Ny forskning vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, har identifierat ett material som kan underlätta för både tandvården och ortopedin. Jesper Lööf visar i sin avhandling att kalcium-aluminat har ett antal egenskaper som dagens material saknar.
– Behovet av nya dentala och ortopediska material är stort, säger Jesper Lööf. Kalcium-aluminat har potential att lösa flera av problemen som dagens material uppvisar.
Kalcium-aluminat som biomaterial är ett relativt nytt och outforskat område där kompetens från Uppsala och Uppsala Universitet ligger i framkanten av utvecklingen.
När kalcium-aluminat kommer i kontakt med saliv och kroppsvätska bildar det ämnet apatit, som är mycket likt materialet i tänder och skelett. Det bidrar till att det inte irriterar tandens pulpa. Det ger också en väldigt tät övergång mellan materialet och tanden, vilket minskar risken att bakterier ska samlas i skarven och ge upphov till kariesangrepp.
Ämnet har även flera egenskaper som gör det attraktivt för ortopedin. En är att det inte blir så varmt när det stelnar.
– Det är en viktig egenskap, säger Jesper Lööf. Tidigare material utvecklar höga temperaturer under härdningen, vilket kan vara ett problem när man ska använda materialet inne i kroppen.
Jesper Lööf fortsätter nu sitt arbete med att ta fram produkter baserade på kalcium-aluminat på företaget Doxa AB i Uppsala. Bland annat har man tagit fram ett dentalt cement för att cementera kronor och bryggor. De arbetar också med är ett cement som reparerar kollapsade ryggkotor.
– Cementet stabiliserar de trasiga kotorna, vilket gör att smärtan försvinner, berättar Jesper Lööf.
Två material testas för närvarande i tre olika kliniska studier i Europa och USA.
Jesper Lööf kommer från Skara i Västergötland.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Jesper Lööf, mobil 070-324 34 91, e-post angstrom.uu.se
– Våra resultat kan sätta käppar i hjulen för framtidens nanoelektronik. Samtidigt är det en mycket intressant fråga att ta reda på hur vi skulle kunna hindra att informationen går förlorad, säger Mattias Marklund, professor i teoretisk fysik vid Umeå universitet.
Den elektronik vi idag känner från våra datorer är, som namnet antyder, baserat på informationsöverföring med hjälp av elektroner. Att elektroner används har inneburit att storleken på datorkretsarna kunnat krympas utan att kretsarnas effektivitet minskat.
Samtidigt utgör kommunikation med hjälp av elektroner ett ganska långsamt överföringssätt. För att komma från detta problem kan ljus användas istället för elektroner. Detta är basen i så kallade fotoniska komponenter. Medan överföringshastigheten inom fotonik är mycket hög, kan inte komponenternas storlek krympas till samma nivå som ”vanlig” elektronik.
I ett antal år har så kallade plasmoniska komponenter visat en möjlig väg ut ur elektronikens och fotonikens dilemman. Genom att kombinera fotonik och elektronik har man visat att information kan överföras med hjälp av så kallade plasmoner. Plasmoner är ytvågor, likt vågor på havet fast här bestående av elektroner, som i metaller kan utbreda sig med mycket stora hastigheter.
De resultat som nu presenteras av den svensk-amerikanska forskargruppen visar att det uppstår svårigheter när storleken på sådana komponenter minskas till nanometernivå. Då ger sig nämligen elektronernas tudelade natur till känna: elektronerna uppträder inte längre som partiklar utan har en diffus karaktär där deras läge och rörelse inte längre är välbestämda.
Denna flyende personlighet leder till att plasmonens energi sprids ut och går förlorad för informationsöverföring. För nanokomponenter blir denna effekt förödande och leder till att all information går förlorad innan den hunnit överföras.
– De effekter som vi har upptäckt går inte helt att undvika, men kanske kan plasmonernas beteende ändå tyglas genom en precis design av komponenterna som tar hänsyn till materiens kvantnatur på nanoskalan. Vår förhoppning är att fortsatt forskning kan ge svar på denna fråga, säger Mattias Marklund.
Resultaten presenteras i septembernumret av tidskriften Europhysics Letters, se också http://arxiv.org/pdf/0712.3145.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Mattias Marklund, professor vid institutionen för fysik
Telefon: 090-786 96 82, 0705-177 286
E-post: mattias.marklund@physics.umu.se
Reglerna i det nu nerlagda spelet Limbo var mycket enkla. Deltagarna gissade nummer mellan 1 och 99999 och den som prickade in det lägsta unika numret vann spelet. Men trots de okomplicerade reglerna, är det spelteoretiska receptet för vad en rationell spelare bör göra ganska invecklat.
Det är svårt att tänka sig att särskilt många av Svenska Spels kunder hade tid och förmåga att räkna ut den teoretiska lösningen när Limbo lanserades för första gången. Det visade sig att ganska många spelare inledningsvis inte spelade i enlighet med den teoretiska lösningen, men under de sju veckor spelet pågick lärde de sig att spela förvånansvärt nära den.
