna till integration.
I dessa områden ska andelen allmännyttiga bostäder för familjer minskas till 40 procent. Det kan uppnås genom att riva bostäder, bygga nytt, sälja eller göra om befintliga bostäder till äldre eller studenter.
Uppdelat snarare än blandat
Ett område som hamnat i danska myndigheternas fokus är Mjölnerparken i Köpenhamn. Där valde bostadsorganisationen att delvis bygga nytt, men också sälja stora delar av området till privata bolag. Det resulterade i kraftigt höjda hyror. Omdaningen medförde även att boende i 260 lägenheter tvingades flytta från området.
– Man vill skapa blandade bostadsområden, men här sålde man två av fyra gårdar. Då skapar man snarare ett uppdelat än ett blandat område – man ändrar ju inte i samma trapphus, säger Rebecka Söderberg.
Mjölnerparken i Köpenhamn har rustats upp, men boende har känt sig uteslutna i processen. Bild: Rebecka Söderberg
Boende i området intervjuades
Under ett och ett halvt år deltog Rebecka Söderberg i olika sociala och politiska sammankomster i Mjölnerparken. Hon intervjuade boende och lät också barn berätta om sina känslor för platsen. Samtalen visade att människor har känt sig väldigt överkörda, otrygga och förargade över vad som hände.
– De utesluts från såväl lokala som nationella gemenskaper. Detta både rent konkret genom att man flyttar människor som därmed förlorar sitt sociala sammanhang, men också genom att man i tal om getton pekar ut människor som att de inte hör till fast de gör det, säger Rebecka Söderberg.
Olika inställning har jämförts
I studierna har hon även jämfört dansk och svensk politik kring utsatta områden. Medan man i Sverige under decennier har pekat ut arbetslöshet som det stora problemet, framställs i Danmark invandringen i sig som ett hot mot det danska samhället, enligt Rebecka Söderberg.
– Det är lite förenklat. Men i dansk policy finns en idé om att det som binder samhället samman är kulturell likhet och identitet. I svensk policy beskrivs att få människor i arbete som lösningen på integrationen, säger hon.
Människor trängs bort
Fokus för avhandlingen har varit processen, inte själva resultatet av förändringen av området. Men enligt Rebecka Söderberg sker bortträngningen av människor långt innan folk tvingas flytta fysiskt.
– Man ändrar områdets sociala och materiella form så det blir oigenkännligt för dem som bor där. Det blir omöjligt göra sig ett hem när området rivs under fötterna på en. Området gick igenom en väldigt omfattande renovering före försäljningen och blev en byggarbetsplats, säger Rebecka Söderberg.
De boende i Mjölnerparken har stämt staten för etnisk diskriminering och brott mot mänskliga rättigheter. Målet tas upp i EU-domstolen den 1 juli och utfallet kan få betydelse för liknande omdaningar av danska bostadsområden.
Bedövningssprutor i munnen när tänder ska dras ut vid tandreglering ger starka stresspåslag hos barn. Det visar en studie som mätt stressnivåer under olika tandvårdsbehandlingar.
I en pilotstudie vid Göteborgs universitet har barns stress i samband med tandläkarbesök undersökts.
Enligt tandläkaren Larisa Krekmanova, som forskar vid Sahlgrenska akademin, har unga patienter inte alltid förmåga eller mod att uttrycka negativa upplevelser under pågående tandvård
– Samtidigt vet vi att undersökningar och invasiva behandlingar är stressframkallade för en betydande del av dem, vilket kan bero på rädsla eller smärta, säger hon och fortsätter:
– Det är den tysta stressen vi vill åt, den som är svår att upptäcka och som kan förbli osedd. Syftet med den här forskningen är att öka lyhördheten hos behandlaren och höja patientens röst, säger Larisa Krekmanova.
Rörelser och svettningar mättes
I en pilotstudie ingick drygt 30 patienter mellan 14 och 16 år. De skulle antingen göra en vanlig undersökning eller en behandling med bedövningssprutor och utdragning av friska kindtänder i samband med tandreglering.
Under behandlingarna var deltagarna utrustade med en mätare, som samlade in data om handrörelser och svettningar.
Mätutrustningen som användes på barnen kommer från idrottens värld. Mätaren samlar in data om handrörelser och om svettningar i handen. Detta uppmättes via hudens elektriska egenskaper i det som kallas galvanisk hudrespons. Bild: Christian Jonasson/RISE
Bedövning ledde till ökad stress
Resultaten visar att barnen som genomgick en vanlig undersökning hade spridda stresstoppar. Patienterna som fick en mer invasiv behandling var avsevärt mer stressutsatta under längre tid. De följde även ett tydligt mönster. Viss stress uppmättes redan när patienten hade tandläkarens fingrar i munnen som undersöktes med spegel.