För att bättre förstå både hur människor inledningsvis spelade och hur de lärde sig att spela enligt det rationella receptet, använde och vidareutvecklade Robert Östling modeller för begränsad rationalitet och inlärning. Dessa modeller kan förklara en ganska stor del av spelarnas beteende.
– Den så kallade spelteorin har gjort enorma framsteg i att undersöka hur fiktiva rationella agenter, i detta fall speldeltagarna, bör interagera. Dock har den ännu inte nått lika långt i att förstå hur riktiga, begränsat rationella, människor faktiskt handlar. Att minska denna klyfta mellan teori och verklighet är ett huvudtema i min avhandling, säger Robert Östling.
Avhandlingen Bounded Rationality and Endogenous Preferences kan beställas från EFI (The Economic Research Institute) på EFI.publications@hhs.se.
Kontaktinformation
För ytterligare information, vänligen kontakta:
Robert Östling
Tel: 070-574 5792
E-post: Robert.Ostling@hhs.se
Vattenmolekylen H2O är livsnödvändig och dess avgörande roll för jordens och livets kemiska processer driver forskare att försöka förstå varje liten detalj om vattnets unika mikroskopiska egenskaper. En intressant aspekt är den oväntat höga rörligheten hos hydroxidjonen (OH-), vattenmolekylens egen negativt laddade jon (anjon).
De mekanismer som möjliggör hydroxidjonens mobilitet är inte lika kända som de som avgör rörligheten av hydroniumjonen, H3O+, vattenmolekylens katjon. Det råder relativt god konsensus om att hydroniumjonens transportmekanismer kan beskrivas som en diffusion av ett begränsat antal lösningsstrukturer. Med tiden har det dock framstått allt klarare att dessa mönster inte kan användas för att bygga upp en motsvarande förståelse av OH-.
I en aktuell teori om hydroxidjonens transportmekanismer förutsätts till exempel att den endast kan ta emot vätebindningar, medan hydroniumjonen endast kan donera vätebindningar. Denna bild har nyligen ifrågasatts av en annan teori, baserad på kvantmekaniska beräkningar, som antyder att hydroxidjonen faktiskt kan donera vätebindningar. Detta ska, enligt teorin, kunna inträffa under övergången mellan olika lösningsstrukturer.
I den aktuella studien har forskarna, genom att använda s.k. resonant fotoemission med en tidsupplösning på under tio femtosekunder, nu funnit direkt experimentellt stöd för att sådana svaga övergående donatorbindningar faktiskt finns. Den teknologiska basen för dessa experiment är den s.k. vätskejeten, som i kombination med fokuserat synkrotronljus gör det möjligt att detektera elektroner från vattenlösningar.
– Dessa resultat är av stor vikt för den grundläggande förståelsen av vattnets kemi. Vi hoppas att dessa experiment öppnar upp för ett nytt sätt att studera snabba dynamiska förlopp i vatten och vattenlösningar, säger Niklas Ottosson, doktorand på Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, som varit med i studien.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Niklas Ottosson, 070-734 66 24, eller niklas.ottosson@fysik.uu.se
Efter att Japans nederlag i andra världskriget hade befriat Korea från japansk ockupation, delades den koreanska halvön. Två vitt skilda och sinsemellan starkt fientliga statsbildningar kom att etableras. När Nordkorea i slutet av juni 1950 anföll söderut för att med vapenmakt försöka ena den koreanska halvön, organiserades en USA-ledd FN-aktion till stöd för Sydkorea. Sovjetunionen stödde Nordkorea materiellt och Kina sände stora styrkor för att slåss på nordkoreanernas sida. Krigets utgång innebar en återgång till förhållandena före krigsutbrottet. Korea förblev delat och ännu i denna dag har varken fredsfördrag eller återförening åstadkommits.
Historikern Jakob Stridsman har i sin avhandling undersökt Sveriges hållning i konflikten, både före och under det öppna kriget 1950-53. Kort efter krigsutbrottet ställde sig den svenska socialdemokratiska regeringen bakom den USA-ledda FN-aktionen, och fortsatte så under de dryga tre år som striderna pågick.
– Även om det aldrig sades utåt fanns det en betydande olust inom regeringen inför det egna ställningstagandet, förklarar Jacob Stridsman. Man var rädd att det skulle kunna kompromettera neutralitetspolitiken i omvärldens ögon och missgynna det egna partiet inrikespolitiskt.
Vid två tillfällen markerade regeringen en i viss mån annan mening än USA och västmajoriteten i FN:s generalförsamling. Det var när det blev tal om motåtgärder mot den kinesiska intervention som startade i slutet av 1950 till stöd för Nordkorea.
– När generalförsamlingen i februari 1951 stämplade Kina som angripare och tillsatte en kommitté med uppdrag att utreda sanktionsåtgärder, lade den svenska FN-delegationen ned sin röst, berättar Jacob Stridsman. Samma sak hände i maj samma år då generalförsamlingen uppmanade världens stater att avstå från export av krigsviktiga varor till Kina och Nordkorea.
Den officiella förklaringen till de nedlagda rösterna var att den svenska regeringen befarade att motåtgärderna skulle försvåra en förhandlingslösning, kanske till och med leda till ett nytt världskrig. Men i Jacob Stridsmans avhandling framgår att det inte var det enda motivet bakom regeringens agerande.
– Det handlade också om att slå vakt om neutralitetspolitikens trovärdighet, förklarar författaren. Genom att inte medverka till sanktionsåtgärder mot stormakten Kina försökte man övertyga en annan stormakt, nämligen Sovjetunionen, om Sveriges neutralitetsvilja.
Fredagen den 12 september försvarar Jacob Stridsman, Institutionen för idé och samhällsstudier, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Sverige och Koreakriget. En studie av Sveriges hållning till Koreakonflikten 1947-1953. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Gunnar Åselius, Militärvetenskapliga institutionen, Försvarshögskolan.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju kontakta gärna Jacob Stridsman
på tel 073-04 04 638 eller e-post jacob.stridsman@histstud.umu.se .
Nya fynd av mårdhund har bekräftats i Hirvijärvi, väster om Kalix och i Vettasjärvi, väster om Pajala. Rapporterna om mårdhund har strömmat in till det nystartade projektet ”Mårdhund – förebyggande naturvård” som leds av SLU. Jägare i Norr- och Västerbotten uppmanas att under jakten också spana efter spår av mårdhund, en invandrad art som inte ska finnas i Sverige.
För att hindra att mårdhunden etablerar sig i Sverige utvecklar SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) ett varningssystem för invandrande mårdhundar.
Projektet leds av Fredrik Dahl och P-A Åhlen inom SLU:s program Vilt och drivs i samarbete med Naturvårdsverket, Svenska Jägareförbundet och Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten. Nu startar fältdelen av projektet.
– Vi behöver även fortsättningsvis få in tips från allmänheten om var man sett mårdhund, säger Fredrik Dahl. I de områdena hoppas vi med hjälp av kamerabevakning av åtelplatser och fällor kunna lokalisera och avliva alla mårdhundar.
Fredrik Dahl påpekar även att det goda samarbetet med Jägareförbundets fältorganisation och Länsstyrelserna i de berörda länen är en förutsättning för projektets framgång. Efter genomförd utvärdering ska projektet föreslå om och i så fall hur de metoder som testats kan användas i ett framtida storskaligt och kontinuerligt varningssystem för att upptäcka och avliva invaderande mårdhundar. Projektet kommer även att föreslå hur ett eventuellt storskaligt system kan organiseras.
Projektet vill gärna få in observationer eller tecken på förekomst från allmänheten. Mårdhunden kan lätt blandas ihop med flera andra djur, exempelvis grävling. Det säkraste tecknet på mårdhund är deras spillningshögar (latriner) eftersom de lägger sin spillning på hög på ett sätt som inget inhemskt djur gör. Mårdhunden kan även skiljas från grävling genom spåren. Mårdhunden har fyra tår på tassarna medan grävlingen har fem.
För att lättare kunna avgöra förekomst av mårdhund har en informationsbroschyr tagits fram av projektet i samarbete med ett parallellt Norskt mårdhundsprojekt.
Broschyren kan laddas ner från SLU:s http://www.slu.se/foma/vilt
och Jägareförbundets http://www.jagareforbundet.se hemsidor.
Där finns även kompletterande information om mårdhunden.
Tips och frågor om mårdhund hänvisas till Jägareförbundets kontor i Norrbotten (0920-231800) respektive Västerbotten (090-144300).
Fakta om mårdhunden – en ”värsting” bland främmande arter
Mårdhunden kommer ursprungligen från Asien och introducerades som pälsvilt till västra delarna av före detta Sovjetunionen mellan åren 1929-1955. Sedan dess har mårdhunden koloniserat stora delar av Centraleuropa och håller nu på att invadera Sverige och Norge via norra Finland. Sverige har i ett flertal internationella konventioner förbundit sig att ”förhindra införsel av, kontrollera eller utrota de främmande arter som hotar ekosystem, livsmiljöer eller arter”.
– Mårdhunden har visat sig orsaka stor ekologisk skada på det inhemska djurlivet i länder där den redan etablerat sig, berättar P-A Åhlén från SLU. Det gäller till exempel markhäckande fåglar, framför allt kolonihäckande arter i våtmarker, och groddjur. Dessutom kan den sprida flera allmänfarliga sjukdomar, bland annat rabies och en bandmask som kan ge människor leversvikt med dödlig utgång.*
Inslag om mårdhund i SLU:s kunskapsbank:
Mårdhunden ska hindras att etablera sig: http://www.slu.se/?id=965&puff=262
Få mårdhundar hittills i Sverige: http://www.slu.se/?id=965&puff=261
Kontaktinformation
Fredrik Dahl, projektledare
Mobil: 070-3230904, fredrik.dahl@vfm.slu.se
I sin doktorsavhandling har Hans Kaatari intresserat sig för psykoanalytisk psykoterapi, och närmare undersökt vad som kan anses vara särskilt utmärkande för den.
Undersökningen, vilken är av såväl teoretisk karaktär som innehållande kliniska inslag, har visat att den aktuella terapin i själva verket är en ömsesidigt meningstolkande dialog.