Stressnivån sköt dock i höjden när bedövning gavs i form av gel, men framför allt när lokalbedövning sprutades in. Då var handrörelser och svettningar som starkast. Vid själva tandutdragningen var handrörelserna något dämpade medan de starka svettningarna fortsatte.
– Barn och unga är mest rädda för invasiva moment, och nu har vi en bild av stressnivåerna för de olika momenten. Att kunna använda verktyget i realtid framöver skulle ge stöd åt behandlande personal att kunna följa stressnivåerna, och kanske stanna upp och vidta en åtgärd innan behandlingen går vidare, säger tandläkaren Claudia Jaldin som utförde behandlingarna.
– Det är viktigt att arbeta förebyggande mot rädsla och smärtupplevelse för barn och ungdomar i tandvården, fortsätter hon.
Studie:
Sensor-tool for detecting young patient’s stress during invasive versus non-invasive dental treatment, a pilot study. Resultaten från pilotstudien presenterades under europeiska barntandvårdskongressen EAPD i Göteborg.
Traditionell behandling vid utmattningssyndrom riskerar både att bli utdragen och leda till passivitet. I stället föreslås en ny kortare terapimodell som lägger mindre fokus på återhämtning – och mer på att hitta mening i tillvaron.
I en ny avhandling vid Uppsala universitet ifrågasätts det traditionella synsättet på utmattningssyndrom.
– Det saknas etablerade evidensbaserade modeller för psykologisk behandling av utmattningssyndrom. Begreppen återhämtning och stress är så vedertagna i vår samtid att det är svårt att kritiskt granska dem, säger Jakob Clason van de Leur, som nyligen disputerat i psykologi vid Uppsala universitet.
–Tankarna leds lätt in på att utmattningspatienter främst ska prioritera att vila och ta det lugnt, men ett för ensidigt fokus på återhämtning kan leda till en passiv tillvaro som är lätt att fastna i och i stället bli skadlig över tid, fortsätter han.
Omfattade standardbehandling
Under tio års tid har Jakob Clason van de Leur arbetat med patienter som har utmattningssyndrom. Men i avhandlingen beskriver han hur traditionell behandling kan vara begränsande. Den har även en tendens att förbise viktiga psykologiska och sociala aspekter av utmattningstillståndet.
Han har följt över 900 utmattade patienter som fått omfattande KBT-baserad rehabilitering och träffat läkare, psykolog och fysioterapeut. Men även om resultaten är positiva är det en ganska ineffektiv vårdinsats, enligt Jakob Clason van de Leur
– Vi skjuter med allt och hoppas träffa något, men vi vet inte vad som egentligen hjälpte. När det är så många som mår dåligt är det ett problem att standardbehandlingen är så omfattande. Behandlingen var ett år när jag började – nu jobbar vi med ett digitalt program som pågår i tolv veckor, säger han.
Ny modell tar sikte på meningsfullhet
Det kortare programmet bygger på en ny behandlingsmodell baserad på ACT, Acceptance and Commitment Therapy. Där ses utmattningssyndrom som en existentiell kris till följd av bristande kontakt med meningsfullhet. Det kan till exempel handla om patientens behov av att känna kärlek och gemenskap eller att få en tydligare arbetsroll.
Den nya kortare modellen har testats i en pilotstudie med 26 patienter som gick ett tolv veckor långt behandlingsprogram på nätet. Huvuddelen består av en digital KBT-behandling som följs upp via chat med psykolog och videobesök. I programmet ingår också stöd för att komma tillbaka till jobbet.
– Trots att det är en liten studie visar resultaten liknande effekter som vårt tidigare sex månader långa behandlingsprogram, med endast en fjärdedel av klinikerresurserna. Det här innebär att behandlingen kan göras tillgänglig för fler patienter inom vården, säger Jakob Clason van de Leur.
Mer om ACT
ACT, Acceptance and commitment therapy, är en behandlingsform som handlar om att lära sig att acceptera oönskade tankar och känslor istället för att försöka bli av med dem. Detta nya sätt att tänka syftar till att medvetet kunna göra nya val i livet.
Källa: 1177
Stress inte alltid dåligt
Han tycker också att begreppet stress behöver diskuteras. Fokus hamnar ofta på de negativa aspekterna samtidigt som stress är centralt för att människor ska utvecklas.