I dialogens fokus befinner sig det som försiggår i samspelet de två deltagarna emellan. Syftet med en sådan dialog är att befordra tillägnelsen av mening, något som gäller oavsett om patienten lider av en neurotisk eller en psykotisk problematik, så att smärtsam mening skall kunna göras till föremål för ett sorge- och försoningsarbete istället för att på olika sätt vara fördold och exempelvis vilja gömma sig i symtom.
Slutsatsen är därför att det är missvisande att begreppsliggöra den psykoanalytiska formen av psykoterapi i medicinska termer, dvs såsom en behandling.
I stället är den å ena sidan en etisk aktivitet, vilken syftar till ökad livsvisdom eller praktisk klokskap, och som i grund och botten handlar om hur livet på ett för den enskilda personen mera autentiskt sätt rent konkret skulle kunna framlevas här och nu. Å andra sidan är den en humanvetenskaplig metod för att kunna studera hur mellanmänsklig mening tillägnas.
Som forskningsmetod är den unik, eftersom den besitter möjligheten att kunna studera sig själv. Det sistnämnda möjliggörs av den speciella intervjumetoden vid psykoanalytisk psykoterapi, nämligen att efterfråga fria associationer.
När patienten således inte förväntas tala om något särskilt, utan istället att så fritt som möjligt berätta om sina tankar i stunden eller helt enkelt att tänka högt, dukas det för att det tal som kommer till uttryck indirekt på olika sätt kan utlägga den mening som samspelet mellan terapins båda parter har för den associerande.
Fredagen den 12 september försvarar Hans Kaatari, Inst. för klinisk vetenskap, psykiatri, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Symbolfunktion och mening: En undersökning av den psykoanalytiska psykoterapins artegna väsen”.
Disputationen äger rum i sal B (Rosa salen), 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Opponent: Prof. Gudrun Olsson, Aalborg, Danmark.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=1681<=sv.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattaren är psykolog, psykoterapeut och psykoterapihandledare. Han är från Norrbotten, har under närmare tjugofem års tid arbetat inom vuxenpsykiatrin i Piteå, där han fortfarande bor, och är numera sedan fem år tillbaka privat verksam. Han kan nås antingen via tel 070-661 80 39 eller e-post kaatari@telia.com.
Om rehabilitering minskar antalet sjukdagar, eller om en arbetsmarknadsutbildning gör att fler återgår till arbete kan undersökas i utvärderingsstudier med data från stora register.
Ett statistiskt problem är att behandlingar och åtgärder inte sker slumpmässigt, och resultatet av studierna kan istället bero på att de jämförda grupperna har olika ålder, utbildning eller kön. Umeåforskaren Ingeborg Waernbaum har i sitt doktorsarbete studerat vilka och hur många av dessa individegenskaper som man bör ta hänsyn till i statistiska jämförelser.
Vid utvärderingsstudier kontrollerar man i normala fall för alla variabler där det finns skillnader mellan behandlade och icke-behandlade individer. Enligt Ingeborg Waernbaum är detta mindre bra eftersom denna metod gör att man ofta tar hänsyn till alltför många egenskaper hos de studerade individerna.
Istället bör man ta hänsyn till en delmängd av de egenskaper som skiljer sig åt mellan grupperna, eller kontrollera för de variabler som i första hand påverkar behandlingsresultatet. Ingeborg Waernbaum presenterar också olika metoder som under vissa antaganden kan göra det lättare att välja det minsta antalet egenskaper som behövs för att göra en korrekt skattning.
Med sin avhandling bidrar Ingeborg Waernbaum till nya resultat inom den teoretiska så kallade Rubin-modellen, som tillsammans med särskilda beräkningsmetoder används för att kunna korrigera för skillnader i olika egenskaper som inte beror på en behandling eller åtgärd.
Fredagen den 12 september försvarar Ingeborg Waernbaum, statistiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Covariate selection and propensity score specification in causal inference.
Svensk titel: Val av bakgrundsvariabler vid skattning av behandlingseffekter i observationsstudier.
Disputationen äger rum kl. 13.15 i hörsal D, Samhällsvetarhuset,
Fakultetsopponent är professor Elena Stanghellini, Department of Economics, Finance and Statistics, Perugia University.
Kontaktinformation
Kontaktinformation:
Ingeborg Waernbaum,
statistiska institutionen,
Umeå universitet,
Tel: 090-786 5571,
e-post: ingeborg.waernbaum@stat.umu.se
Barn som strålbehandlats mot hjärntumörer har ofta problem med både minne och inlärning vilket kan kopplas till att de har koncentrationssvårigheter. Dessa problem har att göra med strålbehandlingen, som inte bara dödar cancercellerna utan också stamcellerna i den del av hjärnan som är nödvändig för ett fungerande minne.
Medicine doktor Andrew Naylor har tidigare studerat hur motion påverkar nybildning av stamceller och docent Klas Blomgren har studerat effekterna av strålning på stamceller.
Tillsammans med professor Georg Kuhn, som är en pionjär inom stamcellsfältet, ville de se om motion kunde påverka en redan etablerad skada. De gav därför nio dagar gamla musungar en stråldos som orsakade en skada liknande de som uppstår efter behandling av hjärntumörer. Hälften av mössen fick sedan fri tillgång till ett träningshjul. När mössen var 13 veckor placerades de så att de kunde röra sig inom ett större område där forskarna kunde analysera deras rörelsemönster.
– Det visade sig att de möss som hade motionerat hade ett mer normalt beteende, medan de möss som inte hade motionerat var mer hyperaktiva, säger Georg Kuhn.
När forskarna sedan undersökte mössens hjärnor fann de att de motionerade mössen med ett mer normalt beteende hade 50 procent fler stamceller i sina hjärnor jämfört med mössen som varit stilla och dessa stamceller gav upphov till fler nya nervceller. I strålade hjärnor bildade de nyfödda nervcellerna färre utskott som dessutom pekade åt fel håll, men om djuren fått motionera så normaliserades detta.
– Dessa resultat visar att det är troligt att de skador som barn med hjärntumörer får i hjärnan av strålbehandling kan minskas om barnet motionerar, säger professor Georg Kuhn.
Tidskrift: Proceedings of the National Academy of Sciences USA
Artikelns titel: Voluntary running rescues adult hippocampal neurogenesis after irradiation of the young mouse brain
Författare: Andrew Naylor, Klas Blomgren, Georg Kuhn med flera
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Georg Kuhn, telefon: 031–786 3435, 0733–010 220, e-post: georg.kuhn@neuro.gu.se
Docent/barnläkare Klas Blomgren, telefon: 031–786 3376, 0703–233 353, e-post: klas.blomgren@neuro.gu.se
Särskilt i gruppen kvinnor från våra nordiska grannländer och Centralamerika är risken att få livmoderhalscancer kraftigt förhöjd. Forskarna kopplar skillnaderna till bland annat förekomsten av humant papillomvirus (HPV) i olika delar av världen. HPV är en viktig riskfaktor när det gäller livmoderhalscancer.
– Men det finns även andra riskfaktorer, som rökning, sexualvanor och att inte delta i gynekologisk cellprovskontroll, som gör det intressant att jämföra insjuknandet i livmoderhalscancer mellan olika grupper invandrarkvinnor i Sverige och svenskfödda kvinnor, säger professor Pär Sparén som lett studien vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.
I studien ingick mer än 750 000 invandrarkvinnor – bosatta i Sverige och med ursprung i olika delar av världen – i den nationella databasen för kvinnors hälsa vid Karolinska Institutet. Under den studerade perioden 1968-2004 inträffade bland dessa kvinnor 1991 fall av livmoderhalscancer. Jämfört med svenskfödda kvinnor i allmänhet är det en något förhöjd risk att insjukna (cirka 10 procent). Samtidigt hade de kvinnor som invandrat till Sverige vanligen en lägre förekomst av livmoderhalscancer än kvinnor i sina respektive hemländer.
Men studien visar också på stora variationer mellan invandrargrupperna. Kvinnor från Östafrika hade generellt en fem gånger lägre risk jämfört med svenskfödda kvinnor, och i gruppen kvinnor från södra Asien var risken halverad. Och omvänt var risken kraftigt förhöjd bland kvinnor från Norge och Danmark (70 respektive 80 procent) och Centralamerika (150 procent).
Forskarna kunde också konstatera att risken för livmoderhalscancer ökade ju äldre kvinnorna var när de kom till Sverige, men minskade med tiden de bott i sitt nya hemland. Pär Sparén menar att detta är viktig kunskap för att bättre kunna förebygga livmoderhalscancer med exempelvis riktade screeningprogram.
– Riktade insatser för att förebygga livmoderhalscancer behövs för invandrarkvinnor med en förhöjd risk, särskilt kvinnor 50 år och äldre under de första 10 åren de vistas i Sverige, säger han.
Studien har genomförts i samarbete med forskare vid Tehran University of Medical Sciences, Iran, och Mälardalens högskola. Finansiering har skett genom anslag från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) och Nationella forskarskolan i vård och omsorg vid Karolinska Institutet.
Publikation: ”Risk of cervical cancer among immigrants by age at immigration and follow-up time in Sweden, from 1968 to 2004”, Fatima Azerkan, Kazem Zendehdel, Per Tillgren, Elisabeth Faxelid och Pär Sparén, International Journal of Cancer, 3 september 2008.
För frågor, kontakta:
Professor Pär Sparén
Tel: 08-524 861 02 eller 070-794 46 74
E-post: Par.Sparen@ki.se
Doktorand Fatima Azerkan
Tel: 08-524 82 289 eller 073-7358157
E-post: Fatima.Azerkan@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 eller 070-2243895
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Intresset växer idag snabbt för ”intelligenta” datorbaserade metoder som med hjälp av exempel på olika klasser av mätsignaler, till exempel från olika patientprover, kan bygga en modell för att klassificera nya observationer. Denna typ av metoder ligger till grund för många tekniska tillämpningar, som igenkänning av mänskligt tal, bilder och fingeravtryck, och börjar nu också attrahera nya områden som hälso- och sjukvården.