– Eftersom så många mår dåligt tror jag vi behöver bättre modeller för att förstå varför folk känner sig stressade. Våra resultat visa att med ett annat fokus kan behandlingen bli mer effektiv. Naturligtvis krävs ytterligare studier, men detta utgör ett första steg mot en mer teoretiskt förankrad sätt att kliniskt behandla stressrelaterad utmattning, säger Jakob Clason van de Leur.
Snart räcker det kanske att skanna ansiktet med en kamera för att mäta puls, andning och blodtryck. Tekniken kan i framtiden bli ett hjälpmedel när läkare snabbt ska bedöma akuta infektioner, visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
När vårdpersonal ska bedöma hur allvarlig en infektion är utgår de från så kallade vitalparametrar, alltså de viktigaste tecknen på en persons kroppsliga tillstånd. I dag mäts vitalparametrar, till exempel puls och andning, med flera olika instrument.
Genom en ny metod, som kombinerar kamerateknik, mjukvara och artificiell intelligens, kan det bli möjligt att få fram motsvarande resultat genom att skanna patientens ansikte under 30 sekunder.
Tar pulsen med AI-teknik
I en avhandling har forskare testat den kamerabaserade metoden på drygt 200 patienter med misstänkt covid-19. Kameran visade sig kunna förbättra bedömningen av svårighetsgrad och diagnostik.
Tekniken bidrog med uppgifter om patienternas hjärtfrekvens, syremättnad, andningsfrekvens och blodtryck.
– Med den nya AI-metoden går mätningarna snabbare, blir bekvämare för patienten, enklare för sjukvården och med mindre risk för smittspridning via mätutrustning. Den här typen av forskning är avgörande för utvecklingen av ny teknik för sjukvården, säger specialistläkaren Stefan Malmberg som skrivit avhandlingen vid Sahlgrenska akademin.
Snabb bedömning viktig
Personer som söker vård för halsont, hosta och feber utgör en stor patientgrupp. I många fall är infektionerna självläkande och ofarliga, men det finns också allvarliga och livshotande tillstånd som kan börja med liknande symtom, till exempel lunginflammation, covid-19 och Lemierres syndrom*.
Det är därför viktigt att snabbt kunna bedöma allvarlighetsgrad och vid behov erbjuda effektiv behandling, men inte skriva ut antibiotika i onödan.
– Det är viktigt att hitta nålen i höstacken när det handlar om infektionssjukdomar. De flesta har ingen nytta av antibiotika, men vid allvarliga infektioner kan det vara livsavgörande med rätt behandling i tid, säger Stefan Malmberg.
Forskarna beskriver resultaten som lovande, men till exempel noggrannheten i mätningarna behöver bekräftas ytterligare.
* Lemierres syndrom är en ovanlig infektion som ofta börjar med halsont, men kan leda till sepsis som kan vara livshotade. Främst drabbas yngre personer.
Många elever förstår inte vad de ska lära sig under lektionerna och får inte tillräckligt stöd. Det visar en rapport som pekar på stora brister i grundskolans undervisning. Men om lärarna får feedback – och pratar mer om hur de jobbar i klassrummen – kan undervisningen bli betydligt bättre.
I en ny rapport har forskare vid Linköpings universitet sammanställt observationer från 700 lektioner på 30 grundskolor för att se hur undervisningen är utformad. Studierna har gjorts i samarbete med fristående skolexperter.
Forskarna undersökte några faktorer som bäddar för ett framgångsrikt lärande, enligt tidigare forskning.
De tittade till exempel på om eleverna fick veta målet med lektionen och om lärarna följde upp att eleverna hade förstått vad de skulle lära sig. De undersökte också om eleverna tränades i att samarbeta och ta ansvar för sitt eget lärande. Även lärarens beteende som ledare i klassrummet var under forskarnas lupp.
Oklara mål med lektionerna
Analysen visar att kvaliteten på undervisningen varierar mycket inom alla skolor. Forskarna konstaterar även att den i anmärkningsvärt låg grad vilar på vetenskaplig grund.
Här är några resultat från observationerna i klassrummen:
1
På 60 procent av lektionerna fick eleverna inte veta vad som var målet med undervisningen. I många fall berodde det på att läraren inte själv hade satt några mål för lärandet.
2
På 90 procent av lektionerna hade eleverna inte förstått vad de skulle lära sig.
3
I nära hälften av fallen var lärarens ledarskap inriktat på kontroll snarare än att motivera och inspirera. Eleverna lämnades ofta ensamma och hjälpte sällan varandra när de kört fast.