– Särskilt i tillämpningar där fel klassificeringsbeslut kan få katastrofala följder, till exempel att man väljer fel terapiform vid cancerbehandling, är det mycket viktigt att kunna göra en pålitlig uppskattning av klassificeringsmodellens prestanda, förklarar Mats Gustafsson, professor i signalbehandling och medicinsk bioinformatik vid Uppsala universitet, som lett den nya studien tillsammans med docent Anders Isaksson.
För att utvärdera vilken prestanda en klassificeringsmodell har testar man den vanligen på ett antal testexempel som aldrig varit inblandade vid designen av modellen. Tyvärr finns sällan tiotusentals testexempel tillgängliga för denna typ av utvärdering. Inom biomedicin är det till exempel ofta dyrt och svårt att samla in de patientprover som krävs, särskilt då man vill analysera en sällsynt sjukdom. För att lösa det här problemet har man föreslagit många olika metoder. Sedan 1980-talet har två metoder helt dominerat forskningen, nämligen korsvalidering (cross validation) och återsampling (resampling/bootstrapping).
– Det har inneburit att prestandautvärdering av i stort sett alla nya metoder och tillämpningar som rapporterats i vetenskaplig litteratur under de senaste ca 25 åren har genomförts med någon av dessa metoder, säger Mats Gustafsson.
I den nya studien visar Uppsalaforskarna med hjälp av både teori och övertygande datorsimuleringar att den här metodiken i praktiken är värdelös när det totala antalet exempel är litet i förhållande till den naturliga variationen som finns mellan olika observationer. Vad som är ett litet antal beror i sin tur på vilket problem som studeras – det är alltså omöjligt att avgöra om antalet exempel är tillräckligt.
– Vår huvudslutsats är att man inte alls kan lita på denna metodik, och att den därför omedelbart måste ersättas med till exempel Bayesianska metoder som kan leverera pålitliga mått på den osäkerhet som finns. Först då har multivariata analyser förutsättningar för att få genomslag i kritiska tillämpningar som sjukvården, säger Mats Gustafsson.
A. Isaksson, M. Wallman, H. Göransson, M.G. Gustafsson Cross-validation and bootstrapping are unreliable in small sample classification Pattern Recognition Letters Volume 29, Issue 14, Pages 1960-1965 (15 October 2008)
Kontaktinformation
För mer information, kontakta professor Mats Gustafsson, 018-611 42 41, e-post: Mats.Gustafsson@medsci.uu.se eller docent Anders Isaksson, 018-611 97 82, e-post: Anders.Isaksson@medsci.uu.se.
Slutet på 1500-talet och början på 1600-talet var en tid av oro och förändring för England, både kulturellt, socialt och politiskt. Samtidigt nådde den engelska dramatiken sin historiska höjdpunkt med Shakespeares författarskap. England låg i krig med Spanien och frågorna gällde både religion och handelsrättigheter.
England hade börjat bedriva slavhandel i Västindien och i Nordamerika. 1607 upprättade de den första kolonin som skulle bli bestående i Jamestown, Virginia. I mångt och mycket bedrevs både handel och kolonialisering i konkurrens med Spanien.
Drygt fyrtio av de över 400 pjäser från denna tid som vi har tillgång till har svarta karaktärer. Det har skrivits mycket om dessa pjäser, vanligtvis utifrån den europeiska kolonialiseringsperspektivet, där dock England ännu inte riktigt hade intagit en framträdande roll.
Anna Fåhraeus tar i sin avhandling avstamp i Englands förhållande till Spanien. Tre av de fyra pjäser som hon behandlar har en handling som utspelar sig i just Spanien och har ett gemensamt tema som berör morernas erövring av den Iberiska halvön.
Avhandlingsförfattaren söker lyfta fram det typiskt engelska i dessa verk och belysa hur just nordafrikanska svarta män avbildas i förhållande till vita män. Tidens idéer om engelsk vit maskulinitet står i centrum. Vilka positioner intar de svarta karaktärerna?
Studien visar att svarta och vita män inte polariseras, men att svarta män t ex tillskrivs en äldre form av familjeheder medan den vita hedern knyts alltmer till staten, individen, och kristna moralvärden.
Avhandlingens titel: Black Males and White Masculinity in Four Renaissance Tragedies of Blood.
Disputationen äger rum lördagen den 13 september 2008 kl. 13.15.
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingen kan beställas från författaren.
För ytterligare information kontakta Anna Fåhraeus, tel. 0731-41 92 68,
e-post: anna.fahraeus@eng.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
Tel. 031-786 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Bipolärt syndrom, även kallat manodepressiv sjukdom, karaktäriseras av episodiska svängningar mellan mani och depression. Syndromet drabbar cirka 1 procent av befolkningen och är i stor utsträckning ärftligt, men det är oklart vilka övriga faktorer som påverkar risken att drabbas.
Forskarna vid Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik har nu visat att fädernas ålder påverkar barnens risk att utveckla bipolärt syndrom i vuxen ålder, medan mödrarnas ålder endast spelar en liten roll. Barn till fäder som är 55 år eller äldre löper cirka 35 procent högre risk att drabbas än barn till fäder i tjugoårsåldern. Studien, som har genomförts med hjälp av nationella register, visar att sambandet är oberoende av psykossjukdom inom familjen, moderns antal tidigare graviditeter samt socioekonomisk status.
– Den här studien ökar förståelsen för detta vanligt förekommande syndrom. Förutom att den visar på en ny riskfaktor för bipolärt syndrom belyser den också överlappningen mellan psykiatriska störningar, säger Emma Frans, en av forskarna bakom studien.
Det är sedan tidigare känt att hög ålder hos fäder ökar risken för neuropsykiatriska störningar såsom schizofreni och autism hos barnen, men den bakomliggande mekanismen är okänd. En möjlig förklaring är enligt forskarna att genetiska förändringar hos männen överförs till avkomman. Till skillnad från kvinnors könsceller delar sig mäns könsceller genom hela livet, något som ökar sannolikheten för genförändringar med stigande ålder.
– Hypotesen om en genetisk förklaring stöds av det faktum att mammornas ålder är av mindre betydelse än pappornas, samt av att sambandet med pappans ålder är starkast för individer som insjuknar i tidig ålder. Ett tidigt insjuknande i bipolärt syndrom tros vara mer genetiskt betingat än ett sent insjuknande, säger Emma Frans.
Publikation: Advancing Paternal Age and Bipolar Disorder, Emma M Frans, Sven Sandin, Abraham Reichenberg, Paul Lichtenstein, Niklas Långström, Christina M Hultman, Archives of General Psychiatry, 1 september 2008
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Doktorand, medicine magister Emma Frans
Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik
Tel: 08-524 861 72 eller 073-151 07 06
E-post: emma.frans@ki.se
Docent Christina Hultman
Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik
Tel: 08-524 838 93 eller 070-362 10 31
E-post: christina.hultman@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 eller 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
För fem år sedan genomförde universitetsdatanätet SUNET en undersökning av studenters och forskares Internetanvändning och visade att utvecklingen drevs av de mest aktiva användarna – män inom teknik och naturvetenskap. 2007 gjordes en uppföljande studie och denna gång är bilden en helt annan. På flera av de viktigaste interaktiva företeelserna på Internet har mans- och teknikerdominansen försvunnit.
– Nu är det tjejer från humaniora och samhällsvetenskap som dominerar vissa områden. När det gäller nätgemenskaper och bloggar hör humanister till de mest aktiva användarna, säger Håkan Selg, vid NITA.
Att fråga just studenter ger en bild av framtiden, menar Håkan Selg, eftersom de tillhör de mest avancerade användarna.
– Det stora intresset för social mjukvara som kommer fram i studien är till exempel något som kan lära både myndigheter och företag något om hur man samspelar med sin omvärld., säger han.
Undersökningen visar att 64 procent av de tillfrågade regelbundet besöker en eller flera nätgemenskaper. Populärast är Facebook och YouTube. Kvinnorna har en bredare repertoar, dvs besöker regelbundet fler än tre gemenskaper. Både kvinnor och män – från alla ämnesområden – bidrar också med eget innehåll av typ text, bild och musik. Den tidigare dominansen av manliga tekniker är här helt försvunnen. Uppladdning av fotografier domineras av kvinnor. När det gäller innehåll till dataspel, programvara och film är intresset lägre och kommer fortfarande framför allt från manliga tekniker.
Liksom i förra undersökningen finns en tydlig åldersgräns, nu ligger den kring cirka 35 år.
Yngre är generellt mer aktiva på Internet än äldre. Hälften av alla studenter/doktorander läser regelbundet bloggar, oftast fler än en, medan endast 25 procent av lärarna/forskarna gör det.
Mönstret är detsamma när det gäller att själv bidra med kommentarer eller inlägg. Här är kvinnorna något mer aktiva än männen. 10 procent drev också en egen blogg, här tillhörde humanister de mer aktiva. Detta betyder att de finns uppskattningsvis 26 000 bloggar bara bland universitetsanknutna!
Man har också undersökt hur vanligt det är att använda eller vara med och bygga upp öppna databaser, t ex uppslagsverk som Wikipedia, kataloger, handböcker eller nyhetsportaler. 90 procent av de tillfrågade uppger att de använder Wikipedia, varav män är aktiva. När det gäller handböcker, t ex Resedagboken.se, dominerar istället kvinnorna. 15 procent har bidragit med eget innehåll till öppna databaser, fler män än kvinnor.
Liksom vid förra undersökningen är de mest aktiva användarna av interaktiva tillämpningar på Internet också de som fildelar mest.
– Det är den klart starkaste kopplingen i hela undersökningen. Materialet ger en bild av att fildelning spelar en avgörande roll när användarna börjar tillägna sig interaktiva tillämpningar på Internet. Det tycks ha en tydligt social roll, man byter material med varandra, säger Håkan Selg.
Projektet, InternetExplorers, har genomförts av nationellt IT-användarcentrum NITA vid Uppsala universitet, finansierat av VINNOVA. Studien genomfördes under hösten 2007 vid 32 svenska universitet och högskolor.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta projektledare Håkan Selg, 070-630 00 85, selg@nita.uu.se
Att våra celler kan förstå signaler från olika tillväxtfaktorer är helt avgörande för normal fosterutveckling. Cancercellers aggressivitet och förmåga till överlevnad styrs också av ett flertal tillväxtfaktorer där ”transforming growth factor beta” (TGF-beta) har en framträdande roll. I den aktuella studien har forskare vid Ludwiginstitutet för cancerforskning och institutionen för genetik och patologi, Uppsala universitet, identifierat en helt ny signalväg som regleras av TGF-beta.