Lärarna fick feedback
Direkt efter lektionen fick alla lärare personlig återkoppling och ett coachande samtal av experterna. Resultatet för varje skola sammanställdes för att lärare och skolledare tillsammans skulle kunna diskutera och utveckla undervisningen.
Experterna återvände till cirka hälften av skolorna för att se vilken effekt det första besöket haft. Det visade sig ha skett förbättringar för samtliga lärare på alla de undersökta punkterna.
Från början hade lärarna känt en oro inför att bli bedömda, men efteråt var de glada över att ha fått en möjlighet att utvecklas och diskutera hur de kan bli bättre i sin roll som lärare.
– Den övergripande slutsatsen är att det finns goda möjligheter att med små insatser göra det möjligt för fler elever att lära sig mer under tiden de är i skolan, säger Marcus Samuelsson, biträdande professor på institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.
Rektorerna saknar verktyg
Det som förvånade forskarna var att alla brister i undervisningen fanns på samtliga undersökta grundskolor. Situationen ställer krav på både politiker och skolledare, men också på lärarutbildningen och inte minst på utbildningen av rektorer, menar forskarna.
– Det är ju rektorerna som ska leda det systematiska kvalitetsarbetet, men vi upplever att många inte känner att de har verktygen för att göra lektionsbesök eftersom de inte fått träna på det i sin utbildning, säger Marcus Samuelsson.
Han menar att forskningsresultaten sannolikt gäller för de flesta svenska skolor. I ett nytt treårigt projekt ska lärares undervisning följas över tre år för att se om observationer, coachande samtal och kollektiva samtal förbättrar undervisningens kvalitet.
I rapporten följdes undervisning från förskola till högstadiet.
Ett protein som kan spåras 100 miljoner år tillbaka i tiden har fortfarande betydelse. Proteinet fungerar ungefär som en värmegenerator och bidrar till att däggdjur kan leva i kallt klimat.
För 120 miljoner år sedan levde föregångare till nutidens däggdjur. Med hjälp av modern genteknik kan forskare kartlägga hur proteiner var uppbyggda hos dessa föregångare till bland annat människan.
– Det finns ju inga tidsmaskiner, men med hjälp av genforskningstekniken har vi genetiskt kunnat ta oss mer än 100 miljoner år tillbaka i tiden, säger Susanne Keipert, forskare inom molekylär biovetenskap vid Wenner-Grens institut.
Forskare från bland annat Stockholms universitet kan nu visa hur ett så kallat frikopplingsprotein – med namnet UCP1 – är nyckeln till att vissa däggdjur kan leva i kallt klimat.
Producerar värme
I en studie har forskarna gått igenom genstrukturen för proteinet i ett stort antal nutida arter. De har då kunnat härleda hur genen varit uppbyggd i de tidiga föregångarna till dagens däggdjur.
– Vi har återskapat hur proteinet faktiskt bildas inne i levande celler och på så sätt kunnat undersöka om den urtida versionen av UCP1 har fungerat på samma sätt som det gör i nulevande däggdjur, till exempel människan, säger Susanne Keipert.
I däggdjur som lever nu fungerar proteinet – som särskilt finns i den bruna fettvävnaden – som en värmegenerator. Det gör att vi kan hålla oss varma som nyfödda. Det hjälper även små däggdjur att klara sig i kyla.
– Upptäckten är ett avgörande steg för att förstå hur metabolismen i dagens däggdjur har utvecklat sig, säger forskaren Martin Jastroc, professor vid Wenner-Grens institut.
Aktivitet kan bromsa fetma
Forskarna menar att frågan om brunfettvävnadens uppkomst och utvecklingen av det värmeproducerande proteinet är viktig. Allt tyder på att aktivitet i det bruna fettet hos människor motverkar utvecklingen av fetma och därmed även sjukdomar som till exempel diabetes.
– Vi kan alltså ha nytta av att veta hur UCP1 fungerade för 100 miljoner år sedan när vi vill förbättra livsvillkoren för dagens människor, säger Martin Jastroch.
Män som opererats för prostatacancer behöver stöd under sin rehabilitering, visar en studie. För att motivera patienterna till egenvård har forskare tagit fram ett e-hälsostöd i form av en app, som nu följts upp.
Varje år drabbas omkring 10 000 män av prostatacancer. Efter en operation kan patienter få problem med urinläckage. Sexlivet kan även påverkas negativt.
En avhandling vid Linnéuniversitetet har undersökt hur så kallat e-hälsostöd kan påverka patienternas motivation och rehabilitering efter canceroperationen. Syftet är att underlätta egenvården.
– Många som drabbas av prostatacancer får botande behandling och lever länge efteråt. Därför är det extra viktigt att fundera på hur det går att stötta dessa patienter på bästa sätt, säger vårdforskaren Camilla Wennerberg vid Linnéuniversitetet.
Utvecklade en mobilapp
I en studie har forskarna utvecklat ett e-hälsostöd för att undersöka möjliga effekter för rehabiliteringen. Stödet är utformat som en webb- och mobilapp.
I appen kan patienterna få notiser om att göra olika aktiviteter, till exempel bäckenbottenövningar. Forskarna har sedan intervjuat patienter om hur stödet upplevdes.
Resultaten visar att behovet av stöd förändrades under tiden efter operationen. E-hälsostödet var användbart i den tidiga rehabiliteringsfasen, men gav inga effekter på symtom, genomförd egenvård eller aktiveringsnivå.
Depression påverkar egenvård
Studien visar dock att patienternas behov av stöd kring existentiella och sexuella frågor blev tydligt ett halvår efter operationen. Då ökade depressionsnivåerna markant och detta påverkade hur aktiva patienterna var i sin egen vård.
– Jag såg att patienternas behov av stöd varierade under rehabiliteringen och fokuserade på olika aspekter under förloppet. Här finns en potentiell utveckling av e-hälsostöd, kring den sexuella rehabiliteringen och hur vi ska kunna stötta patienterna i de existentiella frågorna, säger Camilla Wennerberg.
Behov av varierat stöd
Enligt Camilla Wennerberg visar avhandlingen ett behov av kontinuerliga bedömningar av patienternas behov av stöd genom rehabiliteringen. Hon lyfter också fram möjligheten att kunna erbjuda olika stödinsatser som är anpassade efter enskilda patienter.
– Min forskning tydliggör dessutom behovet av utvärdering av e-hälsotjänster. Detta för att använda sjukvårdens, patienternas och samhällets resurser på ett effektivt sätt, säger hon.
Det digitala stödet heter The Electronic Patient Activation in Treatment at Home och förkortas ePATH,
Människors psykiska hälsa gynnas av grönska nära hemmet. Naturnära boende tycks även minska behovet av antidepressiva läkemedel, enligt en studie.
– Hur mycket natur i form av grönyta som finns i vår omedelbara bostadsmiljö och den plats vi vistas i dagligen har betydelse för vår psykiska hälsa, säger Cecilia Stenfors som är docent i psykologi vid Stockholms universitet.
I en befolkningsstudie har forskare undersökt hur mycket grönyta som finns nära personers bostäder. De har även undersökt kopplingen till receptbelagda antidepressiva läkemedel, till exempel SSRI-preparat. I studien ingick 100 000 personer i Sverige.
– Vi såg att risken för antidepressiva läkemedelsuttag minskar med upp till cirka 20 procent ju mer grönska man har precis runt hemmet, över studieperioden. Det här ligger också i linje med några av våra andra studier som bland annat visar att mer grönyta precis runt bostaden är kopplat till mindre sömnbesvär, säger Cecilia Stenfors.
Grönska ger skydd mot stress
Även minskad minskad stress, ökat välbefinnande, bättre mental återhämtning och hälsofrämjande beteenden har kopplats till att omges av natur och grönska.
– Grönska kan även skydda mot andra stressfaktorer i miljön som också kan påverka individers hälsa, som trafikbuller, luftföroreningar och extrem hetta. Vegetation kan också motverka och buffra klimatförändringar och dess effekter, till exempel genom att binda koldioxid, samt genom att motverka extrem hetta och översvämningar, säger Cecilia Stenfors.
Så gjordes studien
I studien ingick ett representativt urval av drygt 100 000 personer av den svenska vuxna befolkningen.
Med hjälp av geografiska informationssystem har detaljerade mätningar gjorts av miljön runt personernas bostäder, och hur mycket av markytan som är täckt av grönyta i form av träd och annan vegetation. Omedelbar närhet till grönska definieras som inom 50 meter från bostaden.
Förekomsten av läkemedelsuttag av antidepressiv medicin undersöktes årsvis för personerna i studien. Data kommer från Läkemedelsregistret.
Forskarna kontrollerade också för andra viktiga faktorer, till exempel inkomst på individ- och områdesnivå.
Enligt forskarna lyfter studien fram vikten av gröna områden i närheten av bostadsmiljön där människor vistas dagligen. Grönområden på större avstånd är också viktiga, men ersätter inte grönskans skyddande effekter i den omedelbara bostadsmiljön.
Studiens resultat kan användas för att främja folkhälsan och en hållbar samhälls- och stadsplanering.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