– Detta fynd är utomordentligt betydelsefullt för att exakt kunna identifiera vilka signalvägar som TGF-beta använder sig av för att förhindra tillväxt av celler, eller för att stimulera cancercellers förmåga att överleva och utveckla metastaser, säger Marene Landström, som lett studien.
TGF-beta överför sin signal till cellens inre via cellmembranbundna receptorer på ett sätt som fungerar på samma sätt hos de allra flesta djur. För drygt tio år sedan upptäcktes de s k Smad-proteinerna som fungerar som unika budbärare för den aktiva TGF-beta-signalen. Dessa proteiner aktiveras av att fosfatgrupper binder till dem på ett sätt som är beroende av enzymaktivitet (av serine-threonine kinaser) i TGF-beta-receptorerna.
Den nya signalväg som nu identifierats av forskargruppen regleras helt oberoende av denna serine-threonine kinase-aktivitet, vilket gör den publicerade artikelns fynd mycket intressanta. Studien visar att receptorerna istället används för att aktivera ett annat enzym TRAF6, som binder till receptor-komplexet. TRAF6 är ett s.k.ubiquitin-ligase som, när det är aktivt, sätter på små korta protein-kedjor på sig själv och andra proteiner. TRAF6 fungerar därför som en strömbrytare som kan bestämma vilka signaler som ska vara påslagna i cellen. TRAF6 används av TGF-beta för att specifikt kunna aktivera ett kinase som heter TAK1, som därefter aktiverar andra s.k. stressaktiverade kinaser, vilket leder till att cellerna dör.
– Upptäckten att TGF-beta använder sig av TRAF6 för att aktivera signalvägar i celler öppnar upp ett helt nytt landskap för framtida forskning. Det möjliggör utveckling av nya behandlingsstrategier för avancerad cancer som är beroende av TGF-beta, t. ex avancerad bröst och prostatacancer.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Marene Landström på 018-611 38 50, 070-231 63 42, eller Marene.Landstrom@genpat.uu.se
– Givetvis kan det finnas många orsaker till att en person har problem med relationer, men det här är första gången som en specifik variant av en gen kan associeras till hur män knyter an till sin partner, säger Hasse Walum, doktorand vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.
Han understryker dock att genvariantens effekt på beteende är relativt modest. Det går inte att med dess hjälp med någon större precision förutbestämma hur någon kommer att bete sig i en framtida parrelation.
I studien har Hasse Walum och medarbetare använt data från ”the Twin and Offspring Study in Sweden” där drygt 550 tvillingpar och deras partners ingår. Den undersökta genen kodar för receptorn till hormonet vasopressin som finns i hjärnan hos de flesta däggdjur. Forskarna upptäckte att män som bär på en eller två kopior av en variant av genen – allel 334 – ofta beter sig annorlunda i parrelationer än män som saknar denna genvariant.
Förekomsten av allel 334 var statistiskt kopplad till hur starka band mannen kände till sin partner. Män som hade två kopior av allel 334 löpte också dubbelt så stor risk att ha upplevt en äktenskapskris det senaste året, jämfört med dem som saknade genvarianten. Det fanns även ett samband mellan männens genuppsättning och hur deras respektive partner upplevde förhållandet.
– Kvinnor gifta med män som bar en eller två kopior av allel 334 var i genomsnitt mindre nöjda med sin relation jämfört med kvinnor gifta med män som inte bar denna allel, säger Hasse Walum.
Samma gen har tidigare studerats i sorkar och har där kopplats till förekomsten av monogamt beteende hos hanar.
– Att motsvarande gen visat sig vara viktig för liknande beteenden hos sorkar gör fyndet ännu mer intressant och talar för att de utförligt kartlagda hjärnmekanismer som ger upphov till starka band mellan individer av sorkar också kan vara relevanta för människor, säger Hasse Walum.
I framtiden hoppas forskarna att ökad kunskap om vasopressins inverkan på mänskliga relationer kan leda till bättre förståelse för bakgrunden till sjukdomar som kännetecknas av svårigheter med sociala interaktioner, som till exempel autism.
Publikation: ”Genetic variation in the vasopressin receptor 1a gene (AVPR1A) associates with pair-bonding behavior in humans”, Hasse Walum, Lars Westberg, Susanne Henningsson, Jenae M. Neiderhiser, David Reiss, Wilmar Igl, Jody M. Ganiban, Erica L. Spotts, Nancy L. Pedersen, Elias Eriksson and Paul Lichtenstein, PNAS Early Edition, 2-5 September 2008.
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Doktorand Hasse Walum
Tel: 08-524 822 96 eller 070-421 88 32
E-post: hasse.walum@ki.se
Professor Paul Lichtenstein
Tel: 08-524 874 24 eller 073-309 33 24
E-post: paul.lichtenstein@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 eller 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
